Previsualisera Filmteknik : En insikt i att skapa och tolka en teknisk previs

Previsualisation är en arbetsprocess som i ett tidigt stadie ger oss preliminära versioner av bilder eller sekvenser. Den är till för att kunna uppskatta produktionskraven, visualisera ideér och en gemensam vision. En teknisk previsualisation är en mer specifik term där teknisk exakthet är avgörande. En teknisk previs kan skapas i programmet FrameForge Pré-viz Studio som denna text redogör för. Previsualisationen som beskrivs i denna text lägger grund för diskussioner kring hur den kan användas på en filminspelning. I en jämförelse mellan den previsualiserade och filmade versionen av en filmscen kan vi se att tekniska skillnader förekommer dem sinsemellan. Resultatet tyder ändå på att de är tillräckligt lika varandra för att möjliggöra att planera, ta både tekniska och estetiska beslut inför inspelning.

Muntlig framställning : att tolka och förstå kunskapskraven i nationellt prov SVA 1

Den här studien har haft som syfte att studera om kvalitetskraven i betygsskalan stämmer överens mellan nationellt prov i SVA1 och motsvarande kursplan svenska som andraspråk 1 (SVA1) samt på vilket sätt det nationella provet underlättar tolkningen av kunskapskraven i kursplanen för SVA1. Undersökningen begränsar sig till att omfatta enbart den muntliga delen, delprov A muntlig framställning. För att beskriva och analysera vilka kunskaper som anses vara eftersträvansvärda i muntlig framställning har en kvalitativ innehållsanalys genomförts som ger en grundmodell till den efterföljande kunskapsanalysen. Resultaten från studiens innehållsanalys visar fram en hur processen kring den muntliga framställningen utgår från den retoriska arbetsmodellen med ett gediget förberedande arbete som följs upp med anförande och avslutas med elevresponser. Resultatet från kunskapsanalysen visar hur eleverna behöver behärska en kombination av kunskapsformerna episteme, techné och fronesis för att uppfylla betygskraven på de högre nivåerna. Studiens slutsatser är att kvalitetskraven stämmer överens mellan det nationella provets bedömningsmatris och kursplanen i svenska som andraspråk 1 (SVA 1) vad gäller bedömningen av elevens språkliga kvaliteter. Dessutom går det att dra slutsatsen att de krav på anpassning till det retoriska sammanhanget också är krav som återfinns i kursplanen men beskrivs mer allmänt i ett språkutvecklande perspektiv vilket underlättar tolkningen av kunskapskraven i kursplanen. Studien visar hur eleven för att få det lägsta betyget (E) behöver kunskaper om en retorisk framställning och att eleven kan presentera ett förberett innehåll inför en publik.

Daisy Roots Garden Project

In the summer of 2009 a local Men’s group that met in St Helena’s thought that it might be a good idea to sow a wild garden on the site.  Then came the raised beds – 2 were placed in the garden area opposite the front door of the house and as it was winter there was not much happening and they were quickly renamed the ‘coffins’.  This was the start of ‘Daisy Roots’. Dublin City Council provided top soil and water butts.  An Taisce funded the start up phase of the project and now continue to provide funds for insurance and some development work.  At the right hand side of St Helena’s there is, what was the old stable yard of the ‘big house’.  This had been used to house a large ‘lock up container and a porta-cabin.  These have been now removed and this is where the main part of the garden is. Following a conference of Business in the Community Ireland, DX Ltd expressed an interest in getting involved in a local project.  Together DX staff and the volunteers reclaimed the old stables and gave them new roofs and new doors.  Paths were put in between the raised vegetable beds and new raised beds were built.  A seating area was developed.  The garden is now wheelchair accessible and there are wheelchair accessible flowerbeds in the garden also.  The newest projects in the garden are a memorial flowerbed and a propagator. Dublin City Council via Cherry Orchard Regeneration Board Initiative Type Community Food Growing Projects Location Dublin 11 Funding Dublin City Council via Cherry Orchard Regeneration Board Partner Agencies An Taisce Dublin City Council HSE Tolka Area Partnership

