233 resultados para existentiella frågor
Resumo:
Syftet med denna uppsats är att pröva den mer filosofiskt grundade teorin the arousal theory genom empiriska studier. Uppsatsen baseras på en kvalitativ undersökning, bestående av djupintervjuer, avseende huruvida sorglig musik kan framkalla känslan av sorg hos lyssnaren. Intervjupersonerna fick först lyssna på eget valda sorgliga musikaliska stycken. Därefter genomfördes tre semistrukturerade djupintervjuer. Intervjupersonerna fick bland annat svara på frågor gällande den sorliga musikens påverkan, vilka känslor de uppfattade och kände från musiken och om de hade någon personlig association med de valda musikaliska styckena. Resultatet av undersökningen visade att det i huvudsak var lyssnarens personliga associationer som avgjorde i vilken grad lyssnaren kände sorg eller inte. Vilket inte är i linje med the arousal theory, som istället hävdar att den sorg som finns i ett musikaliskt stycke existerar för att framkalla motsvarande känsla hos lyssnaren. Vidare framkom det i djupintervjuerna att intervjupersonerna trots allt påverkades positivt av sorglig musik. De menade även att de kunde uppleva och känna riktig sorg från vissa musikaliska stycken men att det då fanns olika nivåer av sorg, det vill säga, olika grader av styrka i den upplevda känslan. Sorgen som framkallades i intervjupersonerna menade de ofta var en ”skön” sorg, ett sätt att känna att man lever. Vissa sorgliga musikaliska stycken fungerade som ett sätt att kunna minnas och ett skäl att få gråta ut och släppa fram sina känslor.
Resumo:
Idag finns det mycket litteratur om Autismspektrumtillstånd att läsa, men det mesta är riktat till dem som redan har diagnosen eller föräldrar och bekanta. Det finns även många med AST som själva har skrivit böcker om sin diagnos. Det som saknas är en bok för barn utan AST men som möter barn med AST i vardagen och därför valde vi att skapa en bok om AST för barn. Detta för att barn utan kunskap kanske inte vet hur de ska bemöta sina klasskompisar med diagnosen. På ett lärorikt sätt ska barn utan AST kunna läsa och uppleva boken för att få en ökad förståelse om vad det innebär att ha AST. En bakgrundsstudie genomfördes för att få en ökad förståelse för AST och hur man skriver en barnbok. En webbenkätundersökning genomfördes för att ta reda på människors generella uppfattning och kunskaper om AST. Därefter skapade vi en barnbok för målgruppen 7–9 år med all den bakgrundskunskap vi fick fram. Vi testade vår slutprodukt med klass 3A och 3B på Hälsinggårdsskolan i Falun. De fick själva läsa boken och svara på en enkät med frågor om vad de tyckte om boken och om de hade lärt sig något nytt. Testet av vår bokprototyp visade att målgruppen uppskattade bokprototypen och att de elever som deltog lärde sig något om AST.
Resumo:
Den här studien handlar om hur barns naturvetenskapliga utforskande kan ske på två förskolor, och hur pedagogerna använder läroplanen i det naturvetenskapliga lärandet. I undersökningen användes följande frågeställningar: Hur upptäcker barnen naturvetenskap i förskolans miljö? Vilka förutsättningar finns i förskolan för barnens naturvetenskapliga lärande enligt observationer och intervjuer? På vilket sätt beskriver pedagogerna att de införlivar läroplanen i det naturvetenskapliga lärandet? För att söka svar på frågeställningarna användes metoderna observation och intervju vid två olika förskolor i en medelstor kommun. Data från genomförda observationer, barn- samt pedagogintervjuer har analyserats för att söka efter mönster och nyckelord. Analyserna visade att barn utforskar naturvetenskap i förskolans miljö i sin lek samt genom sin kropp och sina sinnen. Barnen behöver vara aktiva och delaktiga i sitt lärande, förklarade de intervjuade pedagogerna. Pedagogerna bör finnas tillhands som medforskare för att ta tillvara barnens intressen och ställa frågor som väcker deras fortsatta utforskande och nyfikenhet. Det naturvetenskapliga arbetet dokumenterades genom bilder som användes för reflektion och som diskussionsunderlag för barn och vuxna. Pedagogernas intresse och engagemang för ämnet naturvetenskap är troligen en faktor som påverkar hur förskolorna arbetar med naturvetenskap. En annan faktor för barns utforskande är vilken miljö de erbjuds, både närmiljön och den miljö som pedagogerna kan påverka och utforma. De studerade förskolorna arbetar med läroplanen regelbundet genom att de utvärderar verksamheten mot läroplanens mål och riktlinjer. Detta ses som ett ständigt utvecklande av verksamheten för att stimulera och väcka barns naturvetenskaplig utforskande.
