Näringslivsutveckling i ett regionalt perspektiv : En följeforskningsstudie av projektet InnoWent, Teknikdalen. Slutrapport

Projektet Innowent - en regional arena för samverkan och hållbar tillväxt är ett exempel på ett försök att utveckla samverkan mellan företag och offentliga organisationer i syfte att stärka den regionala ekonomiska utvecklingen. Projektet genomfördes av Stiftelsen Teknikdalen och Högskolan Dalarna. Den här rapporten avgränsas till ”Teknikdalsdelen”. I rapporten fokuseras följande frågeställningar: - Hur beskriver de involverade aktörerna att projektet genomförts och vad det resulterade i? - Vilka erfarenheter kan dras från att i projektform arbeta med att utveckla förutsättningar för att tillväxtföretag kan etableras och om detta skapar regional ekonomisk utveckling i sin förlängning, t.ex. i for av om det underlättar att branschkluster kan etableras? Kluster, d.v.s. ansamlingar av företag som samverkar inom en bransch i en region, anses kunna spela en viktig roll och därför beskrivs några grundläggande tankar om detta fenomen. Eftersom utvecklingen av en inkubator spelat en central roll i projektet, och att dess verksamhet kan i förlängningen antas understödja att kluster bildas, beskrivs vilken funktion en inkubator kan ha för att utveckla nya företag. Då coacher spelar en viktig roll i en inkubator beskrivs några olika infallsvinklar på hur denna roll kan spelas. Avslutningsvis behandla några bakomliggande tankar för att skapa vad som benämns som hållbar affärsutveckling (Corporate Social Responsibility (CSR)) och som kan ses som det fundament som delprojektet Hållbar affärsutveckling vilat på. Resultatet av projektet InnoWent (Teknikdalsdelen) kan sammanfattas som att det har bidragit till att utveckla en befintlig inkubator genom att bygga upp en fungerande organisation med ett nätverk av aktörer i form av en utvidgad och bättre organiserad idéjakt. Det inledande steget i inkubatorn har gjorts om till Business Start och antalet antagningstillfällen tredubblats. Projektet har utvecklat en verksamhet runt konceptet hållbar affärsutveckling, bl.a. genom att detta inkluderats i inkubatorn och genom att nya projekt inom detta område håller på att initieras. Det har skett en framgångsrik satsning på att nå ut med information om verksamheten genom att använda sociala medier som Facebook och Twitter, liksom att bygga internationella nätverk. Däremot kvarstår problem att hantera hur företagen, framför allt i det avslutande skedet av inkubatorn, lättare kan få tillgång till riskvilligt kapital. Projektet InnoWent framstår i flera avseenden som framgångsrikt, även om svårigheter inte saknats.

Informations- och kommunikationsteknologi som stöd för patienter med astma och kronisk obstruktiv lungsjukdom avseende egenvård. En litteraturstudie.

Bakgrund: Astma och KOL är två vanlig kroniska sjukdomar som är kopplade till stort sjukdomslidande och lägre livskvalité. Många personer som idag lever med sjukdomarna lever isolerat från andra. Idag har vi en ständig utveckling av sociala nätverk som öppnar en ny möjlighet för egenvård. Egenvård kan göra att patienter får en bättre vardag samt att det lättare kan få ett socialt umgänge. Syfte: Syftet är sammanställa befintlig litteratur och där undersöka hur informations- och kommunikationsteknologi underlättar egenvården för patienter med astma och KOL. Metod: Litteraturstudie där artiklarna söktes i databaser för omvårdnadsvetenskap så som Web Of Science, pubmed och Cinahl. Litteraturstudien baseras på 16 vetenskapliga artiklar som både är kvalitativa och kvantitativa. Artiklarna som valdes är inte äldre än 10 år gamla, skrivna på engelska och publicerade i en vetenskaplig tidning. Resultat: Resultatet som artiklarna påvisade är grundade på IKT i form av datorer, mobiltelefoner, surfplattor och web-baserad program. Artiklarna visar att egenvården kan förbättras genom ökad livskvalité, bättre kommunikation och bättre sjukdomsinsikt när man använder IKT. Slutsats: IKT är en viktig roll i våran hälso- och sjukvård idag. Det finns dock liten forskning på hur egenvården kring astma och KOL påverkas av IKT. Den forskning som finns pekar åt är att den förbättrar för patienter. Det behövs även mer forskning kring IKT som en resurs för egenvård kring ett omvårdnadsperspektiv.

