Biotic and abiotic controls of nitrogen and phosphorus cycling in Central European forests

The functioning and services of Central European forests are threatened by global change and a loss of biodiversity. Nutrient cycling as a key forest function is affected by biotic drivers (e.g., dominant tree species, understory plants, soil organisms) that interact with abiotic conditions (e.g., climate, soil properties). In contrast to grassland ecosystems, evidence for the relationship of nutrient cycles and biodiversity in forests is scarce because the structural complexity of forests limits experimental control of driving factors. Alternatively, observational studies along gradients in abiotic conditions and biotic properties may elucidate the role of biodiversity for forest nutrient cycles. This thesis aims to improve the understanding of the functional importance of biodiversity for nutrient cycles in forests by analyzing water-bound fluxes of nitrogen (N) and phosphorus (P) along gradients in biodiversity in three regions of Germany. The tested hypotheses included: (1) temperate forest canopies retain atmospheric N and retention increases with increasing plant diversity, (2) N release from organic layers increases with resource availability and population size of decomposers but N leaching decreases along a gradient in plant diversity, (3) P leaching from forest canopies increases with improved P supply from recalcitrant P fractions by a more diverse ectomycorrhizal fungal community. In the canopies of 27 forest stands from three regions, 16 % to 51 % of atmospheric N inputs were retained. Regional differences in N retention likely resulted from different in N availability in the soil. Canopy N retention was greater in coniferous than in beech forests, but this was not the case on loessderived soils. Nitrogen retention increased with increasing tree and shrub diversity which suggested complementary aboveground N uptake. The strength of the diversity effect on canopy N uptake differed among regions and between coniferous and deciduous forests. The N processing in the canopy directly coupled back to N leaching from organic layers in beech forests because throughfall-derived N flushed almost completely through the mull-type organic layers at the 12 studied beech sites. The N release from organic layers increased with stand basal area but was rather low (< 10 % of annual aboveground litterfall) because of a potentially high microbial N immobilization and intensive incorporation of litter into the mineral soil by bioturbation. Soil fauna biomass stimulated N mineralization through trophic interactions with primary producers and soil microorganisms. Both gross and net leaching from organic layers decreased with increasing plant diversity. Especially the diversity but not the cover of herbs increased N uptake. In contrast to N, P was leached from the canopy. Throughfall-derived P was also flushed quickly through the mull-type organic layers and leached P was predominantly immobilized in non directly plant-available P fractions in the mineral soil. Concentrations of plant-available phosphate in mineral soil solution were low and P leaching from the canopy increased with increasing concentrations of the moderately labile P fraction in soil and increasing ectomycorrhiza diversity while leaf C:P ratios decreased. This suggested that tree P supply benefited from complementary mining of diverse mycorrhizal communities for recalcitrant P. Canopy P leaching increased in years with pronounced spring drought which could lead to a deterioration of P supply by an increasing frequency of drought events. This thesis showed that N and P cycling in Central European forests is controlled by a complex interplay of abiotic site conditions with biological processes mediated by various groups of organisms, and that diverse plant communities contribute to tightening the N cycle in Central European forests and that diverse mycorrhizal communities improve the limited P availability. Maintaining forest biodiversity seems essential to ensure forest services in the light of environmental change.

Wenn Situationen bestimmen, wie Fussballer handeln. Eine empirische Untersuchung zur Bestimmung ökologischer Affordanzen für Passspielentscheidungen

