Rollbaserad åtkomstkontroll med geografisk avgränsning : En systematisk litteraturgenomgång av det befintliga kunskapstillståndet inom ämnesområdet

Rollbaserad åtkomstkontroll är en standardiserad och väl etablerad modell för att hantera åtkomsträttigheter i informationssystem. Den vedertagna ANSI-standarden 359-2004 saknar dock stöd för att geografiskt avgränsa rollbehörigheter. Informationssystem som behandlar geografiska data och de senaste årens ökade spridning av mobila enheter påkallar ett behov av att sådana rumsliga aspekter diskuteras inom kontexten av rollbaserad åtkomstkontroll. Arbetet syftar till att bringa klarhet i hur det befintliga kunskapstillståndet inom ämnesområdet rollbaserad åtkomst kontroll med geografisk avgränsning ser ut, och vilka aspekter hos detta som står i behov av vidare utveckling. Genom de teoretiska referensramar som skapats vid inledande litteraturstudier har en efterföljande systematisk litteraturgenomgång möjliggjorts, där vetenskapligt material selekterats genom fördefinierade urvalskriterier. Sammanställningen och analysen av den systematiska litteraturgenomgångens resultat har i samverkan med de teoretiska referensramarna lett fram till arbetets huvudsakliga kunskapsbidrag: en områdesöversikt där ämnets state-of-the-art presenteras och en strukturerad lista över angelägna forsknings- och utvecklingsbehov inom området.

The remote control ofmobile robot on theInternet

During last decades, the Internet teleobotics has been growing at an enormous ratedue to the rapid improvement of Internet technology. This paper presents theinternet-based remote control of mobile robot. To face unpredictable Internet delaysand possible connection rupture, a direct continuous control based teleoperationarchitecture with “Speed Limit Module” (SLM) and “Delay Approximator” (DA) isproposed. This direct continuous control architecture guarantees the path error of therobot motion is restricted within the path error tolerance of the application.Experiment results show the feasibility and effectiveness of this direct Internet controlarchitecture in the real Internet environment.

Kriminalitetens geografi : vardagsbrottslighetens spatiala fördelning i Borlänge

The aim of this thesis is to describe and analyze the geographical distribution of everyday criminality in the town of Borlänge during the year 2002 and to analyze which measures to be taken in the physical social planning to decrease this everyday criminality there. The term everyday criminality is here to be understood as those categories of crime that appear most frequently in the records of reports to the police every year. Here two kinds of crime have been in focus, thefts from cars and office burglary.In fulfilling this aim two main questions have been answered. The first one is how the everyday criminality was distributed geographically in the town of Borlänge during the year 2002. The second one is which measures to be taken in the physical social planning to decrease this everyday criminality in the town of Borlänge.In order to answer the first question a spatial autocorrelation analysis, Local Moran LISA has been used. This method is based on the measurement Moran´s I and shows the spatial autocorrelation for every single location. To answer the second question three different theories of crime prevention through environmental design have been studied and applied in the analysis. These are Jane Jacobs’ ideas about ”the living city”, Oscar Newman´s ideas about ”defensible space” and Ronald V. Clarke´s theories about crime prevention.The major conclusions that can be drawn from this thesis are that the risk of being exposed to thefts from cars, during the analyzed time period, was highest in Centrum and Hagalund and their surroundings. The lowest risk of being exposed to this type of crime was found in Domnarvet and Islingby, during the year 2002. The highest risk of being a victim of the crime office burglary was found in Hagalund and its surroundings and in the single area of Kvarnsveden. The corresponding lowest risk was found in Lergärdet and its surroundings and in Norra Backa and Kupolen. The measures that should be taken in order to decrease these types of criminality can be divided into overall changes and place-specific changes. When it comes to the crime thefts from cars a more attractive central business district, a better view of parking lots from nearby buildings, dividing of larger parking lot zones into smaller ones, migration of hidden parking lots and stronger access control to parking lots where problems with this kind of crime have occurred have been suggested as overall changes. The corresponding place-specific changes are to remove vegetation that is blocking the view, better lighting and to put up signs with information about increased risk of exposure to crime at parking lots with the most problems. To decrease the amount of office burglaries overall changes as to create a better view of the area from nearby surroundings, move bigger office compartments or divide them into smaller units, rebuild characteristic buildings and increase security by strengthening the access control to offices with these kinds of problems could be useful. Finally there are possibilities to decrease office burglary by using place-specific measures as surveillance cameras combined with signs containing information about these, high fences and better lighting around the buildings where a higher risk of being exposed to this kind of criminality is present.

Gränsdragning mellan arbete & fritid : Närvaro i sin frånvaro

Vårt syfte med denna studie är att ämna beskriva vilken betydelse det gränslösa arbetet får för chefsrollen, utifrån de förändringar som sker i dagens arbetsliv samt hur gränsdragningen mellan arbete och fritid hanteras. Vi valde att utföra vår studie i form av kvalitativa intervjuer, där vi intervjuade sex medarbetare inom en offentlig organisation i Dalarna, Sverige. Det resultat vi erhöll analyserades utifrån tidigare forskning och teorier. Resultaten i vår studie visar att cheferna direkt eller indirekt påverkas av förändringar som sker i arbetslivet och att det även är något som påverkar hur cheferna hanterar gränsdragningen mellan arbete och fritid. Studiens resultat visar vidare att cheferna menar att dessa förändringar bidrar till att förändra deras sätt att agera i chefsrollen och att det ställer andra krav på deras kompetenser. Resultatet visar också att kraven i arbetet måste vara rimliga, för att skapa balans mellan arbets- och privatliv och att det i första hand inte är de kvantitativa faktorerna i förhållande till arbetet som skapar en upplevelse av gränslöshet. Med kvantitativa faktorer menar vi de faktorer som traditionellt beskrivs som mer konkreta faktorer i arbetet, exempelvis arbetets utformning, arbetstiden, tillgängligheten eller antalet arbetsuppgifter att utföra. Istället belyser resultatet att en emotionell känsla av stress kan uppstå i relation till den egna upplevelsen av en känslig situation i arbetet eller när den egna kompetensen inte räcker till i arbetsutförandet och att det kan skapa en otydlig gräns mellan arbetstid och fritid.