Experiencia del uso de ácido valproico intravenoso en estatus epiléptico en la fundación Cardio Infantil – I.C. de Bogotá

El Acido Valproico (AV) es un antiepiléptico de primera línea bien efectivo en una gama amplia de crisis. Hay varias condiciones bajo las cuales una preparación parenteral es necesaria, ya sea porque el paciente es incapaz de tomar la medicación oral o porque se requiere una carga rápida, por ejemplo en el estatus epiléptico (EE).1 Al lado de las benzodiazepinas de corta acción, sólo la fenitoina y el fenobarbital están en uso como una preparación intravenosa (I.V.). Desgraciadamente, éstos tienen una ventana terapéutica estrecha y un amplio rango de complicaciones y efectos colaterales que limitan su administración. Hay una opción terapéutica actualmente disponible en nuestro país, como lo es el Acido Valproico en la presentación de ampolla para administración intravenosa y en el momento no se cuenta con ningún reporte en Colombia ni Latinoamérica donde se describa el uso del AV I.V. para EE. Los reportes internacionales muestran una efectividad del AV I.V. desde 63 hasta 85%2-3, con pocos efectos adversos y resultados prometedores. Por consiguiente, pensamos que es importante reportar nuestra experiencia con el uso del AV I.V. en el tratamiento del EE, como una opción terapéutica y con lo cual se derivaran estudios aleatorizados, ramdomizados y controlados.

Estructura i ultraestructura testicular del mascle reproductor porcí (Sus domesticus)

