"Multiplikationsklubben" : Ett matematikundervisningsprojekt i årskurs 2-4 för att automatisera multiplikationstabellen

I uppsatsen redovisas en studie som gjorts om ett multiplikationsprojekt, som går under namnet Multiplikationsklubben, vilket genomförs av lärare på två skolor i Mellansverige. Projektet syftar till en större måluppfyllelse i matematik genom en bättre automatiserad multiplikationstabell hos eleverna i grundskolans tidiga år. I studien granskas bakgrund, motiv och mål med Multiplikationsklubben. Elevers och lärares olika uppfattningar om multiplikation och tabellkunskaper samt syn på vad multiplikation innebär jämförs med de uppfattningar som olika forskare uttrycker i litteraturen. Genom intervjuer med två lärare och tolv elever på en av skolorna som deltar i Multiplikationsklubben analyseras projektet mot bakgrund av forskning i ämnet. Många av de uppfattningar och idéer som elever och lärare uttrycker återfinns i tidigare studier samt i populärvetenskaplig litteratur inom ämnet, t.ex. att en automatiserad multiplikationstabell hos eleven är grunden inom mycket av matematiken. En annan uppfattning är den att en automatiserad multiplikationstabell kan nås genom förståelse för tabellen och en variation i multiplikationsträningen vilket generar en motivation hos eleven i träningen. Studiens resultat visar att förståelsen för tabellen kan uppnås via en praktisk multiplikationsträning genom multiplikationsspel och ett klossbyggande som strävar mot en konkretisering av multiplikations-tabellen. Multiplikationsprojektet syftar till att lyfta matematiken och nå en högre måluppfyllelse hos eleverna genom en mer motiverande undervisning.

Fysisk arbetsmiljö vid nätbaserad undervisning : En kartläggning vid Högskolan Dalarna

Denna rapport är en redovisning av ett arbete kring fysisk arbetsmiljö för lärare vid nätbaserad undervisning. Brister avseende den fysiska arbetsmiljön är identifierade fördelat på de tre områdena kontor, föreläsningssal och inspelningsmiljö. Även andra arbetsmiljöfaktorer som identifierats under arbetets gång är noterade. Önskemålet är att läraren i största möjliga mån ska slippa behöva tänka på tekniska förutsättningar. Förslag på lösningar ges för såväl föreläsningssal, inspelningsmiljö och kontorsrum. Utvecklingsmöjligheterna är många och genom att åtgärda bristerna i enlighet med föreslagna åtgärder samt att sprida framgångsfaktorer kan en förbättrad arbetsmiljö för lärare vid nätbaserad undervisning erhållas. Ett behov av en övergripande strategi för hur Högskolan Dalarna ska arbeta för att förbättra arbetsmiljön för lärare som arbetar med nätbaserad undervisning har identifierats, liksom att en samordnande person med ansvar för såväl fysisk, som psykisk och social arbetsmiljö vid nätbaserad undervisning utses.

Möjligheter till motivation för fysisk aktivitet : En interventionsstudie avsedd att motivera elever till fysisk aktivitet genom självbestämmande

Syftet med studien var att under en femveckorsperiod undersöka möjligheterna till att förändra elevers motivation till fysisk aktivitet. Utifrån detta syfte formulerades följande frågeställning: Vad sker med elevers motivation till fysisk aktivitet om den praktiska undervisningen utformas efter self-determination theory? För att utforma den praktiska undervisningen efter self-determination theory valdes Engstöms praktiker som en grund och stöttepelare i planeringen och genomförandet av lektionerna. Vilket gav en underliggande frågeställning till den ovanstående: - Vilka praktiker finns representerade i underökningsgruppen? Studien har genomförts på en högstadieskola i mellersta Sverige, där två klasser i årskurs (åk) 8 valdes ut att delta i studien. I undersökningsgruppen blev urvalet 14 elever och i kontrollgruppen 9 elever. Undersökningsgruppen genomförde en praktikenkät innan interventionen, vilken låg till grund i planeringen och genomförandet av lektionerna. De två klasserna genomförde en motivationsenkät före och efter interventionen för att mäta motivationsnivån. Resultatet av interventionsstudien visar att det skedde en viss förändring i de olika motivationsnivåerna. Det fanns dock ingen statistisk signifikant skillnad mellan test ett och test två på någon av motivationsnivåerna, varken hos undersökningsgrupp eller hos kontrollgrupp.