Samtal och interaktion vid matematisk problemlösning : En intervjustudie om hur lärare organiserar sin undervisning med matematiska problem

Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare organiserar sin undervisning med matematiska problem. Undersökningen har gjorts med hjälp av fem observationer av undervisningstillfällen samt intervjuer med fem undervisande lärare i matematik. Resultatet från undersökningen visar att kommunikation utgör en stor del av undervisningen med matematiska problem. Lärarna skapar tillfällen till samtal och interaktion i sin undervisning genom hela problemlösningsprocessen trots att deras definition av matematiska problem skiljer sig. Gemensamt för lärarnas undervisning är att den, likt forskning, organiseras i olika faser vilket är ett begrepp som beskrivs ytterligare i bakgrunden av den här studien. Trots denna gemensamma fasindelning visar resultatet att undervisningen organiseras olika inom dessa faser, även i de fall där flera lärare har deltagit i samma typ av fortbildning inom problemlösning. Resultatet visar även att sociomatiska normer är något som påverkar lärarnas organisering av arbetet med matematiska problem samt att undervisning med matematiska problem förekommer i olika stor utsträckning.

Underdånigt betänkande afgifvet af den af Kungl.Maj: t den 12 januari 1909 tillsatta kommissionen för afgifvande af yttrande angående uppgjorda förslag till förbättrad farled mellan Vänern och Kattegatt m.m.

Laurells kanalförslag.--De nu föreliggande förslagen.--Utredning rörande farled mellan Vänern och Stockholm.--Inför kommissionen hållna föredrag: I. Hafskanal mellan Ostersjön och Kattegatt. II. En kanals betydelse för försvaret. III. Mått på farled och slussar. IV. Kanalens sträkning.--Bilagor: no. 1. Preliminär utredning beträffande en kanalled mellan Vänern och Stockholm. no. 2. Schema öfver våra stridsfartygs hufvuddimensioner. no. 3. Jämförande utredning beträffande inre vattenvägars och järnvägars utveckling i de större kulturländerna m.m. no. 4. Uppgifter angäende hafsgående pråmar.

Nationella prov som didaktiskt verktyg : En intervjustudie om lärares syfte och attityder till nationella prov i matematik för årskurs 3

Bedömningsforskningen har de senaste decennierna fokuserat allt mer på formativ bedömning, som ett verktyg för lärande, snarare än en summativ avstämning av elevers kunskaper och förmågor. 2016 skriver elever i årkurs 3 nationella prov i matematik under vårterminen. Skolverket har formulerat ett huvudsakligt syfte med proven och jag vill med detta självständiga arbete undersöka hur lärares syften stämmer överens med dessa och hur väl pedagogerna upplever att proven synliggör och stöttar eleverna mot måluppfyllelse. Arbetet syftar också till att undersöka lärares attityder till och arbetssätt med de nationella proven i matematik i årskurs 3 samt vilka för- och nackdelar lärarna upplever med proven. Studien är av kvalitativ karaktär och bygger på semistrukturerade intervjuer av fyra yrkesverksamma lärare inom både kommunala skolor och friskolor. Resultatet visade att dessa lärare uttryckte en överlag positiv attityd till de nationella proven. De angav att de genomförde proven delvis för att det var obligatoriskt men också för att synliggöra elevernas måluppfyllelse, detta i enighet med Skolverkets uttalade syfte. Lärarna angav att de aktivt arbetade med proven för att dessutom stötta eleverna mot vidare kunskapsutveckling samt för att utvärdera sin undervisning men upplevde att detta är upp till den enskilda läraren att genomföra. Två av lärarna ansåg att proven dessutom hjälpte till att konkretisera styrdokumenten. Lärarna uttryckte de nationella provens möjligheter till att synliggöra och nå måluppfyllelse samt att utvärdera och utveckla den egna undervisningen som fördelar. Den mest framträdande nackdelen var bland informanterna den tid som proven tar i anspråk, både i fråga om genomförande och bedömning.  Studien visade vidare att två av lärarna sambedömde proven inom arbetslaget och att samtliga medverkande tog stöd från specialpedagoger vid behov. 