Interpersonelle Handlungskoordination ist einer derjenigen Faktoren, die für das oft erwähnte, auf Gruppenebene auftauchende “Mehr” als die Summe beitragender Einzelleistungen verantwortlich gemacht wird. Verschiedene Theorien zur Gruppenhandlung anerkennen die Wichtigkeit koordinativer Prozesse und machen primär zwei Mechanismen für gelingende Handlungskoordination verantwortlich. Die Konzeption mentaler Modelle sieht den Grund in Situationsrepräsentationen, welche eine antizipative Koordination von individuellen Handlungsbeiträgen aufgrund von situationsbezogenen Wissensstrukturen ermöglichen. Gemäß dem dynamisch-ökologischen Ansatz hingegen erwächst interpersonell koordiniertes Handeln aus den situativen Affordanzen und Bedingungen, die sich im Verlauf von Spielen ergeben. Entsprechend basieren interpersonelle Handlungen nicht aus vorgefertigten Handlungsplänen, sondern ergeben sich online aus der Interaktion mit situativen Gegebenheiten. Aufgrund der Schwierigkeit, mit Daten von Gruppensystemen in dynamischen Kontexten statistisch umzugehen, hinkt die empirische Bestimmung des Einflusses kontextueller Affordanzen auf Handlungsentscheidungen theoretischen Überlegungen hinterher. Das Ziel der vorliegenden Studie war deswegen, die Effekte von Spielsituationsmerkmalen auf Passspielentscheidungen statistisch zu überprüfen. Als Versuchspersonen dienten die Kader zweier Fußballmannschaften (N = 36, M = 23.06 Jahre, SD = 4.85) aus der vierten Spielliga der Schweizer Fußballverbandes. Anhand von Informationen zu Mannschaftsaufstellungen und Spielsystemen wurden 40 Spielsituationen graphisch aufbereitet und auf Plausibilität rücküberprüft. Die Versuchspersonen übernahmen die Perspektive des ballbesitzenden Spielers und entschieden sich aus den jeweiligen Spielsituationen heraus für Passzuspiele. Zur Bestimmung von kontextuellen Handlungsindikatoren wurden die Spielsituationen im Hinblick auf Spielerpositionierungen und -verteilungen, interpersonelle Distanzen und die Stellungen der Verteidiger vermessen. Zur Bestimmung des Effektes von situativen Gegebenheiten auf die abhängige Variable Passspielentscheidung wurden verallgemeinerte gemischte lineare Modelle für binomial verteilte Daten spezifiziert. Signifikante Effekte der Distanzen zu Mitspielern, deren Nähe zum gegnerischen Tor, der Offenheit von Passwegen, sowie der defensiven Abschirmung bestätigten den Einfluss kontextueller Gegebenheiten auf Passentscheidungen (alle p < .001). Die Ergebnisse weisen auf die Relevanz von Situationsmerkmalen bei Passentscheidungen und damit auf die Angemessenheit des dynamisch-ökologischen Erklärungsansatzes hin. Durch seine Funktion als Spielgerät bestimmt der Spielball meist den fokalen Punkt einer handelnden Fußballmannschaft. Dadurch gerät der Fokus in theoretischen Gruppenhandlungsmodellen meist weg von den kontextuellen Gegebenheiten. Da diese im Fußball nicht starr oder vorbestimmt sind, sondern sich durch das Verhalten anderer Mit- und Gegenspieler verändern lassen, drängt sich ein Verständnis von dezentral mitgesteuerter Gruppenhandlung auf, gemäß dem Mitspieler abseits des Balls für das Schaffen ökologischer Gegebenheiten verantwortlich sind und damit interpersonelle Handlungseinheiten indirekt beeinflussen können.

Akademisk skriftspråklig progression : En medierad diskursanalys av två föreläsningar på Studie- och språkverkstaden, Stockholms universitet

I denna uppsats analyseras två föreläsningar genomförda av Studie- och språkverkstaden på Stockholms universitet. Syftet är att undersöka i vilken utsträckning föreläsningarna kan bidra till studenters akademiska skriftspråkliga progression. Materialet, som består av observationer, enkätsvar, intervjuer och mejl, har analyserats med metoder från medierad diskursanalys (MDA, Scollon & Scollon 2004). I undersökningen deltar 30 studenter, den språkinstitution som studenterna är inskrivna på samt Studie- och språkverkstaden. Resultaten visar att faktorer som interaktionsordning, historisk kropp och diskurser har stor betydelse för hur föreläsningarna uppfattas och används av studenterna. Hur studenterna motiverar sitt handlande beror på vem som uppfattas som social aktör både före, under och efter föreläsningarna; hur interaktionsordningen ser ut har betydelse för utfallet av antal studenter som deltar på föreläsningarna; hur en diskurs presenteras har betydelse för hur studenterna motiverar sitt handlande under föreläsningen; förväntningar på förutsättningar och förkunskaper ser olika ut hos språkinstitutionen och studenterna: de yngre studenterna relaterar positivt sina akademiska erfarenheter till läroplanen Gy 2011, språkinstitutionen signalerar brist i förutsättningar och förkunskaper relaterade till Gy 2011; föreläsningarna har höjt eller aktualiserat studenternas medvetande om den akademiska diskursen, och slutligen konstateras att studenternas tidigare akademiska erfarenhet inte har någon större inverkan på utfallet av föreläsningarna. 

