587 resultados para Variété riemannienne
Resumo:
Syfte Dagens teknik har medfört en explosion av nätbaserade sociala medier där bilder av träning och kroppar är ett tydligt fenomen. Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur kroppsideal skapas och framställs på internet och framförallt sociala medier. Till hjälp användes frågeställningarna: Hur gestaltar manliga fitness-profiler sig själv och sina kroppar på den nätbaserade tjänsten Instagram? Finns det kopplingar mellan dessa profilers kroppsgestaltningar och specifika kroppsideologier? (Rosenmann & Kaplan, 2014) Metod Arbetet utfördes med netnografisk metod i grunden, en metod specifikt fokuserad på kvalitativ forskning av internet. Tre manliga fitnessprofiler samt fem av varje profils bilder valdes utifrån popularitet på Instagram för att granskas och analyseras i relation till kroppsideal. Resultat Bilderna hade gemensamma egenskaper då dessa, ofta i gymmiljö, visade avklädda, extremt muskulösa kroppar med fokus på framsidan av överkroppen. Skilda egenskaper förekom, dock inte i någon signifikant bemärkelse. Kroppsideologin metrosexuella-och konsumentmaskuliniteten (Rosenmann & Kaplan, 2014) präglade profilerna. Slutsatser Dessa fitnessprofilers framställning av sina kroppar stämde väl överens med dagens rådande muskulära kroppsideal som innefattar en slimmad, muskulös, väldefinierad kropp. Tydliga kopplingar kunde också göras till Rosenmann’s och Kaplan’s (2014) kroppsideologi; metrosexuella-och konsumentmaskuliniteten.
Resumo:
De nos jours, les séries télévisées américaines représentent une part incontournable de la culture populaire, à tel point que plusieurs traductions audiovisuelles coexistent au sein de la francophonie. Outre le doublage qui permet leur diffusion à la télévision, elles peuvent être sous titrées jusqu’à trois fois soit, en ordre chronologique : par des fans sur Internet; au Québec, pour la vente sur DVD en Amérique du Nord; et en France, pour la vente sur DVD en Europe. Pourtant, bien que ces trois sous titrages répondent aux mêmes contraintes linguistiques (celles de la langue française) et techniques (diffusion au petit écran), ils diffèrent dans leur traitement des dialogues originaux. Nous établissons dans un premier temps les pratiques à l’œuvre auprès des professionnels et des amateurs. Par la suite, l’analyse des traductions ainsi que le recours à un corpus comparable de séries télévisées françaises et québécoises permettent d’établir les normes linguistiques (notamment eu égard à la variété) et culturelles appliquées par les différents traducteurs et, subsidiairement, de définir ce que cache l’appellation « Canadian French ». Cette thèse s’inscrit dans le cadre des études descriptives et sociologiques. Nous y décrivons la réalité professionnelle des traducteurs de l’audiovisuel et l’influence que les fansubbers exercent non seulement sur la pratique professionnelle, mais aussi sur de nouvelles méthodes de formation de la prochaine génération de traducteurs. Par ailleurs, en étudiant plusieurs traductions d’une même œuvre, nous démontrons que les variétés de français ne sauraient justifier, à elles seules, la multiplication de l’offre en sous titrage, vu le faible taux de différences purement linguistiques.
Resumo:
Koffein har sedan 1962 fram och tillbaka varit dopingklassat men är sedan 2004 ett tillåtet ergogent preparat inom idrotten. Flera studier har visat positiva resultat i uthållighetsidrotter och på maximal styrkeförmåga. Syftet med denna studie var att se om koffein har någon ergogen effekt på power i överkroppsmuskulaturen. I denna studie användes en dubbel-blindad, randomiserad cross-over design. En slumpmässig indelning inför det första testtillfället avgjorde ifall deltagarna började studien med koffein- eller placebosupplementering och bytte sedan supplementering inför testtillfälle två. Som supplementeringsmetod användes koffein i tuggummiform på grund av att det ger ett snabbare upptag. Power mättes genom testet sittande stöt med en kula på 5 kg. Resultatet visar på en mycket svag (ES=0,13) positiv förbättring av stötlängderna mellan interventionerna. En av anledningarna till det triviala resultatet tros kunna bero på att det urval som användes ej bestod av en homogengrupp vad gäller träningsbakgrund och prestationsnivå. På grund av detta är det svårt att dra några slutsatser om koffeinet har eller inte har några ergogena effekter på power i överkroppen.
