FarmKids 2007 – 2008

Farmkids (styled as FARMkids) is an Australian animated comedy series about a bunch of pampered zoo animals accidentally being shipped to a dude ranch. 13 episodes aired in Series 1 and another 13 in Series 2 (2007-2008)

The right thing

For a few years in the mid 2000s, the ABC screened barely any new Australian drama. This record-breaking slump, which reached an all-time low of just three hours of programs in the year ending June 2005, spurred an industry-led campaign and a degree of public controversy that convinced the federal government to increase the corporation’s funding. An extra $70 million was provided for drama, with the majority earmarked for 2011–12. The new twenty-two-part courtroom drama series Crownies, made for the ABC by the independent production house Screentime, is the principal product.

Melanoma cell colony expansion parameters revealed by approximate Bayesian computation

In vitro studies and mathematical models are now being widely used to study the underlying mechanisms driving the expansion of cell colonies. This can improve our understanding of cancer formation and progression. Although much progress has been made in terms of developing and analysing mathematical models, far less progress has been made in terms of understanding how to estimate model parameters using experimental in vitro image-based data. To address this issue, a new approximate Bayesian computation (ABC) algorithm is proposed to estimate key parameters governing the expansion of melanoma cell (MM127) colonies, including cell diffusivity, D, cell proliferation rate, λ, and cell-to-cell adhesion, q, in two experimental scenarios, namely with and without a chemical treatment to suppress cell proliferation. Even when little prior biological knowledge about the parameters is assumed, all parameters are precisely inferred with a small posterior coefficient of variation, approximately 2–12%. The ABC analyses reveal that the posterior distributions of D and q depend on the experimental elapsed time, whereas the posterior distribution of λ does not. The posterior mean values of D and q are in the ranges 226–268 µm2h−1, 311–351 µm2h−1 and 0.23–0.39, 0.32–0.61 for the experimental periods of 0–24 h and 24–48 h, respectively. Furthermore, we found that the posterior distribution of q also depends on the initial cell density, whereas the posterior distributions of D and λ do not. The ABC approach also enables information from the two experiments to be combined, resulting in greater precision for all estimates of D and λ.

Taking the right road to somewhere

What do you with a teenager that no high school in Queensland wants sitting in its classrooms? A child that's disruptive, violent, who won't turn up? Who, it seems, the system has given up on? Any police officer, or child welfare worker will tell you what's likely to happen... a story with an unhappy ending, usually involving brushes with the law and then jail. But a unique project being run in Brisbane is trying to break that cycle.

Indigenous university champion angles for outcomes

The proportion of Australians to finish uni is about 25 per cent. This figure varies dramatically from the amount of Indigenous kids who attain the same result. Only five percent of Aboriginal and Torres Strait Islanders gain a degree. That's why Marnee Shay from Ilkey on the Sunshine Coast is bucking the trend... above and beyond expectations. She's believed to be the first Aboriginal recipient of the Chancellor's Medal at the University of the Sunshine Coast, and she's now starting a PHD at QUT in Brisbane. The ABC's Jon Coghill asked her about her studies and what the medal signifies.

Tuning in to a deeper wisdom

In 2005, natural sequence farming founder Peter Andrews was featured on ABC TV’s Australian Story, since voted one of the top five episodes of the last 10 years. His book Back from the Brink is a national bestseller. Why are Andrews’ ideas attracting so much attention?

Maintaining our rage: Inside Australia's longest-running music video program

This research presents an insider's account of rage, Australia's longest-running music video program. The research's significance is that there has been scarce scholarly analysis of this idiosyncratic ABC program, despite its longevity and uniqueness. The thesis takes a reflective and reflexive narrative journey across rage's decades, presenting the accounts of the program makers, aided by the perspective of an embedded researcher, the program's former Series Producer. This work addresses the rage research gap and contributes to the scholarly discussion on music video and its contexts, the ABC, public service broadcasting, creative labour, and the cultural sense-making of television producers.

A right of resale? Indigenous art under the hammer

This week, Sotheby's sold the late Clifford Possum Tjapaltjarri's painting, Warlugulong. The auction-house's spokesman, Tim Klingender, was enthusiastic about the high price commanded by the art work: "The painting was a really great painting and it deserved to make a really fantastic price, and it made that price."

Patent trolls and patent-busters

In recent times, there have been concerns that the patent system been abused by opportunistic companies known by the phrase "patent trolls". It has been alleged that such entities have stunted innovation and spurred unnecessary patent litigation...