Genregulation in der Drosophila Spermatogenese am Beispiel der Mst(3)CGP-Genfamilie

In dieser Dissertation wird die Rolle des zentralen Kontrollelementes TCE auf unterschiedlichen Ebenen der Genexpression untersucht. Das TCE verhindert die Translation prämeiotisch gebildeter mRNAs in der Spermatogenese von Drosophila bis zu einem späten postmeiotischen Stadium. Gleichzeitig provoziert es Transkriptionsaktivität. Das TCE wurde zunächst in einer kleinen Genfamilie identifiziert und am Beispiel des Gens Mst87F detaillierter untersucht. In EMSA-Experimenten wurde die Komplexbildung mit regulatorischen Proteinen aus Proteinextrakten des Hodengewebes am TCE der Mst87F mRNA nachgewiesen. Massenspektrometrische Analysen ergaben u.a. die Kandidatenproteine Exuperantia (Exu), dFmr1 und CG3213. Die Komplexbildung an einem zweiten Mitglied der Genfamilie - Mst98Ca -, welches sich in der Genstruktur und dem Proteinaufbau von Mst87F unterscheidet, belegt die Allgemeingültigkeit dieser Interaktion. Beim Einsatz von veränderten TCE-Sequenzen ergibt sich ein abweichendes Erscheinungsbild der Komplexe, was mit dem Verlust der Funktion korreliert. Auch die Komplexbildung mit den rekombinanten Proteinen von exuperantia und dfmr1 erfolgt an beiden RNAs in gleicher Weise. In Kombination wird ein stärkerer Shift erzeugt. In einer Exu-defizienten Mutante beobachtet man drastische Veränderungen in der Lokalisation von einem Mst87F-GFP- bzw. CG3213-GFP-Fusionsprotein. Analysen mittels der qPCR zeigen eine drastische Verringerung der Mst87F mRNA Menge. Beides lässt vermuten, dass das Fehlen von Exu bereits in frühen Stadien zu molekularen Defekten führt. Um die Translationskontrolle zu umgehen, wurden Transgene mit einer IRES (aus dem Gen reaper) an verschiedenen Positionen des 5'UTRs erzeugt. Die erwartete Translationsinitiation durch die IRES blieb aus. Northern- und qPCR-Analysen zeigen eine starke Reduktion des mRNA-Niveaus. Somit kann aufgrund der drastischen Deregulation auf Transkriptionsebene der Effekt auf die Translationskontrolle nicht mehr analysiert werden. Überraschenderweise wurden durch die Verwendung einer anderen IRES (aus der Genkassette CG31311) die Expressionscharakteristika des Ursprungsgens auf Mst87F übertragen. Das Fusionsprotein lässt sich plötzlich in den Ommatidien der Komplexaugen nachweisen. Da aus früheren Arbeiten bereits eine Rolle des TCE auf Transkriptionsebene nachgewiesen ist, wurde die Komplexbildung auf Mst87F-DNA-Fragmente mit TCE ausgedehnt. Analysen unter Verwendung der rekombinanten Proteine Exu und dFmr1 verliefen negativ. Daraufhin sollten massenspektrometrische Experimente neue Kandidaten für regulatorische Proteine auf DNA-Ebene identifizieren. Von vier weiteren Kandidaten zeigen zwei unter RNAi-Einfluß komplette Sterilität und starke Defekte in der Spermienentwicklung.