Resumo:
Sedan smartphones uppkomst har valfriheten att välja olika sorters ljudsignal till väckarklockan höjts till ny nivå för användarens vardag. Med mp3 har signalvalet växt fram med musikens bredd för många och i det här fallet går det att välja om man exempelvis vill vakna långsamt med en lugn, harmonisk melodi eller ge sig en morgonkick med intensiv rockslinga. Syftet med uppsatsen är att undersöka vad som motiverar användarna att välja en viss typ av signal och även varför de andra alternativen inte funkar lika bra samt hur stor andel ligger mellan dem. Undersökningen genomfördes med två olika metoder; en där musikintresserade fick svara på en enkät med frågor rörande deras val av väckningssignal; och en där försökspersoner under några dagar fick pröva att vakna till olika typer av musik och sedan beskriva hur musikstyckena påverkade upplevelsen av uppvaknandet och resten av morgonen. Resultatet visar att vi främst ställer in signalen på vår väckarklocka efter våra önskemål på stämning och att tempo är den viktigaste faktorn i ljudets/musikens uttryck.
Resumo:
Utbyggnaden av vindkraft inom renskötselområdet har ökat markant det senaste decenniet, trots att kunskapen om påverkan av vindkraftsetableringar ännu inte är fullt utredd och dokumenterad. I den här rapporten beskriver vi framförallt hur vindkraftparker i driftsfas påverkar renarna och renskötseln i tre olika områden. I Malå sameby har vi studerat kalvningsområdet kring Storliden och Jokkmokkslidens vindkraftparker. I Vilhelmina Norra sameby har vi studerat vinterbetesområdet kring Stor-Rotlidens vindkraftpark, samt Lögdeålandets betesområde med Gabrielsbergets vindkraftpark som används av Byrkije reinbetesdistrikt från Norge. För att få en helhetsbild av hur renarna använder sitt betesområde är det viktigt att studera renarnas betes- och förflyttningsmönster långsiktigt och över hela deras betesområde och inte bara inom det lokala området nära parken. Det är också viktigt att ta hänsyn till att renarnas betesutnyttjande skiftar från år till år och mellan olika årstider beroende på väderlek och andra yttre förutsättningar. Vi vill också understryka vikten av att kombinera den traditionella kunskapen från renskötarna med vedertagna vetenskapliga analysmetoder för att besvara de frågor som är viktiga för att kunna bedriva en hållbar renskötsel. Vi har undersökt renarnas användning av områdena genom att utföra spillningsinventeringar under åren 2009-2015 (endast i Malå sameby), och genom att följa renar utrustade med GPS-halsband under åren 2005-2015. Datat är insamlat före och under byggfas och under driftsfas (för Gabrielsberget finns GPS-data endast för driftsfasen). Vi har analyserat data genom att utveckla statistiska modeller för val av betesområde för varje område där vi har beräknat hur renarna förhåller sig till vindkraftparksområdet före, under och efter byggnation, och på Gabrielsberget när parken varit avstängd under 40 dagar och under drift vid olika renskötselsituationer. Genom intervjuer, möten och samtal, samt information från Gabrielsbergets vindkraftparks kontrollprogram, har vi tagit del av renskötarnas erfarenheter av hur renarnas beteende, och därmed även renskötseln, påverkats av vindkraftsutbyggnaden i respektive område. Våra resultat visar att renarna både på kalvnings- och på vinterbetesområden påverkas negativt av vindkraftsetableringarna (Tabell a). Renarna undviker att beta i områden där de kan se och/eller höra vindkraftsverken och föredrar att vistas i områden där vindkraftverken är skymda. I kalvningsområdet i Malå ökade användningen av skymda områden med 60 % under driftsfas. I vinterbetesområdet på Gabrielsberget, när renarna utfodrades i parken och kantbevakades intensivt för att stanna i parkområdet under driftsfas, ökade användningen av skymda områden med 13 % jämfört med när de inte var utfodrade och fick ströva mer fritt. Resultaten visar också att renarna minskar sin användning av området