Valor pedagogico de la prensa : a través de los discursos de Pío XII y Juan XXIII.

Estudiar el problema pedagógico y el valor educativo que encierra en sí la prensa. La prensa va aumentando en perfección e importancia cada día, sin que esa importancia se vea amenazada por el auge que van adquiriendo los demás medios de información. Los pontifíces Pio XII y Juan XXIII consideraron siempre a los periodistas como educadores a gran escala y expresamente llamaron a la prensa arte de las artes parangonándola con la misma educación. El periodista ha de tener en cuenta que su magisterio es de una transcendencia enorme, el periodista ha de ser un perpetuo buscador de la verdad. El campo natural donde el periodista ha de desarrollar su labor educadora es el cultivo de la opinión pública. El periodista católico ha de ser el modelo de todo periodista e inclusive de todo educador. Y en esta gran misión educadora de la Iglesia han de colaborar no sólo los profesionales de la pluma, sino absolutamente todos los católicos.

La lengua y la m??trica de los g??neros po??ticos literarios griegos : el epigrama

Se estudian los g??neros literarios griegos y sus variantes. Los g??neros se pod??an entender como determinados modelos ideales o esquemas previos, los cuales se distingu??an por una serie de rasgos tanto en lo referente al contenido como en lo que concierne a la forma. Se define el g??nero epigram??tico, su origen y la evoluci??n de las formas que adopta seg??n las distintas ??pocas.

Aprenem fent i reflexionant sobre all?? que fem

Resumen basado en el de la publicaci??n

Muntatge po??tic a partir de www.viulapoesia.com

Resumen basado en el de la publicaci??n

???Corrandescola??? : del cant a la improvisaci?? po??tica

Resumen basado en el de la publicaci??n

A l'escola, fem teatre

Resumen basado en el de la publicaci??n

"Priorat.net, fem un avui sostenible" : una jornada ambiental al Priorat

Resumen basado en el de la publicaci??n

Reflexiones y orientaciones sobre la educaci??n po??tica

Resumen basado en el de la publicaci??n

Confraria do pão: um modelo de museu vivo

Estamos à beira de terminar este I Congresso de Cultura Mediterrânica que a Confraria do Pão sentiu necessidade de reunir para coroar e legitimar mais de dois anos de actividade intensa e para poder programar com mais justeza a sua actuação futura.Foram quatro dias de propostas e de debates a que concorreram saberes multidisciplinares em torno das problemáticas do homem, da terra e do pão.Os saberes aqui enunciados e confrontados e as sínteses que deles havemos de fazer tornam, em boa verdade, dispensável esta minha intervenção.Com efeito, é-me pedido que responda a uma pergunta: "É a Confraria do Pão um modelo de museu vivo?" Creio que todos já encontrámos a resposta: É!A ideia matricial de Museu é esta.

Interfacial Electron Transfer Dynamics Following Laser Flash Photolysis of [Ru(bpy)(2)((4,4 `-PO(3)H(2))(2)bpy)](2+) in TiO(2) Nanoparticle Films in Aqueous Environments

Nanosecond laser flash photolysis has been used to investigate injection and back electron transfer from the complex [(Ru-(bpy)(2)(4,4`-(PO(3)H(2))(2)bpy)](2+) surface-bound to TiO(2) (TiO(2)-Ru(II)). The measurements were conducted under conditions appropriate for water oxidation catalysis by known single-site water oxidation catalysts. Systematic variations in average lifetimes for back electron transfer, - were observed with changes in pH, surface coverage, incident excitation intensity, and applied bias. The results were qualitatively consistent with a model involving rate-limiting thermal activation of injected electrons from trap sites to the conduction band or shallow trap sites followed by site-to-site hopping and interfacial electron transfer, TiO(2)(e(-))-Ru(3+) -> TiO(2)-Ru(2+). The appearance of pH-dependent decreases in the efficiency of formation of TiO(2)-Ru(3+) and in incident-photon-to-current efficiencies with the added reductive scavenger hydroquinone point to pH-dependent back electron transfer processes on both the sub-nanosecond and millisecond-microsecond time scales, which could be significant in limiting long-term storage of multiple redox equivalents.

Genusperspektiv i historieläromedel - finns det? : En jämförande analys av fem läroböcker i historia för gymnasiet utgivna under åren 1995-2004

Syftet med denna uppsats har varit att studera om det finns något genusperspektiv i valda nedslag i gymnasieläroböcker i ämnet historia. De teoretiska utgångspunkterna och definitionerna har hämtats i Micael Nilssons rapport Historia ur ett genusperspektiv – En granskning av genusaspekterna i ämnet historia vid Linköpings universitet. Materialet har kategoriserats i tre olika perspektiv; kvinnohi-storiskt perspektiv, jämställdhetsperspektiv och genusperspektiv. Litteraturen har därefter place-rats i den så kallade genustrappan som i Nilsson version består av fem olika steg; genusmedveten, jämställdhetsmedveten, könsmedveten, könsomedveten eller könsmakts-förstärkande. Det un-dersökta materialet har bestått av fem läroböcker som behandlar A-kursen i historia. Läroböcker-na är utgivna på fem olika förlag, ingen av dem har en ensam författare och tre av böckerna har en kvinnlig medförfattare. Undersökningen är baserad på både den kvalitativa och den kvantitati-va metoden. Den kvantitativa delen av undersökning har gått ut på att räkna antal kvinnonamn i böckernas register och antal illustrationer som innehåller kvinnor. I den kvalitativa delen av un-dersökningen har material om kvinnor samt kvinnors situation i kapitlen om antikens Grekland, nordisk medeltid och industrialismen analyserats. Undersökningen visar att läroböckerna repre-senterar en historieskrivning som i stora drag lämnar kvinnorna utanför. Ingen av böckerna når upp till kategorien genusmedveten, de två böcker som placerar sig högst når kategorien jäm-ställdhetsmedveten. Resultatet visar att läroböckerna inte lever upp till styrdokumentens krav på en jämställd undervisning.