Geografiundervisning om eller med GIS : En intervjustudie om gymnasielärares didaktiska val för implementering av GIS i geografiundervisningen

I studien har gymnasielärares didaktiska val för implementering av geografiska informationssystem (GIS) i geografiundervisningen undersökts. Resultatet baseras på intervjuer med sex stycken respondenter, vilka har framhållit sina erfarenheter, tillämpnings- och förhållningssätt till GIS. De slutsatser som framkommer är att respondenterna enbart använder webbaserade och kostnadsfria GIS-program i undervisningen. I dessa tillämpas GIS som ett verktyg för att behandla olika frågor i undervisningen, och därmed är det undervisning, med hjälp av GIS, som karakteriserar respondenternas användning. De didaktiska valen behandlar naturgeografiska förhållanden, såsom landformer. Vissa respondenter använder också GIS till att behandla frågor med utgångspunkt i kulturgeografiska förhållanden, till exempel olika typer av befolkningsfrågor. Att arbeta tvärvetenskapligt i GIS, således mot ämnets två vetenskapliga discipliner, är inte karakteristiskt för alla respondenter. Dessutom använder ett fåtal respondenter fortfarande kartboken, eller låter eleverna rita kartor för hand.   Nästan alla respondenter anser att de vill, och behöver, öka användningen av GIS i och med utformningen av de nya kursplanerna för geografiämnet i Gy11. Emellertid hämmas respondenternas möjligheter att undervisa i geografiska informationssystem av en kombination av brist på tid, resurser och kunskap. 

För- och nackdelar med distansstudier inom Kriminalvården

Studier inom Kriminalvården sker både med handledd undervisning ochmed distansstudier i olika studienivåer, från SFI till högskolestudier. Dennakvalitativa studie har velat ta reda på för- och nackdelar med distansstudierinom Kriminalvården. Studien har utförts med djupintervjuer av två läraresom arbetar på anstalt, samt sex distansstuderande män på anstalt. Enutbildningsansvarig har svarat på frågor via mail. Distansstudier kräverenligt denna studie stor motivation och självdisciplin. Nackdelarna meddistansstudier var att SFI, grund- och komvuxstudier var på deltid,studerande fick endast läsa tre ämnen åt gången, det var ibland omständigtatt få svar från lärarna. Högskolestuderande ansåg att de hade tekniskabegränsningar på grund av internetsäkerheten på anstalt, samt att tiden förinternet var inskränkt. En del ämnen/kurser gick inte att läsa på distans.Fördelarna var det stora kursutbud som erbjöds inom komvux och högskola.Studier på grund-komvux var flexibla, de kunde påbörjas när som helst pååret och följde med när den studerande flyttade till annan anstalt, medsamma lärare. Som distanslärare var det viktigt med tydlighet iinstruktionerna, samt att ge studerande en snabb feedback på utfört arbete.Lärarna saknade framförallt att man inte kunde se den studerande framförsig. Lärarna ansåg inte att det var någon skillnad i pedagogiken, mellandistansundervisning och handledd undervisning. Slutsatserna av studien bliratt fördelarna med distansstudier väger betydligt tyngre än nackdelarna.

Om elevers delaktighet i planering av undervisning

Syftet med detta examensarbete är att undersöka lärares och rektors uppfattningar om att låta elever delta i planering av undervisning. Samt att diskutera vad det kan bero på att målet med att göra elever delaktiga i planering av undervisning inte uppfylls i enlighet med skolans styrdokument. Min förhoppning är att mitt arbete ska kunna fungera som underlag för vidare diskussioner inom skolan i syfte att göra eleverna mer delaktiga.    Metoden jag använt mig av är en kvalitativ metod där jag genomfört intervjuer med fyra lärare och en rektor på en och samma skola.     I mitt examensarbete kommer jag fram till att det beror främst på fyra orsaker, brist på diskussion om begreppen delaktighet och inflytande, brist på diskussion gällande begreppen demokrati och makt, att skolans kunskaps- och demokratiuppdrag hanteras fristående från varandra och att det beror på lärares och rektors egna inställningar, uppfattningar och kompetens.