Hållpunkter för lärande : småbarns möten

Developed from human activities, mathematical knowledge is bound to the world and cultures that men and women experience. One can say that mathematics is rooted in humans’ everyday life, an environment where people reach agreement regarding certain “laws” and principles in mathematics. Through interaction with worldly phenomena and people, children will always gain experience that they can then in turn use to understand future situations. Consequently, the environment in which a child grows up plays an important role in what that child experiences and what possibilities for learning that child has. Variation theory, a branch of phenomenographical research, defines human learning as changes in understanding and acting towards a specific phenomenon. Variation theory implies a focus on that which it is possible to learn in a specific learning situation, since only a limited number of critical aspects of a phenomenon can be simultaneously discerned and focused on. The aim of this study is to discern how toddlers experience and learn mathematics in a daycare environment. The study focuses on what toddlers experience, how their learning experience is formed, and how toddlers use their understanding to master their environment. Twenty-three children were observed videographically during everyday activities. The videographic methodology aims to describe and interpret human actions in natural settings. The children are aged from 1 year, 1 month to 3 years, 9 months. Descriptions of the toddlers’ actions and communication with other children and adults are analyzed phenomenographically in order to discover how the children come to understand the different aspects of mathematics they encounter. The study’s analysis reveals that toddlers encounter various mathematical concepts, similarities and differences, and the relationship between parts and whole. Children form their understanding of such aspects in interaction with other children and adults in their everyday life. The results also show that for a certain type of learning to occur, some critical conditions must exist. Variation, simultaneity, reasonableness and fixed points are critical conditions of learning that appear to be important for toddlers’ learning. These four critical conditions are integral parts of the learning process. How children understand mathematics influences how they use mathematics as a tool to master their surrounding world. The results of the study’s analysis of how children use their understanding of mathematics shows that children use mathematics to uphold societal rules, to describe their surrounding world, and as a tool for problem solving. Accordingly, mathematics can be considered a very important phenomenon that children should come into contact with in different ways and which needs to be recognized as a necessary part of children’s everyday life. Adults working with young children play an important role in setting perimeters for children’s experiences and possibilities to explore mathematical concepts and phenomena. Therefore, this study is significant as regards understanding how children learn mathematics through everyday activities.

Hemmet som ethos : en idéhistorisk studie av hur hemmet som ethos blev evident i hälsosysterns vårdande under 1900-talets första hälft

The home as ethos, an ethical dimension of human beings, is this study’s focus of interest. Can the home as ethos comprise motive and driving force for a human being? This dissertation has a mainly hermeneutic approach with a Caring Science interpretive horizon. Firstly, the purpose of this study is to develop the concept “home” through etymological and semantic analysis. The concept’s Caring Science content is also investigated. Secondly, the purpose of this study is to investigate, through the use of a history of ideas method, how the home as ethos is made visible and evident in public health nurses’ caring during the first half of the 20th century. Which motives compromise the driving force behind public health nurses’ caring? Which idea patterns are stressed? Material for the study’s concept determination consists of tymological dictionaries as well as Swedish language dictionaries published from 1850 – 2001. The results of the concept determination provide a preliminary idea-model, where dimensions such as ethos as a human being’s innermost room, human beings’ manner of being, and the metaphor “my home is my castle” are stressed. These results comprise the background of the history of ideas portion of the study. The study’s history of ideas investigation occurs through the evaluation and interpretation of historical sources focusing on the caring provided by public health nurses. Public health nurses comprise both the context and prevalent traditions during the time-period studied. The historical sources consist of three different types of sources, namely textbooks, archived material, and the professional nursing journals Epione and Sairaanhoitajatarlehti. The purpose is to rediscover fundamental idea-patterns through the thematic structuring of the patterns appearing in the historical sources. Three main idea-patterns and underlying themes are rediscovered: love- a fire which burns inside human beings; reverence for human beings and home; and the honor of responsibility. The emerging patterns are tightly interwoven and form a pattern. A new interpretation occurs, widening the study’s horizon and leading to the emergence of the theory-model’s contours. The study’s theory-model is formed from three different levels. Ethos as a human being’s innermost room- the spirit, encompasses a human being’s value base and the spirit that he/she is permeated with. Fundamental values are converted into an internal ethic, becoming visible in human beings’ manner of being- the manner of conduct. The metaphor “my home is my castle”- the tone, symbolizes the room where a human being’s abstract or concrete being lives. The spirit, the ethos, is expressed in a home’s culture and atmosphere, that is to say the tone of a home or how one lives in a room. Communion is a significant component in the creation of a culture and atmosphere. This study’s theory-model gives rise to a new perspective that can generate new patterns of action. The study’s theory-model results in a new historically-based view that create new patterns of action in care and Caring Science today.

