789 resultados para digitala- och sociala medier
Resumo:
The purpose of this thesis is to study the literacy formed when a class blog is used as a tool for students studying history and explore how this particular literacy is used to generate historical knowledge. The study was conducted during the course of a project in which ninth-grade students contributed entries to a common blog in the form of a diary written by individuals who experienced the Second World War. Its three major objectives were to study the students' perception of the blog in relation to their gender and level of historical knowledge; how they and their teacher esta-blished and used the formed literacy; and how the students related to this in the production of historical knowledge. In analyzing the results, a concept of literacy was used based on seven writing practices all linked to the new medium and history education. The study was based on a questionnaire, interviews and various student texts. In order to perform a content analysis on the study results a theoretical framework for historical conscious-ness was included. The results show that in using the writing practices a literacy characterized by colla-borative authorship was formed. The study concludes that this affects both what and how the students learn. Together they show each other that history is comprised of many small stories, not necessarily strictly coherent with the general history as told by their textbooks. Examining the students blog entries made a new learning process visible that enabled the enhancement of their historical consciousness.
Resumo:
I denna studie har det framkommit ett genomgaende monster som visar att de personer som framhaver sin musiklyssning pa Spotify gor det for att de vill att nagon skall se att de har lyssnat pa en specifik musik. Dessutom anser dessa personer att musik ar jatteviktigt och doljer aktivt sina musiklistor och gor dem privata pa Spotify. Daremot finns det personer som inte aktivt gor sina spellistor osynliga och dessa ar sadana som inte anser att bilden av en person andras om de ser att denne lyssnar pa ovantad musik. Det framkom aven att personer som aktivt doljer vad de lyssnar pa gor det da de anser att musiken de ibland lyssnar pa ar pinsam. Dessa personer anser att musik sager mycket om en person, varfor de aktivt doljer sina lyssningar pa Spotify. De personer som aven doljer sina spellistor gor det pa grund av att de foljs av andra Spotify-anvandare. Nagonting som var relativt overraskande i denna studie var att Justin Bieber fortfarande ses som nagonting pinsamt att lyssna pa, vilket aven bevittnas i inledningen till denna studie. Vi hade anda trott att han hade blivit mer socialt accepterad. Dessutom kom vi fram till att de som nyttjar musikanvandningen i syfte att skapa ett personligt varumarke gor det da de anser att musik sager mycket om en person, vilka aven andrar bilden av en person nar man far se vad den personen egentligen lyssnar pa. Dessutom anser aven de som har andrat sin bild av en annan person pa grund av musikval att det finns musik som ar pinsam, vilket aven ar de personer som varderar musik allra hogst. De skapar sig ett personligt varumarke genom att dolja och framhava vad de lyssnar pa pa Spotify. Sammanfattningsvis har vi kunnat konstatera att det finns en viss skillnad mellan olika typer av manniskor; de som vardesatter musik hogre bryr sig mer om sitt personliga varumarke och sin digitala identitet utat nar det galler musik, varfor de manipulerar sin Spotify-anvandning mer an den grupp personer som inte vardesatter musik lika mycket. Med dessa resultat kan vi konstatera att de musikintresserade svenska Spotify-anvandarna (15-35) doljer och framhaver vad de lyssnar pa och pa sa vis anvander musikstreamingtjansten for att lyfta fram sin image och darmed det personliga varumarket.
Resumo:
The written word surrounds us round the clock. Consequently, it is difficult to determine the border between childrens school literacy and their vernacular literacy outside school. The aim of this article is therefore to describe some everyday literacy events and their relation to literacy events in grade 5 in school. The concept literacy covers broader ways of reading and writing and is understood in the social context in which it is used and acquired. Children use different written modes of communication outside school, for example, Facebook and blogs, but seldom books. In school, on the other hand, they usually write with a pen and read books made of paper. The childrens vernacular literacy practices and school literacy practices meet during school breaks, where students texting and typing are visible. The different use of modes, tools and literacy events among students are something that probably should be problematized and discussed within schools with the aim of drawing on everyday practices to enhance educational development.