El present treball analitza al microscopi òptic i al microscopi electrònic de transmissió el testicle de Sus domesticus (raça Landrace - varietat anglesa) a partir de mascles reproductors porcins adults i sans. L'objectiu principal de tots els centres d'Inseminació Artificial Porcina i de les Explotacions de Selecció i Multiplicació Porcina és garantir una excel·lent qualitat espermàtica al llarg de la vida reproductiva útil d'un mascle reproductor porcí. Així doncs, un millor coneixement dels patrons estructural i ultraestructural normals del testicle permetrà diagnosticar amb facilitat quina ha estat l'estructura o funció testicular afectada quan s'observa una disminució de la qualitat del semen. Les anàlisis seminals i hormonals són certament crucials en la valoració d'aquests mascles, però, no són totalment informatives de les alteracions testiculars, ja que és necessari conèixer l'organització microscòpica. Diversos estudis sobre testicle han demostrat que els marcadors més sensibles per a l'avaluació de la funció testicular són els següents: (1) la grandària testicular, (2) el gruix i l'organització de la càpsula testicular, (3) el percentatge de túbuls seminífers i de teixit intersticial en el parènquima testicular, (4) el diàmetre dels túbuls seminífers, (5) l'alçada i la composició de cèl·lules germinals de l'epiteli seminífer, (6) el gruix i l'organització de la làmina pròpia i, (7) la morfologia i la grandària de les cèl·lules de Leydig. El primer objectiu concret del present estudi ha estat, per tant, caracteritzar tots aquests paràmetres testiculars en mascles porcins sans i adults. L'organització estructural del testicle i les mesures quantitatives utilitzades com a marcadors no mostren diferències significatives ni entres els mascles porcins (P > 0,01), ni entre el testicle dret i l'esquerre (P > 0,01). Els testicles, de 330,80  16,99 g de pes, estan envoltats per una càpsula, de 2.375,13  246,68 m de gruix, la qual es divideix en tres capes: la túnica vaginalis constitueix l'1,82  0,78 % de la càpsula i està composta per una capa mesotelial externa i una capa interna de teixit conjuntiu dens; la túnica albuginea representa el 37,31  3,27 % i és de teixit conjuntiu dens i, la túnica vasculosa constitueix el 64,24 4,40 % i és de teixit conjuntiu lax. En el parènquima testicular els túbuls seminífers i el teixit intersticial representen el 72,44  2,12 % i el 27,46  2,12 %, respectivament. Els túbuls seminífers, de 226,23  18,08 m de diàmetre, es troben fortament recargolats i empaquetats, i estan compostos per la làmina pròpia i l'epiteli seminífer. La làmina pròpia, de 4-4,5 m de gruix, està formada per la làmina basal i dues capes de cèl·lules peritubulars. L'epiteli seminífer, amb una alçada mitjana de 66,11  10,62 m, és columnar i estratificat amb cèl·lules de Sertoli i diferents generacions d'espermatogònies, espermatòcits i espermàtides. El teixit intersticial és un teixit conjuntiu lax amb abundants cèl·lules de Leydig polièdriques fortament empaquetades (ca. 15 x 12 m). El segon objectiu concret d'aquest estudi ha estat estudiar des del punt de vista morfològic i morfomètric (alçada, longitud, freqüència relativa d'aparició i durada) els estadis del cicle de l'epiteli seminífer en els mascles porcins de la raça Landrace (varietat anglesa), classificats d'acord amb el mètode de la morfologia tubular. Els estadis premeiòtics ( I, II i III) ocupen el 31,9 % del cicle espermatogènic i es caracteritzen, principalment, per la presència de cèl·lules en les fase inicials de la meiosi I. Les primeres etapes de la meiosi I no afecten els paràmetres morfomètrics de l'epiteli seminífer ja que els valors obtinguts per l'alçada de l'epiteli seminífer, la freqüència relativa, la longitud i la durada d'aquests estadis són molt variables. Els estadis meiòtics (IV i V) representen el 16,4 % del cicle espermatogènic i estan constituïts, principlament, per cèl·lules en un estat avançat de la meiosi I i /o cèl·lules en meiosi II. Les últimes fases de la meiosi I i també de la meiosi II tenen lloc ràpidament, la qual cosa resulta en una baixa freqüència relativa d'aparició i, per tant, en una baixa durada dels estadis meiòtics. Els estadis postmeiòtics (VI, VII i VIII) ocupen el 50,6 % del cicle espermatogènic. L'esdeveniment més important que té lloc en aquests estadis és la fase de maduració de l'espermiogènesi. En la fase de maduració, les espermàtides experimenten diverses modificacions morfològiques i estructurals que donen lloc, finalment, als espermatozoides. La complexitat d'aquests processos fa que els estadis postmeiòtics presentin valors més grans de freqüència relativa, longitud i durada. El tercer objectiu concret d'aquest treball ha estat descriure a nivell ultraestructural el procés d'espermiogènesi, i relacionar les transformacions que experimenten les espermàtides en fase d'elongació amb els canvis ultraestructurals que tenen lloc en les diferents cèl·lules que constitueixen el testicle (cèl·lules germinals, de Sertoli i de Leydig, principalment). L'espermiogènesi del mascle porcí de la raça Landrace (varietat anglesa) s'ha dividit en 9 passos que vénen definits per 9 tipus diferents d'espermàtides. Al llarg de l'espermiogènesi no s'observen diferències ultraestructurals significatives (P > 0,01) ni entre els mascles porcins ni entre el testicle esquerre i dret en les cèl·lules que constitueixen el testicle.

Gas-phase kinetics of chlorosilylene reactions. I. ClSiH + Me3SiH: absolute rate measurements and theoretical calculations for prototype Si−H insertion reactions