nära vindkraftparkerna. I kalvningslandet i Malå minskar renarna sin användning av områden inom 5 km från parkerna med 16-20 %. Vintertid vid Gabrielsbergets vindkraftpark undvek renarna parken med 3 km. Våra resultat visar även att renarnas betesro minskar inom en radie på 4 km från vindkraftparkerna under kalvningsperioden och tiden därefter i jämförelse med perioden före byggfas. Exakta avstånd som renarna påverkas beror på förutsättningarna i respektive område, exempelvis hur topografin ser ut eller om området är begränsat av stängsel eller annan infrastruktur. Förändringarna i habitatutnyttjande i våra studieområden blev tydligare när parkerna var centralt belägna i renarnas betesområde, som i kalvningsområdet i Malå eller i vinterbeteslandet på Gabrielsberget, medan det inte var lika tydliga effekter kring Stor-Rotlidens park, som ligger i utkanten av ett huvudbetesområde. Oftast är snöförhållandena bättre ur betessynpunkt högre upp i terrängen än nere i dalgångarna, på grund av stabilare temperatur, vind som blåser bort snötäcket och mer variation i topografin. Därför kan etablering av vindkraftparker i höglänta områden försämra möjligheten att använda sådana viktiga reservbetesområden under vintrar med i övrigt dåliga snöförhållanden, vilka blir allt vanligare i och med klimatförändringarna. Våra resultat tyder inte direkt på att renarna påverkats negativt under dåliga betesvintrar men fler år av studier behövs för att ytterligare klargöra hur vindkraft påverkar renarna under dessa vintrar. Våra studier har visat att etablering av vindkraft har konsekvenser för renskötseln under både barmarkssäsongen och under vintern, men effekterna förmodas få störst inverkan inom vinterbetesområdet där det är svårt att hitta alternativa betesområden för renarna. Under sommaren är betestillgången oftast mindre begränsad och renarna kan lättare hitta alternativa områden. En direkt konsekvens av Gabrielsbergets vindkraftpark som är placerad mitt i ett vinterbetesområde har blivit att renarna behöver tillskottsutfodras och bevakas intensivare för att de inte ska gå ut ur området. När den naturliga vandringen mellan olika betesområden störs för att renarna undviker att vistas i ett område kan det leda till att den totala tillgången till naturligt bete minskar och att man permanent måste tillskottsutfodra, alternativt minska antalet renar. Annan infrastruktur som vägar och kraftledningar påverkar också renarna. Vid Storliden och Jokkmokksliden och vid Stor-Rotliden där data samlats in innan vindkraftparken uppfördes visar våra resultat att renarna undviker de omkringliggande landsvägarna redan innan parkerna etablerades. Vid Stor-Rotliden ökar dock renarna användningen av områden nära vägarna efter att parken är byggd. På Gabrielsberget, där vi endast har data under drifttiden, är renarna närmare vägarna (även stora vägar som E4) när renskötarna minskar på kantbevakningen för att inte hålla renarna nära parken. Detta ökar naturligtvis risken för trafikolyckor och innebär att renskötarna måste bevaka dessa områden intensivare. Sist i rapporten presenterar vi förslag till åtgärder som kan användas för att underlätta arbetet för renskötseln om det är så att en vindkraftpark redan är byggd. Några exempel på åtgärder som är direkt kopplat till parken är att stänga av vägarna in i vindkraftparken för att förhindra nöjeskörning med skoter och bil under den tiden renarna vistas i området samt tät dialog mellan vindkraftsbolag och sameby angående vinterväghållningen av vägarna till och inom vindkraftparken. Andra mer regionala åtgärder för att förbättra förutsättningarna för renskötselarbetet på andra platser för samebyn, kan vara att sätta stängsel längst större vägar och järnvägar (t.ex. E4:an eller stambanan) i kombination med strategiskt utplacerade ekodukter. Detta för att underlätta och återställa möjligheterna till renarnas fria strövning och renskötarnas flytt av renar mellan olika betesområden.
