The Impact of Language Opacity and Proficiency on Reading Strategies in Bilinguals: An Eye Movement Study

Reading strategies vary across languages according to orthographic depth - the complexity of the grapheme in relation to phoneme conversion rules - notably at the level of eye movement patterns. We recently demonstrated that a group of early bilinguals, who learned both languages equally under the age of seven, presented a first fixation location (FFL) closer to the beginning of words when reading in German as compared with French. Since German is known to be orthographically more transparent than French, this suggested that different strategies were being engaged depending on the orthographic depth of the used language. Opaque languages induce a global reading strategy, and transparent languages force a local/serial strategy. Thus, pseudo-words were processed using a local strategy in both languages, suggesting that the link between word forms and their lexical representation may also play a role in selecting a specific strategy. In order to test whether corresponding effects appear in late bilinguals with low proficiency in their second language (L2), we present a new study in which we recorded eye movements while two groups of late German-French and French-German bilinguals read aloud isolated French and German words and pseudo-words. Since, a transparent reading strategy is local and serial, with a high number of fixations per stimuli, and the level of the bilingual participants' L2 is low, the impact of language opacity should be observed in L1. We therefore predicted a global reading strategy if the bilinguals' L1 was French (FFL close to the middle of the stimuli with fewer fixations per stimuli) and a local and serial reading strategy if it was German. Thus, the L2 of each group, as well as pseudo-words, should also require a local and serial reading strategy. Our results confirmed these hypotheses, suggesting that global word processing is only achieved by bilinguals with an opaque L1 when reading in an opaque language; the low level in the L2 gives way to a local and serial reading strategy. These findings stress the fact that reading behavior is influenced not only by the linguistic mode but also by top-down factors, such as readers' proficiency.

Högläsning – En gemensam väg in i språket : En multipel fallstudie av fyra lärares medvetna högläsning i årskurs 4 och i årskurs 6

Studien undersöker och jämför hur fyra lärare arbetar medvetet med sin högläsning i klassrummet och ifall deras arbete förändras mellan årskurs 4 och årskurs 6. Undersökningen är disponerad som en multipel fallstudie, där varje enskilt fall först analyseras separat för att därpå korsanalyseras. För att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes en empirisk undersökning där de fyra fallen studerades genom metoderna enkät, observation, intervju och deltagarvalidering. Därefter analyserades fallen utifrån den sociokulturella teorin om lärande, skolans styrdokument och tidigare forskning inom ämnesområdet. Resultaten ger en positiv inblick i lärares arbete med högläsning i klassrummet. De didaktiska val som ligger bakom de deltagande lärarnas högläsning går att koppla till läroplanens syfte och centrala innehåll. Lärarna verkar arbeta varierat och eleverna tränas med högläsningen som utgångspunkt i läroplanens övergripande förmågor. Lärarna har alla märkt ett generellt minskat läsintresse hos barn och elever men anser sig överlag inte märka så mycket av detta i sina egna klassrum, vilket de kopplar till att de aktivt arbetar med att läsa högt för eleverna. Vidare anser de att elevernas språkutveckling och ordförståelse gynnas av högläsning då de får lyssna till det skrivna ordet. Studiens lärare är överens om att det är viktigt att avsätta tid till högläsning i undervisningen och använder sig av en dialogisk uppläsning i sina klassrum, där högläsningen blir ett pedagogiskt verktyg. Endast en av lärarna säger sig uttryckligen arbeta med specifika metoder och strategier utifrån ämnesdidaktisk forskning, men vid besöken observerades att även de övriga lärarna intuitivt arbetar implicit med lässtrategier i sin undervisning. Gemensamt för lärarna är att de ofta väljer att arbeta ämnesintegrerat och att högläsningen blir en naturlig del i ett tematiskt arbete. De menar också att behovet av deras högläsning i undervisningen snarast ökar i och med att eleverna blir äldre, då de möts av mer komplexa texter ju äldre de blir.

