The Graphic Designer as (a)Digital Nomad : A qualitative study

Syftet med denna studie var att undersöka hur digitala nomader utövar sitt yrke som grafiska designers, varför de valde att bli digitala nomader samt vilka fördelar och nackdelar som finns. Totalt intervjuades 10 före detta och nuvarande digitala nomader via email och svaren sammanställdes och analyserades för att finna teman och sammanhang. Resultatet visar att deltagarna valde en digital nomadisk livsstil främst på grund av den frihet det innebär. De är även helt beroende av internet, då det är den grundläggande teknologin som möjliggör distansarbete. Att vara digital nomad verkar inte ha en negativ inverkan på den grafiska designprocessen och alla verktyg som behövs anser de finns tillgängliga digitalt. Den del av det traditionella designyrket på en byrå som deltagarna i studien saknade mest var kreativa diskussioner med kollegor.

The discursive capacity of graphic design

The relationship between rhetoric and graphic design is presented in this article. The comparison between a classical orator and a graphic designer, between a discourse and a piece of design comes from the connections between with the communication and creativity. We will see how an application of the fundamentals of rhetoric can open new doors to the professional practice, the education of graphic design and the same theory of the rhetoric of the image.By the analysis of a design is exemplified the points of union that show how the arguments, operations, figures of discourse and rhetorical phases are present in the creative process of graphic design and how designers, perhaps unconsciously, use techniques that were traditional. In other words, graphic design is a rhetorical construction.There is then a transposition of a discourse model created by linguistic signs to a discourse model consists of visual and typographic signs, causing design is seen as a discursivediscipline that goes beyond the aesthetic component.

Os desafios do designer contemporâneo

Dissertação para obtenção do grau de Mestre em Design de Comunicação, apresentada na Universidade de Lisboa - Faculdade de Arquitectura.

The understanding of avatar design : various types and styles of avatars and the design considerations

People have adopted various formats of media such as graphics, photo and text (nickname) in order to represent themselves when communicate with others online. Avatar is known as a visual form representing a user oneself and one's identity wished. Its form can vary from a two-dimensional model to a three-dimensional model, and can be visualised with various visual forms and styles. In general, two-dimensional images including an animated image are used in online forum communities and live chat software; while three-dimensional models are often used in computer games. Avatar design is often regarded as a graphic designer's visual image creation or a user's output based on one's personal preference, yet it often causes the avatar design having no consideration of its practical visual design and users' interactive communication experience aspects. This paper will review various types and styles of avatar and discuss about avatar design from visual design and online user experience perspectives. It aims to raise a design discourse in avatar design and build up a well-articulated set of design principles for effective avatar design.

Une démarche participative pour soutenir la communication graphique de la responsabilité sociale d’une organisation : le cas de l’Institut EDDEC

Les organisations qui s’engagent dans une démarche de responsabilité sociale sont appelées à mieux prendre en considération les impacts environnementaux, sociaux et économiques de leurs activités et à communiquer publiquement les engagements qu’il prennent. Ces engagements sont véhiculés à travers différents médias réalisés par un designer graphique. Comme les notions de responsabilité sociale sont complexes et les engagements uniques à chaque organisation, le designer doit s’assurer de bien comprendre le message à transmettre pour rendre les médias cohérents autant dans leur forme que dans leur contenu. Pour aider le designer à répondre à ce défi, une démarche participative, qui vise la collaboration entre les parties prenantes en amont du processus, a été testée dans le cadre de cette recherche. Elle consistait à observer et à documenter, en contexte de pratique réel, comment une démarche participative pouvait soutenir la communication graphique de la responsabilité sociale d’une organisation. La création de l’identité visuelle et des médias de l’Institut de l’environnement, du développement durable et de l’économie circulaire a été choisi comme cas d’étude. Suivant une méthodologie inspirée de la recherche-action, nous avons pu identifier et valider les freins et les leviers de la démarche avec les participants. Les résultats obtenus soulignent l’apport positif de la démarche au processus de conception. Elle a permis aux parties prenantes de visualiser collectivement les valeurs de RS à communiquer grâce à un partage de connaissances. De plus, le processus itératif et participatif a facilité l’appropriation du projet par l’organisation. Le manque de temps, de ressources humaines et de ressources économiques constituent les principaux freins au maintien de la démarche au-delà de l’étape d’idéation et de rétroaction. L’analyse des données recueillies a permis de formuler des recommandations en vue d’améliorer la démarche pour en favoriser l’usage auprès de la communauté de pratique du design graphique et des organisations qui recourent à ses services pour communiquer leur responsabilité sociale.

