Reflexiones en salud pública

Desde una visión general y práctica este texto facilita la reflexión sobre tópicos de interés para la salud pública. Con un lenguaje sencillo, busca aproximarse al estudio de la salud desde una visión interdisciplinar, partiendo del reconocimiento del rol que le compete al individuo, la sociedad y el Estado. El objetivo general es promover en el lector el análisis crítico de problemáticas relacionadas con el ámbito de la salud pública, constituyéndose en una iniciativa para el posterior desarrollo de acciones en el área.

Una aproximación a la salud en Colombia a partir de las encuestas de calidad de vida

En este documento se esbozan los principales avances en cuanto a cobertura en salud, demanda de servicios médicos y percepción del estado de salud en Colombia, por medio de las encuestas de Calidad de Vida de 1997 y 2003. Se encuentra un aumento en la cobertura en salud de la población donde el régimen subsidiado fue el que presentó mayor incremento en cobertura; Aun así, existe una gran proporción que no cuenta con aseguramiento. También se evidencia un aumento en la consulta por prevención para 2003 y una disminución en las consultas médicas por falta de dinero. De igual manera, la tasa de hospitalización junto con el gasto que hacen los hogares en este rubro disminuyó. El análisis también muestra un pequeño mejoramiento en el estado de salud autorreportado. En general, el tipo de afiliación, la demanda de servicios y el estado de salud autorreportado difieren entre regiones, formalidad del trabajo y quintiles de ingreso.

Las adicciones a la luz del psicoanálisis, una revisión de literatura

El presente trabajo de grado es una revisión de la literatura que permite hacer un recorrido desde el psicoanálisis acerca de la compleja problemática de las adicciones. Para ello, se revisaron las bases de datos PepWeb, Ebsco, y Jstor, revisando las posiciones del psicoanálisis freudiano, lacaniano y otras corrientes psicoanalíticas respondiendo a las siguientes preguntas de investigación: (a) ¿Cómo se comprenden las adicciones desde un marco de referencia psicoanalítico? (b) ¿Cómo –desde la teoría freudiana y la teoría lacaniana - se aborda la comprensión de la adicción? (c) ¿Qué dice el psicoanálisis contemporáneo sobre ésta problemática? Se abordan temas como la concepción de una adicción desde la perspectiva de Freud y Lacan hasta psicoanalistas contemporáneos, el rol que juega el goce en la adicción y, finalmente, el complejo debate incipiente sobre la legalidad del tóxico. Se encontró que es un campo de constante publicación y es necesario que los clínicos y los psicoanalistas aborden este campo de estudio clínico permanentemente y sigan produciendo investigaciones sobre el fenómeno.

Evaluación evolutiva de la salud percibida según las etapas del cambio del modelo transteórico en el tabaquismo

OBJETIVO: Evaluar la salud percibida en fumadores de cigarrillos según las etapas del cambio. METODOLOGIA: Se estudiaron 253 personas mediante el cuestionario de salud SF-36 cada 6 meses durante dos años. RESULTADOS: Después del abandono del tabaco mejora la Evolución Declarada de la Salud y las percepciones de salud del componente físico y mental. Los fumadores que siguen fumando pero progresan en las etapas del cambio experimentan un descenso en Función Física, Salud General y en el Componente Sumario Físico. La recaída en el tabaquismo se asocia a peor Vitalidad y Salud Mental, y a considerar el consumo de tabaco como causa del deterioro actual de la salud. CONCLUSIONES: Se observa una peor percepción de salud física al plantearse el abandono del consumo de tabaco a medio plazo, una mejoría global de la salud percibida al dejar de fumar y una peor salud emocional en la recaída.

Problems in the coupling of eye and hand in the sequential movements of children with developmental coordination disorder