Das Spiel von Grundschulkindern in der großen Pause

Wer schon einmal für kurze Zeit spielenden Kindern zugeschaut hat, mag es als faszinierend empfunden haben, dass das gemeinsame Spiel manchmal „wie von selbst“ abzulaufen scheint. Durch eine intensive Auseinandersetzung mit dessen Theorie und gezielten Beobachtungen ist allerdings festzustellen, dass Spiel eigentlich gar kein „Kinderspiel“, sondern vielmehr eine komplexe Tätigkeit ist. Jedes Spiel weist eine in sich abgeschlossene eigene Wirklichkeit auf, welche sich von der äußeren allgemeingültigen Wirklichkeit abhebt (vgl. Bateson 2007, S. 198f; Oerter 1997, S. 117). Ein Spielrahmen ist vorhanden, der die Situation als Spiel definiert und dessen Grenzen festlegt (vgl. Goffman 1973, S. 74). Im gemeinsamen Spiel ist es deshalb notwendig, dass sich die Teilnehmer das situative Vorhandensein des spezifischen Rahmens und dessen Inhalt mit bestimmten Signalen anzeigen und ihre Auffassungen aufeinander abstimmen (vgl. Oerter 1997, S. 117). Die dafür verwendeten Mitteilungen sind metakommunikativ, d. h. sie geben Auskunft darüber, wie die Kommunikation selbst im Folgenden zu verstehen ist, nämlich immer vor dem Hintergrund, dass „nur gespielt wird“. Erst dadurch können die Mitspieler das Verhalten der anderen als gespielt oder echt einordnen, sodass Missverständnisse vermieden werden (vgl. Bateson 2007, S. 193ff, 206; Oerter 1997, S. 117). Es ist erstaunlich, wie dies Kindern teilweise nur mit wenigen Worten, Gesten oder Handlungen gelingt. Der obige Ausschnitt aus einem Beobachtungsprotokoll zum Spiel von zwei Grundschülern in der großen Pause zeigt, dass nicht nur für Außenstehende, sondern mitunter auch für die Kinder selbst, nicht immer eindeutig oder bewusst ist, wie dieser Vorgang vonstattengeht. Justus und Raphael stimmen zwar darin überein, dass sie gemeinsam ein Spiel gespielt haben, können dieses aber weder benennen, noch beschreiben. Trotzdem scheinen sie beide die gleiche Vorstellung vom Spielablauf und dessen Inhalt gehabt bzw. das Spiel gleichermaßen gerahmt zu haben und zu einer Übereinkunft diesbezüglich gekommen zu sein. Ebenso wie die große Pause zur Schule gehört, gehört zur großen Pause wiederum - zumindest in der Grundschule - das Spiel. Damit ist das Pausenspiel i. d. R. ein fester Bestandteil des Schulalltags eines Grundschülers. Wie bereits angedeutet, leisten die Kinder sogar dabei etwas, nämlich die gemeinsame Bildung und Erhaltung eines gemeinsamen Spielrahmens durch Interaktion. In dieser Arbeit wird deshalb der folgenden Frage nachgegangen: Wie stellen Grundschulkinder in der großen Pause einen gemeinsamen Spielrahmen her und wie erhalten sie diesen aufrecht? Die Beschäftigung mit dieser Frage ist insbesondere für (zukünftige) Lehrpersonen lohnenswert, denn sie kann den Blick auf das Pausenspiel ggf. insofern verändern, dass es mehr wertgeschätzt wird. Ziel dieser Arbeit ist es, Aussagen zu der den Spielrahmen betreffenden Praxis von Grundschulkindern in der großen Pause herauszubilden. Dazu werden zunächst das Spiel und dessen Rahmen theoretisch abgehandelt. Vor diesem Hintergrund soll die Frage weiterführend mit Hilfe von Szenen zur praktischen Umsetzung gemeinsamer Spiele, die im Rahmen einer empirischen Untersuchung im Feld tatsächlich beobachtet und dokumentiert wurden, beantwortet werden. Es wird also nicht das Ziel verfolgt, eine eigenständige Theorie aus den Daten abzuleiten, vielmehr soll die bestehende Theorie mit realen, authentischen Beispielen aus dem Pausenalltag von Grundschülern unterlegt und ergänzt werden.