Trycksaker till Utvecklingshuset och Skönhetsbanken

A number of publications has been produced for two companies in Dalarna, Utvecklingshuset andSkönhetsbanken.Utvecklingshuset is working, among other things, with stressyndroms and by treating crises. Theirpublications consist of a number of product sheets, a folder and a brochure. They want to use the publicationsfor information to their customers.Skönhetsbanken is a beauty saloon who will have a brochure to mediate the services they can offer.Photos have been taken, existing and for this purpose written texts have been used.The softwares Adobe Photoshop 7.0 and Adobe Indesign 2.0 have been used for all publications andthe work with producing these has been satisfactory.The effect of a good cooperation with the companies has resulted in that they are pleased with thepublications and feel that they have been part of the end of the results.All of the publications have been or will be printed with digital printing methods, which is the reasonfor the choice of the litterature survey.The survey deals with, among other things, how the digital press works, which papers that are suitable,economic aspects and what a graphic designer should have in mind when it comes to graphic productsthat will be printed with digital printing methods.

Rekrytering av kreatörer och portfolions betydelse : En enkätundersökning med femtio svenska kommunikationsbyråer

Inom kommunikationsbranschen råder det hög konkurrens om arbeten för både nyutexaminerade arbetssökande och de med erfarenhet. En viktig del i ansök-ningshandlingarna är en portfolio som visuellt visar personens kompetens och talang.Denna kvantitativa studie har genom en webbenkät med 50 byråer inom kom-munikationsbranschen undersökt hur de rekryterar ny personal samt deras per-spektiv kring portfolion i samband med detta. Studien har även syftat till att belysa skillnader i svaren beroende på byråernas storlek.Resultaten från enkäten visade att den vanligaste kanalen vid anställning inom kommunikationsbranschen är via personliga kontakter och att det är portfolions kvalité som väger tyngst vid anställning. Vid ansökan föredrog byråerna en digital portfolio men vid en arbetsintervju såg de helst en kombination av en fysisk och digital portfolio. Mindre skillnader fanns i svaren beroende på byrå-storleken.

Strategier för presentationav arbetsprover inom grafiskdesign : hur en arbetssökande grafiskdesigner bäst ”säljer sig själv” tillanställning

För att få drömjobbet inom en konkurrenskraftig bransch som grafiskdesign krävs det lilla extra. Syftet med denna undersökning är att ta redapå vad detta extra är och därigenom underlätta för arbetssökandegrafiska designers på vägen till drömjobbet.Genom tre djupgående intervjuer med anställda på medelstora byråer iMellansverige undersöktes vad arbetsgivare uppskattar och förväntar sigav en arbetssökande grafisk designer. Frågeställningen behandladeportfolions framtid med branschens digitalisering som bakgrund, samthur en arbetssökande fångar arbetsgivarens intresse.Resultatet visar att även om portfolion utgör en stor del av underlaget förrekrytering av personal, är personen bakom portfolion och vad den haratt berätta om innehållet det som är viktigast. En portfolio som intebeskriver sammanhang duger inte som marknadsföringsmaterial. Attvårda det personliga varumärket framstår som viktigt för framgång. Dendigitala portfolion dominerar marknaden, men fysiska arbetsproverupplevs som ett möjligt sätt att stå ut från mängden. Digitala nätverkmottas positivt av branschen, men webbplatser anses ha mer substans.

Är utseendet viktigt? : En tentativ jämförelse mellan lekmäns ochformgivares uppfattningar avmusikaffischer

Rapporten syftade till att undersöka om det finns likheter och skillnader mellanutbildade formgivares och lekmäns uppfattningar avseende formgivna alster.Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tre formgivare och tre lekmän,kring tre definierade kategorier, avseende utseendet på fem musikaffischer. Detre kategorierna var åsikter kring affischernas informationskvalité, estetik ochhantverk.Individuell smak tycktes påverka åsikterna kring affischerna mer än utbildningoch erfarenhet inom formgivning. Formgivare föreföll uppleva informationensom tydlig, samtidigt som lekmännen inte gjorde det. Formgivarna märkte flersmå detaljer jämfört med lekmän. Lekmännen märkte sällan typografiska fel.En affisch kunde vara för avancerad för en lekman, den kunde också vara för fulför en formgivare. Det fanns ett mellanläge där båda grupper uppfattadeinformationen och utseendet som bra och tilltalande. Lekmännen tyckte oftareatt tydlig information var viktigare än ett bra utseende.En slutsats i rapporten är att målgruppsanalyser tycks vara viktiga att genomföraeftersom formgivarnas åsikt om vad som var tydligt och informativt inte alltidstämde överens med lekmännens. Med sådana kan den grafiska designen blimer ändamålsenlig och troligen få ett bättre resultat.

