472 resultados para digitala- och sociala medier
em Dalarna University College Electronic Archive
Resumo:
The use of social media has during the last couple of years increased and is now a major part of most of the organizations marketing strategies. But how does this fit with the Employer Branding strategies? And how does this affect the organizational attractiveness as an employer? These were two of the questions we wanted to examine and analyze. In order to answer these questions, we conducted interviews with six different companies divided into 3 subgroups. The intention of this was to get a wider perspective of how the implementation of social media in the Employer Branding could work. And could this change the recruitment process? What we could see afterwards is that more time is spent on taking references online through social media sites. Some say it is more honest than the traditional references that the candidate got to choose. Other conclusions that we could find was that it is important to use social media in todays market but it is crucial to use it in a proper way. Companies must form a strategy based on their Employee Value Proposition in order to reach the wanted receivers using social media. It is also important that the Employee Value Proposition is based on the companies corporate values.
Resumo:
Denna studie syftar till att skapa en frstelse fr generation ys attityder till reklam p dagens fyra strsta sociala medier. Generation y innefattar individer fdda mellan r 1980-1999. Dessa individer har vuxit upp i en tid med framfart av teknologiska produkter dr majoriteten anvnder sociala medier mer eller mindre dagligen. Denna grupp individer anses drmed bli det mest betydelsefulla kundsegmentet fr digital marknadsfring i framtiden. Fr att kunna besvara syftet har en kvalitativ metod tillmpats. Frfattarna utgick frst frn teorier som lg till grund fr den empiriska data som samlades in, fr att slutligen analysera resultatet tillbaka till teorierna. Detta utgjordes av fokusgruppsintervjuer fr att p s vis underska och erhlla frstelse om individers attityder gllande reklam p sociala medier. Vad som framkom av denna studie r att generation y i studien tolkas ha en positiv attityd till reklam frn fretag de sjlva valt att flja p sociala medier. Individerna tolkas ven ta till sig mer av reklam som r riktad personligt mot dem. I vilken utstrckning individerna tar till sig av reklamen kopplas ven ihop med vilket socialt medium den riktas frn. Vidare kan resultatet av denna studie ge dagens och framtida marknadsfrare en insikt i hur det betydande marknadssegmentet generation y uppfattar reklam i sociala medier, vilket kan mjliggra marknadsfringsinnovationer hos fretagen som vill strka varumrket och pverka konsumenternas kpintention positivt
Resumo:
Detta arbete r en kvalitativ fallstudie med syfte att underska hur ngra intervjuade lrare frn en gymnasieskola i sdra Norrland frhller sig till sociala medier, hur dessa lrare uppfattar att sociala medier pverkar deras integritet, yrkesetik, fostransuppdrag och pedagogiska arbete. Frgestllningarna arbetet har utgtt ifrn har berrt grnsdragningar mellan privatliv och offentlighet, hur lrare kan upptrda i sociala medier, hur lrare ser p vnskapsrelationer till elever, vilka eventuella pedagogiska vinningar respektive hot sociala medier kan tnkas medfra.Fr att besvara uppsatsens frgestllningar har intervjuer med sju anstllda lrare p en given gymnasieskola gjorts. De resultat som framkommit i denna studie, r bland annat att samtliga lrare r verens om att lrares privatliv pverkar deras yrkesroll i viss mn. Ifrga om vad lrare kan gra i sociala medier, med tanke p deras yrkesroll, var de flesta lrare verens om att brott mot skolans vrdegrund samt yrkesetiska principer var frbjudna, men ocks att lrare utver detta har ett visst ansvar ver hur man framstller sig sjlv i sociala medier. Gllande pedagogiska hot och vinningar, finns det ett potentiellt hot att lrares arbetsbrda kar, samtidigt r vinningen att lrares frstelse fr elever kan tillta.
