Personcentrerad omvårdnad för familjer där barn har ADHD En litteraturstudie

Bakgrund: Attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) är den vanligaste neuropsykiatriska diagnosen bland barn, prevalens ca 5%. ADHD kan skapa en myriad svårigheter som ibland är svåra att koppla till kärnsymtomen. Miljö och bemötande är viktiga faktorer. Syfte: Syftet med följande studie har varit att beskriva hur specialistsjuksköterskan i psykiatrisk vård kan anpassa den personcentrerade omvårdnaden för barn och familjer där barn har ADHD. Metod: Litteraturstudie av tolv kvalitativa artiklar. Resultat: Tre huvudteman och tre underteman identifierades, 1)Problem, svårighet och avsaknad med underteman; medicinering, psykosocialt och information. 2) Insats, stöd och behov 3) Sjuksköterskeinsats. Svårigheter kring medicinering, kränkningar och att hitta eftersökt information ses. Behovet av struktur, förstående nyckelpersoner och information i ett familjeperspektiv är stort. Sjuksköterskeinsatsen är mångfacetterad, den innefattar att fånga upp och förstå de problem och svårigheter patienten upplever, utbilda, förklara och ge saklig information i ett sociokulturellt kontext till patient och familj. Slutsats: Psykiatrisjuksköterskan måste känna till och respektera varje individs upplevelse av vad som är problemskapande. Struktur, förutsägbarhet, kunskap och en förstående omgivning är nyckelfaktorer för att skapa god personcentrerad omvårdnad för familjer där barn har ADHD.

Omvårdnad av patienter som vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) inom psykiatrisk slutenvård: Sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter : En kvalitativ intervjustudie

Bakgrund: All sjukvård i Sverige styrs av Hälso-och sjukvårdslagen [HSL]. Under vissa omständigheter kan denna lag behövas kompletteras med Lagen om psykiatrisk tvångsvård [LPT]. Dessa personer vårdas inom psykiatrisk slutenvård. Omvårdnadens syfte är att patienten samtycker till vården och tvångsvården kan över gå till frivillig vård. Dessa personers problematik är dock ofta komplex och omvårdnaden upplevs innebära många svårigheter för sjuksköterskorna. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter och upplevelse av omvårdnad i samband med LPT-vård inom sluten psykiatrisk vård. Metod: Empirisk kvalitativ studie med deskriptiv design. Studien baseras på sju semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor. Dessa analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att en förutsättning för att uppnå målet med tvångsvården genom omvårdnad var att skapa en allians med patienten. Kommunikation som innefattade individuellt anpassad information var en nyckelfaktor till alliansskapande. Omvårdnadsarbetet innefattade samverkan och sjuksköterskorna upplevde ett behov av kompetensutveckling. Slutsats: Sjuksköterskor upplever att omvårdnad enligt LPT är en utmaning och sammankopplat med flertalet svårigheter. Erhålls kompetens, tid för reflektion och trygghet i arbetsgruppen ses dock inte omvårdnaden som en omöjlighet utan kan upplevas som positivt för både den som vårdar och för den som vårdas.

Konceptet mobilitet som tjänst : Viktiga kompetenser och möjliga utmaningar vid vidareutvecklingen av MaaS i Sverige.