Time-resolved studies of chlorosilylene, CISiH, generated by the 193 nm laser flash photolysis of 1-chloro-1-silacyclopent-3-ene, have been carried out to obtain rate constants for its bimolecular reaction with trimethylsilane, Me3SiH, in the gas phase. The reaction was studied at total pressures up to 100 torr (with and without added SF6) over the temperature range 297-407 K. The rate constants were found to be pressure independent and gave the following Arrhenius equation: log(k/cm(3) molecule(-1) s(-1)) = (-13.97 +/- 0.25) + (12.57 +/- 1.64) kJ mol(-1)/RT In 10. The Arrhenius parameters are consistent with a mechanism involving an intermediate complex, whose rearrangement is the rate-determining step. Quantum chemical calculations of the potential energy surface for this reaction and also the reactions of CISiH with SiH4 and the other methylsilanes support this conclusion. Comparisons of both experiment and theory with the analogous Si-H insertion processes of SiH2 and SiMe2 show that the main factor causing the lower reactivity of ClSiH is the secondary energy barrier. The calculations also show the existence of a novel intramolecular H-atom exchange process in the complex of ClSiH with MeSiH3.

Long-lived excited-state dynamics of i-motif structures probed by time-resolved infrared spectroscopy

UV-generated excited states of cytosine (C) nucleobases are precursors to mutagenic photoproduct formation. The i-motif formed from C-rich sequences is known to exhibit high yields of long-lived excited states following UV absorption. Here the excited states of several i-motif structures have been characterized following 267 nm laser excitation using time-resolved infrared spectroscopy (TRIR). All structures possess a long-lived excited state of ~300 ps and notably in some cases decays greater than 1 ns are observed. These unusually long-lived lifetimes are attributed to the interdigitated DNA structure which prevents direct base stacking overlap.

Bubbling transition to spatial mode excitation in an extended dynamical system

We investigated the transition to spatio-temporal chaos in spatially extended nonlinear dynamical systems possessing an invariant subspace with a low-dimensional attractor. When the latter is chaotic and the subspace is transversely stable we have a spatially homogeneous state only. The onset of spatio-temporal chaos, i.e. the excitation of spatially inhomogeneous modes, occur through the loss of transversal stability of some unstable periodic orbit embedded in the chaotic attractor lying in the invariant subspace. This is a bubbling transition, since there is a switching between spatially homogeneous and nonhomogeneous states with statistical properties of on-off intermittency. Hence the onset of spatio-temporal chaos depends critically both on the existence of a chaotic attractor in the invariant subspace and its being transversely stable or unstable. (C) 2008 Elsevier B.V. All rights reserved.

Experimental characterization of nonlinear systems: a real-time evaluation of the analogous Chua`s circuit behavior

This paper presents an experimental characterization of the behavior of an analogous version of the Chua`s circuit. The electronic circuit signals are captured using a data acquisition board (DAQ) and processed using LabVIEW environment. The following aspects of the time series analysis are analyzed: time waveforms, phase portraits, frequency spectra, Poincar, sections, and bifurcation diagram. The circuit behavior is experimentally mapped with the parameter variations, where are identified equilibrium points, periodic and chaotic attractors, and bifurcations. These analysis techniques are performed in real-time and can be applied to characterize, with precision, several nonlinear systems.

Pseudo Focal Points Along Lorentzian Geodesics and Morse Index

Given a Lorentzian manifold (M,g), a geodesic gamma in M and a timelike Jacobi field Y along gamma, we introduce a special class of instants along gamma that we call Y-pseudo conjugate (or focal relatively to some initial orthogonal submanifold). We prove that the Y-pseudo conjugate instants form a finite set, and their number equals the Morse index of (a suitable restriction of) the index form. This gives a Riemannian-like Morse index theorem. As special cases of the theory, we will consider geodesics in stationary and static Lorentzian manifolds, where the Jacobi field Y is obtained as the restriction of a globally defined timelike Killing vector field.