Faktorer på avdelningen som påverkar den kortvariga sjukfrånvaron : En fallstudie av tre avdelningar med olika storlek

Bakgrund: Sjukfrånvaron är ett fenomen som snabbt ökar i Sverige idag. Detta är något som kostar stora summor pengar varje år men trots detta finns relativt lite forskning på området. Den forskning som finns i området undersöker till stor del endast den långvariga sjukfrånvaron. Författarna av denna studie har tydligt identifierat en lucka i forskningen vad gäller kortvarig sjukfrånvaro. Syfte: Denna studie syftar därmed att undersöka storleken på avdelningen samt chefens kommunikation och interaktions påverkan på kortvarig sjukfrånvaro. Resultat: Undersökningen resultat är sammanställt ur dels en enkät som de anställda på tre avdelningar inom ett internationellt produktionsföretag fått besvara och dels tre intervjuer genomförda med en HR-chef och två chefer över avdelningarna. Resultatet blev att fem kategorikoder identifierades; Avdelningens storlek, Chefens kommunikation och interaktion, Frånvarokultur, Arbetsuppgifter och Hälsoarbete. Slutsats: Den främsta slutsats som denna undersökning resulterat i är att storleken på avdelningen påverkar de anställdas möjlighet snarare än deras tendens till att vara kortvarigt sjukfrånvarande. Den faktor som istället anses påverka den kortvariga sjukfrånvaron är hur chefen kommunicerar och integrerar med de anställda. Fokus bör därmed läggas vid denna faktor i försök att antingen minska eller kontrollera den kortvariga sjukfrånvaron på avdelningen

Konkret material i matematikundervisningen – bekymmer och motsättningar : En systematisk litteraturstudie om laborativ matematik

Laborativt arbete med konkret material är en arbetsform inom matematiken som på en del håll åter fått uppsving i ett försök att råda bot på svenska elevers försämrade prestationer i och intresse för matematik. Denna litteraturstudies syfte är att undersöka vilka faktorer som kan påverka negativt vid laborativt arbete med konkret material i matematikundervisningen. I resultatet av litteraturstudien synliggörs huvudsakligen två faktorer som är av större betydelse för undervisningens utfall samt en faktor av mindre betydelse, elevernas ålder. Den första faktorn behandlar valet av material och materialets utformning, vilket kan inverka på elevernas förståelse. Om det konkreta materialet är mycket likt de föremål elever möter i sin vardag, såsom pizzaslices eller pengar, kan denna likhet störa elevernas matematiska förståelse genom att för stor uppmärksamhet riktas mot igenkännandet och att se föremålen som potentiella leksaker, istället för att se dem som konkreta symboler för abstrakt matematik. Detta tycks inte åldersbetingat, utan förekommer i olika årskurser. Den andra faktorn som uppmärksammats är lärarens vägledande roll. Läraren behöver adekvat kompetensutveckling och professionellt stöd i arbetet med konkret material för att öka chanserna att arbetssättet får ett så gynnsamt utfall som möjligt. Läraren spelar en stor roll i både valet av konkret material och i hur instruktioner samt vägledning ges. Det är också viktigt att läraren i undervisningen bjuder in till interaktion och kommunikation om elevernas funna resultat och lösningsförslag för att stärka elevernas förståelse. Sökandet efter relevant litteratur genomfördes i AABRI, ERIC, Google Scholar, Libris, och Summon.