Hur planerar lärare sin undervisning i NO? : Tänker de på de olika lärstilarna och använder de sig av närliggande naturområden

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur lärare planerar och varierar undervisningen, hur de olika lärstilarna täcks in samt användningen av den närliggande naturen/skogen/grönområden. De frågor som denna studie sökte svar på var:   Hur planerar lärare sin undervisning i de naturorienterande ämnena? Använder sig lärare av den närliggande naturen/skogen/grön områden? Varieras undervisningen så de olika lärstilarna täcks in?   I denna studie har jag använt mig av en fallstudie för att få djupgående kunskap som man sedan undersöker ”på djupet” till detaljerade kunskaper. Det som kännetecknar fallstudien är att den fokuserar på ett fenomen, som i detta fall är lektionsplaneringen och variationen för lektionerna.   Resultatet har visat på att samtliga lärare planerar och varierar sin undervisning men de gör inte ett medvetet val för att täcka in de fyra olika lärstilarna. De använder sig av den närliggande naturen/skogen/grön områden samt skolgården i stor utsträckning. De använder dessa mest under de varmare årstiderna men några använder dessa året runt. 

Lärares uppfattningar om särbegåvade elever : En studie om lärares kunskaper och erfarenheter inom området särbegåvning

Studien syftar till att ge insikt i lärares kunskaper och erfarenheter kring särbegåvade elever, samt lärares möjligheter att identifiera dessa elever. Den tidigare forskningen som ligger till grund för studien visar att det är en tydlig skillnad mellan högpresterande elever och särbegåvade elever. Den tidigare forskningen diskuterar också olika personlighetsdrag hos särbegåvade elever och hur man identifierar dessa, samt lärarens betydelse för dessa elevers utveckling i skolan. Baserat på tre intervjuer av lärare kan man se att erfarenheter och kunskaper inom området särbegåvning skiljer sig åt hos lärarna, något som forskningen också poängterar. Vidare visar också resultaten att de undersökta lärarna har vissa svårigheter med att identifiera särbegåvade elever, samt att skilja dessa från högpresterande elever. Den tidigare forskningen, tillsammans med resultaten från denna studie, visar att individanpassad undervisning tydligt måste förankras i skolan för att skolan skall lyckas med sitt uppdrag med att stimulera alla elever och låta alla elever utvecklas. Utan kunskaper inom området särbegåvning hos lärarna visar studien att den svenska skolan inte kan lyckas med att vara ’ en skola för alla’.

”De leker de här lekarna som är förbjudna av vuxna – för att skapa sig en egen värld.”

Syftet med denna studie är att ta reda på om det finns lekar som förskollärare upplever som problematiska, icke önskvärda eller rent av förbjuder i sin verksamhet, vilka regler som finns för lek i deras verksamhet, samt vilka diskurser kring lek i förskolan som ligger till grund för dessa uppfattningar. Vi vill även undersöka hur förskollärarna själva ser på hur faktorer som genus och egna lekerfarenheter i barndomen har påverkat deras synsätt. Metoden för studien är enskilda intervjuer av semistrukturerad karaktär, samt analys av respondenternas utsagor utifrån ett poststrukturalistiskt perspektiv. Studiens resultat visar att det bland de intervjuade förskollärarna finns föreställningar om lek som bygger på diskurser om lek som lärande, utveckling och bearbetning. När det gäller reglering av lek så ges här uttryck för ståndpunkter som vilar på diskurser om att leken ska vara säker och bygga på samtycke och ömsesidighet mellan de som leker och att ingen får bli kränkt. En slutsats av studien är att det inom svensk förskoleverksamhet både existerar förhållningssätt om totalförbud mot vissa typer av lekar, till exempel vapenlek, men även förhållningssätt som accepterar sådana lekar. En annan slutsats är att pedagoger i förskolan kan uppleva att den pedagogiska miljön begränsar deras möjligheter att tillåta vissa typer av lekar. 