Transport and travel is necessary for our society to function. Today, the privately owned car stands for more than half of all personal trips in Sweden. In the last couple of years researchers have highlighted the idea that personal transport is facing a paradigm shift, which means a reduction in the use and dependent of the privately owned car and an increased focus on individuals buying their Mobility as a Service (MaaS). MaaS is described as an integrated mix of different mobility services which are arranged in the form of customized mobility packages to the customer. These mobility packages can be compared to a mobile phone subscription, which includes various mobility services, such as train, bus, subway, taxi, carpool, etc. in various amounts depending on the individual's changing needs. The individual can take care of their own travel planning, booking and payment via an app in their smartphone. What distinguish MaaS from other mobility services is that the customer can travel from door-to-door instead of a predefine station to another. There have been various Maas projects around the world in order to increase understanding of the concept of MaaS, there is still a lot of unanswered questions and researchers would like to see more studies in the field, in order to find factors that are important and vital to the concept MaaS. The aim of the thesis is to: Discuss some competences that may be significant for the further development of the concept Maas in Sweden and discuss potential challenges that may arise at further development of the concept MaaS in Sweden. This study is based on previous research and experiences and thoughts on the concept MaaS from various stakeholders with knowledge and experience of the concept. This study has an abductive approach. Primary data were obtained through qualitative semistructured interviews with eight people who have knowledge and experience of the Maas. The main conclusions in this study is that the competences that are most important in the development of MaaS is collaborative skills and competences required to create an attractive mobility package based on customer needs. One challenge identified in this study is the challenge of creating individualized mobility package in which different types of mobility services are integrated. Another challenge can arise when public and private organizations collaborate and when new organizations enter the transport network and try to cooperate with the established organizations

Utveckling av lojalitetsprogram - individanpassade erbjudanden : Marknadsföring genom CRM-strategier

Den ökade konkurrenssituationen mellan företag är ett resultat på att handeln har globaliserats. Konsumenter är idag mer medvetna om vad företag har att erbjuda, och det är lätt att välja alternativa företag om ett specifikt företag inte lever upp till konsumentens förväntningar. Detta ställer krav på att företag ständigt måste arbeta med och utveckla sina strategier för att skapa konkurrensfördelar. Idag arbetar många företag med lojalitetsprogram som är ett typexempel på en CRM-strategi. CRM-strategier och lojalitetsprogram syftar till att göra konsumenten mer lojal, för att möjliggöra att konsumenten skall välja att göra återupprepande och mer frekventa köp. Lojalitetsprogrammen måste dock uppdateras och förändras, för att ständigt kunna vara konkurrenskraftiga. Företag arbetar därmed för att skapa ett mervärde, det vill säga erbjuda en servicelösning som är utöver vad konsumenten förväntar sig att få från företag. Kundlojalitet kan utvecklas genom att företag skapar långsiktiga relationer med konsumenterna, och en relation mellan parterna kan utvecklas genom att företag lyssnar på konsumenterna, för att få reda på dess behov och önskemål. Forskning indikerar att individanpassade erbjudanden kan bidra till att konsumenterna än mer tenderar att bli lojala, detta eftersom individanpassade erbjudanden är erbjudanden som baseras på konsumentens unika köpbeteende, vilket möjliggör för träffsäkerhet och relevans. Syftet med denna studie är att mäta konsumenters efterfrågan på individanpassade erbjudanden, för att undersöka om konsumenterna faktiskt efterfrågar och kommer ta till sig dessa erbjudanden. Frågeställningarna är; på vilket sätt kan efterfrågan på individanpassade erbjudanden bidra till ett företags konkurrensfördelar samt på vilket sätt skiljer sig efterfrågan på individanpassade erbjudanden beroende på butikernas geografiska placering. Studien är baserad på en kvantitativ surveyundersökning riktad till konsumenter, med en kvalitativ semi-strukturerad intervju för att erhålla viktig information vid utformandet av frågeformuläret. Resultatet för studien visade att konsumenter värdesätter att få individanpassade erbjudanden, och att dessa erbjudanden kan bidra till ett företags konkurrensfördelar eftersom erbjudandena möjliggör att servicekvaliteten kan öka vilket innebär att dessa erbjudanden kan upplevas ha ett mervärde. I denna studie återfanns dock inte några skillnader på efterfrågan av individanpassade erbjudanden beroende på butikernas geografiska placering.