Resumo:
I denna uppsats har tre textdelar i ett digitalt gymnasieläromedel i historia undersökts. Syftet har varit att med teoretisk utgångspunkt i systemisk funktionell lingvistik (SFL) undersöka (1) vilka de språkliga utmaningarna är i de tre textdelarna och (2) vilket diskursivt mönster som framträder i textdelarna. En ideationell analys har därför genomförts och textdelarna har analyserats med avseende på transitivitet och agentivitet. Även deltagarnas lexikala kategorier har undersökts. Därtill har textdelarnas diskursiva mönster studerats. Sammantaget visar resultaten och analyserna av dessa att de språkliga utmaningarna finns på både process- och deltagarnivå och att en gemensam nämnare för flera språkliga strukturer som kan utgöra hinder för förståelse och lärande är att de på olika sätt döljer "vem som gör vad" i det historiska skeendet. Det gäller exempelvis passiva konstruktioner med utelämnad agent, icke-mänskliga deltagare och grupper/generiska. Som en särskild svårighet bland de icke-mänskliga deltagarna framstår de grammatiska metaforerna. Vidare framträder i textdelarna ett diskursivt mönster, där det i huvudsak är västerlänningar, som i egenskap av förstadeltagare i processerna, är de som agerar. Perspektivet i textdelarna framstår som västerländskt, vilket även det kan hindra förståelse och lärande.
Resumo:
I september 2014 bytte Leeds Metropolitan University, trots studentprotester, namn till Leeds Beckett University; universitetets första colleges låg i Beckett Park, vilken i sin tur fått namn efter bankiren och konservative parlamentsledamoten Ernest Beckett, 2nd Baron Grimthorpe (1856–1917), vars alma mater faktiskt var Trinity College, Cambridge. Leeds-studenternas motstånd hade sin grund i att namnändringen beräknades kosta en kvarts miljon pund, alltmedan inte minst universitetets idrottsanläggningar tillåtits förfalla. Vi vet inte hur universitetets personal ställde sig till namnförändringen, och särskilt nyfikna är vi ju på vad professorn i Leisure Studies (fritidsforskning, fritidsvetenskap) vid Leeds Beckett University, Karl Spracklen, tyckte om förändringen. Detta är dock blott "idle curiosity"; Spracklen är aktuell av ett helt annat, och viktigare, skäl, nämligen för sin bok Leisure, Sports & Society (Palgrave Macmillan). Spracklen, som är sociolog och vars forskningsintresse också inkluderar "metal music" (som sekreterare för International Society for Metal Music Studies och redaktör för Metal Music Studies) och "whiskey tourism" (som drivande i British Sociological Associations Alcohol Study Group) är en centralfigur inom det brittiska fritidsforskningsetablissemanget – han har bland annat varit ordförande i viktiga LSA, Leisure Studies Association från 2009 till 2013. Han har därtill en lång rad publikationer bakom sig, böcker, antologibidrag och vetenskapliga artiklar inom idrotts- och fritidsforskning i vid mening. Den nya boken ges här en grundlig recension av Erik Backman, som ju vet ett och annat om fritidsforskning, Spracklen bottnar teoretiskt i Habermas, i sig ovanligt bland brittiska forskare, men också i Marx, Weber och Bourdieu, bland andra, i sin utforskning av sambandet mellan fritid, fysisk aktivitet och sport ur ett tvärvetenskapligt perspektiv som innefattar idrottsvetenskap, sociologi, cultural studies, historia, filosofi och psykologi. Och vår recensent är imponerad över bredden, djupet och ambitionsnivån – även om det kan bli lite tjatigt från och till.