Resumo:
Vad vilja ungdomen? undersker hur ungdomar ser p inflytande och delaktighet inom samhllsfrgor, om demokratiutredningens frslag fljer detta synstt samt frsker frklara varfr det ser ut p detta stt. Detta grs genom en enktunderskning som besvarats av 140 ungdomar mellan 15-18 r. Ungdomarnas svar har analyserats med hjlp av en tematisk analysmetod dr fyra framstende tema utkristalliserades. Dessa teman analyserades med hjlp av individualiseringsteorier som byggts upp av Roland Inglehart (1997) och Robert D. Putnam (1995, 2006). Dessa teorier utkas med hjlp av Robert A. Dahls (1996) teori angende demokrati. Underskningen visar att ungdomar har en vilja att pverka sin omgivning och sitt samhlle. De gr detta p ett mindre kollektivistiskt stt n tidigare generationer och det leder till att pverkansformerna tenderar att bli, att gilla och dela saker p sociala medier och att bojkotta vissa varor. Detta r en frlngning av den individualiseringstrend som varit stark i vstvrlden under de senaste decennierna. Detta kan leda till att inflytelserika eliter fr mer makt och tillts f mer makt inom de former fr representativ demokrati som arbetas efter i Sverige. Vi kan ocks se att vuxenvrlden har ett ansvar att lta ungdomar ta plats och utnyttja deras kompetens och vilja till frndring. Ungdomar vill pverka samhllet, det gller fr vuxenvrlden att ta vara p denna energi. Resultaten verifierar det mesta av den tidigare forskningen p omrdet gllande inflytande och pverkan, men de ger oss mjligheter att frst ungdomars syn p demokratiutredningens frslag dr det str klart att ungdomarna vill ha tydliga pverkansmjligheter genom exempelvis ungdomsrd, folkmotioner och snkt rstrttslder.
Resumo:
The dissertation examines the power mechanisms and institutional power hierarchies of the 1940s-1950s era arts elite in Helsinki and their influence on issues of taste in the visual arts. For the purposes of this study, the elite is understood to consist mainly of the board members of the principal elected bodies in the field of the arts. The theoretical framework employed is based on Pierre Bourdieu s field theory and the network perspective. The author has examined what the key, pervasive valuations were that governed the exercising of power by the arts elite in issues of taste, involving determination of who was an acknowledged artist and what was good art. The dissertation demonstrates that this exercising of power was governed by certain collective practices which maintained the illusion that the exercising of power was democratic and based on artistic quality. These practices were the corporate system, using artistic arguments in issues of taste, and using networks in the exercising of power. The struggle in the field of the arts was about who ultimately was entitled to define the value of contemporary art; the issue did not arise regarding historical art. Artists managed to gain a leading position as gatekeepers in issues regarding contemporary art. The author discusses a number of conflicts in the field of the arts that highlight the institutional hierarchies and the capital held by the various players. The structural changes that occurred in administration in the field of cultural production in the 1950s led to the separation of bureaucratic competence on the one hand and aesthetic competence on the other. There was a hierarchy in the field of the arts between institutions, between instruments of legitimisation, and between the symbolic and social capital of players in the field. The hierarchy in the arts ultimately depended on how well the elite could influence tastes through the instruments at their disposal. The various instruments of legitimisation grants, purchases, etc. were ranked differently in the evaluation of acknowledged artists and good art. The dissertation discusses what values, in the form of types of symbolic capital, the arts elite embraced and what role these played in the elite s exercising of power, with particular focus on gender, language, region and economic capital. The aesthetic capital of an artist was of only minor importance in the exercising of power by the arts elite. The dissertation further discusses the points of contact between the arts elite and players in other fields, such as the economic, media and consumer fields. When the arts elite, through the Academy of Fine Arts, became an active player in the art market, this led to a hierarchy where the division between acknowledged and not-acknowledged galleries became sharper.
Resumo:
Syfte: Att underska patienternas upplevelser efter en hjrtinfarkt samt deras behov av std efter hemgngen frn sjukhuset. Metod: Systematisk litteraturstudie. Resultat: Patienterna upplevde ofta knslor som irritation, vrede, depression, emotionella problem och uppfattade sig vara en brda fr sin omgivning tiden efter hjrtinfarkten. De upplevde sig vrdelsa och utan livsgldje relaterat till minskad energi fr dagliga aktiviteter och oro fr en ny hjrtinfarkt. Oro fanns ven infr en nyupptckt rdsla fr dden och bristande kunskap om sjukdomen. Patienterna var tvungna att lra sig att leva med frndringar i hlsa, livsstil, emotionella reaktioner samt arbete och sociala aktiviteter. verlevnad upplevdes vara en motivation fr alla patienter att ndra sitt beteende. Stdet efter hjrtinfarkten var viktigt och patienterna knde press fr att vara bde fru/man, mamma/pappa, vn och beskyddare. Slutsats: Det fanns en stark vilja frn patienterna att ha ngon form av lngsiktig kontroll och std som pgick efter hjrtrehabiliteringen. Patienterna ville att en sjukskterska skulle st fr uppfljning och bland annat komma efter ett r och g igenom allt i ett pminnande och klargrande syfte. Sjukskterskans roll lyftes d patienterna upplevde att de stod fr kontinuitet, std, skerhet och praktisk hjlp.