Det är alltid bäst innan förändring : En studie om motivation vid förändring, individens upplevelse & ledares påverkan

Förändringar är vanligt förekommande i organisationer och forskning visar att många förändringsinitiativ tyvärr misslyckas. Genomförandet av förändringar som fokuserar på individens motivation är lyckosamma i bemärkelsen att personalen trivs och att arbetet inte blir lidande. Studien syftar till att ta reda på hur ledare kan arbeta för att främja medarbetares motivation vid organisationsförändringar. Genom ett kvalitativt perspektiv och en deduktiv ansats har vi undersökt vad som påverkar och främjar medarbetares motivation vid organisationsförändringar. Undersökningen har genomförts på två avdelningar i ett stort företag i Gästrikland som vid tiden för insamling av data, genomgick en förändring. Studien är en fallstudie med avsikt att undersöka den specifika skiftformsförändringen som företaget genomgick. Tillvägagångssättet för insamlingen av material är en process som ämnar att, genom delaktighet och diskussion ta reda på vad som motiverar medarbetare under förändringar. Analysen av resultatet visar att individernas grundläggande behov i arbetet, till viss del inte varit uppfyllda vilket har lett till att en del personal givit uttryck för att de är omotiverade och att de känner ett motstånd mot förändringen. Det upplevda motståndet består i en rad olika känslor, bland annat; chock, oro och förvirring som uppkommer på grund av osäkerhet och brist på kontroll rörande individens arbetssituation. Känslorna hämmar motivationen och kan ge en upplevelse av att de grundläggande behoven i arbetet inte är uppfyllda, även fast de kan vara det. Studien visar att ledare kan påverka motståndet och främja medarbetares motivation under förändringar dels genom att bjuda in till delaktighet i ett så tidigt stadie som möjligt i förändringsprocesssen och dels genom att på ett tydligt sätt kommunicera och informera kring förändringens innebörd. Det gör att individen upplever kontroll över sin framtid i arbetet vilket påverkar upplevelsen av att de grundläggande behoven inte skulle vara uppfyllda och gynnar motivationen. Ledare behöver även vara lyhörda för att alla upplever förändringar olika och läsa av behov och önskemål och anpassa eventuellt stöd efter det.

Skapa förutsättningar för att implementera Lean production i en tillverkningsprocess som kännetecknas av HVLV : - En fallstudie på Tibrokök Sverige AB

Idag är det vanligt att företagen konkurrerar med produkter som innefattar en fysisk vara som har utvidgats med olika tjänster för att kunna tillfredsställa kundens behov. I takt med detta ökar produkternas komplexitet och högre krav ställs på leverantörerna. Denna utveckling har lett till att många företag som tillverkar produkter med hög variation måste arbeta helt kundorderstyrt för att kunna tillgodose kundernas ökande krav. Företagen som tillverkar dessa komplexa produkter har en tillverkning som karaktäriseras av hög variation och låg volym vilket benämns med förkortningen HVLV. Utmaningen för dessa HVLV-företag ligger i att ha en hög produktmixflexibilitet med så låg resursanvändning som möjligt. För att effektivisera verksamheten har många företag därför intresserat sig för Lean production som har visat sig vara ett framgångsrikt koncept för tillverkande företag runt om i världen som effektiviserat sin produktion. Ett flertal artiklar har uppmärksammat begränsningar vid implementeringen av Lean production i HVLV-miljöer. Artiklar pekar vidare på behovet av ytterligare forskning kring Lean productions applicerbarhet i HVLV-miljöer och detta var uppkomsten till examensarbetets bakgrund och syfte. En fallstudie har genomförts på Tibrokök som är ett företag med en helt kundorderstyrd produktion som kännetecknas av HVLV. Med hjälp av fallstudien syftar examensarbetet till att undersöka om verktygen processkartläggning inkl. tidsstudier och layoutflödesdiagram kan bidra till att skapa förutsättningar för implementering av Lean production i en enskild tillverkningsprocess i en HVLV-miljö. Trots att verktygen har behövt anpassas något så anses de ha varit användbara och bidragande till skapandet av förutsättningar för implementering av Lean production i denna HVLV-miljö. Detta eftersom vi kunde identifiera många orsaker till slöseri samt ta fram ett förslag som skapar effektiviseringar av Tibroköks ytbehandlingsprocess i det framtida läget.