Speech production in Parkinson's disease: I. An electropalatographic investigation of tongue-palate contact patterns

Previous studies have indicated that consonant imprecision in Parkinson's disease (PD) may result from a reduction in the amplitude of lingual movements or articulatory undershoot. While this has been postulated, direct measurement of the tongue's contact with the hard palate during speech production has not been undertaken. Therefore, the present study aimed to use electropalatography (EPG) to determine the exact nature of tongue-palate contact in a group of individuals with PD and consonant imprecision (n=9). Furthermore, the current investigation also aimed to compare the results of the participants with PD to a group of aged (n=7) and young (n=8) control speakers to determine the relative contribution of ageing of the lingual musculature to any articulatory deficits noted. Participants were required to read aloud the phrase 'I saw a ___ today' with the artificial palate in-situ. Target words included the consonants /l/, /s/ and /t/ in initial position in both the /i/ and /a/ vowel environments. Phonetic transcription of phoneme productions and description of error types was completed. Furthermore, representative frames of contact were employed to describe the features of tongue-palate contact and to calculate spatial palatal indices. Results of the perceptual investigation revealed that perceived undershooting of articulatory targets distinguished the participant group with PD from the control groups. However, objective EPG assessment indicated that undershooting of the target consonant was not the cause of the perceived articulatory errors. It is, therefore, possible that reduced pressure of tongue contact with the hard palate, sub-lingual deficits or impaired articulatory timing resulted in the perceived undershooting of the target consonants.

Speech production in Parkinson's disease: II. Acoustic and electropalatographic investigation of sentence, word and segment durations

Previous investigations employing electropalatography (EPG) have identified articulatory timing deficits in individuals with acquired dysarthria. However, this technology is yet to be applied to the articulatory timing disturbance present in Parkinson's disease (PD). As a result, the current investigation aimed to use EPG to comprehensively examine the temporal aspects of articulation in a group of nine individuals with PD at sentence, word and segment level. This investigation followed on from a prior study (McAuliffe, Ward and Murdoch) and similarly, aimed to compare the results of the participants with PD to a group of aged (n=7) and young controls (n=8) to determine if ageing contributed to any articulatory timing deficits observed. Participants were required to read aloud the phrase I saw a ___ today'' with the EPG palate in-situ. Target words included the consonants /1/, /s/ and /t/ in initial position in both the /i/ and /a/ vowel environments. Perceptual investigation of speech rate was conducted in addition to objective measurement of sentence, word and segment duration. Segment durations included the total segment length and duration of the approach, closure/constriction and release phases of EPG consonant production. Results of the present study revealed impaired speech rate, perceptually, in the group with PD. However, this was not confirmed objectively. Electropalatographic investigation of segment durations indicated that, in general, the group with PD demonstrated segment durations consistent with the control groups. Only one significant difference was noted, with the group with PD exhibiting significantly increased duration of the release phase for /1a/ when compared to both the control groups. It is, therefore, possible that EPG failed to detect lingual movement impairment as it does not measure the complete tongue movement towards and away from the hard palate. Furthermore, the contribution of individual variation to the present findings should not be overlooked.

The production effect: the role of attentional resources

The production effect is the benefit in memory found for produced (i.e., read aloud) words relative to words read silently. It is proposed that the production effect occurs as a result of the enhanced distinctiveness associated with the produced items. The current research investigated whether attentional resources are required to encode and/or retrieve the distinctive information associated with the produced words. The literature suggests that the encoding of this distinctive information occurs automatically, but at test, purposeful attention is required to retrieve this distinctive information. To test this, participants read words aloud and silently, under either full or divided attention. Participants then completed either a recognition (Experiment 1) or free recall (Experiment 2) memory test under either full or divided attention. The findings show that when attention is divided at encoding, the benefit for aloud words remains for both recognition and free recall. When attention is divided at test, however, the benefit for aloud words remains for recognition but is absent for free recall. Overall, these results suggest that the distinctive information associated with produced words is encoded automatically, but it may not be accessible at test under attentionally demanding conditions.

Nasalance scores for typical Irish English-speaking adults

The aim was to establish normative nasalance values for Irish English-speaking adults. Thirty men and 30 women with normal resonance read aloud 16 sentences from the Irish nasality assessment protocol, the Zoo passage, and the Rainbow passage. The speech samples were recorded using the Nasometer II 6400. Results of a mixed between–within subjects ANOVA indicated no significant gender effect on nasalance scores. The speakers showed significantly higher nasalance scores for high-pressure consonant sentences than low-pressure consonant sentences, and for the Rainbow passage than total test sentences. There was no significant difference between high-pressure consonant sentences and the Zoo passage. Compared to previous studies, the Irish young adults had lower nasalance scores than Irish children and than young adults with North American dialects.