Jesus and the Gentiles

Doktorsavhandlingen Jesus and the Gentiles belyser Jesu attityder gentemot hedningarna. Evangelierna nämner endast två konkreta tillfällen där Jesus hjälper en hedning – en syrisk-fenikisk kvinna (Mark. 7:24–30/Matt. 15:21–28) och en officer i Kafarnaum (Matt. 8:5–13/Luk. 7:1–10). För att förstå Jesu attityder gentemot hedningarna är det viktigt att belysa den sociala, religiösa, ideologiska och etniska bakgrunden av Jesu verksamhet. I ljuset av de arkeologiska utgrävningarna och literära källorna är det klart att i början av första seklet bestod den stora majoriteten av Galileens befolkning av judar. Fastän Jesu verksamhet berörde närmast judar började de tidiga kristna med hednamissionen redan under 40-talet. Hur kan denna unika utveckling förklaras? Inom judendomen var hedningarnas möjliga frälsning oftast anknuten till uppfyllelsen av Israels eskatologiska restauration. De tidiga judekristna trodde att Jesus var Messias och att den eskatologiska tiden hade börjat. Dessa premisser gav de tidiga kristna upphov att tolka GT:s skrifter och Jesu ord och mission från en eskatologisk synvinkel som medförde att frälsingen skulle beröra Israel och även hedningarna. Just i ett eskatologiskt sammanhang är det sannolikt att Jesu liknelser om måltiden i Guds rike (Matt. 8:11-12) och om senapsfrön som växer och blir till ett stort träd (Mark. 4:30–32), refererar till hedningar som skall komma in i Guds rike. De tidiga jude-kristnas hednamission har sina rötter i Jesu förståelse om att den eskatologiska tiden har blivit installerad på något sätt. Även om Jesu verksamhet inte berörde direkt hedningar är det klart att enligt vissa av Jesu autentiska ord var han övertygad om att under den kommande eskatologiska uppfyllelsen skulle en del av hedningarna få plats i Guds rike (Matt. 8:11-12; 11:22-24; 12:41-42).

The time series convergence of dispersion in financial analysts' forecasts

Finansanalytiker har en stor betydelse för finansmarknaderna, speciellt igenom att förmedla information genom resultatprognoser. Typiskt är att analytiker i viss grad är oeniga i sina resultatprognoser, och det är just denna oenighet analytiker emellan som denna avhandling studerar. Då ett företag rapporterar förluster tenderar oenigheten gällande ett företags framtid att öka. På ett intuitivt plan är det lätt att tolka detta som ökad osäkerhet. Det är även detta man finner då man studerar analytikerrapporter - analytiker ser ut att bli mer osäkra då företag börjar gå med förlust, och det är precis då som även oenigheten mellan analytikerna ökar. De matematisk-teoretiska modeller som beskriver analytikers beslutsprocesser har däremot en motsatt konsekvens - en ökad oenighet analytiker emellan kan endast uppkomma ifall analytikerna blir säkrare på ett individuellt plan, där den drivande kraften är asymmetrisk information. Denna avhandling löser motsägelsen mellan ökad säkerhet/osäkerhet som drivkraft bakom spridningen i analytikerprognoser. Genom att beakta mängden publik information som blir tillgänglig via resultatrapporter är det inte möjligt för modellerna för analytikers beslutsprocesser att ge upphov till de nivåer av prognosspridning som kan observeras i data. Slutsatsen blir därmed att de underliggande teoretiska modellerna för prognosspridning är delvis bristande och att spridning i prognoser istället mer troligt följer av en ökad osäkerhet bland analytikerna, i enlighet med vad analytiker de facto nämner i sina rapporter. Resultaten är viktiga eftersom en förståelse av osäkerhet runt t.ex. resultatrapportering bidrar till en allmän förståelse för resultatrapporteringsmiljön som i sin tur är av ytterst stor betydelse för prisbildning på finansmarknader. Vidare används typiskt ökad prognosspridning som en indikation på ökad informationsasymmetri i redovisningsforskning, ett fenomen som denna avhandling därmed ifrågasätter.