Licenshantering inom webbprojekt : Hur medvetna är företag om tredjepartslicenser?

Teknikutvecklingen går snabbt framåt, och idag finns det ett stort behov av att använda andra utvecklares kod för att hänga med i det höga tempot. De kallas samlat för ramverk eller bibliotek, och hjälper utvecklaren att på ett effektivare sätt ta sig från start till mål utan att behöva skriva all programmeringskod själv. Dessa tredjepartslösningar är nästintill alltid bundna till ett licensavtal, vars restriktioner och tillåtelser utvecklaren måste följa vid nyttjandet. I denna studie har vi undersökt hur medvetenheten ser ut kring de licenser som är bundna till dessa tredjepartslösningar. Då det framkom i vår förstudie att vårt fall hade en relativt låg medvetenhet har vi även valt att titta på hur medvetenheten kan ökas. För att genomföra detta har vi valt att intervjua utvecklare och projektledare på ett konsultföretag. Vi undersökte även vilka faktorer som är viktiga för att höja medvetenheten samt vilka konsekvenser som kunde uppkomma vid bristfällande licenshantering. Vi upptäckte att det var en bristfällig kunskap om tredjepartslicenser på det studerade företaget, och hur de följde de licensrestriktioner som fanns för respektive licens. För att höja medvetenheten föreslår vi hjälpmedel i form av en automatiserad centraliserad lösning, lathundar för en enklare överblick av licensavtalen och hur användning av redan färdiga programvaror kan hjälpa till att öka medvetenheten och hanteringen av licenser.

”ANDT på Schemat” : Utvärdering av hur ett undervisningsmaterial om alkohol, narkotika, droger och tobak för elever i årskurs 7-9 fungerar i praktiken