Fjärrvärmedrivna vitvaror : Erfarenheter från utveckling, installationer och kostnadsberäkningar

Värmedrivna vitvaror eller HWC-maskiner som de kallas av tillverkaren värms med varmt vatten från en cirkulerande krets via en värmeväxlare inbyggd i maskinen, till skillnad från konventionella maskiner som värms med el. Denna teknik skall inte förväxlas med maskiner som är anslutna till varmvattenledningen och fylls på med varmt vatten och som därmed begränsas till disk- och tvätt. Syftet med fjärrvärmedrivna vitvaror är alltså att använda fjärrvärme, som har lägre kvalitet och pris än elenergi för uppvärmning och torkning och på så sätt spara el och utöka fjärrvärmeunderlaget. En jämförelse av koldioxidutsläpp och primärenergianvändning mellan konventionella vitvaror och fjärrvärmedrivna vitvaror visar att både koldioxidutsläpp och primärenergianvändning blir lägre för fjärrvärmedrivna vitvaror om biobränsle anses koldioxidneutralt och den el som ersätts är producerad i kolkraftverk eller gaskombikraftverk.   Denna rapport beskriver utveckling och kommersialisering av värmedrivna vitvaror (disk- och tvättmaskiner samt torktumlare och torkskåp) och hur de kan anslutas mot fjärrvärmesystem i olika systemlösningar. Dessutom har de energimässiga och ekonomiska förutsättningarna för tekniken undersökts. Erfarenheterna från fältprovning är dock mycket begränsade, eftersom de byggen där fälttesterna skulle ske försenades. Under 2013 färdigställs ett flerbostadshus med värmedrivna vitvaror i 160 lägenheter i Västerås.   De utvecklade maskinernas värmeanvändning som andel av total energianvändning vid 60 graders framledningstemperatur har uppmätts till ca 50 % för diskmaskinen, 67 % för tvättmaskinen, 80 % för torktumlaren och 93 % för torkskåpet. I det studerade flerbostadshuset av passivhusstandard uppgår lasten från värmedrivna vitvaror komfortgolvvärme och handdukstorkar till upp mot 30 % av husets totala värmeanvändning. För småhus är motsvarande siffra upp mot 20 %. Att använda fjärrvärme istället för elvärme till dessa installationer som normalt är elvärmda kan allts minska elbehovet betydligt i lågenergibebyggelse vilket också minskar både koldioxidutsläppen och primärenergianvändningen.   Ekonomiska analyser har genomförts för två olika systemkoncept (separat vitvarukrets och Västeråsmodellen) för nybyggda småhusområden och flerfamiljshus där fjärrvärme inte bara används till vitvaror utan också till handdukstorkar och komfortgolvvärme. De ekonomiska analyserna visar att Västeråsmodellen är den mest ekonomiskt intressanta systemlösningen med värmedrivna vitvaror, handdukstork och komfortgolvvärme. I flerfamiljshus kan den vara konkurrenskraftig mot de elvärmda alternativen (konventionellt system med eldrivna vitvaror, komfortgolvvärme och handdukstorkar) om prisskillnaden mellan el och fjärrvärme är större än 0,7 kr/kWh. En parameterstudie visar att kapitalkostnaden blir ganska hög jämfört med energikostnaden, vilket betyder att lång livslängd och många cykler är viktigt för att förbättra de ekonomiska förutsättningarna för värmedrivna vitvaror. För passiva småhus blir kostnaden för Västeråsmodellen med värmedrivna vitvaror, handdukstork och komfortgolvvärme likvärdig med de elvärmda alternativen vid energiprisskillnader på 0,7 kr/kWh inklusive moms, medan det krävs prisskillnader på 0,9 kr/kWh inklusive moms för normalisolerade småhusområden.   Sammanfattningsvis kan sägas att i kommuner med ett konkurrenskraftigt fjärrvärmepris finns det viss lönsamhet för hela konceptet enligt Västeråsmodellen med värmedrivna vitvaror, komfortgolvvärme, och handdukstorkar. Om man däremot ser på konkurrensen för enskilda vitvaror är det främst torktumlaren som är konkurrenskraftig i bostäder. Målpriset på 1000 kr extra för värmedrift har inte kunnat uppnås inom projektet för diskmaskiner och tvättmaskiner. Det krävs lägre priser och låga anslutningskostnader för att räkna hem diskmaskinen och tvättmaskinen som enskilda komponenter.   Värmedrivna tvättmaskiner och torktumlare är konkurrenskraftiga i flerfamiljstvättstugor. Speciellt i de fall där beläggningen är god och flera maskiner delar på anslutningskostnaden till fjärrvärmecentralen kan värmedrift bli riktigt lönsam. Torkskåpens konkurrenskraft har inte kunnat utvärderas, då priset ännu inte fastställts. Att använda VVC-systemet för värmedistribution till värmedrivna vitvaror kan vara mycket intressant, men det kräver att legionellaproblematiken kan lösas. I nuläget finns ingen lösning som uppfyller formuleringarna i boverkets byggregler. Ett annat distributionssätt som kan vara intressant, men som inte undersökts i studien är att använda VVC för varmvattendistribution och en gemensam radiator- och vitvarukrets med konstant framledningstemperatur. Den aktör som förväntas ha störst ekonomiskt intresse av att tekniken implementeras är sannolikt fjärrvärmebolagen som får sälja mer värme och det ligger därmed främst på deras ansvar att marknadsföra tekniken i mötet med sina kunder.