Resumo:
Vårt intresse för utemiljön uppstod då vi såg, genom erfarenheter av arbete på förskolor, att många förskolegårdar inte alltid tilltalade barnen. Några gårdar såg inte inspirerande ut och barnen visste inte vet vad de skulle göra. Syftet med studien är att skapa kunskap om hur barn utforskar sin förskolegård och vad som styr deras val av hur de placerar sig själva på gården när de leker. Utifrån en etnografisk, induktiv studie, vill vi lyfta fram vad barnen berättar om sin förskolegård. Vi har utgått från barndomsgeografi vilken ses inom forskningen som en del av barndomssociologin. Barndomen ses här som socialt konstruerad och frågor uppkommer om vilka platser som betraktas som bra för barn. Vi har sett utifrån våra samtalspromenader och observationer att barnen använder sig av olika rörelsestrategier såsom att klättra i träden, åka rutschkana och gunga samt att de använder sig av fysiska aktiviteter som till exempel att bygga kojor, samla naturmaterial och hoppar i lövhögar men att de även styrs av sin nyfikenhet och plötsligt kan stanna till för att titta på insekter etc. när de utforskar områden på gården. Resultaten av vår studie visar att rörelse är något som barnen ofta berättar om att de ägnar sig åt på sin förskolegård.
Resumo:
Studien är en kvalitativ undersökning inspirerad av aktionsforskning. Vi har använt oss av schack som ett verktyg i förskolan som en ingång till undervisning i matematik och för att synliggöra barns matematiserande. Som utgångspunkt för analysen har vi använt oss av begreppet matematisering samt Bishops sex grundläggande matematiska aktiviteter; Design, Lokalisering, Räkning, Mätning, Lek och Förklaring. Aktiviteten utfördes vid fem olika tillfällen med barn födda 2010. Vid datainsamling användes videoobservationer och fältboksanteckningar. De fem aktivitetstillfällena innehöll en introduktion om schackets spelidé, utforskande av pjäser och brädet, samtal kring strategier samt reflektionsstunder. Syftet med examensarbetet var att söka kunskap kring vilka av Bishops aktiviteter inom matematik som går att behandla genom att använda schack som ett verktyg för matematikundervisning i förskolan. De frågor som studien behandlar är: Vilka av Bishops matematiska aktiviteter går att behandla via schack? På vilket sätt blir barns matematiserande synbart under schackspel? Resultatet visar betydelsen av pedagogernas roll att styra upp spelet för att barnen skulle stanna upp och diskutera och reflektera kring matematiska fenomen samt för att föra leken in på matematik. Ytterligare visade resultatet att de av Bishops matematiska aktiviteter som behandlades mest frekvent under matematikundervisningen var Lek och Räkning. Dessa aktiviteter återkommer vid samtliga tillfällen. Förklaring och Lokalisering återkommer vid fyra av tillfällena, Design återkom vid tre tillfällen. Mätning förekommer endast vid ett tillfälle. Vi observerade att barnen uttrycker matematiserande under matematikundervisningen via schack på tre olika sätt; Rör sin kropp efter hur de uppfattar rörelsen av schackpjäsen på brädet, Visar med fingrarna, Skapar egna begrepp.