Den digitala portfolion : Hur väcks uppmärksamhet hos arbetsgivare genom den digitala portfolion

Syftet med denna studie är att undersöka vad som väcker uppmärksamhet hos arbetsgivaren i den digitala portfolion. Studiens fokus är riktad mot nyexaminerade studenter. Den digitala portfolion ersätter successivt den analoga portfolion och som grafisk designer är portfolion en viktig del av identiteten. Idag finns ingen anledning till att inte använda sig av en digital portfolio. Semistrukturerade djupintervjuer utfördes för att undersöka hur kreatören på bästa sätt väcker arbetsgivarens uppmärksamhet genom den digitala portfolion. Studien undersökte även vilken roll lärosätet har när arbetsgivaren granskar portfolion. Resultaten presenteras genom olika teman som t ex alstren ska vara i fokus, unika lösningar och nytänkande väcker uppmärksamhet och vikten av ett bra första intryck. Studien visade att alstren i en digital portfolio ska tala för sig själva och vara relevanta för tiden, ingen överarbetad design ska finnas på portfolion. Likaså är lärosätet mindre viktigt för arbetsgivare, däremot kan högre krav ställas på en portfolio från vissa lärosäten.

Kreativitet under stress : En studie i att vara kreativ på beställning

En grafisk designer måste kunna producera oavsett vilka förhållanden som råder. Rapporten behandlar vad korta och långa deadlines har för inverkan på denna förmåga och hur kreativiteten kan främjas vid stressiga situationer. Semistrukturerade djupintervjuer utfördes med åtta Art- och Creative directors i Gävledala-regionen för att undersöka hur de upplevde att vara kreativa under stressiga förhållanden. Resultatet visade att det generellt inte var ett problem för studiens respondenter att vara kreativa på beställning men att de inte heller följde några specifika metoder för att underlätta arbetsflödet. Det visade sig även att det snarare var arbetsbördan och mängden arbetsuppgifter som påverkade stressfaktorn än en specifik tidsram.

A escrita icônica: design gráfico, poesia visual e seus entrelaçamentos

Pós-graduação em Artes - IA

A contribuição do projeto de identidade corporativa na redução da poluição visual nas cidades

One of the actual biggest problems in big towns is the visual pollution. The advertising has become a necessity for any type of business, resulting in the use of as urban spaces as possible like fronts structures, lights, with too many colors and details to keep the attention of sight, thus becoming an important problem for the social and cultural coexistence. The work of graphic designer can reduce this problem through the concepts of visual identity applied on the enterprise building front, giving harmony in the colors and spaces where they can apply the advertising without to attack the urban beauty and esthetics.

Material educativo para familiares de recém-nascidos em terapia intensiva neonatal: percepção dos pais e equipe de saúde

Pós-graduação em Enfermagem - FMB

Gestión intelectual de las prácticas comunicativas en arquitectura : S, M, L, XL, el gran evento = The intellectual management of communication practices in architecture : S, M, L, XL, the big event