Bayesian parametric bootstrap for models with intractable likelihoods

In this paper it is demonstrated how the Bayesian parametric bootstrap can be adapted to models with intractable likelihoods. The approach is most appealing when the semi-automatic approximate Bayesian computation (ABC) summary statistics are selected. After a pilot run of ABC, the likelihood-free parametric bootstrap approach requires very few model simulations to produce an approximate posterior, which can be a useful approximation in its own right. An alternative is to use this approximation as a proposal distribution in ABC algorithms to make them more efficient. In this paper, the parametric bootstrap approximation is used to form the initial importance distribution for the sequential Monte Carlo and the ABC importance and rejection sampling algorithms. The new approach is illustrated through a simulation study of the univariate g-and- k quantile distribution, and is used to infer parameter values of a stochastic model describing expanding melanoma cell colonies.

Kissing fish: Rex Hunt, popular culture, sustainability and fishing practices

Natural resource managers and scientists focus on the behaviour of individual recreational fishers to understand environmental problems associated with this leisure activity. They do this in an effort to identify ways to change attitudes in order to facilitate environmentally friendly choices. This applied use of ABC psychology (attitude, behaviour, choice) has not delivered the expected results. This article offers a different approach by investigating an emergent practice in diverse fishing communities, rather than looking to the responsibility of the individual recreational fisher. Using practice theory, I trace the change from take-all to catch-and-release fishing in Australia by analysing the texts of celebrity fisher Rex Hunt, who is an advocate for releasing fish. I combine this with oral history testimony from a sample of recreational fishers from the broader Australian community to show how change happened. The practice of catch-and-release fishing emerged through the combination of sociotechnical and historically specific elements present in popular culture, including the media. Paying attention to the way different elements catalyse provides a rich account of the changing modes of sustainability in recreational fishing communities.

Repositioning the innovation rationale for public service media

The values that gave rise to the ethos of public service broadcasting (PSB) almost a century ago, and which have provided the rationale for PSBs around the world across that time, are under question. This article argues that the process of reinvention of PSBs is enhanced through repositioning the innovation rationale for public service media (PSM). It is organized around a differentiation which is part of the standard repertoire of innovation studies – that between product, process and organizational innovation – as they are being practised by the two Australian PSBs, the Australian Broadcasting Corporation (ABC) and the Special Broadcasting Service (SBS). The article then considers the general problematics of innovation for PSBs through an analysis of the operations of the public value test in the context of European PSM, and its, to this stage, non-application in Australia. The innovation rationale is argued to be a distinctive via media between complementary and comprehensive roles for PSM, which in turn suggests an international, policy-relevant research agenda focusing on international circumstances in which the public broadcaster is not market dominant.

Les formes d’adresse dans un corpus de films français et leur traduction en finnois

The use of forms of address in French films and their Finnish translations The use of forms of address constitutes an integral part of speakers’ communicative competence. In fact, they are not only used to assign to whom the speech is addressed, but also to construct the relationship between speakers. However, the choice of a suitable form is not necessarily evident in modern, pluralistic society. By the notion form of address, I refer to pronouns of address (tu vs. vous) and different nouns of address like names, titles (Monsieur, Madame, Mademoiselle), kinship terms, occupational terms, terms of endearment and insults. The purpose of the present thesis is, first, to study the semantic and pragmatic values of forms of address in dialogues of modern French films, and, second, their translation in Finnish subtitles. It is evident that film language is not spontaneous, but only a representation of authentic speech, and that subtitles are a written version of the original spoken language. Consequently, this thesis studies spoken fictive dialogues and their written translations. The methods applied in the study are the Interactional and Pragmatic Approach as well as Translatology. The role of forms of address in an interpersonal relationship is studied with dimensions of distance and power (Brown and Gilman 1960, Kerbrat-Orecchioni 1992), whereas the pragmatic dimension permits studying in particular the use of forms of address in speech acts (Kerbrat-Orecchioni 2001). The translation strategies are studied with the help of Venuti’s (1995) notions of foreignizing and domesticating strategies. The results of the thesis suggest that the pronoun use in the studied films is usually reciprocal. However, the relations of power have not disappeared, but are expressed in a more discrete manner with nouns of address (for instance vous + Docteur vs. vous + Anita). The use of the pronoun of address vous seems still to be common, but increased intimacy is expressed by accompanying familiar nouns of address like first names. The nominal forms of address accompany different speech acts, but not in a systematic manner. In a dialogue they appear usually in the first speech act, and more rarely in the response, but not in both. In addition, they have an important role in the mechanics of conversation. The translators here face multiple demands, and their translations seem mostly to be a compromise between foreignizing and domesticating strategies.