Resumo:
I denna fallstudie undersöks hur en kompetensbaserad personalstrategi ter sig inom en organisation. Då det är ett brett område har en avgränsning gjorts och det är enbart kompetensutveckling som berörs. Syftet är att skapa förståelse för det strategiska förhållningssättet till kompetensutveckling inom en organisation. Inom ramen för våra forskningsfrågor undersöks också de verktyg och metoder som en organisation använder sig av för att utveckla rätt kompetens samt de hinder och utmaningar som finns. Det har av tidigare forskning framkommit att ett strategiskt förhållningssätt är avgörande för en organisations överlevnad och framgång. Det finns en samstämmighet kring att organisationer vid valet av kompetensutvecklingsinsatser behöver utgå från verksamhetens behov, kundkrav och framtida mål för att bli gynnsamma. Syftet för insatserna blir därmed avgörande och en central del i det strategiska förhållningssättet till kompetensutveckling. Studien utgår från en fenomenologisk ansats och insamling av data har skett med hjälp av sju semi-strukturerade intervjuer med öppna frågor som utgått från tydliga teman. Studiens intervjuer har genomförts i en politiskt styrd organisation med cirka 5000 anställda och analysen av dessa intervjuer har skett enligt en femstegsmodell där vi avsett att synliggöra de mest väsentliga beståndsdelarna av fenomenet. Studien har tydliggjort hur organisationens strategiska förhållningssätt ser ut och också tydligt påvisat faktorer som gör det svårt att upprätthålla. De verktyg och metoder organisationen använder sig av är exempelvis webbaserad utbildning, ständiga förbättringar, nätverk, händelsehanteringssystem, en utbildningsplattform samt ett formulär för utbildningsförfrågningar. De hinder och utmaningar som synliggjorts är exempelvis utomstående faktorer, ekonomi, ansvarsfördelning och samverkan. Vår studie har också bidragit till en insikt i hur viktigt det är att noga överväga vilken metod som bör användas vid olika typer av kompetensutvecklingsinsatser. Det är viktigt att inte låta fokus hamna på att genomföra det minst kostsamma, utan låta valet av metod syfta till att ge det mest effektiva lärandet. Det är viktigt att i varje skede göra strategiska avvägningar som inte enbart har sin grund i ekonomiska perspektiv vad gäller besparingar och minskade kostnader. Ett intressant område till vidare forskning ser vi i chefsperspektivet. Vi finner detta intressant då det både genom tidigare forskning och genom vår egen studie tydligt har framgått att chefer har en nyckelroll och det finns därför ett intresse att närmre undersöka den roll som chefer delegeras i kompetensutvecklingsinsatser och vilka möjligheter de har i arbetet med dessa frågor.
Resumo:
Den här artikeln är en del av ett projekt som studerar förändringar i förskollärarprofessionen i den svenska förskolan. Projektet tar avstamp i kravet på lärarna att arbeta med att dokumentera förskolans kvalitetsarbete. De övergripande frågor som ställs handlar om hur förskollärarna i relation till arbetet med dokumentation visar upp sin verksamhet och i samband med detta vilka delar som visas upp och vilka delar som tystas och osynliggörs. Som en del av projektet studerar vi särskilt innebörder i begreppet omsorg i relation till dokumentationsarbetet. Tidigare studier inom projektet visar att omsorg är ett otydligt begrepp i dokument om förskolans verksamhet. Den här artikelns empiriska material består av observationer från personalmöten på förskolan samt intervjuer med förskolechefer och förskollärare när de diskuterar arbetet med att dokumentera kvalitetsarbetet i förskolan. Specifika analytiska redskap har hämtats dels från utbildningspolitiska teorier samt från teorier om lärarprofessionalism där mjuka värden som omsorg och närhet lyfts fram som viktiga kännetecken i förskollärares profession. Resultaten visar att förskollärare och deras chefer inte talar om omsorg i särskilt stor utsträckning och när begreppet nämns så framhålls svårigheter med att beskriva och dokumentera innebörder av omsorg. För att hantera dessa svårigheter utvecklas skilda professionella strategier som handlar om att fly undan utmaningarna på olika vis och att omsorg som begrepp i förskolans verksamhet ges nya innebörder i termer av lärande och kunskap.