Background: Shifting gaze and attention ahead of the hand is a natural component in the performance of skilled manual actions. Very few studies have examined the precise co-ordination between the eye and hand in children with Developmental Coordination Disorder (DCD). Methods This study directly assessed the maturity of eye-hand co-ordination in children with DCD. A double-step pointing task was used to investigate the coupling of the eye and hand in 7-year-old children with and without DCD. Sequential targets were presented on a computer screen, and eye and hand movements were recorded simultaneously. Results There were no differences between typically developing (TD) and DCD groups when completing fast single-target tasks. There were very few differences in the completion of the first movement in the double-step tasks, but differences did occur during the second sequential movement. One factor appeared to be the propensity for the DCD children to delay their hand movement until some period after the eye had landed on the target. This resulted in a marked increase in eye-hand lead during the second movement, disrupting the close coupling and leading to a slower and less accurate hand movement among children with DCD. Conclusions In contrast to skilled adults, both groups of children preferred to foveate the target prior to initiating a hand movement if time allowed. The TD children, however, were more able to reduce this foveation period and shift towards a feedforward mode of control for hand movements. The children with DCD persevered with a look-then-move strategy, which led to an increase in error. For the group of DCD children in this study, there was no evidence of a problem in speed or accuracy of simple movements, but there was a difficulty in concatenating the sequential shifts of gaze and hand required for the completion of everyday tasks or typical assessment items.

Post-partum depression and infant growth in a South African peri-urban settlement

Aim: To examine the association between maternal post-natal depression and infant growth. Background: Infant growth has recently been shown, in two studies from South Asia, to be adversely affected by maternal depression in the early post-partum period. It is uncertain whether a similar association obtains in developing countries outside Asia. Method: A sample of 147 mother–infant dyads was recruited from a peri-urban settlement outside Cape Town and seen at 2 and 18 months post partum. Results: No clear effect of post-partum depression on infant growth was found. Although maternal depression at 2 months was found to be associated with lower infant weight at 18 months, when birthweight was considered this effect disappeared. Conclusions: Possible explanations for the non-replication of the South Asian findings are considered.

Communication skills in blind children: a preliminary investigation

Background: There are anecdotal reports that blind children sometimes use language inappropriately, but there has been no recent systematic investigation of the communication skills of children with congenital blindness. The aim of the present study was to conduct a preliminary investigation of the communication skills of a group of children with congenital blindness. Methods: The parents of eight congenitally blind children completed the Children's Communication Checklist-2. Results: The checklist ratings showed that the communication profiles of a large proportion of the group warranted clinical investigation or were indicative of a communication disorder. Conclusions: The results from this preliminary investigation support the need for a larger study on the communication skills of children with congenital blindness.

The effects of maternal depression and parental conflict on children's peer play

Background Little is known about the relative effects of exposure to postnatal depression and parental conflict on the social functioning of school-aged children. This is, in part, because of a lack of specificity in the measurement of child and parental behaviour and a reliance on children's reports of their hypothetical responses to conflict in play. Methods In the course of a prospective longitudinal study of children of postnatally depressed and well women, 5-year-old children were videotaped at home with a friend in a naturalistic dressing-up play setting. As well as examining possible associations between the occurrence of postnatal depression and the quality of the children's interactions, we investigated the influence of parental conflict and co-operation, and the continuity of maternal depression. The quality of the current mother-child relationship was considered as a possible mediating factor. Results Exposure to postnatal depression was associated with increased likelihood, among boys, of displaying physical aggression in play with their friend. However, parental conflict mediated the effects of postnatal depression on active aggression during play, and was also associated with displays of autonomy and intense conflict. While there were no gender effects in terms of the degree or intensity of aggressive behaviours, girls were more likely to express aggression verbally using denigration and gloating whereas boys were more likely to display physical aggression via interpersonal and object struggles. Conclusions The study provided evidence for the specificity of effects, with strong links between parental and child peer conflict. These effects appear to arise from direct exposure to parental conflict, rather than indirectly, through mother-child interactions.

Post-traumatic stress symptoms in childhood brain tumour survivors and their parents

Objectives This study aimed to investigate post-traumatic stress symptoms (PTSS) in childhood brain tumour survivors and their parents. A further aim was to explore the relationship between objective illness parameters, parent–child interactions, coping styles and PTSS. Methods A cross-sectional correlational design was employed. Fifty-two childhood brain tumour survivors, aged 8–16, and 52 parents completed a battery of questionnaires designed to assess quality of parent–child interactions, monitoring and blunting attentional coping styles and PTSS. Results Over one-third (35%) of survivors and 29% of their parents reported severe levels of PTSS (suggestive of post-traumatic stress disorder ‘caseness’). Increased parent–child conflict resolution for survivors and number of tumour recurrences for parents independently predicted the variance in PTSS. Conclusions For a substantial proportion of brain tumour survivors and their parents the process of survivorship is a considerably distressing experience.