Resumo:
Dans la région de Trois-Rivières (Québec, Canada), plus de 1 000 bâtiments résidentiels et commerciaux montrent de graves problèmes de détérioration du béton. Les problèmes de détérioration sont liés à l’oxydation des sulfures de fer incorporés dans le granulat utilisé pour la confection du béton. Ce projet de doctorat vise à mieux comprendre les mécanismes responsables de la détérioration de béton incorporant des granulats contenant des sulfures de fer, et ce afin de développer une méthodologie pour évaluer efficacement la réactivité potentielle de ce type de granulats. Un examen pétrographique détaillé de carottes de béton extraites de fondations résidentielles montrant différents degré d’endommagement a été réalisé. Le granulat problématique contenant des sulfures de fer a été identifié comme un gabbro à hypersthène incorporant différentes proportions (selon les différentes localisations dans les deux carrières d’origine) de pyrrhotite, pyrite, chalcopyrite et pentlandite. Les produits de réaction secondaires observés dans les échantillons dégradés comprennent des formes minérales de "rouille", gypse, ettringite et thaumasite. Ces observations ont permis de déterminer qu’en présence d’eau et d’oxygène, la pyrrhotite s’oxyde pour former des oxyhydroxides de fer et de l’acide sulfurique qui provoquent une attaque aux sulfates dans le béton. Tout d’abord, la fiabilité de l’approche chimique proposée dans la norme européenne NF EN 12 620, qui consiste à mesurer la teneur en soufre total (ST,% en masse) dans le granulat pour détecter la présence (ou non) de sulfures de fer, a été évaluée de façon critique. Environ 50% (21/43) des granulats testés, représentant une variété de types de roches/lithologies, a montré une ST > 0,10%, montrant qu’une proportion importante de types de roches ne contient pas une quantité notable de sulfure, qui, pour la plupart d’entre eux, sont susceptibles d’être inoffensifs dans le béton. Ces types de roches/granulats nécessiteraient toutefois d’autres tests pour identifier la présence potentielle de pyrrhotite compte tenu de la limite de ST de 0,10 % proposée dans les normes européennes. Basé sur une revue exhaustive de la littérature et de nombreuses analyses de laboratoire, un test accéléré d’expansion sur barres de mortier divisé en deux phases a ensuite été développé pour reproduire, en laboratoire, les mécanismes de détérioration observés à Trois-Rivières. Le test consiste en un conditionnement de 90 jours à 80°C/80% RH, avec 2 cycles de mouillage de trois heures chacun, par semaine, dans une solution d’hypochlorite de sodium (eau de javel) à 6% (Phase I), suivi d’une période pouvant atteindre 90 jours de conditionnement à 4°C/100 % HR (Phase II). Les granulats ayant un potentiel d’oxydation ont présenté une expansion de 0,10 % au cours de la Phase I, tandis que la formation potentielle de thaumasite est détectée par le regain rapide de l’expansion suivi par la destruction des échantillons durant la Phase II. Un test de consommation d’oxygène a également été modifié à partir d’un test de Drainage Minier Acide, afin d’évaluer quantitativement le potentiel d’oxydation des sulfures de fer incorporés dans les granulats à béton. Cette technique mesure le taux de consommation d’oxygène dans la partie supérieure d’un cylindre fermé contenant une couche de matériau compacté afin de déterminer son potentiel d’oxydation. Des paramètres optimisés pour évaluer le potentiel d’oxydation des granulats comprennent une taille de particule inférieure à 150 μm, saturation à 40 %, un rapport de 10 cm d’épaisseur de granulat par 10 cm de dégagement et trois heures d’essai à 22ᵒC. Les résultats obtenus montrent que le test est capable de discriminer les granulats contenant des sulfures de fer des granulats de contrôle (sans sulfures de fer) avec un seuil limite fixé à 5% d’oxygène consommé. Finalement, un protocole d’évaluation capable d’estimer les effets néfastes potentiels des granulats à béton incorporant des sulfures de fer a été proposé. Le protocole est divisé en 3 grandes phases: (1) mesure de la teneur en soufre total, (2) évaluation de la consommation d’oxygène, et (3) un test accéléré d’expansion sur barres de mortier. Des limites provisoires sont proposées pour chaque phase du protocole, qui doivent être encore validées par la mise à l’essai d’un plus large éventail de granulats.