First study on the thermo-solvatochromism in aqueous 1-(1-butyl)-3-methylimidazolium tetrafluoroborate: A comparison between the solvation by an ionic liquid and by aqueous alcohols

The thermo-solvatochrornic behaviors of 2,6-diphenyl-4-(2,4,6-triphenylpyridinium-1-yl) phenolate, RB; 2,6-dichloro-4-(2,4,6-triphenyloyridinium-1-yl) phenolate, WB; 2,6-dibromo-4-[(E)-2-(1-methylpyridinium-4-yl)ethenyl] phenolate, MePMBr(2); 2,6-dibromo-4-[(E)-2-(1-n-octylpyridinium-4-yl)ethenyl] phenolate, OcPMBr(2), have been investigated in binary mixtures of the ionic liquid, IL, 1-(1-butyl)-3-methylimidazolium tetrafluorborate, [BuMeIm][BF(4)], and water (W), in the temperature range from 10 to 60 degrees C. Plots of the empirical solvent polarities, ET (probe) in kcal mol(-1), versus the mole fraction of water in the binary mixture, chi(w) showed nonlinear, i.e., nonideal behavior. Solvation by these IL-W mixtures shows the following similarities to that by aqueous aliphatic alcohols: The same solvation model can be conveniently employed to treat the data obtained; it is based on the presence in the system-bulk medium and probe solvation shell of IL, W, and the ""complex"" solvent 1:1 IL-W. The origin of the nonideal solvation behavior appears to be the same, preferential solvation of the probe, in particular by the complex solvent. The strength of association of the IL-W complex, and the polarity of the IL are situated between the corresponding values of aqueous methanol and aqueous ethanol. Temperature increase causes a gradual desolvation of all probes employed. A difference between solvation by IL-W and aqueous alcohols is that probe-solvent hydrophobic interactions appear to play a minor role in case of the former mixture, probably because solvation is dominated by hydrogen-bonding and Coulombic interactions between the ions of the IL and the zwitterionic probes.

Historiografisk metafiktion och faktion : Romantikens berättelse om den förstenade gruvdrängen Fet-Mats i två postmoderna versioner

Fet-Mats är den gruvdräng som omkom och försvann i en rasolycka i Falu koppargruva under 1670-talet och vars kropp upptäcktes välbevarad, med fortfarande ungdomligt utseende, mer än fyra årtionden senare 1719. Han igenkändes då av sin trolovade - nu en gammal gumma. På grund av den märkligt bibehållna kroppen och det hisnande ögonblick då den åldrade kvinnan återsåg sin ungdoms kärlek, blev Fet-Mats och hans historia snabbt känd, även internationellt. Den spreds under 1800- och 1900-talen i Europa som novell och poesi, dramatik och opera. Även idag berättas historien om Fet-Mats både utomlands och i Sverige. Intresset för historien är rentav i växande. Orsaken härtill är omdaningen under senare år av Falu gruva från storindustri till musealt världsarv, från malmbrytning till turistorienterad upplevelseindustri. Fet-Mats-berättelsen bildar centrum i denna upplevelseindustri. I mitt paper diskuteras detta förhållande samt den nutida Fet-Mats-epikens karakteristika i ett semiotiskt, narratologiskt och tematiskt perspektiv. Jag finner bl.a. att Fet-Mats-berättandet idag, på ett annat sätt än tidigare, äger en flermedial karaktär och formulerar det postmoderna tillståndets centrala tematik: representationens kris. Jag fokuserar särskilt på två berättelser med anknytning till Fet-Mats-motivet: Julian Barnes historiografiska metafiktion The Story of Mats Israelson (2004) och det dramadokumentära seriealbumet Fet-Mats: en gruvdrängs hemska öde (2005).