Resumo:
Abstract Vad kan behövas för att hantera en verksamhet i en föränderlig omvärld? De senaste årens krav på förbättringar inom skolan har lett till omfattande policyförändringar och många gånger en jakt på ”rätt” metod. I strävan efter högre måluppfyllelse har bland annat bedömning för lärande (Lundahl, 2014) fått stort genomslag i svensk skola. Vilket gör skolledare och lärares förståelse av såväl skolförbättring som bedömning till intressant undersökningsobjekt. Inom ramen för vår forskning har vi genomfört en inledande kartläggning av hur bedömning för lärande (BFL) förstås av skolledare och lärare. I analysen av kartläggning framträder två tydliga mönster. Det första mönstret uppvisar en tydlig skillnad mellan grundantaganden för hur bedömning kan användas för att utveckla elevers lärande och hur lärare praktiserar BFL i sin verksamhet. Bedömning för lärande bygger på dialog, där återkoppling och förändring av undervisning är centralt. I kartläggningen ser vi att det i praktiken snarare blir information, det vill säga envägskommunikation från lärare till elev. Det sker heller ingen förändring av undervisningen utifrån de bedömningar som görs. Vi ser med andra ord en instrumentell användning av bedömning snarare än en förändrad förståelse av hur bedömning kan användas för att utveckla elevers lärande. Det andra mönstret visar på hur skolledare och lärares uppfattningar skiljer sig om vad som behöver göras i skolans pågående förbättringsarbete, gällande bedömning. Det rektorer berättar om skolans förbättringsarbete försvinner i lärarnas beskrivningar om vad som görs. Vi ser att rektorer fokuserar på att starta upp förbättringsarbeten på skolan men att de inte följer upp arbetet. Dessutom saknas en långsiktig ledningsstrategi för hur arbetet ska få fäste i verksamheten. De framträdande mönster har gjort oss intresserade av Critical Participatory Action Research (CPAR) där utgångspunkten är att praktiken behöver fånga sina egna frågor, synliggöra sin verksamhet och i ett dialogiskt samarbete långsiktigt förbättra praktiken. Utifrån det har vi initierat två aktionsforskningsprojekt: Hur lärare konstruerar sina bedömningspraktiker och hur rektorers förstår och gestaltar ett pedagogiskt ledarskap i praktiken?
Resumo:
Abstract Akademisk yrkesutbildning ställer särskilda krav på såväl studerande som lärare. I Socionomutbildningen fokuseras på teoretiska perspektiv med användningsbarhet i en praxis som den studerande ska förberedas för och förstå. Dessutom ska en bedömning göras av såväl yrkesrelaterat, som teoretiskt kunnande, hos enskild studerande. Yrkesutbildning som akademisk utbildning innebär många utmaningar där det ibland kan uppstå problem. Syftet med detta paper har varit att beskriva förändringar genomförda i kursmomentet Åldrandets villkor, i socionomprogrammets socialgerontologikurs våren 2012, samt att belysa svårigheter med att bedöma den studerandes kunskaper då studerande har rätt till anonymitet i tentamen, tillika med att läraren inte får kräva obligatorisk närvaro. Texten avser att beskriva genomförandet av ett förändrat kursmoment som kallats Åldrandets villkor. Detta kursmoment reflekteras dessutom som ett exempel på underlag för bedömningen av de studerandes insatser. Resultatet visade att det förändrade pedagogiska arbetssättet med momentet uppskattades av de flesta studerande. Men frågor kvarstår om hur man skapar underlag för en rättvis bedömning av de studerandes kunskaper och förmågor utifrån lärandemålen för just detta delmoment. Avslutningsvis reflekteras över hur svårt det är att finna bra bedömningsverktyg i kurser som avser skapa förutsättningar för såväl praktiskt yrkeskunnande, som ett teoretiskt reflekterande. Medverkan av praktiker i utbildningen kan vara ett redskap för att sammanfläta teori med praxis.
Resumo:
De grundläggande aritmetiska räknelagarna är centrala för elevers utveckling inom algebra. Det är därför viktigt att elever ges möjlighet att urskilja och utveckla förståelse för dessa. Genom denna kvalitativa intervjustudie undersöktes hur 16 elever i årskurs 2-5, utifrån en i förväg designad instruktionssekvens, resonerar om, generaliserar och använder den associativa egenskapen för addition. Studien visar att många elever faktiskt urskiljer den associativa egenskapen för addition genom arbetet med instruktionssekvensen, men att endast ett fåtal tillämpar denna egenskap vid beräkning. Studien visar även att flera elever efter att ha urskilt associativitet kan göra generaliseringar av egenskapen relaterad till addition eller subtraktion. Slutsatsen av studien är att en instruktionssekvens som erbjuder systematisk variation och upprepning av uttryck med samma struktur, möjliggör för elever att urskilja och beskriva associativitet. Urskiljandet möjliggörs även av att elever uppmanas att betrakta uttrycken från flera perspektiv och beskriva dem utifrån frågor om likheter och skillnader.