Fem högljudda myror hörs mer än fyra tysta elefanthjordar : En fallstudie kring kön och dess generaliserbarhet i forskning

Pojkar och flickor ses ofta som två homogena och två var för sig ensamt verkande grupper. Det är uppsatsförfattarnas främsta mål att illustrera problemen vilka uppstår av ett oproblematiserat könskategoriserande och istället sätta individen i fokus. Syftet med denna uppsats är att, utifrån en fallstudie, problematisera kategorisering av människor inom forskning och låta könskategorisering agera exempel på en allmän problematik. Intresset hos uppsatsförfattarna ligger på att komma bort från en mekanisk förståelse av kön där målet med uppsatsen är insikt snarare än statisk analys.Frågorna vilka ställts för att konkretisera syftet är följande:-Hur agerar och reagerar läraren på olika störningsmoment i klassrummet?-I vilken utsträckning är pojkars och flickors aktivitet, enligt fallstudien, störningsmoment i klassrummet? -Är det i de undersökta klassrumssituationerna ett fåtal elever vilka tillkännager sig ofta eller är det många elever vilka tillkännager sig sällan?En fallstudie beslutades vara den mest lämpade metoden vid genomförandet av undersökningen och som metod inom fallstudien har uppsatsförfattarna använt sig av observationer. Observationerna vilka gjordes var så kallade strukturerade observationer. I vårt fall avses strukturerade observationer som observationer vilka utgår från i förväg utarbetade kategorier. Observationerna genomfördes i en nionde klass och en årskurs tre-klass på gymnasiet.Resultaten visade att flickorna som samlad kategori gav sig tillkänna i mycket högre utsträckning än pojkarna, men samtidigt gick det utläsa att det var några flickor vilka avsevärt höjde medelvärdet för könsgruppen. Samma förhållande förelåg hos pojkarna, där det var ett fåtal vilka tillkännagav sig i mycket högre utsträckning än resterande. Detta innebar att de elever vilka aldrig eller sällan gav sig tillkänna med rätt icke torde kategoriseras in under en grupp för vilken resultatet av granskningen för dem inte är karakteristiskt. I de undersökta och observerade klasserna visade det sig att 10 % av eleverna stod för 60 % av den totala mängd störande tillkännagivanden i klassrumssituationerna. Detta innebär att övriga elever icke bör beskyllas för att ha bidragit till en eventuell störning i klassrummet. Det är sålunda rimligt att sluta sig till att det finns faror med kategorisering av människor, då elever i negativ mening kan påverkas både socialt och pedagogiskt. Dessa slutsatser går även att applicera på och dra slutsatser kring kategorisering av människor i allmänhet.

Lekens betydelse : En studie av fem pedagogers uppfattning om lekens betydelse för lärandet i förskoleklass

Denna undersökning handlar om pedagogers uppfattning om lekens betydelse för barns lärande. Undersökningen har gjorts i en förskoleklass. Vi har intervjuat fem pedagoger, tre förskollärare, en barnskötare och en outbildad pedagog om deras syn på lekens betydelse för lärandet i förskoleklassen. Intervjuerna bandades och vissa passager som vi ansåg hade med undersökningsfrågorna att göra skrevs ut. Resultatet visade på att pedagogerna ger stor betydelse åt lek för lärande i förskoleklassen. Pedagogerna anser att lek och lärande hör ihop i förskoleklass då man i de yngre åldrarna lär och utvecklas genom lek. Vår slutsats är att leken finns i stor grad i den här förskoleklassen där vi gjort vår undersökning. Vi anser att det är en balans mellan lek och lärande.

Varför är barns lek viktig? : en studie om fem pedagogers uppfattningar om lekens betydelse i förskolan

Denna studie handlar om pedagogers uppfattningar om barns lek och lärande. I litteraturen har vi funnit att de flesta lekforskare är eniga om att lek är viktig för barns utveckling och lärande. Syftet med studien var att beskriva om, och i så fall hur, pedagoger säger sig använda lek för barns lärande. Studien har utförts i en förskola där vi har intervjuat fem pedagoger, fyra lärare i förskolan (förskollärare) och en barnskötare. Resultatet visade att pedagogerna uppfattar lek som viktig och att de använder sig av olika lekformer för att stimulera barns lärande. De ser sig egen närvaro som viktig i barns lek. Pedagogerna är överens om att miljön inverkar på barnen och att den har betydelse för deras lek. De framhåller att de använder sig av dokumentation för att synliggöra barns lärande.