Das Verhältnis zwischen Faktizität und Emotionalität in der öffentlichen Berichterstattung zu Skandalen : eine Analyse zum Pferdefleischskandal 2013.

I denna avhandling analyserades fenomenet hästköttskandal och hur den behandlades i tysk media. Analysen utfördes på material ur veckotidningen „Die Zeit“. Den s.k. hästköttskandalen bröt ut år 2013 och drabbade flera länder i Europa i och med att det hittades olovligt hästkött i matprodukter som endast skulle innehålla nötkött. I detta arbete analyserades attityderna bland journalisterna och därmed läsarna med att försöka tolka dem ur rapportertingen om händelsen. Fokusen ligger på hur rapporteringen beskrev händelsen, om huruvida den färgades av känslor eller om den baserade sig endast på fakta. Analysen utfördes som en kvalitativ innehållsanalys, vilket innebär att materialet delades i smalare temaenliga enheter som analyserades. Ur analysen kom slutligen fram tre huvudteman som tyder på vilka teman som var av största intresse i nyhetsrapporteringen. Dessa tre teman var konsumentskydd, förhållandet till livsmedel och fakta om själva händelsen. Av dessa huvudteman kunde man förstå att konsumentskydd är ett tema som berör alla konsumenter och är viktig att ha under kontroll, andra huvudtemat behandlade det invecklade förhållandet som mänskorna har till livsmedel, mat och livsmedelproduktion. I sista temat hittades ett försök att reda ut händelsen och komma på lösningar för att hindra framtida liknande skandaler. Som resultat av analysen kann konstateras att medierna har möjligheten att pointera valda aspekter och framhäva något för att få ihop en intressantare nyhet. Det märktes i detta fall speciellt i samband med valet att rapportera om hästkött istället för att informera jämt om fyndet av spår från både häst och svin.

Resor och möten i Wuthering Heights : immram, echtrae & Leabhar Gabhála Éireann

Syftet är att fastställa gemensamma drag och paralleller, som återfinns i dels keltiska myter/keltiska texter och dels i Wuthering Heights, för att sedan kunna diskutera hur dessa gemensamma drag möter och interagerar med varandra.Resultat: Jag har funnit att det i Wuthering Heights’ ramberättelse återfinns gemensamma drag och paralleller, mellan voyage-genrerna immram & echtrae och Wuthering Heights. I Wuthering Heights ’ kärnberättelse har jag funnit gemensamma drag och paralleller mellan berättelserna hämtade från Leabhar Gabhála Éireann och Wuthering Heights (samtligt mytologiskt material är hämtat ur den mytologiska cykeln). I diskussionen om det innehållsliga mötet, kommer jag fram till att Mr. Lockwood förändrats i och genom sin resa. Jag finner också att Wuthering Heights förändrats i sitt möte med Mr. Lockwood. Lägger man sedan det mytiska filtret uppe på det innehållsliga mötet kan man tolka in ett att kulturellt möte mellan det keltiska/gamla och det europeiskt-kristna/nya som en fruktbar förening, där ingen av parterna är att ringakta. Genom att låta polariteter som dåtid/nutid, hedniskt/kristet och ödemark/civilisation beblanda sig med varandra, både textmässigt strukturellt sker en sammansmältning. Detta är något som ligger helt i linje med den mytologiska cykelns världsuppfattning, där element från vår värld beblandas med element från the Otherworld.