Högläsningens effekter genom samtal

Högläsning ses generellt i skolan som en aktivitet där eleverna kan slappna av eller som en utfyllnad av tid (Stensson, 2006). Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur högläsning kan användas i skolan och i hemmet på ett positivt och utvecklande sätt för eleverna läs- och skrivutveckling, samt hur hemmet och skolan kan samarbeta för att bidra till en ökning av barnets läs- och skrivutveckling. Arbetet tar upp hur viktigt det är med boksamtal och hur det påverkar elevens förståelse, även vad föreställningsvärldar är och hur de kan användas. Frågeställningarna arbetet besvarar är: Hur kan boksamtal i samspel med högläsning bidra till barnets läs- och skrivutveckling? Hur kan hemmet och skolan bidra till att barnet får en större förståelse och positiva upplevelser av högläsning? Hur bör högläsningen utformas för att bidra till en lyckad läs- och skrivinlärning? Resultatet av litteraturstudien visar att barn får en ökad läs- och skrivutveckling om de får samtala före, under och efter högläsningen.

Högläsning och språkarbete : En litteraturstudie om lärandemöjligheter som erbjuds genom högläsning

Vid upprepade tillfällen under vår studietid har vi erfarit att högläsning bidrar till elevers språkutveckling, dock har vi inte sett att högläsning är en prioriterad undervisningsaktivitet i verksamheter. Syftet med litteraturstudien är att undersöka språkarbetets möjligheter till lärande med högläsning som utgångspunkt i förskole-klass och årkurserna 1-3 [F-3]. Ett antal kriterier fastställdes i den här kvalitativa undersökningen och urval gjordes för att finna relevanta texter, som sedan har analyserats och jämförts. Texter i form av vetenskapliga artiklar, böcker och konferensbidrag har behandlats i den här studien. Analysen av studien består av både internationell och nationell forskning och studien grundar sig i ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att elevers språk och läsförståelse utvecklas när högläsning bearbetas genom bland annat textsamtal. Slutsatsen är att det finns många fördelar med att arbeta språkutvecklande genom högläsning då det även bidrar till bland annat elevers begreppsförståelse och identitetsskapande.

Enhancing composite Digital Documents Using XML-based Standoff Markup

Document representations can rapidly become unwieldy if they try to encapsulate all possible document properties, ranging from abstract structure to detailed rendering and layout. We present a composite document approach wherein an XMLbased document representation is linked via a shadow tree of bi-directional pointers to a PDF representation of the same document. Using a two-window viewer any material selected in the PDF can be related back to the corresponding material in the XML, and vice versa. In this way the treatment of specialist material such as mathematics, music or chemistry (e.g. via read aloud or play aloud ) can be activated via standard tools working within the XML representation, rather than requiring that application-specific structures be embedded in the PDF itself. The problems of textual recognition and tree pattern matching between the two representations are discussed in detail. Comparisons are drawn between our use of a shadow tree of pointers to map between document representations and the use of a code-replacement shadow tree in technologies such as XBL.