Läsförmåga och matematiska resonemang : Relationen mellan läsförmåga och resonemangsförmåga

Ett starkt samband mellan elevers läsförmåga och deras prestationer i matematik har konstaterats i tidigare forskning. Syftet med detta examensarbete är att, utifrån aktuell forskning, undersöka om och i så fall hur läsförmåga och förmågan att föra matematiska resonemang samverkar när elever i årskurs 4-6 löser matematiska problem och uppgifter som beskrivs i skriven text. Ur syftet preciseras frågeställningen: På vilket sätt är läsförmåga och matematisk resonemangsförmåga kopplade till varandra? Syfte och frågeställning har undersökts i form av en systematisk litteraturstudie som inneburit att vetenskaplig forskning har sökts, granskats och analyserats. Den litteratur som uppfyllt på förhand ställda krav och därmed valts att ingå i studien har analyserats med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet av litteraturstudien varken bekräftar eller avfärdar att en överlappning mellan läsförmåga och resonemangsförmåga skulle existera. Däremot pekar flera av studierna på att ett samspel mellan dessa skilda förmågor finns och är aktivt vid elevers arbete med matematiska textuppgifter. Ur resultatet tolkas några möjliga konsekvenser för undervisningen i grundskolans årskurs 4-6 fram: Undervisning som omfattar matematiska uppgifter och problem bör planeras ur såväl språkligt som matematiskt perspektiv. Eleverna bör ges rikliga möjligheter att träna såväl förmågan att läsa och tolka uppgiftstexter som den matematiska resonemangsförmågan. Detta sker lämpligen i arbetsformer där eleverna ges möjlighet till social interaktion.

Våldets onda cirklar : En explorativ undersökning av mäns barndomsupplevelser, maskuliniteter, känslor, våld samt terapeutiska interventioner mot våld

Avhandlingens överordnade syfte är att utforska möjligheterna för ett integrerat forskningsperspektiv på mäns våld samt exemplifiera hur sådan forskning kan bedrivas. Det konkreta syftet är att öka kunskapen om hur våldsamma mäns barndomsupplevelser, socialisation, maskulinitetskonstruktion och emotioner kan relateras till deras våld mot andra män, mot sig själva och mot kvinnor samt till hur terapeutiska interventioner mot våld kan analyseras och utvecklas i korrespondens med denna kunskap. Med vetenskapsteoretiska utgångspunkter hämtade från den kritiska realismen och ekologiska metoder relaterar studien forskning från olika skolbildningar till varandra; - psykologisk: om barndomserfarenheter och socialisation, socialpsykologisk: om emotioner och interaktion samt sociologisk: om social klass, könsmaktsstrukturer och hegemonisk maskulinitet. Detta genomförs för att kunna få tillgång till kunskap om hur olika faktorer samverkar vid mäns våld. I studie I och II studerades möjligheterna att undersöka de sociala banden mellan terapeut/terapi och klient inom terapeutiska behandlingar mot våld. I studie I operationaliserades indikatorer på emotionerna stolthet och skam och i studie II testades dessa på terapeuter inom en KBT-orienterad terapi. I studie IIIundersöktes män i olika maskulinitetspositioner, där urvalet för den ena gruppen hämtades ur populationen män dömda till terapi för våld och missbruk och den andra ur populationen män som organiserat arbetade för jämlikhet och mot våld mot kvinnor. I studien jämfördes de båda gruppernas förhållningssätt till faktorer som i tidigare forskning relaterats