Working at night and work ability among nursing personnel: when precarious employment makes the difference

To test the association between night work and work ability, and verify whether the type of contractual employment has any influence over this association. Permanent workers (N = 642) and workers with precarious jobs (temporary contract or outsourced; N = 552) were interviewed and filled out questionnaires concerning work hours and work ability index. They were classified into: never worked at night, ex-night workers, currently working up to five nights, and currently working at least six nights/2-week span. After adjusting for socio-demography and work variables, current night work was significantly associated with inadequate WAI (vs. day work with no experience in night work) only for precarious workers (OR 2.00, CI 1.01-3.95 and OR 1.85, CI 1.09-3.13 for those working up to five nights and those working at least six nights in 2 weeks, respectively). Unequal opportunities at work and little experience in night work among precarious workers may explain their higher susceptibility to night work.

Omvårdnadsåtgärder som stärker egenvården hos patienter med Irritable Bowel Syndrome

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa hur sjuksköterskans omvårdnad kan stödja egenvårdsförmågan hos patienter med IBS. Den viktigaste omvårdnadsåtgärden var att tidigt i samband med diagnostiseringen av IBS, ge information och kunskap om sjukdomen, dess prognos samt behandling, vilket visades förbättra upplevd livskvalitet samt ge symtom-lindring. IBS skolor startade av sjuksköterskor förbättrade patienternas hälsobeteende samt minskade symtomen. Genom introduktion av guidebok innehållande råd om kost, motion, stresshantering samt symtomkontroll upplevde patienterna en minskning av symtom, vilket även ledde till en minskning av antalet besök inom sjukvården. När sjuksköterskan använde olika frågeformulär i kontakten med patienter med IBS kunde patienternas problem identifieras och strategier för egenvården planeras samt individuella handlingsplaner skapas. Sjuksköterskans kunskap och förståelse om patientens egen sjukdomsupplevelse samt copingstrategi ledde till att patienten tog en mer aktiv roll i sjukdomshantering. Patienters behandling borde inriktas på livsstilsförändringar, som till exempel psykosocial arbetsmiljö, kost, fysisk aktivitet, samt stresshantering. Genom att patienten förde dagbok över kostintag och sedan gjorde jämförelser med ökade eller minskade symtom kunde faktorer identifieras i matvanor samt kostintag som inverkade på symtomen. Dorotea Orems omvårdnadsmodell har legat till grund för denna studie där tron på människans egna resurser framhålls.

Egenvård i nutrition till personer med hjärtsvikt.

Syfte:            Syftet med denna litteraturstudie var att studera hur personer med hjärtsvikt kan få en förbättrad nutrition genom egenvård. Metod:          Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Artiklarna söktes via databaserna CINAHL och PubMed. Resultat:       Studiens resultat innehöll 10 artiklar med kvantitativ ansats. En förutsättning för att personer med hjärtsvikt ska klara sin egenvård och ges möjlighet att förbättra sin nutrition är utbildning. Utbildningsmetoder som i föreliggande litteraturstudie har visat sig fungera är att kombinera skriftlig och muntlig utbildning. Undervisningen bör innehålla information om vilken typ av mat personer med hjärtsvikt behöver äta samt varför. En god följsamhet till givna riktlinjer nås genom att ge personer med hjärtsvikt individuellt anpassad information samt att uppföljning sker och information ges kontinuerligt. Slutsats:        Det är mycket viktigt att hälso- och sjukvårdspersonal kombinerar muntlig och skriftlig information vid utbildning inom nutrition riktad till personer med hjärtsvikt för att stärka deras egenvård. Hälso- och sjukvårdspersonal bör se till att kontinuerlig uppföljning sker för att optimera följsamheten.  

Test av patientenkät riktad till personer med levercirros i uppföljning vid leversjuksköterskemottagning: : En pilotstudie med mixad metod