Praktisk eller teoretisk undervisning i naturvetenskap? : Vilket sätt gynnar eleverna?

Målet med denna studie var att studera hur elever lär sig på bästa sätt, om det är genom praktisk eller teoretisk inlärning i ämnet naturvetenskap eller om det är genom att använda sig av båda inlärningsformerna. Studien är baserad på observationer och intervjuer i en klass i årskurs tre. Eleverna fick göra ett för- och eftertest som analyserades. Testerna kompletteras med hjälp av analyserade intervjuer.   Studien visade blandade resultat. Vid några frågor sågs det tydligt att eleverna som hade haft en praktisk undervisning hade förstått, medan eleverna i den andra gruppen med teoretisk undervisning inte hade förstått. Resultatet visade också att vid vissa fall var resultaten tvärtom. Intervjuerna visade att majoriteten av eleverna tyckte att det praktiska arbetet var mer intressant och roligt. En slutsats var att vissa uppgifter förstår eleverna lättare med hjälp av praktisk undervisning och ibland tvärtom.   Resultaten diskuteras sedan i relation till den tidigare forskning som presenteras i del nummer två i uppsatsen. Diskussionsdelen i uppsatsen kommer att presentera metoddiskussionen, praktisk inlärning, teoretisk inlärning och ämnet naturvetenskap.

Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder och råd till egenvård för att förebygga fotkomplikationer hos personer med diabetes mellitus typ II : En litteraturstudie

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 (DMT2) ökar i världen och kan leda till allvarliga fotkomplikationer. Det har påvisats brister i den förbyggande vården för att undvika fotkomplikationer. Sjuksköterskan ansvarar för att stötta personer med DMT2 och målet är att få dem att känna sig självständiga och delaktiga i sin egenvård. Syfte: Syftet med studien var att belysa omvårdnadsåtgärder och egenvård som förebygger fotkomplikationer för personer med DMT2 Metod: En litteraturstudie som utgår ifrån 20 vetenskapliga artiklar med kvantitativ uppbyggnad. Sökningarna av Artiklarna är sökta i databaserna Cinahl och Pubmed. Samtliga artiklar är kvalitetsgranskade. Resultat: Identifiering av risker är en viktig faktor i förebyggandet av fotkomplikationer. Dagliga inspektioner och undersökningar av fötterna är viktiga egenvårdsråd som sjuksköterskan bör tilldela genom individuell undervisning. Sjuksköterskan skall efter bästa förmåga stötta och motivera personer med DMT2 till god egenvård. Slutsats: Sjuksköterskan bör undervisa och ge personer med DMT2 tillräcklig kunskap, för att självständigt kunna utföra förebyggande egenvård.

Karriärutveckling inom organisationer : En studie om hur organisationer i Dalarnas län arbetar med karriärutveckling för att behålla sina medarbetare

Denna studie beskriver inledningsvis hur begreppet karriär har genomgått en förändring, från att styras av organisationerna till att individen har mer möjligheter att påverka sin egen utveckling. För organisationer är det därför viktigt att arbeta för att behålla sina medarbetare för att vara konkurrenskraftiga på marknaden. Syftet med denna studie är att undersöka hur organisationer i Dalarnas län arbetar med karriärutveckling för att behålla sina medarbetare. Vi har studerat tidigare teorier och forskning inom ämnet och genomfört en kvalitativ studie. Vidare har vi intervjuat respondenter från fem olika organisationer i Dalarnas län för att undersöka hur organisationerna arbetar med karriärutveckling. Utifrån våra intervjuer har vi kunnat identifiera strategier och motivationsfaktorer organisationerna arbetar med för att utveckla sina medarbetare. För att organisationer i Dalarnas län ska vara konkurrenskraftiga på marknaden bör de utveckla starkare strategier för att inte förlora medarbetare till konkurrenter.