Rehabilitering ur ett arbetslivsinriktat perspektiv : Ett maktperspektiv med samhällsaktörerna i fokus

Syftet med uppsatsen var att ta reda på hur arbetsförmåga definieras samt hur arbetsförmå¬gan bedöms utifrån olika aktörer i samhället. Syftet var också att ta reda på hur rehabiliteringen fungerar utifrån de olika aktörerna i samhället. Frågeställningen är: •Vad är arbetsförmåga? •Hur bedöms arbetsförmåga? •Hur fungerar rehabiliteringskedjan?Intervjupersonerna har valts ut genom ett strategiskt urval genom det är de personer som valts ut för intervjun som kan svara bäst på frågorna. Alla intervjuerna var semistrukturerade och djupinter¬vjuer som tog över en timme att genomföra. Uppsatsen utgår från ett maktperspektiv där utgångspunkten ligger hos aktörernas arbetssätt och föreställningar. De teorier som använts är Pierre Bourdieus teori om fältet och doxan som kan användas för att tolka samt beskriva den maktutövning aktörerna kan ha gentemot klienten. Michel Foucaults teori om pastoralmakten fungerar i detta avseende på samma sätt som Bourdieus teorier. Den symbo¬liska interaktionismens teoretiker Erving Goffman kan med sin stigmateori ge en hjälp att tolka och förstå den stämpling en individ kan erhålla gentemot samhällsnormer. Genom att individen blir stigmatiserad från samhället och får en stämpling som sjuk kan det bli så att individen går in i en sjukroll, för att förklara denna sjukroll har funktionalisten Talcott Parsons teori om sjukrollen använts. Slutsatsen är att aktörerna utövar en slags kontroll över klinterna, på det sättet får de en slags maktposition i samhället över klienterna. Det är genom den doxa med samhällets värderingar och föreställningar som aktörerna får en maktposition gentemot klienten i ett och samma fält. På samma sätt utövas pastoralmakten utifrån aktörernas förutsättningar som individen måste rätta sig efter.

Sjuksköterskans kunskaper i relation till de äldres läkemedelsbehandling på särskilda boende

Syfte med detta arbete var attbelysa den aktuella situationen i läkemedelsanvändningen på fyra äldreboende i mellersta Sverige. Studien utvisade, med hjälp av en enkät innehållande 27 frågor, skillnader i åtta sjuksköterskors kunskaper om läkemedel och prioritering av läkemedelsgenomgångar på arbetsplatserna. Granskningen visade även hur många läkemedel som användes genomsnittligt per boendeenhet, hur många fallolyckor som inträffade samt hur ofta och länge sjukhusvård behövdes under den sexmånader långa undersökningsperioden. Dessutom undersöktes om antalet läkemedel och antalet fallolyckor var relaterade till den omvårdnadsansvariga sjuksköterskans kunskaper om läkemedel. Antalet förskrivna läkemedel fanns tillgängliga med hjälp av Apotekens e-dos system. Omvård-nadsansvariga sjuksköterskor tillhandahöll sammanlagt 134 läkemedelslistor. Resultatet visade på basen av läkemedelslistorna på de fyra äldreboende att dessa låg på signifikant olika nivåer beträffande antalet genomsnittligt förskrivna läkemedel per enhet. Vidare skiljde sig sjuksköterskornas kunskaper om läkemedel för äldre åt och kunskaperna relaterade till prioriteringar av läkemedelsgenomgångar, användning av professionella hjälpmedel samt till vilja till utbildning på egen tid. Vidare hade äldreboenden olika antal fallolyckor och utnyttjade i olika grad sjukhusvård. Antal fallolyckor förklarades av antalet förskrivna läkemedel per boende per dag till 95,2 % och följaktligen antal sjukhusdagar förklarades med antal läkemedel per person per dag till 86,5 % men hjälp av linjär regression, modell Enter. Resultatet diskuterades utgående från Dorothea Orems omvårdnadsteori att den äldre har egenvårdsbehov i egen farmakologisk terapi men saknar egenvårdskapacitet i densamma, vilket innebär att sjuksköterskan har största ansvaret att tolka och förmedla patientens läkemedelsbehov.