Resumo:
Denna studie genomfrdes som en litteraturstudie dr syftet var att underska vad det kan innebra att vara nyutexaminerad sjukskterska, samt vilka faktorer i arbetsmiljn som pverkade deras hlsa och arbetstillfredsstllelse den frsta tiden i arbetslivet. Vetenskapliga artiklar sktes med hjlp av skmotorerna CINAHL, PubMed och Medline. Artiklar med kvantitativ ansats (n= 12) och kvalitativ ansats (n=6) inkluderades i studien. Efter att materialet granskats med hjlp av granskningsmallar som erhlls frn Hgskolan Dalarna, inkluderades totalt 18 vetenskapliga artiklar med medelhg (n=3) och hg (n= 15) kvalitet i resultatet i litteraturstudien. Resultatet delades upp i 9 underrubriker som ansgs svara p studiens syfte och frgestllningar. Resultatet pvisade att mobbing, verbala vergrepp och stress var faktorer som pverkade de nyutexaminerade sjukskterskornas hlsa och arbetstillfredsstllelse negativt medan en trevlig och stdjande psykosocial arbetsmilj och tillgng till handledare och/eller mentor var ngot som pverkade de nyutexaminerade sjukskterskorna positivt. Konklusion: den psykiska och sociala arbetsmiljn som de nyutexaminerade sjukskterskorna mtte var en viktig faktor fr deras frmga att anpassa sig till den nya rollen som sjukskterska. Det fanns faktorer i den psykosociala arbetsmiljn som visade sig pverka kvaliteten p det arbete de nyutexaminerade sjukskterskorna utfrde samt ven pverkade deras hlsa och arbetstillfredsstllelse.
Resumo:
För den som reflekterar över de religiösa traditionernas försvagade roll och huruvida medier har kommit att ersätta kyrkor och församlingsliv så pekar mina resultat i riktning mot att konsumtion av spelfilm alldeles utmärkt kan innefatta gestaltningar av centrala existentiella frågor som hos individer förankrar föreställningar om livets mening, skuld och ansvar samt moraliska ideal att leva efter i sitt liv här och nu. Men när det gäller människans bearbetning av en dialogens relation till tillvaron som totalitet som den svenske religionspsykologen Hjalmar Sundén en gång uttryckte det, dvs relationen till verklighetens yttersta väsen tycks filmmediet inte utkonkurrera traditionell religion.