Utveckling av lojalitetsprogram - individanpassade erbjudanden : Marknadsföring genom CRM-strategier

Den ökade konkurrenssituationen mellan företag är ett resultat på att handeln har globaliserats. Konsumenter är idag mer medvetna om vad företag har att erbjuda, och det är lätt att välja alternativa företag om ett specifikt företag inte lever upp till konsumentens förväntningar. Detta ställer krav på att företag ständigt måste arbeta med och utveckla sina strategier för att skapa konkurrensfördelar. Idag arbetar många företag med lojalitetsprogram som är ett typexempel på en CRM-strategi. CRM-strategier och lojalitetsprogram syftar till att göra konsumenten mer lojal, för att möjliggöra att konsumenten skall välja att göra återupprepande och mer frekventa köp. Lojalitetsprogrammen måste dock uppdateras och förändras, för att ständigt kunna vara konkurrenskraftiga. Företag arbetar därmed för att skapa ett mervärde, det vill säga erbjuda en servicelösning som är utöver vad konsumenten förväntar sig att få från företag. Kundlojalitet kan utvecklas genom att företag skapar långsiktiga relationer med konsumenterna, och en relation mellan parterna kan utvecklas genom att företag lyssnar på konsumenterna, för att få reda på dess behov och önskemål. Forskning indikerar att individanpassade erbjudanden kan bidra till att konsumenterna än mer tenderar att bli lojala, detta eftersom individanpassade erbjudanden är erbjudanden som baseras på konsumentens unika köpbeteende, vilket möjliggör för träffsäkerhet och relevans. Syftet med denna studie är att mäta konsumenters efterfrågan på individanpassade erbjudanden, för att undersöka om konsumenterna faktiskt efterfrågar och kommer ta till sig dessa erbjudanden. Frågeställningarna är; på vilket sätt kan efterfrågan på individanpassade erbjudanden bidra till ett företags konkurrensfördelar samt på vilket sätt skiljer sig efterfrågan på individanpassade erbjudanden beroende på butikernas geografiska placering. Studien är baserad på en kvantitativ surveyundersökning riktad till konsumenter, med en kvalitativ semi-strukturerad intervju för att erhålla viktig information vid utformandet av frågeformuläret. Resultatet för studien visade att konsumenter värdesätter att få individanpassade erbjudanden, och att dessa erbjudanden kan bidra till ett företags konkurrensfördelar eftersom erbjudandena möjliggör att servicekvaliteten kan öka vilket innebär att dessa erbjudanden kan upplevas ha ett mervärde. I denna studie återfanns dock inte några skillnader på efterfrågan av individanpassade erbjudanden beroende på butikernas geografiska placering.

Skapa förutsättningar för att implementera Lean production i en tillverkningsprocess som kännetecknas av HVLV : - En fallstudie på Tibrokök Sverige AB

Idag är det vanligt att företagen konkurrerar med produkter som innefattar en fysisk vara som har utvidgats med olika tjänster för att kunna tillfredsställa kundens behov. I takt med detta ökar produkternas komplexitet och högre krav ställs på leverantörerna. Denna utveckling har lett till att många företag som tillverkar produkter med hög variation måste arbeta helt kundorderstyrt för att kunna tillgodose kundernas ökande krav. Företagen som tillverkar dessa komplexa produkter har en tillverkning som karaktäriseras av hög variation och låg volym vilket benämns med förkortningen HVLV. Utmaningen för dessa HVLV-företag ligger i att ha en hög produktmixflexibilitet med så låg resursanvändning som möjligt. För att effektivisera verksamheten har många företag därför intresserat sig för Lean production som har visat sig vara ett framgångsrikt koncept för tillverkande företag runt om i världen som effektiviserat sin produktion. Ett flertal artiklar har uppmärksammat begränsningar vid implementeringen av Lean production i HVLV-miljöer. Artiklar pekar vidare på behovet av ytterligare forskning kring Lean productions applicerbarhet i HVLV-miljöer och detta var uppkomsten till examensarbetets bakgrund och syfte. En fallstudie har genomförts på Tibrokök som är ett företag med en helt kundorderstyrd produktion som kännetecknas av HVLV. Med hjälp av fallstudien syftar examensarbetet till att undersöka om verktygen processkartläggning inkl. tidsstudier och layoutflödesdiagram kan bidra till att skapa förutsättningar för implementering av Lean production i en enskild tillverkningsprocess i en HVLV-miljö. Trots att verktygen har behövt anpassas något så anses de ha varit användbara och bidragande till skapandet av förutsättningar för implementering av Lean production i denna HVLV-miljö. Detta eftersom vi kunde identifiera många orsaker till slöseri samt ta fram ett förslag som skapar effektiviseringar av Tibroköks ytbehandlingsprocess i det framtida läget.