till våld och våld mot kvinnor. I studie IVundersöktes våldsdömda mäns karriärer fram till deras nuvarande position som våldsbejakande kriminella i avsikt att öka kunskapen om det samspel mellan faktorer som i olika situationer leder fram till deras våld mot andra män, sig själva och kvinnor. Samtliga empiriska studier använde kvalitativa metoder för datainsamling och analys. I studie IV användes individuella intervjuer och biografisk analys, I studie II ochIII användes gruppintervjuer samt deduktiv innehållsanalys. I studie I, den teoretiska reviewartikeln, utgjorde sociologisk, socialpsykologisk och psykologisk teoribildning empiri. Avhandlingen visar att det finns fler fördelar är nackdelar med ett nivåövergripande perspektiv. Nivåintegrerande studier försvåras av att de kräver en komplex metodologi för att kunna hantera samverkan mellan faktorer bakom våld på olika nivåer men ger å andra sidan en mer holistisk förståelse av fenomenet i fråga. Resultaten visar att integrerande perspektiv kan minska risken för ekologiska felslut och ökar förståelsen av komplex samverkan mellan faktorer bakom mäns våld, något som kan komma att bidra till kunskapsutvecklingen inom våldsterapiområdet. Den teoretiska reviewartikeln (studie I) exemplifierade hur teoretiskt och metodologiskt driven forskning om sociala band kan göras pragmatiskt tillämpbar av terapeuter inom våldbehandlingar. Den tillämpade studien av en KBT-terapi (studie II) gav exempel på hur operationaliserade indikatorer på stolthet och skam kan användas praktiskt för att bestämma kvalitén på det sociala bandet mellan terapeut och klient. Den studerade KBT-terapin innehöll som förväntat både skam- och stolthetskapande moment vilket utgör värdefulla utgångspunkter för vidare forskning. Jämförelsen mellan män i idealtypiskt motsatta maskulinitetspositioner (studie III) visade att både gruppen av män som arbetar mot våld mot kvinnor och männen dömda till behandling mot våld, bär på ambivalenta attityder gentemot våld och våld mot kvinnor. Jämförelsen visade vidare att gruppernas maskulinitetskonstruktioner och attityder till våld korresponderar med grupperingarnas olika tillgång till ekonomiska, sociala och kulturella resurser. Den biografiskt fokuserade kvalitativa studien av män i våldsbehandling (studie IV) undersökte explorativt hur karriären fram till våldskriminell kan se ut och hur barndomsupplevelser, socialisation, maskulinitet och emotioner hos enskilda våldsverkande män kan tänkas ha samverkat med varandra när våld äger rum. Resultaten visade att de män som vittnar om utsatthet för allvarligt våld i barndomen är mer skambenägna och vid kränkningar från andra tenderar att omedvetet och utan föregående känslor av skam direkt reagera med aggressioner och våld mot båda könen. Övriga män var visserligen skambenägna men beskrev en mer kontrollerad våldsreaktion. Två män som blivit brutalt fysiskt mobbade i grundskolan, berättade om ett mer kontrollerat våld. En preliminär hypotes är att männen kan ha lärt sig att kognitivt, för att undslippa fortsatt mobbing, ta kontrollen över processen där skamkänslor ersätts med aggressioner. Föräldrarnas personliga problem tillsammans med deras bristande sociala kontroll och omsorg antogs ha ett samband med flera av männens skolproblem, deras umgänge med avvikande ungdomar, deras senare svårigheter med att kunna försörja sig med konventionella medel samt deras våldskarriärer.