Resumo:
Friluftsliv uppvisar ett uppsving som för många säkert är oväntat men som nog till stor del är i samklang med den skandinaviska tidsandan. Visserligen är det ett i huvudsak urbant fenomen, de senaste årens fokus på fysisk aktivitet, konditionsträning och fitness, aktiviteter som dessutom ofta äger rum inomhus i speciella kommersiellt drivna träningshallar – där är luften inte fri! – men trenden tar sig också uttryck i löpning eller joggning i urbana parkområden eller i lagom tuktad natur i anslutning till städer. Man kan tänka att steget inte skulle vara långt till verkliga naturupplevelser, och, som sagt, det finns ett uppsving. Det nymornade intresset för autentiska naturupplevelser kan säkert också bottna i en civilisationskritisk trend i det tidiga tredje millenniet, vars beståndsdelar spretar på ett sätt som gör det omöjligt att närmare skärskåda företeelsen i detta sammanhang. Istället konstaterar vi att forskningen varit kvick att fånga upp friluftsintresset, vilket inte minst märks i recensionsfloran på den här webbplatsen, som denna gång utvidgas med en recension av Friluftsliv: Natur, samfund og pædagogik av Peter Bentsen, Søren Andkjær och Niels Ejbye-Ernst (Munksgaard Danmark). Erik Backman, som disputerat i ämnet, har läst och recenserar, och han bjuder redaktörerna på många tips till förbättringar inför nästa upplaga av boken.
Resumo:
I samband med att idrott och sport kommit att ta allt större utrymme på olika plan i samhällslivet så har friluftsliv, med dess tydliga samhörighet till många av idrottslivets kärnvärden, också fått förnyad aktualitet. Forumet har varit lite sen att uppmärksamma denna förändring, även om det inte är det enda skälet till att vi först nu recenserar en av nyckelböckerna i området (det handlat också om att friluftsforskarna i Norden står varandra ganska nära). Men som är det är med selektiv perception, när vi väl hade noterat en eller två nya böcker om friluftsliv så hittade vi bara fler och fler, avhandlingar och antologier. Snart kommer en ny temasida om friluftsliv i forumets mer om-sektion. Boken som nu blivit föremål för kritisk granskning är Klas Sandells och Sverker Sörlins antologi Friluftshistoria: Från «härdande friluftslif» till ekoturism och miljöpedagogik (Carlssons) i dess andra upplaga från 2008 – den första kom 2000. Den recenseras av en relativt nybakad doktor i friluftsliv, Erik Backman, vars avhandling recenseras i dessa spalter under våren. Som sagt, detta är en grundsten i den svenska friluftsforskningen, men vår recensent dristar sig att föra fram flera förslag till förbättringar inför kommande nya utgåvor.