Resumo:
Syftet med den här avhandlingen är att undersöka om lärare upplever att utomhusundervisningen har en betydelse för deras välmående och hälsa på arbetsplatsen. Forskningsfrågan är: Vilka positiva/negativa aspekter upplever lärarna med utomhusundervisning i anknytning till deras välmående och hälsa på arbetsplatsen? Som forskningsansats används fenomenologi och datainsamlingsmetoden är kvalitativ. Som respondenter fungerar tre lärare som har erfarenhet av utomhuspedagogik. De har svarat på en enkät med öppna frågor kring deras upplevda hälsa och välmående då de undervisar utomhus. Det insamlade materialet analyseras i två delar: genom meningskategorisering där uttalandena sammanställts i en tabell och genom meningskodning med hjälp av begrepp från en befintlig modell om arbetsplatsvälmående. Undersökningens resultat får stöd av den teoretiska bakgrunden och lärarna upplever sig må bättre, och till viss del även vara bättre lärare då de bedriver utomhusundervisning. De negativa aspekterna av utomhuspedagogiken är enligt lärarna det ofta tidskrävande förberedandet. Ingen av respondenterna kan tänka sig lämna bort utomhuspedagogiken och upplever den göra skillnad för dem själva och eleverna. Sammanfattningsvis konstateras att syftet med avhandlingen uppnåtts och forskningsfrågan besvarats. Lärarna har främst positiva upplevelser av naturens och utomhusundervisningens inverkan på deras hälsa, men kan stundvis känna sig stressade och arbetssättet tar mycket energi. Metodvalet i avhandlingen är ändamålsenligt för undersökningen, och under fortsatt forskning föreslås även intervju och kvantitativa enkäter som datainsamlingsmetoder.
Resumo:
En studie har genomförts med syftet att undersöka diabetespatienters tolkning av informationen som ges av deras respektive ortopedingenjör under ett patientmöte samt undersöka vad ortopedingenjören anser sig ha förmedlat för information till patienten under patientmötet. Metoden i studien är kvalitativ där intervjuer med semistrukturerade öppna frågor har använts. I studien ingick två ortopedingenjörer samt två diabetespatienter. Efter avslutade intervjuer har materialet från intervjuerna analyserats och bildat kategorier. Dessa kategorier har sedan använts för att finna skillnader samt likheter mellan ortopedingenjörens och patientens tolkningar. Patientmötens har spelats in för att få möjligheten att se vart missförstånd uppstått. Genomgående i resultatet var att ortopedingenjören anser sig ha förmedlat mer information än vad patienten beskriver under intervjuerna. Några missförstånd upptäcktes men kommunikationen mellan parterna var god.
Resumo:
Det är förmodligen många som föreställer sig att religiöst motiverad etik är någonting statiskt och orörligt. Så är det kanske särskilt med katolsk etik. De flesta föreställer sig att katolsk etik formas ovanifrån, av påven och biskopskollegiet och att kyrkans medlemmar sedan måste rätta sig efter detta utan tillstymmelse till inflytande. Är det så? I denna uppsats undersöks relationen mellan de religiösa idealen och de pastorala problemen i syfte att se hur teori och praxis samverkar i formerandet av den katolska etiken. Den teoretiska utgångspunkten för arbetet är de fyra modeller för hur teori och praxis påverkar varandra som Niclas Lindström lyfter fram. Det material som undersöks är den katolska kyrkans nyligen utgivna post-synodala exhortation Amoris Laetitia, som översatt till svenska kan kallas ”Kärlekens glädje”. Genom att undersöka vilka ideal, problem och åtgärder som nämns i exhortationen och genom att jämföra undersökningen med tidigare forskning om doktrinär utveckling inom den katolska kyrkan mynnar arbetet ut i en slutsats: Katolsk etik utvecklas och förtydligas långsamt genom att biskoparna fastställer läror utifrån teologiska ideal, i frågor som de vanliga medlemmarna sätter på agendan utifrån pastorala problem. Slutligen presenteras förslag på hur lärare i religionskunskap kan använda sig av uppsatsen i sitt arbete på ett sätt som uppfyller Skolverkets mål.