Poetics of Subjectivity : Existence and Expressivity in Simone de Beauvoir's Philosophy

In the last thirty years, primarily feminist scholars have drawn attention to and re-evaluated the philosophy of Simone de Beauvoir (1908 1986). Her philosophical practice has been described as non-systematic, and her literary writing has been viewed as part of her non-systematic mode of philosophising. This dissertation radically deepens the question concerning Beauvoir s philosophical motivations for turning to literature as a mode to express subjectivity. It explicates the central concepts of Beauvoir s philosophy of existence, which are subjectivity, ambiguity, paradox and temporality, and their background in the modern traditions of existential philosophy and phenomenology. It also clarifies Beauvoir s main reason to turn to literature in order to express subjectivity as both singular and universal: as a specific mode of communication, literature is able to make the universality of existence manifest in the concrete, singular and temporal texture of life. In addition, the thesis gives examples of how Beauvoir s literary works contribute to an understanding of the complexity of subjectivity. I use the expression poetics of subjectivity to refer to the systematic relation between Beauvoir s existential and phenomenological notion of subjectivity and her literary works, and to her articulations of a creative mode of using language, especially in the novel. The thesis is divided into five chapters, of which the first three investigate Beauvoir s philosophy of existence at the intersection of the modern traditions of thought that began with René Descartes and Søren Kierkegaard s intuitions about subjectivity. Chapter 1 interprets Beauvoir s notion of ambiguity, as compared to paradox, and argues that both determine her notion of existence. Chapters 2 and 3 investigate the phenomenological side of Beauvoir s philosophy through a study of her response to early French interpretations of transcendental subjectivity, especially in the works of Jean-Paul Sartre and Maurice Merleau-Ponty. My analysis shows that Edmund Husserl s distinction between different levels of subjective experience is central to Beauvoir s understanding of subjectivity and to the different ego concepts she uses. Chapter 4 is a study of Beauvoir s reflections on the expression of subjective thought, and, more specifically, her philosophical conceptions of the metaphysical novel and the autobiography as two modes of indirect communication. Chapter 5, finally, compares two modes of investigating concrete subjectivity; Beauvoir s conceptual study of femininity in Le deuxième sexe and her literary expression of subjectivity in the novel L Invitée. My analysis reveals and explicates Beauvoir s original contribution to a comprehensive understanding of the becoming and paradox of human existence: the fundamental insight that these phenomena are sexed, historically as well as imaginatively.