Resumo:
Syftet med denna studie har varit att klargöra och undersöka huruvida mellanstadieelevers matematikförståelse ökar eller inte om de ser nyttan av att lära sig skolans matematik. Detta har gjorts med hjälp av en systematisk litteraturstudie där aktuell vetenskaplig forskning inom området tagits fram genom sökning, granskning och analys. Resultaten som framkommit visar att det finns samband mellan en vardagsanknuten matematik och elevers förståelse, men att detta samband inte alltid är effektivt. Det är dock inte enbart en vardagsanknuten matematik som kan kopplas ihop med och har betydelse för elevers förståelse och utveckling inom matematik, utan också vilken kognitiv nivå uppgifterna har. De resultat studierna påvisar behandlar vikten av grundläggande kunskaper inom matematik som en förutsättning för elevers matematiska utveckling och förståelse. Forskarna menar att en ökad förståelse gynnas om de problem som ska lösas har ett tydligt beskrivet syfte.
Resumo:
Syftet med den här studien har varit att få kunskap i vilka svårigheter som finns inom subtraktionsräkning samt deras orsaker. Frågeställningarna har varit till hjälp för att finna svar på studiens syfte. Studien är en systematisk litteraturstudie, vilket innebär att syftet besvaras utifrån tidigare gjord forskning. Resultat från tidigare forskning visar på en del svårigheter vid subtraktion, delvis har elever svårt med att låna korrekt vid uppställning, skillnaden mellan subtrahenden och minuenden, subtraktionsalgoritmer, neråträkning samt att se sambandet mellan subtraktion och addition. Orsakerna till dessa svårigheter var svårare att finna men det kan bero på utbildningen eleverna får, hur de ska använda olika strategier, att det finns flera olika sätt att räkna på, återskapandet av tidigare gjorda strategier samt felinlärningar. Att det finns svårigheter inom subtraktionen går inte att ta miste på men vilka orsakerna till svårigheterna är blir mer komplicerat eftersom ingen av de författare till de forskningsartiklarna som tagits med går något djupare in på det utan enbart nämner kort vad det kan bero på.
Resumo:
Svenska elever har presterat dåligt i internationella undersökningar en längre tid när det gäller algebraområdet i matematik. Elevernas begreppsförståelse har pekats ut som en faktor som spelar in i de dåliga resultaten för svenska elever del. Syftet med denna studie har därför varit att ta reda på den roll som begrepp och begreppsförmåga spelar vid inlärning av algebra samt vilken begreppsförståelse elever i årskurs 4-6 har. Genom en systematisk litteraturstudie har frågeställningarna besvarats. Resultaten visar att brister i begreppsförståelse i algebra också leder till brister i kunskap i algebra. Undervisning med fokus på begrepp leder till bättre förståelse för begrepp samtidigt som det även leder till procedurell kunskap. Elever i årskurs 4-6 kan hantera variabler och använda dem i matematiska uttryck. Fördelar med en tidig introduktion av variabelbegreppet är att elever bygger en bättre förståelse för begreppet.
Resumo:
Environ 90% des composés produits industriellement sont fabriqués à l’aide de catalyseurs. C’est pourquoi la conception de catalyseurs toujours plus performants pour améliorer les procédés industriels actuels est toujours d’intérêt. De la grande variété de complexes avec des métaux de transition rapportés jusqu’à présent, les complexes zwitterioniques attirent notre attention par leurs activités catalytiques souvent supérieures aux complexes cationiques normaux. Un complexe métallique zwitterionique est un fragment métal-ligand neutre où la charge positive est située sur le centre métallique et où la charge négative est délocalisée sur un des ligands