Skolan har en lång tradition av att arbeta förebyggande gentemot olika former av droger. ANDT-undervisning kan i en del avseenden vara framgångsrik, samtidigt som det är viktigt att förväntningarna på de resultat som kan uppnås är realistiskt ställda. Lokalt bedrivs projekt för att få in undervisning om ANDT-frågor i skolan. Ett sådant exempel är ”ANDT på schemat” som den här rapporten handlar om. Projektet genomfördes under höstterminen 2015 med medverkan av elever i årskurs sju i två kommunala skolor. Syftet med utvärderingen är att ur ett pedagogiskt perspektiv beskriva och tolka på vilka sätt ett kursmaterial om alkohol, narkotika, droger och tobak (”ANDT-pärmen”) uppfattades fungera av de lärare och elever som medverkade i projektet. Med utgångspunkt i vad utvärderingsresultatet visar är ett ytterligare syfte att beskriva och diskutera pedagogiskt problematiska aspekter och därmed i förlängningen förhoppningsvis även bidra till uppslag för att utveckla skolans ANDT-undervisning i allmänhet. Utvärderingen bygger på en deskriptiv fallstudie. Insamlingen av data har skett genom att flera datainsamlingsmetoder användes.   Projektet ”ANDT på schemat” har initierats av en arbetsgrupp med representanter från Länsstyrelsen Dalarna och Borlänge kommun. Det undervisningsmaterial som arbetsgruppen arbetade fram byggs upp med samma struktur oavsett om temat är alkohol, narkotika, doping och tobak utifrån sju grundläggande frågeställningar. Arbetet är i första hand tänkt att ske ämnesövergripande och att lärarna kan välja att arbeta med ett eller flera av dessa teman samtidigt, liksom välja om de vill arbeta med alla sju frågeställningar eller välja ut några av dessa. Det är således ett flexibelt undervisningsmaterial som kan användas på en rad olika sätt. Förutom de sju frågeställningarna som är i fokus ska undervisningen också utveckla elevernas förmåga att söka information på internet och att träna en källkritisk hållning, liksom att förbättra förmågan att reflektera över egna värderingar och attityder till droger av olika slag.   Enligt de ursprungliga planerna skulle projektet innehålla medverkan av fem skolor. En skola föll bort redan innan projektet startade, senare föll ytterligare en andra skola bort och i ett tredje fall skulle ”ANDT-pärmen” används på ett sätt som skulle göra det svårt att utvärdera resultatet. Med tanke på att det bara var en av de fem ursprungliga skolorna i projektet som kom att genomföra projektet ”ANDT-på schemat” pekar det på att det finns organistoriska svårigheter att hantera. Det visade sig att det även fanns olika förutsättningar på de två skolorna som provade att använda ”ANDT-pärmen”. En slutsats av detta är att det krävs lång framförhållning i planeringen och att det är rektor som är ansvarig för att skapa nödvändiga förutsättningar, men även att det kan finnas behov av ”eldsjälar” som driver denna fråga bland kollegorna och på så sätt skapar ett intresse. En annan slutsats är att det måste finnas tid avsatt för lärare att planera hur undervisningen ska genomföras. Å andra sidan är det kanske inte alltid realistiskt att kunde göra det på det sätt som skulle vara önskvärt genom alla aktiviteter som konkurrerar med varandra om utrymme i skolans vardag. Detta kan ses som ett generellt problem som skolor i gemen har att hantera.   I de två skolor som provade ”ANDT-pärmen” verkar det som att lärarna uppfattade innehållet som användbart, vare sig att undervisningen skedde i projektform eller genomfördes som en temadag. Bland de fördelar som nämndes av de lärare som genomförde temadagen var att det fanns fakta, referenser och litteraturtips samlat på ett sådant sätt som att det underlättade planeringen. Det gör att det samtidigt finns ett stort utrymme för de involverade lärarna att skapa sin egen undervisning utifrån de lokala förutsättningar som råder. I skola B där undervisningen genomfördes i projektform utifrån ”ANDT-pärmen” beskrev lärarna detta som ett funderande sätt att arbeta. De nämnde samtidigt brist på tid för att hinna samplanera, men att det samtidigt trots detta gav en möjlighet till pedagogiska samtal. Här finns också ett annat problem i form av att det visade sig svårt att få arbetet i grupp att fungera. Lärarna framhöll å andra sidan den fördel som det innebar att använda filmproduktion som en del av undervisningsprocessen. När elever bearbetar det material de har samlat in och presenterar en film så kan detta ses som en viktig del av elevers lärande. I en digitaliserad värld där eleverna lätt kan hämta information behöver de inte bara lära sig att söka information, de behöver också på olika sätt värdera denna. ANDT-temat verkar väl lämpat för att öva elevernas källkritiska förmåga. En sammanfattande slutsats är att undervisning om alkohol, narkotika, droger och tobak med fördel kan genomföras i projektform. Ett sådant arbetssätt involverar både lärare och elever, vilket även kan ses som att det har potential för att skapa goda relationer mellan elever och lärare och på så sätt även skapa ett bättre arbetsklimat i skolan. Vad som samtidigt framstår som ett problem är att det kan vara svårt att implementera undervisning i projektform på bred front i en skolvardag som fortfarande i hög grad styrs av traditionella undervisningsformer och schemaläggningsstrukturer.