Diagnostiskt läs- och skrivprov - ett verktyg för att identifiera elever som riskerar att ej nå målen i svenska, år 3?

Vi har i detta arbete jämfört resultat i DLS-prov, moment läsförståelse, för ett antal elever i år 3 med deras resultat gällande läsförståelse vid de nationella proven. Vi ville se om dessa två prov bedömer läsförståelsen på samma sätt, för att se om DLS kan vara användbart som test för att hitta elever som behöver stöd när det gäller läsförståelse. Vårt resultat visar att det finns en överensstämmelse mellan våra elevers resultat på DLS-provet och samma elevers resultat på läsförståelsedelarna i de nationella proven för årskurs 3, 2011. Sambandet är signifikant starkare när vi jämför med resultaten på enbart Delprov B (läsning av skönlitterär text) än då vi jämför med resultaten för hela läsförståelseavsnittet respektive Delprov C (läsning av faktatext).   Resultatet för våra elever tyder på att DLS kan vara användbart som test för att hitta elever som behöver stöd när det gäller läsförståelse av skönlitterära texter. Det är mer tveksamt om DLS är användbart för att fånga upp de elever som har svårigheter med läsförståelsen då det gäller läsning av faktatext.   Det behövs dock mer tidskrävande och komplexa bedömningsformer för att vi ska kunna hjälpa eleverna att utveckla alla de förmågor och färdigheter som finns i kursplanemålen. En bra bedömning kan bara göras utifrån ett test om testet stämmer mycket väl överens med målet i kursplanen. Resultatet från en sådan test kan dessutom hjälpa läraren att utveckla sin undervisning.

Estetiska aktiviteter i NO-undervisningen : En studie av estetiska erfarenheter för elever i grundskolans lägre åldrar

Avsikten med detta examensarbete har varit att undersöka hur estetiska aktiviteter inaturvetenskapsundervisning kan påverka elevers lärande i grundskolans lägre åldrar. För att sökasvar på detta har observationer av elevers arbete med de estetiska aktiviteterna bildskapande ochmodelltillverkning utförts. För att analysera insamlad data har en metod av praktiska epistemologieranvänts. Studien utgår från Deweys pragmatiska teorier och definition av estetiska erfarenheteroch Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande och undervisning. Centrala begrepp förstudien är estetiska erfarenheter, estetiskt värdeomdöme och metaforer. Resultatet visar med alltydlighet att de estetiska aktiviteterna har en betydelsefull roll för lärandeprocessen och attaktiviteterna handlar om meningsskapande och inte om att göra ”fina” bilder och modeller.