liés au métal. Nous proposons la synthèse de ligands anioniques phosphine comportant des groupements borates et boratabenzènes. Cette dernière espèce est un cycle à 6 membres où l’un des atomes de carbone est remplacé par un atome de bore et qui est négativement chargé. La capacité de ces phosphines anioniques à se lier à un centre métallique à l’aide de la paire libre du phosphore est due à la nature du lien P-B qui défavorise l’interaction entre la paire libre du phosphore et l’orbitale p vide du bore. Les propriétés de di-tert-butylphosphido-boratabenzène (DTBB) comme ligand phosphine anionique hautement donneur et encombré ainsi que la découverte de ses modes de coordination inhabituels pour stabiliser les métaux de transition insaturés ont été étudiés au cours de ce travail. De nouvelles perspectives sur les modes de coordination de phosphido-boratabenzène et la force de l’interaction du lien P-B seront discutées ainsi que les applications catalytiques. Nous avons d’abord étudié la coordination η1 avec des complexes de fer, ce qui nous a fourni des données quantitatives précieuses sur la capacité du DTBB d’agir comme ligand très donneur par rapport aux autres ligands donneurs bien connus. La capacité du DTBB à changer de mode de coordination pour soutenir les besoins électroniques du métal a été démontrée par la découverte d’une nouvelle espèce ferrocenyl phosphido-boratabenzène et sa nucléophilie a été étudiée. Au meilleur de notre connaissance, aucun exemple d’un ligand boratabenzène coordonné aux métaux du groupe 11 n’existe dans la littérature. Voilà pourquoi nous avons décidé d’explorer les modes de coordination du ligand DTBB avec Cu(I), Ag(I) et Au(I). A notre grande surprise, le ligand DTBB est capable de stabiliser les métaux du groupe 11 aux états d’oxydation faibles par une liaison MP qui est une coordination du type η1, un mode de coordination guère observé pour les ligands boratabenzène. Pendant nos travaux, notre attention s’est tournée vers la synthèse d’un complexe de rhodium(I) afin de tester son utilité en catalyse. A notre grande satisfaction, le complexe Rh-DTBB agit comme un précatalyseur pour l’hydrogénation des alcènes et alcynes à la température ambiante et à pression atmosphérique et son activité est comparable à celle du catalyseur de Wilkinson. Dans un désir d’élargir les applications de notre recherche, notre attention se tourna vers l’utilisation des composés du bore autres que le boratabenzène. Nous avons décidé de synthétiser une nouvelle espèce phosphido-borate encombrée. Lorsqu’elle réagit avec des métaux, l’espèce phosphido-borate subit un clivage de la liaison P-B. Toutefois, cette observation met en évidence la singularité et les avantages de la stabilité de la liaison P-B lors de l’utilisation du fragment boratabenzène. Ces observations enrichissent notre compréhension des conditions dans lesquelles la liaison P-B du ligand DTBB peut être clivée. Ces travaux ont mené à la découverte d’un nouveau ligand ansa-boratabenzène avec une chimie de coordination prometteuse.
Resumo:
Den här uppsatsen behandlar det fria skolvalet ur ett mångfalds- och segregationsperspektiv där yrkesverksamma högstadielärare har intervjuats angående hur de upplever att det fria skolvalet påverkar den svenska skolan ur ett segregations- och mångfaldsperspektiv. Studien har varit kvalitativ och har använt sig av intervjuer som empirisk insamlingsmetod. Empirin har presenterats för att sedan analyseras med hjälp av två analysverktyg: Rational Choice Theory och Strukturalism. Lärarna upplevde det fria skolvalet som en påverkansfaktor utifrån både ett segregations- och mångfaldsperspektiv, där det fria skolvalet inte enbart har varit negativt.