Resumo:
Projektet Innowent - en regional arena fr samverkan och hllbar tillvxt r ett exempel p ett frsk att utveckla samverkan mellan fretag och offentliga organisationer i syfte att strka den regionala ekonomiska utvecklingen. Projektet genomfrdes av Stiftelsen Teknikdalen och Hgskolan Dalarna. Den hr rapporten avgrnsas till Teknikdalsdelen. I rapporten fokuseras fljande frgestllningar: - Hur beskriver de involverade aktrerna att projektet genomfrts och vad det resulterade i? - Vilka erfarenheter kan dras frn att i projektform arbeta med att utveckla frutsttningar fr att tillvxtfretag kan etableras och om detta skapar regional ekonomisk utveckling i sin frlngning, t.ex. i for av om det underlttar att branschkluster kan etableras? Kluster, d.v.s. ansamlingar av fretag som samverkar inom en bransch i en region, anses kunna spela en viktig roll och drfr beskrivs ngra grundlggande tankar om detta fenomen. Eftersom utvecklingen av en inkubator spelat en central roll i projektet, och att dess verksamhet kan i frlngningen antas understdja att kluster bildas, beskrivs vilken funktion en inkubator kan ha fr att utveckla nya fretag. D coacher spelar en viktig roll i en inkubator beskrivs ngra olika infallsvinklar p hur denna roll kan spelas. Avslutningsvis behandla ngra bakomliggande tankar fr att skapa vad som benmns som hllbar affrsutveckling (Corporate Social Responsibility (CSR)) och som kan ses som det fundament som delprojektet Hllbar affrsutveckling vilat p. Resultatet av projektet InnoWent (Teknikdalsdelen) kan sammanfattas som att det har bidragit till att utveckla en befintlig inkubator genom att bygga upp en fungerande organisation med ett ntverk av aktrer i form av en utvidgad och bttre organiserad idjakt. Det inledande steget i inkubatorn har gjorts om till Business Start och antalet antagningstillfllen tredubblats. Projektet har utvecklat en verksamhet runt konceptet hllbar affrsutveckling, bl.a. genom att detta inkluderats i inkubatorn och genom att nya projekt inom detta omrde hller p att initieras. Det har skett en framgngsrik satsning p att n ut med information om verksamheten genom att anvnda sociala medier som Facebook och Twitter, liksom att bygga internationella ntverk. Dremot kvarstr problem att hantera hur fretagen, framfr allt i det avslutande skedet av inkubatorn, lttare kan f tillgng till riskvilligt kapital. Projektet InnoWent framstr i flera avseenden som framgngsrikt, ven om svrigheter inte saknats.
Resumo:
Bakgrund: Intensivvrd bestr definitionsmssigt av monitorering, diagnos och vrd av patienter med tnkbar reversibel svikt i ett eller flera organsystem. Vrdpersonal br arbeta med en holistisk syn p patienten, ta vara p de knslomssiga, fysiska, andliga och sociala behoven. Fr att alla delar skall kunna tillfredstllas br vrdpersonalen ven uppmrksamma de anhriga och gra dessa delaktiga i vrden. En ndvndighet fr att klara detta r att sjukskterskan r insatt i vad patientens familj gr igenom och vilka behov de har. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa de upplevelser familjemedlemmar hade nr deras anhrige vrdas p en intensivvrdsavdelning. Metod: Litteraturstudien byggde p femton vetenskapliga artiklar varav sju var kvalitativa och tta var kvantitativa studier. Dessa artiklar fann frfattarna via de internationella databaserna PubMed och Cinahl. Artiklarna granskades sedan med en granskningsmall och de studier som matchade litteraturstudiens syfte gick till vidare granskning fr klassificering, vrdering och kategoriindelning. Resultat: Nrhet ansgs som ett av de viktigaste behoven bland anhriga till patienter p en intensivvrdsavdelning. Majoriteten av de anhriga uppvisade en hggradig stress som var jmfrbar med posttraumatiskt stresssyndrom och de uppvisade symtom ssom hjrtklappning, smnsvrigheter och ngestknslor. Behovet av god information betydde oerhrt mycket fr alla anhriga, den information som de anhriga uppskattade mest var sjukskterskans frklaring av diagnos, prognos och olika behandlingar som patienten genomgick. Diskussion: Sjukvrdspersonalen kan grna uppmuntra anhriga till att hjlpa till med omvrdnaden om den sjuke men det r viktigt att frklara att detta ej r ett tvng och att inget r mer rtt n det andra. Kommunikation r nyckeln till att minska stress och oskerhet hos de anhriga.