Syfte: Att testa den patientenkät som används i utvärdering av en leversjuksköterskemottagning på patienter med dekompenserad levercirros för att undersöka upplevelsen av att besvara frågorna samt frågornas relevans till patientens situation. Metod: Pilotstudiens metod var mixad. Resultat: Spridningen av deltagarnas upplevelse av oro/obehag av enkäten var stor (VAS 6-100 millimeter). Vid få sjukdomssymtom väcktes oro om framtida sjukdomsutveckling men vid längre tids sjukdom kändes samtliga symtom igen, tankar om tidigare beteende uppstod vid alkoholsorsakad sjukdom. En mindre spridning (VAS 66-92 millimeter) sågs gällande hur viktiga/väsentliga frågorna upplevdes. Frågor om bemötande ansågs viktiga och påverkade upplevelsen av rätten till vård. Kompletterande frågor om individuellt anpassad information samt upplevelsen av delaktighet vid information efterfrågades. Deltagarna visade hög uppskattning (VAS 73-95 millimeter) till att sjukdomen/situation uppmärksammades genom enkäten. Besöken till sjuksköterskan skiljde sig från läkarbesök. Sjuksköterskan fokuserade på egenvård och mer tid fanns för information. För en informant innebar försöksverksamheten ökade antal sjukhusbesök, samordning innebar för- och nackdelar. Vid symtom på fatigue och nedsatt koncentrationsförmåga upplevdes enkäten lång, tvådelad enkät efterfrågades. Vid lindrig sjukdom upplevdes enkäten inte ansträngande. Språket var enkelt att förstå och innehållet upplevdes relevant. De öppna frågeställningarna tillförde inte något för de tre informanterna.

Användning av information och kommunikationsteknologi för att främja egenvård på distans för patienter med diabetes typ 2 En litteraturöversikt

Bakgrund: Diabetes Mellitus är kronisk sjukdom som är kopplat till lidande och förlust av livskvalitet. Egenvård är avgörande för att minska de negativa konsekvenserna. Mindre än hälften av alla diabetespatienter uppnår god egenvård. Anledningen är bland annat begränsad kunskap om diabetes och bristande egenvårdsföljsamhet. Införandet av Informations- och kommunikationsteknologi i diabetesvården påbörjades för att förbättra det kliniska resultatet och livskvaliteten för patienter med diabetes typ 2. Syfte: Att beskriva hur information och kommunikationsteknologi kan främja egenvård på distans för patienter med diabetes mellitus typ 2. Metod: Litteraturstudie, där artiklarna söktes i CINAHL, PubMed och Web of Science. Artiklarna som inkluderades var 15 artiklar med kvantitativ, kvalitativ samt mixed metod. Resultat: Resultatet visade att Information och kommunikationsteknologi såsom internet, dator och mobiltelefonbaserade egenvårdsprogram främjade egenvård hos patienter med diabetes typ 2 genom ökad kunskap, ökad medvetenhet, ökad motivation samt förbättrad livsstilsförändring i kost och motion. Slutsats: IKT som hjälpmedel kan underlätta dagliga utmaningarna för patienter med diabetes typ 2 eftersom den täcker kunskapsluckan och därtill ökar patienternas medvetenhet och motivation till egenvård.

ARBETSRELATERADE STRESSFAKTORER FÖR SJUKSKÖTERSKOR INOM AKUTSJUKVÅRDEN Litteraturöversikt

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor bidrar till hög andel sjukskrivningar. Inom akutsjukvården så är arbetstempot ofta högre än inom andra delar av sjukvården och omsättningen av patienter är stor. Sjuksköterskor som arbetar inom akutsjukvården är mer utsatta för stress. För att hantera stress så kan copingstrategier användas. Syfte: Syftet är att ta reda på vilka stressfaktorer som påverkar sjuksköterskans hälsa inom akutsjukvården, samt vilka copingstrategier som kan användas för att hantera dessa. Metod: Litteraturöversikt med tolv kvalitativa samt kvantitativa vetenskapliga artiklar som berör sjuksköterskan inom akutsjukvården, arbetsrelaterade stressfaktorer samt copingstrategier. Resultat: Det finns ett antal arbetsrelaterade stressfaktorer som bidrar till ohälsa och lidande för sjuksköterskan inom akutsjukvården. Copingstrategier som stöttning av kollegor, avlastande samtal, genomgång av verksamheten och mindfulness, bidrar till att den arbetsrelaterade stressen blir hanterbar och att hälsa uppnås Slutsats: Stressfaktorer som brist på sjuksköterskor, dödsfall eller sexuella övergrepp på barn, våld och hot från patienter och anhöriga, samt brister i arbetsmiljön bidrar till arbetsrelaterad stress. Copingstrategier kan hjälpa att motverka den stress som uppstår. Men för att copingstrategier ska fungera så är det viktigt att använda sig av de strategier som finns och att tid samt möjlighet finns på arbetsplatsen att utföra dessa.