Resumo:
Det här är en kvalitativ intervjustudie som syftar till att undersöka hur religionskunskapslärare undervisar om sexualitet i skiljelinjen mellan att upprätthålla antidiskrimineringslagen och värdegrunden, i samband med att skapa förståelse för religioners synsätt på sexualitet. Med kvalitativ forskningsintervju som metod, intervjuades fem religionskunskapslärare som undervisar på både gymnasiet och för grundskolans senare år. Därefter analyserades lärarnas utsagor utifrån toleranspedagogik, normkritisk pedagogik och existentiell relationspedagogik som teoretiska ramverk i syfte att tolka vilka didaktiska aspekter, möjligheter och svårigheter som är förknippat med deras undervisning om sexualitet. Resultatet visade att det fanns många likheter i hur de bedrev sin undervisning. Samtliga lärare upplevde att det finns en spänning mellan att värna om antidiskriminering och att skapa förståelse för religioners synsätt på sexualitet. Mangrant värnade de om rätten till att styra över sitt eget liv men också att det fanns nyansskillnader i vad man tryckte på i värdegrunden. Lärarna beskrev att de hanterade värdegrundskonflikter genom att markera, dra gränser mellan religionens och samhällets normer och diskutera. Vidare beskrev lärarna både didaktiska möjligheter och svårigheter med att undervisa om sexualitet inom religionsämnet och att de upplevde detta på olika sätt. För en stor del av de intervjuade fanns en gemensam nämnare i att det förekom didaktiska svårigheter förknippat med elevers negativa inställningar till homosexualitet men också om det fanns elever som tidigare varit utsatt för något.
Resumo:
Utbyggnaden av vindkraft inom renskötselområdet har ökat markant det senaste decenniet, trots att kunskapen om påverkan av vindkraftsetableringar ännu inte är fullt utredd och dokumenterad. I den här rapporten beskriver vi framförallt hur vindkraftparker i driftsfas påverkar renarna och renskötseln i tre olika områden. I Malå sameby har vi studerat kalvningsområdet kring Storliden och Jokkmokkslidens vindkraftparker. I Vilhelmina Norra sameby har vi studerat vinterbetesområdet kring Stor-Rotlidens vindkraftpark, samt Lögdeålandets betesområde med Gabrielsbergets vindkraftpark som används av Byrkije reinbetesdistrikt från Norge. För att få en helhetsbild av hur renarna använder sitt betesområde är det viktigt att studera renarnas betes- och förflyttningsmönster långsiktigt och över hela deras betesområde och inte bara inom det lokala området nära parken. Det är också viktigt att ta hänsyn till att renarnas betesutnyttjande skiftar från år till år och mellan olika årstider beroende på väderlek och andra yttre förutsättningar. Vi vill också understryka vikten av att kombinera den traditionella kunskapen från renskötarna med vedertagna vetenskapliga analysmetoder för att besvara de frågor som är viktiga för att kunna bedriva en hållbar renskötsel. Vi har undersökt renarnas användning av områdena genom att utföra spillningsinventeringar under åren 2009-2015 (endast i Malå sameby), och genom att följa renar utrustade med GPS-halsband under åren 2005-2015. Datat är insamlat före och under byggfas och under driftsfas (för Gabrielsberget finns GPS-data endast för driftsfasen). Vi har analyserat data genom att utveckla statistiska modeller för val av betesområde för varje område där vi har beräknat hur renarna förhåller sig till vindkraftparksområdet före, under och efter byggnation, och på Gabrielsberget när parken varit avstängd under 40 dagar och under drift vid olika renskötselsituationer. Genom intervjuer, möten och samtal, samt information från Gabrielsbergets vindkraftparks kontrollprogram, har vi tagit del av renskötarnas erfarenheter av hur renarnas beteende, och därmed även renskötseln, påverkats av vindkraftsutbyggnaden i respektive område. Våra resultat visar att renarna både på kalvnings- och på vinterbetesområden påverkas negativt av vindkraftsetableringarna (Tabell a). Renarna undviker att beta i områden där de kan se och/eller höra vindkraftsverken och föredrar att vistas i områden där vindkraftverken är skymda. I kalvningsområdet i Malå ökade användningen av skymda områden med 60 % under driftsfas. I vinterbetesområdet på Gabrielsberget, när