Resumo:
Bakgrunden till studien r att Sverigedemokraterna kom in i riksdagen vid valet 2014. De sgs ven vara mest aktiva p sociala medier av partierna, samtidigt som anvndningen av dessa medier som kanalen YouTube r vanligt fr alla partier att sprida sin politiska kommunikation. Vrt syfte bestr av flera delar: dels att underska riksdagspartiernas YouTube-anvndning; dels att analysera text, diskursiv- och social praktik i politiska kommunikation hos partier med ppna kommentarflt. Fr att studera detta anvnder vi begreppen det goda samhllet och demokratism med avsikten att frst och problematisera politisk kommunikationen p YouTube utifrn ett demokratiskt perspektiv. Teoretisk ram r Arthos (etisk propagandaanvndning), Calderaro (web 2.0s demokratifrmjande), Dahlgren (det goda samhllet och demokratism), Ekman (extremhgergruppers YouTube-anvndning), Falkheimer & Heide (historisk verblick av strategisk kommunikaiton), Giansante (demokrati i social medier), Halpern & Gibbs (politiska diskussioner i kommentarflt) och Neumayer (politiskt oliktnkandes diskussion i kommentarflt). Materialet r alla tta riksdagspartiers (Vnsterpartiet, Socialdemokraterna, Miljpartiet, Centerpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna, Nya Moderaterna och Sverigedemokraterna) YouTube-kanaler med kommentarflt och tre filmer och deras kommentarflt. Filmerna r en valfilm frn 2014 frn bde Centern respektive Vnstern samt en reklamfilm frn 2015 frn SD. Metoden fr analysen av YouTube-kanalerna och kommentarerna r en liten versiktlig kvantitativ deskriptiv innehllsanalys, medan den djupgende analysen av filmer och kommentarflt r Faircloughs kvalitativa kritiska diskursanalys kompletterad med semiotisk analys. Resultatet visar att ldre och stora har sedan 2014 mnga stngda flt och lgre videouppladdningsfrekvens, medan yngre och mindre partier generellt sedan 2014 har mnga ppna flt och hg videouppladdningsfrekvens. Av de tre underskta partiernas filmer och flt tillter minst tv av dem kritisk dialog mellan politiskt oliktnkande i dessa vilket frmjar demokratin. Slutsatsen r d att YouTube bidrar till utvecklingen av politisk kommunikation mot det demokratiskt goda samhllet.
Resumo:
Utvecklingen av sociala medier ssom t.ex. Facebook och Instagram har inneburit nya mjligheter att kommunicera sin livsstil och sina personliga val, som verskrider svl kulturella som geografiska grnser. Nya gemenskaper skapas. Detta fr betydelse fr hur konsumenter kommunicerar med varandra samt hur mrkesinnehavarna kommunicerar med sina kunder. Syftet med min studie r att underska hur en mrkesinnehavare inom mode anvnder sociala medier, i detta fall Instagram, i sin kommunikation med kunderna fr att skapa engagemang kring sitt varumrke. Aktuell forskning visar att vrde i varumrket skapas genom en msesidig kommunikation mellan mrkesinnehavaren och konsumenterna. Kommunikationen sker bde mellan mrkesinnehavare och konsumenter samt mellan konsumenterna i en mrkesgemenskap. Storytelling r ett verksamt medel i denna meningsskapande process. En semiotisk analys anvndes fr att analysera bilderna och hur de bidrar till mrkets storytelling. Resultatet visar att Instagram ger mrkesinnehavare och konsumenter mjlighet att gemensamt skapa vrde. De tekniska funktionerna i applikationen gr det ltt fr mrkesinnehavare att interagera med sina konsumenter och skapa en dynamisk mrkesgemenskap. P Sabo Skirts instagramkonto r mrkesinnehavaren och fljarna tillsammans mrkets frfattare. Fljarna anvnder klderna och ger dem betydelse i sin egen vardag samtidigt som mrkesinnehavaren skapar mjligheter fr dem att synas p ett instagramkonto med 1,5 miljoner fljare. Detta kan tolkas med hjlp av teorin uses and gratifications som sger att anvndningen av media alltid r mlinriktad. Mnniskor vljer aktivt media efter vilka deras behov r och hur vl anvndningen tillfredsstller dessa behov.
Resumo:
Detta examensarbete har genomfrts med syfte att underska bildundervisning ur bildlrarnas perspektiv med fokus p bildanalys och bildsamtal. Underskningen lyfter ven bildlrarnas syn p Lgr11 och bildmnets aspekter om lrande utifrn ett sociokulturellt perspektiv. Examensarbetet har genom en kvalitativ forsknings-metod underskt hur bildlrare arbetar med bildanalys och bildsamtal i under-visningen. Underskningens empiriska material bestr av sju kvalitativa intervjuer med bildlrare behriga fr bildmnet i grundskolan. Intervjumaterialet har analyserats utifrn en tematisk analys. Underskningen visar att bildlrarna r eniga gllande bildmnets kommunikativa och sprkliga syfte, vilket de hvdar r meningsfullt fr elevernas kunskapsutveckling. Bildlrarna framhller att bildanalys r en grund fr deras bildundervisning. De presenterar en positiv syn p lroplanens vergripande beskrivning av bildmnets centrala innehll som ppnar upp fr en tolkningsfrihet. Bildanalys och bildsamtal framhvs i underskningen som betydelsefulla moment i bildundervisningen som utvecklar elevernas lrande. Detta r utifrn ett sociokulturellt perspektiv p lrande relevant d bildanalys och bildsamtal genomfrs i meningsskapande och sociala sammanhang, dr eleverna utvecklar sina bildsprkliga frmgor tillsammans.