”ANDT på Schemat” : Utvärdering av hur ett undervisningsmaterial om alkohol, narkotika, droger och tobak för elever i årskurs 7-9 fungerar i praktiken

Skolan har en lång tradition av att arbeta förebyggande gentemot olika former av droger. ANDT-undervisning kan i en del avseenden vara framgångsrik, samtidigt som det är viktigt att förväntningarna på de resultat som kan uppnås är realistiskt ställda. Lokalt bedrivs projekt för att få in undervisning om ANDT-frågor i skolan. Ett sådant exempel är ”ANDT på schemat” som den här rapporten handlar om. Projektet genomfördes under höstterminen 2015 med medverkan av elever i årskurs sju i två kommunala skolor. Syftet med utvärderingen är att ur ett pedagogiskt perspektiv beskriva och tolka på vilka sätt ett kursmaterial om alkohol, narkotika, droger och tobak (”ANDT-pärmen”) uppfattades fungera av de lärare och elever som medverkade i projektet. Med utgångspunkt i vad utvärderingsresultatet visar är ett ytterligare syfte att beskriva och diskutera pedagogiskt problematiska aspekter och därmed i förlängningen förhoppningsvis även bidra till uppslag för att utveckla skolans ANDT-undervisning i allmänhet. Utvärderingen bygger på en deskriptiv fallstudie. Insamlingen av data har skett genom att flera datainsamlingsmetoder användes.   Projektet ”ANDT på schemat” har initierats av en arbetsgrupp med representanter från Länsstyrelsen Dalarna och Borlänge kommun. Det undervisningsmaterial som arbetsgruppen arbetade fram byggs upp med samma struktur oavsett om temat är alkohol, narkotika, doping och tobak utifrån sju grundläggande frågeställningar. Arbetet är i första hand tänkt att ske ämnesövergripande och att lärarna kan välja att arbeta med ett eller flera av dessa teman samtidigt, liksom välja om de vill arbeta med alla sju frågeställningar eller välja ut några av dessa. Det är således ett flexibelt undervisningsmaterial som kan användas på en rad olika sätt. Förutom de sju frågeställningarna som är i fokus ska undervisningen också utveckla elevernas förmåga att söka information på internet och att träna en källkritisk hållning, liksom att förbättra förmågan att reflektera över egna värderingar och attityder till droger av olika slag.   Enligt de ursprungliga planerna skulle projektet innehålla medverkan av fem skolor. En skola föll bort redan innan projektet startade, senare föll ytterligare en andra skola bort och i ett tredje fall skulle ”ANDT-pärmen” används på ett sätt som skulle göra det svårt att utvärdera resultatet. Med tanke på att det bara var en av de fem ursprungliga skolorna i projektet som kom att genomföra projektet ”ANDT-på schemat” pekar det på att det finns organistoriska svårigheter att hantera. Det visade sig att det även fanns olika förutsättningar på de två skolorna som provade att använda ”ANDT-pärmen”. En slutsats av detta är att det krävs lång framförhållning i planeringen och att det är rektor som är ansvarig för att skapa nödvändiga förutsättningar, men även att det kan finnas behov av ”eldsjälar” som driver denna fråga bland kollegorna och på så sätt skapar ett intresse. En annan slutsats är att det måste finnas tid avsatt för lärare att planera hur undervisningen ska genomföras. Å andra sidan är det kanske inte alltid realistiskt att kunde göra det på det sätt som skulle vara önskvärt genom alla aktiviteter som konkurrerar med varandra om utrymme i skolans vardag. Detta kan ses som ett generellt problem som skolor i gemen har att hantera.   I de två skolor som provade ”ANDT-pärmen” verkar det som att lärarna uppfattade innehållet som användbart, vare sig att undervisningen skedde i projektform eller genomfördes som en temadag. Bland de fördelar som nämndes av de lärare som genomförde temadagen var att det fanns fakta, referenser och litteraturtips samlat på ett sådant sätt som att det underlättade planeringen. Det gör att det samtidigt finns ett stort utrymme för de involverade lärarna att skapa sin egen undervisning utifrån de lokala förutsättningar som råder. I skola B där undervisningen genomfördes i projektform utifrån ”ANDT-pärmen” beskrev lärarna detta som ett funderande sätt att arbeta. De nämnde samtidigt brist på tid för att hinna samplanera, men att det samtidigt trots detta gav en möjlighet till pedagogiska samtal. Här finns också ett annat problem i form av att det visade sig svårt att få arbetet i grupp att fungera. Lärarna framhöll å andra sidan den fördel som det innebar att använda filmproduktion som en del av undervisningsprocessen. När elever bearbetar det material de har samlat in och presenterar en film så kan detta ses som en viktig del av elevers lärande. I en digitaliserad värld där eleverna lätt kan hämta information behöver de inte bara lära sig att söka information, de behöver också på olika sätt värdera denna. ANDT-temat verkar väl lämpat för att öva elevernas källkritiska förmåga. En sammanfattande slutsats är att undervisning om alkohol, narkotika, droger och tobak med fördel kan genomföras i projektform. Ett sådant arbetssätt involverar både lärare och elever, vilket även kan ses som att det har potential för att skapa goda relationer mellan elever och lärare och på så sätt även skapa ett bättre arbetsklimat i skolan. Vad som samtidigt framstår som ett problem är att det kan vara svårt att implementera undervisning i projektform på bred front i en skolvardag som fortfarande i hög grad styrs av traditionella undervisningsformer och schemaläggningsstrukturer.