Skolans demokratiska värdegrund : förutsättning för lärandet och utvecklingen till en demokratisk medborgare

När vi pratar om värdegrund och om skolans värdegrund så finns det vissa värden som inte är förhandlingsbara, för att de är självklara för vår mänskliga samlevnad. Ett av de viktiga är ett alla människors lika värde i betydelsen demokrati och detta värde utgör en slags minsta gemensamma nämnare som alla bör vara överens om.Detta arbete fokuseras på uttrycket ”demokratisk värdegrund”. Syftet med studien är att beskriva och tolka hur lärare uppfattar och förstår skolans demokratiska värdegrund i betydelsen allas lika värde, dels i lärsituationen, dels i mötet lärare-elev. I studien har jag använt mig av intervjuer. Jag har intervjuat fyra stycken lärare. Resultatet visar att inriktningen på demokratisk värdegrund går mot ett perspektiv av humanistiskt och medmänskligt budskap.

Hur "galen" får man vara? : Om elevers uppfattningar av lärande i litteratursamtal.

Syftet med mitt examensarbete var att belysa elevers uppfattningar av lärande i litteratursamtal. Genom att synliggöra lärandet ville jag fördjupa förståelsen för litteratursamtalets roll i utvecklingen av elevers läsförmåga. Jag valde en fenomenografisk forskningsansats vilket gav vissa förutbestämda val av metoder. Datainsamlingen bestod av 13 ostrukturerade, kvalitativa intervjuer med elever i skolår 1. Eleverna valdes ut på grund av sin tidigare erfarenhet av litteratursamtal. Med hjälp av den fenomenografiska analysen kategoriserade jag datamaterialet och konstruerade fem beskrivningskategorier, vilka utgör mitt utfallsrum. Resultatet från min studie visar att elever har uppfattningen av att de genom litteratursamtal kan lära sig läsa, memorera text, förstå text, förstå verkligheten samt lära sig lära. Tidigare studier bekräftar elevernas uppfattningar av lärandets bredd, något som kan utnyttjas i skolan. Litteratursamtalet tränar alla de färdigheter och förmågor som krävs enligt de styrdokument som reglerar verksamheten. Eleverna lär sig att avkoda såväl som att tolka och värdera både text och verklighet. Dessutom lär de sig att reflektera över lärprocessen. Litteratursamtalet skapar helt enkelt möjligheter att utveckla elevers läsförmåga, något som är nödvändigt för att vända den negativa trenden och förbättra resultaten i svensk skola.

Att utveckla och utvecklas i förskolan : Kunskapande i praktisk handling med reflektionen som grund