renarna utfodrades i parken och kantbevakades intensivt för att stanna i parkområdet under driftsfas, ökade användningen av skymda områden med 13 % jämfört med när de inte var utfodrade och fick ströva mer fritt. Resultaten visar också att renarna minskar sin användning av området nära vindkraftparkerna. I kalvningslandet i Malå minskar renarna sin användning av områden inom 5 km från parkerna med 16-20 %. Vintertid vid Gabrielsbergets vindkraftpark undvek renarna parken med 3 km. Våra resultat visar även att renarnas betesro minskar inom en radie på 4 km från vindkraftparkerna under kalvningsperioden och tiden därefter i jämförelse med perioden före byggfas. Exakta avstånd som renarna påverkas beror på förutsättningarna i respektive område, exempelvis hur topografin ser ut eller om området är begränsat av stängsel eller annan infrastruktur. Förändringarna i habitatutnyttjande i våra studieområden blev tydligare när parkerna var centralt belägna i renarnas betesområde, som i kalvningsområdet i Malå eller i vinterbeteslandet på Gabrielsberget, medan det inte var lika tydliga effekter kring Stor-Rotlidens park, som ligger i utkanten av ett huvudbetesområde. Oftast är snöförhållandena bättre ur betessynpunkt högre upp i terrängen än nere i dalgångarna, på grund av stabilare temperatur, vind som blåser bort snötäcket och mer variation i topografin. Därför kan etablering av vindkraftparker i höglänta områden försämra möjligheten att använda sådana viktiga reservbetesområden under vintrar med i övrigt dåliga snöförhållanden, vilka blir allt vanligare i och med klimatförändringarna. Våra resultat tyder inte direkt på att renarna påverkats negativt under dåliga betesvintrar men fler år av studier behövs för att ytterligare klargöra hur vindkraft påverkar renarna under dessa vintrar. Våra studier har visat att etablering av vindkraft har konsekvenser för renskötseln under både barmarkssäsongen och under vintern, men effekterna förmodas få störst inverkan inom vinterbetesområdet där det är svårt att hitta alternativa betesområden för renarna. Under sommaren är betestillgången oftast mindre begränsad och renarna kan lättare hitta alternativa områden. En direkt konsekvens av Gabrielsbergets vindkraftpark som är placerad mitt i ett vinterbetesområde har blivit att renarna behöver tillskottsutfodras och bevakas intensivare för att de inte ska gå ut ur området. När den naturliga vandringen mellan olika betesområden störs för att renarna undviker att vistas i ett område kan det leda till att den totala tillgången till naturligt bete minskar och att man permanent måste tillskottsutfodra, alternativt minska antalet renar. Annan infrastruktur som vägar och kraftledningar påverkar också renarna. Vid Storliden och Jokkmokksliden och vid Stor-Rotliden där data samlats in innan vindkraftparken uppfördes visar våra resultat att renarna undviker de omkringliggande landsvägarna redan innan parkerna etablerades. Vid Stor-Rotliden ökar dock renarna användningen av områden nära vägarna efter att parken är byggd. På Gabrielsberget, där vi endast har data under drifttiden, är renarna närmare vägarna (även stora vägar som E4) när renskötarna minskar på kantbevakningen för att inte hålla renarna nära parken. Detta ökar naturligtvis risken för trafikolyckor och innebär att renskötarna måste bevaka dessa områden intensivare. Sist i rapporten presenterar vi förslag till åtgärder som kan användas för att underlätta arbetet för renskötseln om det är så att en vindkraftpark redan är byggd. Några exempel på åtgärder som är direkt kopplat till parken är att stänga av vägarna in i vindkraftparken för att förhindra nöjeskörning med skoter och bil under den tiden renarna vistas i området samt tät dialog mellan vindkraftsbolag och sameby angående vinterväghållningen av vägarna till och inom vindkraftparken. Andra mer regionala åtgärder för att förbättra förutsättningarna för renskötselarbetet på andra platser för samebyn, kan vara att sätta stängsel längst större vägar och järnvägar (t.ex. E4:an eller stambanan) i kombination med strategiskt utplacerade ekodukter. Detta för att underlätta och återställa möjligheterna till renarnas fria strövning och renskötarnas flytt av renar mellan olika betesområden.