Utvärdering av effektkartläggning med MA/SIMM : Effektkartläggning som stöd vid val av teknik för att nå önskad effekt vid utveckling av ett mobilt intranät

Kravinsamling görs inför ett systemutvecklingsprojekt för att identifiera användarnas behov och önskade effekter med systemet. Ett problem för många system är att valet av teknik påverkas allt för mycket av vilka tekniker som finns i företaget och är i många fall förutbestämt, istället för att baseras på behov och krav som ställs på systemet. Effektkartläggning är en metod som kan användas för kravinsamling, men metoden har inte fokus på tekniska funktioner. Eftersom tekniken ofta är förutbestämd måste den beaktas redan under kravinsamlingen. Frågan är därför hur man kan använda effektkartläggning för att den ändå ska vara ett stöd vid val av teknik. Syftet med det här examensarbetet har varit att utvärdera metoden effektkartläggning genom en metodanalys enligt metoden MA/SIMM, för att ta fram ett förslag på hur metoden bör användas för att vara ett stöd vid val av teknik för applikationstyp och cms för att nå önskad effekt vid utveckling av ett mobilt intranät. För att kunna besvara syftet har två frågeställningar tagits fram:  Hur bör metoden effektkartläggning användas för att vara ett stöd vid val av teknik för applikationstyp och cms för ett mobilt intranät?  Vilka faktorer bör beaktas vid val av teknik för applikationstyp och cms för att nå önskad effekt vid utveckling av ett mobilt intranät? För att identifiera faktorerna har litteraturstudier och intervjuer genomförts. Resultatet av vilka faktorer som bör beaktas vid val av teknik är en lista på 13 faktorer som grovt kan delas in i faktorer för applikationstyp och cms. Metoden effektkartläggning har analyserats utifrån ett teoretiskt och ett situationellt perspektiv. Resultatet av metodanalysen visar att systemutvecklare bör involveras tidigare i processen, metoder som säkerställer att outtalade krav dokumenteras bör användas samt tre förändringar i effektkartans notation behövs för att effektkartläggning ska vara ett stöd vid val av teknik.

Störningsinformation i tågtrafiken : Attityder bland resenärer och tågbolag till störningsinformation och tjänster för sådan information

When booking a trip along the railway through several train operators it is not uncommon that information about possible disruptions along the railway (that can change or cancel the booked trip) are not relayed to the passengers. Today, research on rail traffic in Sweden is limited. It is unclear how satisfied customers are with the quality of the information they receive during their trip (if they get it at all), including with respect to disruptions. Our partners have identified what they believe is a need among train operators, which is a service for disruption information to travelers. In addition to confirming that there is a need for such a service, we have an interest to investigate how such a service might look like and what the users want. Our research has shown that passengers are not satisfied with either the amount of information about disturbances or how often they get it. Along with KnowitBorlänge, we have come up with a proposed solution that uses already existing technologies to create a portal for an efficient way to get the interference information to travelers.

Teknikundervisning i grundskolan : En systematisk litteraturstudie om hur undervisningen kan utformas så att eleverna utvecklar förmågor i ämnet teknik

Syftet med denna studie var att se vad tidigare forskning säger om på vilka sätt elever kan utveckla förmågorna att analysera och reflektera kring tekniska lösningar samt se behov och lösa problem med hjälp av teknik, som anges i kursplanen för ämnet teknik i grundskolan. För att besvara dessa frågeställningar har en systematisk litteraturstudie gjorts där tidigare forskning har använts för att sammanställa ett resultat. Sökningar har gjorts i databaserna Summon, Eric (via Ebsco) och NorDiNa och relevanta artiklar har valts ut, sammanställts och diskuterats. I studien framkommer ett antal faktorer som är viktiga för elevernas utveckling av förmågorna. En faktor som framkommit i denna studie är behovet av diskussioner där eleverna får möjlighet att delge sina reflektioner kopplat till tekniska lösningar och ta till sig andras reflektioner, vilket har visat sig vara viktig för elevernas analysförmåga. En annan faktor är att eleverna behöver tid att testa och konstruera om för att utveckla sina idéer samt ges möjlighet att koppla tekniken till sin vardag. Det har också visat sig vara viktigt att problemlösningsuppgifterna inte är styrda att leda till ett specifikt resultat utan istället handlar om att träna elevernas förmåga att upptäcka olika lösningsförslag.