Plano nacional de leitura: mais e melhor literacia

Este estudo visa descrever e analisar comparativamente as estratégias de leitura desenvolvidas por um grupo de educadoras a trabalhar em estabelecimento educativos, nos quais está a ser desenvolvido o Plano Nacional de Leitura e por outro grupo no qual não está implementado este projeto. Para o efeito realizamos um estudo de caso em quatro salas do ensino pré-escolar frequentadas por crianças de cinco anos de idade. Neste estudo, foram utilizadas várias técnicas e instrumentos de recolha de dados. Assim sendo, realizámos entrevistas às educadoras, observação naturalista às mesmas a lerem histórias às crianças, aplicámos questionários a nível nacional e também aplicámos inquéritos às crianças dos grupos destas educadoras, com o objetivo de detetarmos quais as suas atitudes perante a leitura de histórias. Os resultados mostram-nos que apesar de existirem nos estabelecimentos onde se encontra a decorrer o Plano Nacional de Leitura mais livros e equipamento informático que naqueles aonde este projeto ainda não foi implementado isso não é sinónimo de mais e melhores práticas nem melhores resultados na promoção da literacia junto das crianças. ABSTRACT: This Study is a comparative analysis of the literacy strategies employed by two groups of teachers; one that follows the National Reading Project and another one that does not. The case study was conducted in four preschool classrooms with five-year old children. Several data collection techniques were used; teacher interviews, naturalistic observations in the classrooms during read-aloud, teacher questionnaires, and student questionnaires to describe Literacy beliefs and practices. The results show that, even though there are more books and e-learning resources in classrooms where the National Reading Project is implemented, this does not translate into more and better Literacy practices or in better promotion of reading attitudes in children.

Högläsningens betydelse i undervisningen : Intervjuer med åtta lärare

Syftet med denna empiriska studie var att granska hur lärare motiverar och använder högläsningen i undervisningen. För att kunna besvara studiens frågeställningar genomförde jag åtta intervjuer med lärare. Studien vilade på det sociokulturella perspektivet och dess syn på hur vi människor förvärvar kunskap. Studiens frågeställningar var: Hur ser lärarna på högläsning i undervisningen och vilken betydelse tillmäter de högläsningen för elevernas läs- och skrivinlärning? Vilka förmågor i ämnet svenska vill lärarna att eleverna ska tillägna sig genom högläsningen? Resultatet av studien pekade på att högläsningen är ett viktigt pedagogiskt verktyg i undervisningen. I resultatet framkommer dessutom hur viktigt det är att följa upp med diskussioner och att låta barnen få uttrycka sina erfarenheter estetiskt efter högläsning. Tidigare forskning framhåller bland annat att ordförrådet och hörförståelsen utökas, samt att läsintresset kan väckas till liv och barnens ordigenkänning förbättras. Informanterna ansåg att högläsningen är mycket viktig för elevernas läs- och skrivinlärning. Barn som fått ta del av högläsning har ett starkare ordförråd, ordförståelse, ökad fantasi och har enklare för att skapa egna meningar. Det hörda skriftspråket skapar också nyanser i den egna läsningen och eleverna bör få lyssna till texter de är intresserade av. Detta gör att barnen blir intresserade och motiverade till att läsa och vad de själva kan förmedla genom sin läsning. Arbetet pekade på möjligheter till vidare forskning i ämnet. Till exempel vore det intressant att undersöka vad eleverna tycker om högläsningen. Ett annat uppslag vore att göra klassrumsobservationer för att undersöka om högläsningen skiljer sig åt mellan klasserna.

Where, when and why brain activation differs for bilinguals and monolinguals during picture naming and reading aloud

Using functional magnetic resonance imaging, we found that when bilinguals named pictures or read words aloud, in their native or nonnative language, activation was higher relative to monolinguals in 5 left hemisphere regions: dorsal precentral gyrus, pars triangularis, pars opercularis, superior temporal gyrus, and planum temporale. We further demonstrate that these areas are sensitive to increasing demands on speech production in monolinguals. This suggests that the advantage of being bilingual comes at the expense of increased work in brain areas that support monolingual word processing. By comparing the effect of bilingualism across a range of tasks, we argue that activation is higher in bilinguals compared with monolinguals because word retrieval is more demanding; articulation of each word is less rehearsed; and speech output needs careful monitoring to avoid errors when competition for word selection occurs between, as well as within,language.

Reading aloud in high schools: students and teachers across the curriculum

Reading aloud is apparently an indispensible part of teaching. Nevertheless, little is known about reading aloud across the curriculum by students and teachers in high schools. Nor do we understand teachers’ attitudes towards issues such as error correction, rehearsal time, and selecting students to read. A survey of 360 teachers in England shows that, although they have little training in reading aloud, they are extremely confident. Reading aloud by students and teachers is strongly related, and serves to further understanding rather than administrative purposes or pupils’ enjoyment. Unexpectedly, Modern Language teachers express views that set them apart from other subjects.