Utvärdering av Träslottets ekologiska Kolonistuga i Arbrå

Kolonistugan med lott i Arbrå är ett utställningsobjekt, som har byggts för att visa möjligheter med ekologisk odling på kolonilotten. Kolonistugan består av en växthusdel och en stugdel inredd med kök. Stugan har försetts med ett solvärmesystem, som ger tappvarmvatten och med ett luftsolvärmesystem som lagrar överskottsenergi i marken under växthuset. I denna rapport utvärderas den värmetekniska funktionen hos luftsolvärmesystemet för växthuset och systemet för tappvarmvattenberedning. Arbetet har beställts av Konsumentverket. Målet med denna under­sökning är att utvärdera funktionen hos solvärmesystemen, samt att påvisa eventuella brister i konstruktionen. Omfattande mätningar av temperaturer, solinstrålning och luftflöden har utförts under sommaren och hösten -99.Luftsolvärmesystemets syfte är att förbättra växthusets odlingsklimat och att förlänga odlingssäsongen genom att dagtid ladda ett markvärmelager. Vid solsken startar en solcellsdriven fläkt och luft sugs från växthuset. På så sätt ventileras en del av överskottsvärmen bort från växthuset. Luften värms ytterligare, då den passerar genom en luftsolfångare. Därefter sugs luften ner genom kanaler i mellanväggen och vidare genom marken, där värmen avges. Luften släpps sedan ut utomhus igen.Luftsolvärmesystemet visade sig fungera enligt den tänkta principen och har viss förlängande effekt på odlingssäsongen, men systemet är underdimensionerat för att det skall ge ett påtagligt resultat. Största problemet vad beträffar funktionen är att frostskyddet under kalla nätter inte är tillräckligt effektivt. Systemet klarar endast av att upprätthålla en temperatur på ca 5 grader över utetemperaturen. Systemet är i dagsläget inte särskilt effektivt, men har goda möjligheter att bli bättre om systemet dimensioneras omsorgsfullt och kompletteras med ytterligare installationer. Värmelagrets värmeöverförande yta kan ökas, genom att man bygger en tung värmeackumulerande mellanvägg av stenmaterial. Ett aktivt frostskydd med återcirkulation av luften genom markvärmelager och växthus nattetid är en annan lösning. Om man minskar värmeförlusterna genom att t.ex. använda tvåglasfönster får luftsolvärmesystemet också större effekt.När systemet granskades i detalj upptäcktes en rad misstag, som försämrar systemets prestanda. Bland de största misstagen kan nämnas att stora temperaturförluster uppkommer när luften passerar genom mellanväggen på väg ner till markvärmelagret. Dessa förluster gör ingen nytta för att höja temperaturen i växthuset nattetid. Luftkanalerna i markvärmelagret har också förlagts på ett dumt sätt. Detta gör att värmeöverföringen mellan luften i kanalsystemet och marken försämras.Tappvarmvattensystemet är avsett att producera varmvatten för hushållsbehov under sommaren. Varmvattnet skall räcka enbart till disk, eftersom det inte finns någon duschmöjlighet i stugan. Varmvattnet samlas in med solfångare och lagras i en ackumulatortank på 90 liter. Varmvatten bereds i genomströmning vid en varmvattentappning.Insamlingen av solenergi fungerar bra och varmvattenproduktionen är god vid solig väderlek. Systemet samlar in energi motsvarande 45 liter varmvatten med en temperatur av 45ºC under en solig dag. Systemets förmåga att lagra energi från en solig dag till en mulen dag är däremot dålig, eftersom värmeförlusterna från ackumulatortanken är stora. Orsaken är att ackumulatortanken är mycket liten (endast 90 l), relativt dåligt isolerad och har köldbryggor. Om vatten används som lagringsmedium i ackumulatortanken, måste den tappas av varje höst, för att inte frostsprängningar skall uppstå. Avtappningen har visat sig vara svår för en lekman att utföra.

Trätorn : Kan det vara något för svensk vindkraft i skogsmiljö?