Konstruktioner och valens : Verbfraser med åt i ett jämförande perspektiv

Det har knappast undgått någon som är språkligt medveten att finlandssvenskan och sverigesvenskan skiljer sig åt till vissa delar. Olikheterna återfinns på olika språkliga nivåer. Mest kända och omskrivna är de lexikologiska skillnaderna, dvs. skillnaderna på ordplanet. Betydligt mindre uppmärksamhet har ägnats syntaktiska skillnader, dvs. skillnader i hur satser och meningar byggs upp. För att öka kunskapen om finlandssvensk syntax initierade Språkvetenskapliga nämnden vid Svenska litteratursällskapet i Finland projektet Svenskan i Finland – syntaktiska drag i ett jämförande perspektiv, som pågick åren 2004–2006. Min avhandling har kommit till inom ramen för det projektet. Prepositionerna (t.ex. av, i, på, för, till, åt osv.) är så kallade funktionsord som har till uppgift att binda samman de mer betydelsetunga orden till satser och meningar. Den finlandssvenska prepositionsanvändningen skiljer sig i viss mån från den sverigesvenska, och ”åt” är en av de prepositioner som ofta lyfts fram som exempel. Finlandssvenskarna säger t.ex. ”han gav en bok åt Lena” i stället för ”han gav en bok till Lena” eller ”han gav Lena en bok”. De säger ”berätta något åt någon” (i stället för ”för”) och de säger ”ringa åt någon” i stället för ”ringa någon”. Ett huvudsyfte med min undersökning är att ta reda på hur pass stora skillnaderna är om man ser till samtliga belägg på ”åt” i ett material och inte bara till sådana som man fäster sig vid för att man vet att de avviker i finlandssvenskan. Undersökningen är korpusbaserad. Det betyder att jag letat efter alla belägg på kombinationer av verb och prepositionen ”åt” i rätt stora textmassor som finns tillgängliga i elektronisk form. Materialet ligger i Språkbanken i Finland och omfattar huvudsakligen tidningstext och skönlitteratur. Jag har använt mig av en textmassa på sammanlagt ungefär 40 miljoner löpande ord, drygt 23 miljoner finlandssvenska och drygt 19 miljoner sverigesvenska. Det materialet gav ca 20 000 åt-belägg att studera, och det visade sig något oväntat att ”åt” inte alls är vanligare i finlandssvenskan än i sverigesvenskan när det gäller skriftspråk, åtminstone inte i professionella skribenters språk. Om man kompenserar för att den finlandssvenska och den sverigesvenska korpusen inte är helt lika i fråga om genrefördelning och ålder, kommer man fram till i stort sett samma frekvens för ”åt” i båda korpusarna. För den närmare analysen av vilka mönster åt-beläggen uppvisar har jag först och främst utnyttjat konstruktionsgrammatik men också ramsemantik och valensteori. Konstruktionsgrammatiken är ingen enhetlig teori, men tanken om grammatiska konstruktioner är gemensam. Konstruktioner representerar allt från generella syntaktiska mönster till specifika mönster för språkliga enskildheter. Uppfattningen om vad som ska inbegripas i begreppet varierar, men definitionen av ”konstruktion” som ”par (eller konstellationer) av form och betydelse” är gemensam. ”Konstruktion” avser aldrig konkreta belägg i texter eller yttranden utan alltid det abstrakta mönstret bakom dessa. Och varje yttrande är resultatet av att en stor mängd konstruktioner samverkar. I min analys har jag utgått ifrån att beläggen med ”åt” kan återföras på olika konstruktioner eller mönster utifrån vad som är gemensamt för grupper av belägg. Jag har sett på vad åt-frasen i samverkan med verbet har för funktion i beläggen. En åt-fras är syntaktiskt en prepositionsfras och består av en preposition och en rektion. Exempelvis utgör ordparet ”åt skogen” en prepositionsfras där ”skogen” är rektion. Ur mitt material har jag kunnat abstrahera fram fem övergripande mönster där referenten för rektionen har olika så kallade semantiska roller. Åt-frasen kan i kombination med verbet ange mål eller riktmärke, som i t.ex. svänga åt höger, dra åt helvete, ta sig åt hjärtat, luta åt en seger för IFK. Den kan för det andra ange mottagare (t.ex. ge varsin kaka åt hundarna, bygga en bastu åt sina svärföräldrar, skaffa biljetter åt en kompis). För det tredje kan åt-frasen avse en referent som har nytta (eller skada) av en aktion (t.ex. klippa häcken åt grannen, ställa in digitalboxen åt sin moster). Åt-frasen kan slutligen avse den eller det som är föremål antingen för en kommunikationsaktion (vinka åt sin son, skratta åt eländet) eller en attityd eller känsla (glädja sig åt framgången). Utöver dessa huvudmönster finns det ett antal smärre grupper av belägg som bildar egna mönster, men de utgör sammanlagt under 3 % i bägge korpusarna. Inom grupperna kan undermönster urskiljas. I t.ex. mottagargruppen representerar ”ge varsin kaka åt hundarna” överföringskonstruktion, ”bygga en bastu åt sina svärföräldrar” produktionskonstruktion och ”skaffa biljetter åt en kompis” ombesörjningskonstruktion. Alla typer är gemensamma för bägge