Making learning possible - Nätbaserad utbildning för funktionsnedsatta studenter

Making learning possible - Nätbaserad utbildning för funktionsnedsatta studenter Högskolan Dalarna har gjort ett strategiskt/medvetet val genom att betona den pedagogiska utvecklingen för nästa generations lärande (NGL) och har under flera år utvecklat nätbaserade kurser.  Detta innebär även att ibland måste anpassa våra system för t.ex. hörselskadade studenter. Högskolan har en lång tradition av teckentolka föreläsningar i sal. Vi har även under en längre tid teckentolkat inspelade föreläsningar. Efter att ha provat olika sätt att spela in dessa har vi nu landat i ett system där originalföreläsningen är till vänster och tar upp c:a 80% av skärmen. Teckentolken syns i de resterande 20% till höger. Eftersom vi använder samma system för teckentolkningen som våra lärare har i studion blir det ”strömlinjeformat” då vi bara behöver hantera ett system och får den automatisering som är inbyggd. När det gäller seminarier använder vi oss av Adobe Connect. Lärarna, teckentolken och studenterna (även de hörselskadade) är i ett rum där läraren visar sina dokument, samtalar med studenterna o.s.v.. Teckentolken och den hörselskadade studenten har ett extra rum i Connect där tolken syns. När studenten ska prata så tecknar studenten och det taltolkas av tolken i Connect-rummet med läraren. För detta har teckentolkarna ett separat rum/studio med två skärmar för att kunna se och höra båda Connect-rummen. Vi rekommenderar studenten att också ha två skärmar. Teoretiskt borde detta även kunna användas för en hörselskadad lärare men det har inte gjorts några försök hos oss. Vi vill visa med ljud och bild för intresserade åhörare hur vi har byggt detta arbete och hur hinder kan överbryggas. References Ramsden, Paul (2003). Learning to teach in higher education. 2. ed. London: RoutledgeFalmer Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. [Learning in practice - A sociocultural perspective]. Stockholm: Prisma

Lärare samtalar om sin läs- och skrivundervisning : Fokusgruppssamtal som arena för kritisk självprövning?

Studien Lärare samtalar om sin läs- och skrivundervisning. – Fokusgruppssamtal som arena för kritisk självprövning? har tagit avstamp i en kartläggning av svenskämnets läs- och skrivutveckling som genomfördes i en mellansvensk kommun, vårterminen 2011. Syftet med studien är att belysa och kritiskt granska hur lärare talar om sin undervisning när det gäller arbetet med elevers läs- och skrivutveckling med särskilt fokus på elever som kan vara i behov av särskilt stöd i sin läs- och skrivutveckling. För att lärare skulle ges möjlighet att samtala om sin undervisning valdes fokusgruppssamtal för insamlande av empirin. Studien är av kvalitativ art och har en hermeneutisk forskningsansats som utgångspunkt, med ett konstruktionistiskt kunskapsteoretiskt perspektiv. Det lärarna i samtalen gav uttryck för att de gör i arbetet med att utveckla elevers läs- och skrivutveckling, och som jag betraktar som strategier, har jag valt att beskriva utifrån följande kategorier: 1. Förebyggande arbete 2. Lärarkompetensens betydelse i arbetet med elevers läs- och skrivutveckling 3. Läs- och skrivundervisning och uppföljning av elevers läs- och skrivutveckling 4. Kompensera i undervisningen Resultatet av studien visar att lärarna i fokusgruppssamtalen till största delen samtalade om vad som var viktigt i arbetet med att utveckla elevers läs- och skrivutveckling. Lärarna lyckades i mycket liten utsträckning verbalisera hur en undervisning, som tar hänsyn till allt det som lärarna i samtalen uttryckte som viktiga aspekter i läs- och skrivundervisningen verkligen gestaltade sig i vardagsarbetet med eleverna. När det gäller arbetet med att utveckla elevers läsförståelse och att kompensera i läs- och skrivundervisningen för att alla elever ska få det stöd de behöver för att utvecklas så långt som möjligt i sin läs- och skrivutveckling gavs några få konkreta exempel från lärares undervisning på hur läsundervisningen kunde gestaltas i praktiken. Det överraskade mig att inte fler lärare verbaliserade och gav exempel från sin undervisning på hur de konkret arbetar i sin vardag med att utveckla elevers läs- och skrivutveckling, med särskilt fokus på elever som kan vara i behov av särskilt stöd i sin läs- och skrivutveckling. 3