Inom ramen för projektet Energi- och miljökompetenscentrum vid Högskolan Dalarna haren kortare förstudie kring tekniken som används av Timber Tower GmbH för högavindkrafttorn i trä gjorts. Huvudsyftet med studien har varit att titta närmare på teknikenoch dess potential för svensk landbaserad vindkraft samt utreda vad detta kan innebära förregionen.Trenden för landbaserad vindkraft i skogsmiljö går mot allt högre torn. Skogsmiljön gör attden marknära turbulensen och vindgradienten blir större än över t.ex. hav vilket gör detmer föredelaktigt att använda högre torn.Tekniken som Timber Tower GmbH använder är att bygga tornet på plats med en koniskhålstomme av plana paneler av korslimmat limträ (som annars främst används vidbyggnation av höga hus med massivträstomme). Tekniken är skyddad av ett flertalpatentansökningar varav minst en är beviljad.Vid en jämförelse mellan trätorn och svetsade ståltorn (som är den dominerandetorntekniken idag) kan det konstateras att trätornstekniken är ekonomiskt intressant.Framförallt blir trätornen mer intressanta i jämförelse med ståltornen vi ökande höjder (>100 m) pga. dess transportfördelar. Vidare bör det nämnas att de torntekniker somanvänds idag vid höjder runt 140 m och högre främst är fackverkstorn i stål ochhybridtorn med en hög bas av förspänd betong och övre delen i stål.Då ett typgodkännande av ett vindkraftverk gäller torn och turbin är det i praktiken alltidturbintillverkaren som prissätter och levererar ett komplett vindkraftverk. Medutgångspunkt i regeringens planeringsram för svensk vindkraftutbyggnad (20 TWh/årlandbaserad vindkraft 2020) kan dock marknadsvärdet för torn uppskattas till 2-3 miljarderkr/år fram till 2020. För trätorn motsvarar detta en årlig potentiell volym på ca 190 000 m3.Slutsatsen i denna korta studie är att det är tekniskt möjligt att designa ett trätorn i rimligadimensioner för en 2-3 MW turbin med navhöjd ca 140 m och att detta sannolikt även ärekonomiskt intressant. Då ett trätorn blir något lättare än motsvarande ståltorn går det åtmindre energi för att göra ett trätorn. Hur mycket mindre är dock osäkert pga. den storaspridningen i siffror för energiåtgång för stålproduktion och i praktiken blir skillnadenäven leverantörsberoende. Eftersom andelen förnyelsebar energi är betydligt större vidtillverkningen av materialet för trätornen kommer trätornet att ge en betydande sänkningpå utsläppt CO2e/kWhel jämfört med motsvarande verk med ståltorn. Ett annat argumentför trätorn är förenklade transporter jämfört med t.ex. svetsade ståltorn eller hybridtornmed prefabricerade betongelement.Om tekniken etableras kan det i förlängningen leda till en regional påverkan i form av ökatlokalt innehåll i vindkraftprojekten t.ex. genom ökade råvaruleveranser (eg. sågat ochtorkat virke), lokal produktion av korslimmat limträ eller exempelvis bildande avspecialiserade montagefirmor. Det största hindret för tekniken just nu är dessmarknadsintroduktion och acceptans samt typgodkännande tillsammans med en för svenskmarknad intressant turbinleverantör. För att få acceptans för tekniken krävs byggande ochutvärdering av minst ett verk med trätorn. En intressant storlek för marknaden är en 2-3MW turbin med navhöjd ca 140 m. Ett sådant verk skulle i så fall få det högstavindkrafttornet i Sverige och sannolikt det högsta vindkrafttornet i trä i världen. Byggandetav ett första verk med trätorn skulle sannolikt även kräva ett behov av stödfinansiering föratt täcka en projektörs ökade risk. Då flera vindkraftetableringar i regionen uppvisar godaproduktionsresultat (med Tavelberget som gott exempel) visar det att regionen ärintressant för introduktion och utvärdering av ny teknologi.