"En personalstyrka som gr p knna" : - En kvalitativ studie om betydande faktorer i sjukskterskeyrket
Resumo:
I sjukhuskorridorerna str flera rum tomma och operationssalar anvnds inte fullt ut. Anledningen r inte att medborgarna blivit friskare, inte heller r det ekonomin som r huvudorsaken, sklet r bristen p sjukskterskor1. r 2015 publicerades en artikel om att allt fler sjukskterskor lmnar Falu Lasarett p grund av dess tunga tre skift2. Vid denna studies brjan ville vi g till botten med vad som r attraktivt i sjukskterskeyrket, varfr man vljer att bli sjukskterska nr yrket tycks vara kantat av negativa faktorer. Det vi tidigt mrkte var att yrket inte endast kunde beskrivas som antingen attraktivt eller oattraktivt. Syftet med studien blev drfr att identifiera attraktiva och oattraktiva faktorer i sjukskterskeyrket. Fr att n syftet eftersktes respondenter via sociala medier dr spridningen blev stor och stoppades nr nio sjukskterskor valt att delta. Respondenterna hade anstllning p Falu Lasarett och intervjuas med hjlp av processmetoden "attraktivt arbete". Denna metod har varit ett verktyg i insamlandet av teori och empiri, faktorerna har gett oss handfasta skord och varit anvndbara fr respondenterna att resonera kring. Resultatet visade att respondenterna upplevde att relationer och social kontakt bidrog till yrkets attraktivitet. De ansg sig ven bli stimulerade av det varierande arbetet i form av tankearbete, praktiskt arbete och det resultat de presterade. De frbttringsomrden som studien identifierat r fga frvnande; ln, arbetstid, arbetstakt, status, erknsla, fretaget, ledarskap men ven faktorn eftertraktad bedmdes som mindre attraktiv d respondenterna ansg att de endast var eftertraktade p grund av sin yrkestitel. Strst fokus har lagts p ledarskap, en faktor som tidigt identifierades som ett frbttringsomrde. Problematiken kring ledarskapet tycks bottna i det faktum att chefsrekryteringar sker internt p arbetsplatsen och att de chefsutbildningar som erbjuds inte rcker till. Studien har fr avsikt att identifiera frbttringsomrden, ingen intention har funnits om att studien skulle resultera i en handlingsplan. Vi ser mnet fr komplext fr att en C-uppsats skulle kunna landa i en lsning p de problem som sjukskterskeyrket dras med.
Resumo:
Syfte Dagens teknik har medfrt en explosion av ntbaserade sociala medier dr bilder av trning och kroppar r ett tydligt fenomen. Syftet med detta arbete har varit att underska hur kroppsideal skapas och framstlls p internet och framfrallt sociala medier. Till hjlp anvndes frgestllningarna: Hur gestaltar manliga fitness-profiler sig sjlv och sina kroppar p den ntbaserade tjnsten Instagram? Finns det kopplingar mellan dessa profilers kroppsgestaltningar och specifika kroppsideologier? (Rosenmann & Kaplan, 2014) Metod Arbetet utfrdes med netnografisk metod i grunden, en metod specifikt fokuserad p kvalitativ forskning av internet. Tre manliga fitnessprofiler samt fem av varje profils bilder valdes utifrn popularitet p Instagram fr att granskas och analyseras i relation till kroppsideal. Resultat Bilderna hade gemensamma egenskaper d dessa, ofta i gymmilj, visade avkldda, extremt muskulsa kroppar med fokus p framsidan av verkroppen. Skilda egenskaper frekom, dock inte i ngon signifikant bemrkelse. Kroppsideologin metrosexuella-och konsumentmaskuliniteten (Rosenmann & Kaplan, 2014) prglade profilerna. Slutsatser Dessa fitnessprofilers framstllning av sina kroppar stmde vl verens med dagens rdande muskulra kroppsideal som innefattar en slimmad, muskuls, vldefinierad kropp. Tydliga kopplingar kunde ocks gras till Rosenmanns och Kaplans (2014) kroppsideologi; metrosexuella-och konsumentmaskuliniteten.