materialen, men andelen belägg som representerar de olika typerna skiljer sig betydligt. I det sverigesvenska materialet står t.ex. det mönster där åt-frasen avser mål eller riktmärke för en mycket större andel av beläggen än i finlandssvenskan. Också andelen belägg där åt-frasen avser någon som har nytta (eller skada) av en aktion är mycket högre i det sverigesvenska materialet. I det finlandssvenska materialet står i gengäld mottagarbeläggen för över 50 % av beläggen medan andelen i det sverigesvenska materialet är bara 30 %. Inom gruppen utgör belägg av produktions- och ombesörjningstyp dessutom en mindre andel i det finlandssvenska materialet än i det sverigesvenska. Dessa står till sin funktion nära den typ som avser den som har nytta av aktionen. De konkreta beläggen på överföring (ge varsin kaka åt hundarna) utgör en större andel i det finlandssvenska materialet än i det sverigesvenska (ca 8 % mot 3 %), men typiskt för båda materialen är hög kollokationsgrad (”kollokation” avser par eller grupper av ord som uppträder oftare tillsammans än de statiskt sett skulle göra vid helt slumpmässig förekomst). Största delen av mottagarbeläggen utgörs av fraser av typen ”ge arbete åt någon, ge eftertryck åt något, ge liv åt något; ägna tid åt något, ägna sitt liv åt något, ägna uppmärksamhet åt något”. De här slutsatserna gäller alltså skriftspråk. I talspråk ser fördelningen annorlunda ut. Typiskt för prepositionen ”åt” är överhuvudtaget hög kollokationsgrad. Det förefaller som om språkanvändarna har tydliga, färdiga mallar för var ”åt” kan komma in. Det enda mönster som verkar helt produktivt, i den meningen att elementen är i stort sett fritt kombinerbara, är kombinationer av verb och åt-fras där åt-frasen avser den som har nytta av något. Att någon utför något för någons räkning verkar överlag kunna uttryckas med prepositionen ”åt”: t.ex. ”tvätta bilen åt pappa, ringa efter en taxi åt kunden”. Till och med belägg av typen ”hon drömde åt honom att bli ordinarie adjunkt” förekommer i någon mån. Konstruktionen är produktiv i båda språkvarieteterna men uppenbart är att konstruktion med mottagare har tolkningsföreträde i vissa fall i finlandssvenskan: ”Filip skrev ett brev åt sin syster” tolkas av sverigesvenskar som att Filip skrev brevet för systerns räkning, medan finlandssvenskar överlag uppenbarligen tolkar det som att Filip skrev till sin syster, att systern var mottagare av brevet. Ungefär 20 % av alla belägg i båda materialen representerar fall där ”åt” utgör partikel. Verb och ”åt” är närmare förbundna med varandra än när ”åt” utgör normal preposition. Exempel på partikelbelägg är ”han kom inte åt strömbrytaren, det gick åt mängder med saft, landet får dra åt svångremmen, de roffade åt sig de bästa platserna”. Också partikelmaterialet ser på ett generellt plan väldigt lika ut i båda språkvarieteterna. Den största skillnaden uppvisar den reflexiva typen ”roffa åt sig”. Medan typen är mycket homogen i det sverigesvenska materialet är variationen större i det finlandsvenska. Dels uppträder fler verb i kombinationen (han köpte åt sig ett par jeans), dels vacklar ordföljden (han nappade åt sig ett paraply ~ han nappade ett paraply åt sig). Att ”åt” används mer i vissa funktioner i finlandsvenskan brukar förklaras med påverkan från finskans allativ (ändelsen -lle: hän antoi kirjan Astalle > hon gav en bok åt Asta). Allt tyder dock på att den finlandssvenska åt-användningen delvis är en relikt. I äldre sverigesvenska källor träffar man på ”åt” i sådana kontexter som numera är typiska för finlandsvenskan. Det finlandssvenska språkområdet ligger ute i periferin i relation till det språkliga centrum som förändringar sprider sig från (för svenskans del främst Stockholmstrakten) och typiskt för perifera områden är att de uppvisar ålderdomliga drag också när inga kontaktfenomen spelar in. Allativen kan naturligtvis ha bidragit till att bevara användningen av ”åt” i finlandssvenskan. Att det är just ”åt” som används” beror antagligen på att prepositionen har flest funktioner gemensamt med allativen rent kognitivt om man jämför med de betydligt mer frekventa prepositionerna ”till” och ”för”. Uppenbart är också att åt-användningen därtill lever sitt eget liv i finlandssvenskan. I vissa varieteter av finlandssvenska kan man t.ex. höra yttranden av typ ”alla fiskarna dog åt dom”. Som språklig enskildhet har det ingen finsk förebild med allativ. Yttrandet är ett exempel på töjning av en svensk konstruktion. Modell finns dels i det mönster där åt avser den som har nytta eller skada av något, dels i relationell användning av ”åt”: han är hantlangare åt Eriksson ~ han är Erikssons hantlangare. Vid språkkontakt är det överlag konstruktioner som har förebild i det låntagande språket som lånas in från det långivande språket, medan konstruktioner som saknar förebild är betydligt mindre benägna att vinna insteg.