Resumo:
Inom skolan har det lnge funnits webblsningar och andra Internetbaserade programvaror fr att elever och lrare ska kunna kommunicera med varandra p ntet och samtidigt kunna ha mjlighet till en mer flexibel undervisningsmetod. Sociala medier r ett vitt begrepp som nmns lite var stans idag, men vad innebr d sociala medier? Sociala medier r ett samlingsnamn p kommunikationskanaler som tillter anvndare att kommunicera direkt med varandra genom exempelvis text, bild eller ljud.
Resumo:
D skolans styrdokument gr gllande att informations- och kommunikationsteknik (IKT) ska integreras p olika stt i undervisningen ville jag underska dess potential fr lrande. Omrdet avgrnsades till att omfatta sociala medier som en digital lrresurs och syftet formulerades till att mer generellt beskriva hur sociala medier i undervisningen kan anvndas som en resurs fr lrande. Syftet r ocks att mer specifikt att beskriva hur detta kan anvndas som en resurs fr lrande i svenskmnet. Fljande frgestllningar formulerades: - Vilka mjligheter till lrande och kunskapsutveckling ger sociala medier om de integreras i undervisningen? - P vilka stt kan sociala medier anvndas i svenskundervisningen fr att stimulera lrande? Metoden som anvnts fr att svara p syftet r en allmn litteraturstudie. Tidigare publicerad forskning och litteratur inom omrdet har sledes granskats och analyserats fr att uppn syftet. I resultatet visade det sig att sociala medier kan fungera som en resurs fr lrande i undervisningen d dessa bl.a. mjliggr webbpublicering av texter som kan f eleverna att engagera sig i arbetet med texten fr att f den s bra som mjligt nr mottagarperspektivet ndras till att omfatta en autentisk publik och inte bara lraren. Den feedback eleverna kan f p sina texter r ocks vrdefull fr att motivera eleverna att skriva och publicera texter. Vidare pekar resultatet p att sociala medier kan fungera som en gemensam arena fr deltagande och samarbete kring t.ex. innehll vilket kan bidra till ett gemensamt kunskapsbygge. Sociala medier mjliggr ocks arbete med det vidgade textbegreppet, ett vl etablerat begrepp i svenskmnet som syftar till att arbeta med text ur ett vidgat perspektiv. Detta kan motivera och engagera elever som t.ex. tycker att skriftbaserat berttande r svrt och jobbigt.
Resumo:
I denna uppsats har jag underskt vilka utbildningsmedier som anvnds p ngra skolor i utvalda kommuner i Dalarnas ln: lvdalen, Orsa, Mora och Falun, samt vilken pverkan dessa medier kan ha p elevernas inlrning. Uppsatsens vergripande syfte r att bidra med kunskap om hur utbildningsmedier kan anvndas i undervisningen i grundskolan samt hur elevers lrande kan pverkas av medier med audiovisuell information. Denna uppsats har fljande forskningsfrgor: Hur vanligt r det att olika utbildningsmedier anvnds i undervisningen och vilka typer av medier r vanligast? Vilken effekt kan utbildningsmedier ha p elevernas inlrningsfrmga? Och hur kan mediepedagogik vara ett redskap i undervisningen? Uppsatsens frgestllningar besvaras genom kvantitativa metoder i form av en enkt och ett experiment. Enktunderskningen visa att medier ofta anvnds som komplettering till undervisning p dessa utvalda skolor och de medier som anvnds mest r video/film, bild/foto och internet. Experimentets resultat tyder p att det finns elever som troligtvis lr sig bttre genom att anvnda medier. Detta visades d experimentgrupperna som under en lektion fick titta p en video visade strre inlrning n kontrollgrupperna som endast lyssnade p en frelsning utan std av ngra utbildningsmedier.