Rutiner i omvårdnad på intensivvårdavdelning av hjärnskadade patienter : Intervjustudie

Bakgrund: Traumatisk hjärnskada (THS) orsakas av våld mot huvud i samband med fallolyckor eller trafikolyckor. Varje år söker 20 000 personer vård på grund av skallskador. Vården för traumatiskt hjärnskadade patienter i Sverige skiljer sig åt, mycket beroende på avstånden som finns till specialistsjukhus, tiden och rätta åtgärder är avgörande faktorer för denna patientgrupp. Syfte: Att undersöka vikten och intensivvårdssjuksköterskors behov av rutiner i samband med vård av patienter med hjärnskador på allmänintensivvårdsavdelningar och på neurointensivvårdavdelningar. Metod: Kvalitativ studie med fokusgruppsintervjuer av tio intensivvårdsjuksköterskor som arbetar på en allmänintensivvårdsavdelning (IVA) och specialistneurointensivvårdavdelningen (NIVA). Resultat: På NIVA finns väl inarbetade rutiner och tydliga riktlinjer nedskrivna. Sjuksköterskornas upplevelse var att det fanns tillräckligt med rutiner, men några rutiner kunde utvecklas. På IVA fanns det inga nedskrivna riktlinjer och inga tydliga rutiner för att vårda denna patientgrupp. Vården och kontrollerna ordinerades av läkare som är i tjänst. Slutsats: Vården kring hjärnskadade patienter är ytterst viktigt då man ständigt måste förebygga sekundära skador/insulter. Rutiner är väl inarbetade på specialistsjukhuset, men vården börjar först på hemsjukhuset på IVA där tydliga rutiner och riktlinjer saknas.

Lärares ledarskap som möjliggörande och begränsande i mötet med ’alla’ barn : En deltagarorienterad studie

The aim of this thesis is to, based on teachers’ experiences, describe and analyse meanings of teachers’ leadership in general, and in relation to children in need of special support in particular. The study was carried out within the tradition of participatory-oriented research, a research circle. The dialogues in the circle were based on the participants’ questions, experiences, interests, and knowledge. The circle included a researcher and nine teachers from the following types of schools: preschool, preschool class, compulsory school, and compulsory school for pupils with learning disabilities. The study is based on an understanding of leadership as a relational practice. Leadership is practised in the interaction between teacher and child. Both parties exert influence over the practice of leadership. A central assumption in the study is that knowledge can develop through and in interactions between people, that knowledge and power are connected, and that knowledge and actions are intertwined. Another central assumption is that learning is a complex phenomenon. In the analysis of the research circle’s dialogues, the following meanings of teachers’ leadership emerge: to facilitate learning and discipline, and to promote different interests. The practice of leadership involves teachers handling complex situations in their interactions with ‘all’ children, i.e. children in need of special support and children without such needs. Leadership is practised between teachers and children, and the teachers have to consider the group of children as a collective in relation to the individual children. At the same time, the teachers have to consider their intentions versus what happens during the interactions. In addition, the teachers have to pay heed to the fact that their own actions and the children’s actions influence one another. Finally, the teachers have to consider the individual child’s ‘best interest’ in relation to the requirements of the policy documents. Furthermore, the results indicate that the practice of leadership is perceived as both unpredictable and, to some extent, predictable at the same time, which adds to the complexity of leadership. The teachers cannot know for sure what the children understand or if the children’s actions facilitate learning. However, the teachers can make certain assumptions about how to practice leadership in order to facilitate learning and discipline in children with different needs. The meanings of leadership were expressed in different ways in the circle’s dialogues; both as enabling and limiting in interactions with children in need of special support. One of the study’s conclusions is that leadership seems to be particularly complex in interactions with children in need of special support. The research circle’s dialogues served to promote a democratic knowledge process. The dialogues were characterised by respect for the participants’ different opinions; however, this does not mean that they were free from power structures.