La tesis doctoral se centra en la posibilidad de entender que la práctica de arquitectura puede encontrar en las prácticas comunicativas un apoyo instrumental, que sobrepasa cualquier simplificación clásica del uso de los medios como una mera aplicación superficial, post-producida o sencillamente promocional. A partir de esta premisa se exponen casos del último cuarto del siglo XX y se detecta que amenazas como el riesgo de la banalización, la posible saturación de la imagen pública o la previsible asociación incorrecta con otros individuos en presentaciones grupales o por temáticas, han podido influir en un crecimiento notable de la adquisición de control, por parte de los arquitectos, en sus oportunidades mediáticas. Esto es, como si la arquitectura hubiera empezado a superar y optimizar algo inevitable, que las fórmulas expositivas y las publicaciones, o más bien del exponer(se) y publicar(se), son herramientas disponibles para activar algún tipo de gestión intelectual de la comunicación e información circulante sobre si misma. Esta práctica de “autoedición” se analiza en un periodo concreto de la trayectoria de OMA -Office for Metropolitan Architecture-, estudio considerado pionero en el uso eficiente, oportunista y personalizado de los medios. Así, la segunda parte de la tesis se ocupa del análisis de su conocida monografía S,M,L,XL (1995), un volumen que contó con gran participación por parte de sus protagonistas durante la edición, y de cuyo proceso de producción apenas se había investigado. Esta publicación señaló un punto de inflexión en su género alterando todo formato y restricciones anteriores, y se ha convertido en un volumen emblemático para la disciplina que ninguna réplica posterior ha podido superar. Aquí se presenta a su vez como el desencadenante de la construcción de un “gran evento” que concluye en la transformación de la identidad de OMA en 10 años, paradójicamente entre el nacimiento de la Fundación Groszstadt y el arranque de la actividad de AMO, dos entidades paralelas clave anexas a OMA. Este planteamiento deviene de cómo la investigación desvela que S,M,L,XL es una pieza más, central pero no independiente, dentro de una suma de acciones e individuos, así como otras publicaciones, exposiciones, eventos y también artículos ensayados y proyectos, en particular Bigness, Generic City, Euralille y los concursos de 1989. Son significativos aspectos como la apertura a una autoría múltiple, encabezada por Rem Koolhaas y el diseñador gráfico Bruce Mau, acompañados en los agradecimientos de la editora Jennifer Sigler y cerca de una centena de nombres, cuyas aportaciones no necesariamente se basan en la construcción de fragmentos del libro. La supresión de ciertos límites permite superar también las tareas inicialmente relevantes en la edición de una publicación. Un objetivo general de la tesis es también la reflexión sobre relaciones anteriormente cuestionadas, como la establecida entre la arquitectura y los mercados o la economía. Tomando como punto de partida la idea de “design intelligence” sugerida por Michael Speaks (2001), se extrae de sus argumentos que lo esencial es el hallazgo de la singularidad o inteligencia propia de cada estudio de arquitectura o diseño. Asimismo se explora si en la construcción de ese tipo de fórmulas magistrales se alojaban también combinaciones de interés y productivas entre asuntos como la eficiencia y la creatividad, o la organización y las ideas. En esta dinámica de relaciones bidireccionales, y en ese presente de exceso de información, se fundamenta la propuesta de una equivalencia más evidenciada entre la “socialización” del trabajo del arquitecto, al compartirlo públicamente e introducir nuevas conversaciones, y la relación inversa a partir del trabajo sobre la “socialización” misma. Como si la consciencia sobre el uso de los medios pudiera ser efectivamente instrumental, y contribuir al desarrollo de la práctica de arquitectura, desde una perspectiva idealmente comprometida e intelectual. ABSTRACT The dissertation argues the possibility to understand that the practice of architecture can find an instrumental support in the practices of communication, overcoming any classical simplification of the use of media, generally reduced to superficial treatments or promotional efforts. Thus some cases of the last decades of the 20th century are presented. Some threats detected, such as the risk of triviality, the saturation of the public image or the foreseeable wrong association among individuals when they are introduced as part of thematic groups, might have encouraged a noticeable increase of command taken by architects when there is chance to intervene in a media environment. In other words, it can be argued that architecture has started to overcome and optimize the inevitable, the fact that exhibition formulas and publications, or simply the practice of (self)exhibition or (self)publication, are tools at our disposal for the activation of any kind of intellectual management of communication and circulating information about itself. This practice of “self-edition” is analyzed in a specific timeframe of OMA’s trajectory, an office that is considered as a ground-breaking actor in the efficient and opportunistic use of media. Then the second part of the thesis dissects their monograph S,M,L,XL (1995), a volume in which its main characters were deeply involved in terms of edition and design, a process barely analyzed up to now. This publication marked a turning point in its own genre, disrupting old formats and traditional restrictions. It became such an emblematic volume for the discipline that none of the following attempts of replica has ever been able to improve this precedent. Here, the book is also presented as the element that triggers the construction of a “big event” that concludes in the transformation of OMA identity in 10 years. Paradoxically, between the birth of the Groszstadt Foundation and the early steps of AMO, both two entities parallel and connected to OMA. This positions emerge from how the research unveils that S,M,L,XL is one more piece, a key one but not an unrelated element, within a sum of actions and individuals, as well as other publications, exhibitions, articles and projects, in particular Bigness, Generic City, Euralille and the competitions of 1989. Among the remarkable innovations of the monograph, there is an outstanding openness to a regime of multiple authorship, headed by Rem Koolhaas and the graphic designer Bruce Mau, who share the acknowledgements page with the editor, Jennifer Sigler, and almost 100 people, not necessarily responsible for specific fragments of the book. In this respect, the dissolution of certain limits made possible that the expected tasks in the edition of a publication could be trespassed. A general goal of the thesis is also to open a debate on typically questioned relations, particularly between architecture and markets or economy. Using the idea of “design intelligence”, outlined by Michael Speaks in 2001, the thesis pulls out its essence, basically the interest in detecting the singularity, or particular intelligence of every office of architecture and design. Then it explores if in the construction of this kind of ingenious formulas one could find interesting and useful combinations among issues like efficiency and creativity, or organization and ideas. This dynamic of bidirectional relations, rescued urgently at this present moment of excess of information, is based on the proposal for a more evident equivalence between the “socialization” of the work in architecture, anytime it is shared in public, and the opposite concept, the work on the proper act of “socialization” itself. As if a new awareness of the capacities of the use of media could turn it into an instrumental force, capable of contributing to the development of the practice of architecture, from an ideally committed and intelectual perspective.