Producentens roll och dess utveckling : Hur ny teknik påverkar producentens roll i musikproduktioner

Denna uppsats syftar till att redogöra för hur producentens roll i musikproduktioner har utvecklats i förhållande till ny teknik. Förhoppningsvis kan denna kunskap leda till en bättre förståelse om yrkets utveckling och hjälpa (aspirerande) producenter att utveckla och anpassa sitt kunskapsområde därefter. En undersökning i form av intervjuer med två producenter/ tekniker har genomförts för att besvara vad som enligt dem är producentens roll i musikproduktioner och hur teknikens utveckling har påverkat dem i sina roller. Uppsatsens teoretiska ramverk är inspirerad av det sociokulturella perspektivet som visar på hur vi lär oss av den sociala och kulturella omgivning vi lever i. Resultaten visar att producentens roll blir alltmer multifunktionell och att vara musikproducent idag kan innebära att man sköter om allt från teknik till komposition, för att bara nämna några ansvarsområden. En möjlig anledning till denna utveckling är hur datorns introduktion som ett verktyg i musikproduktion har öppnat dörren för flera att lära sig hantera den nödvändiga tekniken.  

Fasens påverkan vid inspelning och post-produktion av akustiska trummor : Fasen som medel för att uppnå eftersträvade ljudegenskaper

Det problemområde som denna kandidatuppsats behandlar är fasens påverkan vid inspelning och post-produktion utav akustiska trummor. Syftet med denna kandidatuppsats är att bidra till kunskapsläget inom det ljudtekniska forskningsområdet med praktisk tillämpbar kunskap om fasen som fenomen och dess påverkan vid inspelning och post-produktion utav akustiska trummor. Vidare så ämnar även uppsatsen att problematisera det till synes invanda tankemönstert hos många ljudproducenter och ljudtekniker att fasens påverkan är minimal. En konkretisering utav syftet ledde till följande forskningsfrågor: 1.Hur påverkar fasen ljudet då en beståndsdel i trumsetet är inspelat med fleramikrofoner på nära avstånd? 2.Hur påverkar fasrelationen mellan rumsmikrofoner/överhäng ochnärmikrofoner ljudet? För att finna svar på dessa forskningsfrågor genomfördes ett experiment. Inför detta experiment samlades empiri i form utav inspelade trumspår in. Sedan manipulerades fasförhållandena i efterhand och de effekter som fasen hade på ljudet dokumenterades. Ur det resultat som framställdes utav det genomförda experimentet kan man urskilja flera mönster gällande fasens påverkan vid inspelning och post-produktion utav trummor. Vad detta resultat innebär rent praktiskt för ljud- och musikproducenter är ett underlag för utveckling utav metoder för att uppnå eftersträvade ljudegenskaper i sina produkioner.

Hur teknikundervisning kan utformas för att öka flickors teknikintresse : En systematisk litteraturstudie om elever i årskurs 1-6

Studiens syfte är att med hjälp av denna systematiska litteraturstudie undersöka om förändringar inom teknikämnet i årskurs 1-6 kan öka flickors teknikintresse. Frågeställningen som det sökts svar på i aktuell internationell forskning, är följande: Anser aktuell forskning att skolan bör förändras för att öka teknikintresset hos flickor i årskurs 1-6, och i så fall, varför och på vilket sätt? För att få svar på frågeställningarna har systematiska sökningar i databaserna Eric (Proquest), Summon och www.avhandlingar.se gjorts. Engelska sökord som är aktuella för ämnet har valts ut för att ge en bred men ändå riktad sökning. Resultatet till studien är baserad på två avhandlingar och fem artiklar, varav en artikel är en metaanalys och fyra är forskningsstudier. Resultatet visar att flickors teknikintresse kan öka med hjälp av en mer genusmedveten undervisning som tar hänsyn till flickor och pojkars olika intressen. Det har också visat sig att det är av stor vikt för flickor att få en tidig god teknikundervisning för att öka självförtroendet inom ämnet, då val till framtida utbildningar och yrken görs tidigt. För att dessa åtgärder ska kunna genomföras krävs det att lärare och skolledare får mer utbildning i ämnet teknik och hur en genusmedveten undervisning kan bedrivas.