L’inclusion scolaire dans l’enseignement primaire: L’évaluative formative comme source de progression collective?

Ce travail s’inscrit dans le champ des recherches concernant les pratiques inclusives en milieu scolaire ordinaire dans l’enseignement primaire. En France, le système éducatif propose de scolariser les élèves à besoins éducatifs particuliers soit en classe ordinaire, soit en classe spécialisée, bien que les gouvernements valorisent l’accueil en milieu ordinaire depuis la loi de 2005. Or, ceci questionne les pratiques des acteurs de l’école sur la prise en charge de ces élèves. Partant des travaux montrant que les enseignants utilisant l’évaluation formative gèrent mieux la diversité des élèves, nous étudions ici dans quelle mesure cette fonction de l’évaluation aiderait les élèves présentant des besoins éducatifs particuliers à acquérir des connaissances grâce aux feedbacks émis lors d’évaluations orales et de corrections collectives. L’analyse des données recueillies à l’aide d’entretiensavec des enseignants et d’observations d’élèves fait ressortir les attitudes des acteurs, les interactions et les régulations. (DIPF/Orig.)

Sociomatematiska normer : Skuggan i matematikklassrummet

Det valda ämnesområdet för litteraturstudien är sociomatematiska normer, eftersom dessa är oundvikliga och förekommer i alla matematikklassrum. Forskningen kring ämnet är begränsad trots att sociomatematiska normer är en del av lärares och elevers vardag. Syftet med litteraturstudien är att belysa sociomatematiska normer som förekommer i den dagliga verksamheten i skolan samt deras påverkan. Utgångspunkten i studien är både ur ett lärar- och ur ett elevperspektiv. Följande frågeställningar behandlas för att uppnå syftet med studien:   Hur skapas sociomatematiska normer av lärare och elever i matematikklassrummet? På vilket sätt kan olika sociomatematiska normer samt en förändring av dessa påverka elevers lärande?   Tillvägagångssättet i studien är informationssökning i olika söktjänster. Den funna analyserade litteraturen är vetenskapligt granskad och riktar sig mot grundskolan. Vidare består litteraturen av både internationell och nationell forskning. Resultatet i studien visar att sociomatematiska normer skapas genom interaktion mellan elever och mellan elever och lärare. Genom ett sådant skapande av dessa normer uppstår ett flertal lärandemöjligheter för såväl lärare som elever. Sociomatematiska normer är unika för varje elevgrupp och matematikklassrum. Elevers lärande påverkas av sociomatematiska normer och för att påverkan ska vara positiv krävs acceptans av och förståelse för dessa normer från både lärare och elever.  Även vid inkludering och exkludering av normer i matematikklassrummet påverkas elevers lärande.   Sociomatematiska normer är ett komplext ämne och forskning visar att lärare har bristfällig kunskap kring ämnesområdet. Följaktligen finns ett stort behov av fortsatt forskning och en utveckling av kunskaper kring sociomatematiska normer. 

Chefsintroduktion : En kvalitativ studie om nytillträdda chefers upplevelse av introduktionen till arbetet

Syftet med studien är att skapa en djupare förståelse för hur introduktionen upplevs av nytillträdda chefer samt vilka aspekter som är av betydande relevans för denna upplevelse. Studien har genomförts på en svensk myndighet med omkring 1200 anställda. Studien är av kvalitativ art och empiri har inhämtats genom semistrukturerade intervjuer med åtta verksamma chefer som har personalansvar. Vid tolkning av studiens resultat har vi inspirerats av en fenomenologisk ansats, varpå vi har fokuserat på likheter i respondenternas uppfattning av fenomenet. Av studiens resultat framgår att majoriteten av cheferna upplevt introduktionen som gedigen och informativ. Chefernas framträdande upplevelse har visat sig vara organisationens välkomnande klimat. Majoriteten av cheferna är av åsikten att organisationen möjliggjort för socialisationstillfällen i samband med introduktionen. Flertalet av cheferna föredrar att först installera sig i sin arbetsgrupp innan hela verksamhetsförståelsen kan erhållas. Avslutningsvis har den information som delgivits under introduktionen upplevts som tydlig. Ett flertal av cheferna har samtidigt upplevt den som överväldigande och svåråtkomlig.

Strävan efter värdighet : En studie av servicearbete

The focus of this study is dignity in low status service work. Using labels such as bad jobs, McJobs and dirty work, these jobs have been described as low-skilled, low-paid, monotonous and physically demanding with lack of voice and no job security. Research on dignity at work is especially relevant in a time when different ambitions for more dignified work, initiated by political parties as well as unions, tend to be forgotten or down-prioritized. This study investigates what conditions are preventing dignity among low status service workers and how they create and maintain dignity for themselves. What briefly has been found is that dignity can be prevented by unreasonable demands, constant control, exposed work and mismanagement. Moreover, customerprerogative can prevent dignity when employees are being mistreated by disrespectful customers. Dignity is also hindered by frightening customers, especially in the case of sexual harassment, threats and violence. In this study theories about working conditions and professional status are brought together to explain experiences of dignity at work. Service workers do not only have managers to deal with, but also customers whose treatment is reflected by the status of the service occupation. Besides, working conditions and professional status are two mechanisms acting together when it comes to experiences of dignity at work and may thus result in double tensions in daily work.   Acts for dignity, meaning different ways in which the service workers create and maintain dignity for themselves, are reactions to the obstacles to dignity at work. Three different categories of acts for dignity can be found. The identity-bolstering acts help the workers maintain their professional identity or self-image when it is threatened by different obstacles to dignity. The justifying acts mean that the workers legitimize different obstacles to dignity. Finally, the compensating acts help the workers to even out different obstacles to dignity.