Effektivisering av mjukvaruinstallationer : Genom automatiserad mjukvarudistribution

Software deployment, eller mjukvarudistribution översatt till svenska kan ses som processen där alla aktiviteter ingår för att göra en mjukvara tillgänglig för användare utan en manuell installation på användarens dator eller annan maskin. Det finns ett flertal software deployment-verktyg, som hanterar automatiska installationer, tillgängliga för företag på marknaden idag.  Avdelningen HVDC på ABB i Ludvika har behov att börja använda ett verktyg för automatiserade installationer av mjukvaror då installationer idag utförs manuellt och är tidsödande. Som Microsoftpartners vill ABB se hur Microsofts verktyg för mjukvarudistribution skulle kunna hjälpa för detta behov.  Vår studie syftade till att undersöka hur arbetet med installationer av mjukvara ser ut idag, samt hitta förbättringsmöjligheter för installationer som inte kan automatiseras i nuläget. I studien ingick även att ta fram ett generellt ramverk för hur verksamheter kan gå tillväga när de vill börja använda sig utav software deployment-verktyg. I ramverket ingår en utformad kravspecifikation som ska utvärderas mot Microsofts verktyg.  För att skapa en uppfattning om hur arbetet i verksamheten ser ut idag har vi utfört enkätundersökning och intervjuer med personal på HVDC. För att utveckla ett ramverk har vi använt oss av insamlade data från de intervjuer, enkätundersökning och gruppintervju som utförts, detta för att identifiera krav och önskemål från personalen hos ett software deployment-verktyg. Litteraturstudier utfördes för att skapa en teoretisk referensram att utgå ifrån vid utvecklande av ramverket och kravspecifikationen.  Studien har resulterat i en beskrivning av software deployment, förbättringsmöjligheter i arbetet med installationer av mjukvara samt ett generellt ramverk som beskriver hur verksamheter kan gå tillväga när de ska börja använda ett software deployment-verktyg. Ramverket innehåller också en kravspecifikation som använts för att utvärdera Microsofts verktyg för mjukvarudistribution. I vår studie har vi inte sett att någon tidigare har tagit fram ett generellt ramverk och kravspecifikation som verksamheter kan använda sig av som underlag när de ska börja använda ett software deployment-verktyg. Vårt resultat av studien kan täcka upp detta kunskapsgap.    

Tillsammans för god vattenstatus : Förvaltningsplan för Kumo älvs-Skärgårdshavets-Bottenhavets vattenförvaltningsområde 2016-2021

Förvaltningsplanen är ett allmänt planeringsdokument med den mest aktuella informationen om yt- och grundvattnen i Kumo älvs-Skärgårdshavets-Bottenvikens vattenförvaltningsområde, vattnens tillstånd och behovet av att förbättra tillståndet. Förvaltningsplanen innehåller bland annat resultaten från bedömningen av vattnens status och övervakningsprogrammen för yt- och grundvattnen. En central del av förvaltningsplanen är sammanfattningen av de vårdåtgärder som planeras för att förbättra vattnens tillstånd samt bedömningen av åtgärdernas genomslagskraft vattenförvaltningsperioden 2016-2021. Sammanfattningen baseras på vattenförvaltningsområdets åtgärdsprogram, som innehåller information om enskilda vattendrag och vattenförekomster samt enskilda grundvattenområden. Åtgärdsprogrammen är mer användbara dokument än förvaltningsplanen om man behöver information om vattnen i ett begränsat område, till exempel om deras status samt behov av åtgärder och åtgärdernas effekter. Miljörapporten om effekterna av åtgärdsprogrammen utgörs av kapitel 14 i förvaltningsplanen. Kumo älvs-Skärgårdshavets-Bottenvikens vattenförvaltningsområde omfattar de vattendrag som rinner ut i Skärgårdshavet, Bottenviken, Kvarken och södra Bottenhavet från Kisko å till Pöntiönjoki inklusive vattendragens avrinningsområden.