Studien belyser ett aktionsforskningsinriktat utvecklingsarbete som iscensattes och genomfördes på tre avdelningar i en svensk förskola under september, oktober och november 2010. Matematik, lek samt samtalsklimatet var de områden som de tio medverkande pedagogerna valde att utveckla. Fallstudien har koppling till specialpedagogik med emfas på att skapa ett förebyggande arbete genom att kontinuerligt dokumentera, följa upp och utveckla förskolans verksamhet för att ge bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande utifrån barns olika förutsättningar och behov. Det övergripande syftet har varit att i samverkan mellan forskare och pedagoger beskriva ett aktionsforskningsinriktat utvecklingsarbete i en förskolas verksamhet samt att analysera och tolka det beskrivna utvecklingsarbetet. Syftet har också varit att belysa de deltagande pedagogernas uppfattningar av vilka förändringar som ägde rum i verksamheten samt hur och varför förändringarna ägde rum. I utvecklingsarbetet har sociokulturell teoribildning och praktik växelverkat genom att systematiska observationer och dokumentationer har reflekterats i en serie om fyra handledningssamtal med respektive arbetslag. Triangulering har använts som metod där forskarens deltagande observationer, transkriptioner av samtalen samt intervjuer med pedagogerna har fått komplettera varandra. Studien har haft en fenomenografisk ansats vilket här innebar att söka efter variationen av pedagogernas uppfattningar. Studien vilar på socialkonstruktionistisk kunskapssyn och sociokulturell lärandeteoris idé om att lärande kan ske genom interaktion med betydelsefulla andra och att vi utifrån behov och den kontext vi ingår i utvecklar våra verktyg genom aktivitet och handlingar. En fenomenografisk analysmetod har använts där pedagogernas utsagor i respektive arbetslag inordnats i beskrivningskategorier som sedan analyserats i ett horisontalt system. Relationen mellan samtliga arbetslags beskrivningskategorier analyserades i ett hierarkiskt system. Resultatet tolkades och formulerades i en slutsats där utvecklingsarbetet beskrivs som en hierarkisk process i tre steg: Organisering – reflektion – praktisk handling. Att organisera för tid och upplägg av handledningssamtal och dokumentationsverktyg uppfattades av pedagogerna som en grundläggande förutsättning för utvecklingsarbetet. De reflektioner som blev möjliga genom de kontinuerliga handledningssamtalen och utifrån dokumentationerna uppfattades av pedagogerna leda till ett kunskapande om den egna praktiken och om sig själva som pedagoger. De nya kunskaperna ledde i sin tur till de nya aktioner som prövades. Aktionerna beskrevs av pedagogerna dels som gripbara förändringar i miljön och dels som icke gripbara förändringar vilket innebar att pedagogerna ökade sin närvaro, delaktighet och medvetenhet i samspelet med barnen. Studien kan bidra till att andra förskolor inspireras i arbetet med att utveckla sin verksamhet och söka stöd för att se på den egna praktiken samt att låta mötet mellan teori och praktik stimulera till utveckling och förändring.

Symtom som påverkar den hälsorelaterade livskvaliteten hos svårt leversjuka patienter : En litteraturöversikt

Syfte: Syftet med studien var att beskriva vilka symtom som påverkade den hälsorelaterade livskvaliteten hos svårt leversjuka patienter samt beskriva hur symtomen påverkade patientens hälsorelaterade livskvalitet. Metod: Vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Cinahl, Ovid Medline, Pubmed och PsycINFO. 15 vetenskapliga artiklar godkändes efter kvalitetsgranskning och låg till grund för resultatet. Resultat: I litteraturstudien framkom att patienternas hälsorelaterade livskvalitet påverkades av trötthet, hjärnpåverkan orsakat av sviktande leverfunktion, vätskeansamling i kroppen, klåda, smärta, muskelkramper, symtom från mag-tarmkanalen, benskörhet samt torrhet i ögon och mun. Symtomen påverkade i olika grad den psykiska-, fysiska- och sociala hälsorelaterad livskvaliteten. Psykiskt upplevde patienterna bristande energi och motivation, försämrad sömn, koncentrationssvårigheter, försämrad självkänsla, osäkerhet, frustration, skuld, otillräcklighet, rädsla, oro, ångest, depression och självmordstankar. De fysiska följderna innebar utmattning, andnöd, ökad smärtupplevelse och begränsad förmåga till fysisk aktivitet. Besvären innebar problem att hantera relationer, gav begränsningar i det yrkesverksamma livet, inskränkning i sociala aktiviteter samt svårigheter att klara av det dagliga livet. Slutsatser: Många symtom påverkade den svårt leversjuka patientens hälsorelaterade livskvalitet. Symtomen gav patienten problem att klara av olika vardagssituationer. Den genomförda litteraturstudien ger sjuksköterskan kunskap för att kunna tolka och bedöma de symtom som patienten beskriver.