Att utveckla elevers grundläggande begreppsförståelse i matematik : En litteraturstudie om hur matematikundervisningen i årskurs 1-3 kan utformas för att ge elever möjlighet att utveckla en god begreppsförståelse i matematik

Studier visar att svenska elevers resultat i matematik har försämrats och att en av de bakomliggande orsakerna till resultatnedgången är bristande begreppsförståelse. Samtidigt rapporteras det om att eleverna i undervisningen allt mer lämnas ensamma i sitt lärande i så kallat individuellt arbete. Tolkningen som kan göras är att det finns ett samband mellan elevers försämrade matematikkunskaper och undervisningen de möter i matematik. Syftet med denna studie är att få kunskap om hur matematikundervisningen kan utformas för att ge elever i årskurs 1-3 möjlighet att utveckla en god begreppsförståelse i matematik. Svaret söktes genom en systematisk litteraturstudie där litteratur och aktuell forskning söktes systematiskt. I studiens resultat exemplifieras en rad kommunikationsverktyg för läraren att använda direkt i undervisning, men också andra typer av verktyg, för att stödja och utveckla elevers förståelse för matematiska begrepp. Vidare synliggörs också fördelar med en lärare som möjliggör en undervisning där eleverna själva får kommunicera matematik och som agerar resurs för dem i deras övergång från det vardagliga till det matematiska språket. Kommunikation kan därför ses som ett viktigt verktyg i matematikundervisningen då det kommer till att utveckla elevers begreppsförståelse. Undervisningsmiljön behöver därför utformas till att passa en mer kommunikativ undervisning; en tillåtande miljö där eleverna tillåts och stöttas i att prata matematik.