Effects of Spider Venom Toxin PWTX-I (6-Hydroxytrypargine) on the Central Nervous System of Rats

Fundação de Amparo à Pesquisa do Estado de São Paulo (FAPESP)

Arrays of gold microelectrodes made from split integrated circuit chips

A simple and inexpensive way to fabricate arrays of gold microelectrodes is proposed. Integrated circuit chips are sawed through their middle, normal to the longest axis, leading to destruction of the silicon circuit and rupture of the gold wires that interconnect it with the external terminals. Polishing the resulting rough surface converts the tips of the wires embedded in the chip halves into arrays of gold microdisks of about 25 mu m diameter. The number of active microelectrodes (MEs), of an array depends on the number of pins in the chip, n, being typically (n/2)-4. These MEs can be used individually or externally interconnected in any combination. X-ray images of the chips and micrographs of the resulting surface of the polished arrays have revealed variable distances between neighbor MEs, which are, however, larger than 10 times the radius of the disks. This feature of the MEs prevents diffusional cross-talk between electrodes. The use of these microdisk electrodes for analytical purposes exhibits sigmoidal voltammograms, and chronoamperometric experiments confirm the nonlinear i vs. t(1/2) plots, typical for processes where radial diffusion prevails. Satisfactory uniformity was observed for the response of each electrode of an array, indicating similarity of geometry and disk areas. The potentialities of these MEs were demonstrated by the determination of cadmium at ppb levels using square wave voltammetry with preconcentration. Due to the relative ease with which these MEs can be manufactured and their good performance in (chemical) analysis, wide applications in electrochemistry and electroanalysis is envisioned.

Study of stayability in Nellore cows using a threshold model

The objectives of the current study were to assess the feasibility of using stayability traits to improve fertility of Nellore cows and to examine the genetic relationship among the stayabilities at different ages. Stayability was defined as whether a cow calved every year up to the age of 5 (Stay5), 6 (Stay6), or 7 (Stay7) yr of age or more, given that she was provided the opportunity to breed. Data were analyzed based on a maximum a posteriori probit threshold model to predict breeding values on the liability scale, whereas the Gibbs sampler was used to estimate variance components. The EBV were obtained using all animals included in the pedigree or bulls with at least 10 daughters with stayability observations, and average genetic trends were obtained in the liability and transformed to the probability scale. Additional analyses were performed to study the genetic relationship among stayability traits, which were compared by contrasting results in terms of EBV and the average genetic superiority as a function of the selected proportion of sires. Heritability estimates and SD were 0.25 +/- 0.02, 0.22 +/- 0.03, and 0.28 +/- 0.03 for Stay5, Stay6, and Stay7, respectively. Average genetic trends, by year, were 0.51 +/- 0.34, and 0.38% for Stay5, Stay6, and Stay7, respectively. Estimates of EBV SD, in the probability scale, for all animals included in the pedigree and for bulls with at least 10 daughters with stayability observations were 7.98 and 12.95, 6.93 and 11.38, and 8.24 and 14.30% for Stay5, Stay6, and Stay7, respectively. A reduction in the average genetic superiorities in Stay7 would be expected if the selection were based on Stay5 or Stay6. Nonetheless, the reduction in EPD, depending on selection intensity, is on average 0.74 and 1.55%, respectively. Regressions of the sires' EBV for Stay5 and Stay6 on the sires' EBV for Stay7 confirmed these results. The heritability and genetic trend estimates for all stayability traits indicate that it is possible to improve fertility with selection based on a threshold analysis of stayability. The SD of EBV for stayability traits show that there is adequate genetic variability among animals to justify inclusion of stayability as a selection criterion. The potential linear relationship among stayability traits indicates that selection for improved female traits would be more effective by having predictions on the Stay5 trait.

Effect of mechanical loading on the I-c degradation behavior of Bi-2223 tapes

During the winding process of HTS coils the tapes of Bi-2223 are subjected to the influence of bending strain, axial strain, compressive force and torsional deformation resulting in I-c degradation. In the literature the effects of the individual strain components are separately analyzed in spite of during coil winding and energizing the strain-stress effects are combined. In this work using commercial tapes of Bi-2223 Ag/AgMg with and without stainless steel reinforcement several samples were wound on cylindrical FRP G-10 holder in which different combined strains are applied. Measurements of I - V characteristic curves are done to determine the degree of critical current degradation and the operational limits. The results are compared with the I, values of short samples and other specimens subjected to deformation generated by loading types such as tensile and bending strain.