Resumo:
Sexism och knsdiskriminering r mnen som idag exponeras mycket i media. De tar stor plats och bddar fr diskussion bde i sociala medier och i verkligheten. Betrffande knsdiskriminering i reklam r det oftast fall dr kvinnor r utsatta fr stereotypisk portrttering och objektifiering som leder till en offentlig debatt, men de senaste ren har visat p att liknande fall fr mn kar. Denna kvalitativa studie har som syfte att underska och kartlgga utfrandet av knsdiskriminering i svenska annonser i en visuell innehllsanalys, fr att sedan jmfra vad som srskiljer friade och fllda fall. Reklamombudsmannens kriterier fr knsdiskriminerande reklam ligger till grund fr bedmande av material, samt definiering av analysens kategorier. I bde friade och fllda fall visade sig bildens utformning och de portrtterade personerna vara av hgsta relevans och motiv fr att anmla eller dma en annons fr knsdiskriminering. Resultatet visade p att frekomsten av objektifierande reklam uppmrksammas och flls mer n schabloniserande reklam, samt att annonser som visade strre exponering av hud inte ndvndigtvis var den som flldes mest d flera av fallen visade en tydlig koppling till den marknadsfrda produkten.
Resumo:
The purpose of this thesis is to study the literacy formed when a class blog is used as a tool for students studying history and explore how this particular literacy is used to generate historical knowledge. The study was conducted during the course of a project in which ninth-grade students contributed entries to a common blog in the form of a diary written by individuals who experienced the Second World War. Its three major objectives were to study the students' perception of the blog in relation to their gender and level of historical knowledge; how they and their teacher esta-blished and used the formed literacy; and how the students related to this in the production of historical knowledge. In analyzing the results, a concept of literacy was used based on seven writing practices all linked to the new medium and history education. The study was based on a questionnaire, interviews and various student texts. In order to perform a content analysis on the study results a theoretical framework for historical conscious-ness was included. The results show that in using the writing practices a literacy characterized by colla-borative authorship was formed. The study concludes that this affects both what and how the students learn. Together they show each other that history is comprised of many small stories, not necessarily strictly coherent with the general history as told by their textbooks. Examining the students blog entries made a new learning process visible that enabled the enhancement of their historical consciousness.
Resumo:
The written word surrounds us round the clock. Consequently, it is difficult to determine the border between childrens school literacy and their vernacular literacy outside school. The aim of this article is therefore to describe some everyday literacy events and their relation to literacy events in grade 5 in school. The concept literacy covers broader ways of reading and writing and is understood in the social context in which it is used and acquired. Children use different written modes of communication outside school, for example, Facebook and blogs, but seldom books. In school, on the other hand, they usually write with a pen and read books made of paper. The childrens vernacular literacy practices and school literacy practices meet during school breaks, where students texting and typing are visible. The different use of modes, tools and literacy events among students are something that probably should be problematized and discussed within schools with the aim of drawing on everyday practices to enhance educational development.
Resumo:
Syfte: Att underska patienternas upplevelser efter en hjrtinfarkt samt deras behov av std efter hemgngen frn sjukhuset. Metod: Systematisk litteraturstudie. Resultat: Patienterna upplevde ofta knslor som irritation, vrede, depression, emotionella problem och uppfattade sig vara en brda fr sin omgivning tiden efter hjrtinfarkten. De upplevde sig vrdelsa och utan livsgldje relaterat till minskad energi fr dagliga aktiviteter och oro fr en ny hjrtinfarkt. Oro fanns ven infr en nyupptckt rdsla fr dden och bristande kunskap om sjukdomen. Patienterna var tvungna att lra sig att leva med frndringar i hlsa, livsstil, emotionella reaktioner samt arbete och sociala aktiviteter. verlevnad upplevdes vara en motivation fr alla patienter att ndra sitt beteende. Stdet efter hjrtinfarkten var viktigt och patienterna knde press fr att vara bde fru/man, mamma/pappa, vn och beskyddare. Slutsats: Det fanns en stark vilja frn patienterna att ha ngon form av lngsiktig kontroll och std som pgick efter hjrtrehabiliteringen. Patienterna ville att en sjukskterska skulle st fr uppfljning och bland annat komma efter ett r och g igenom allt i ett pminnande och klargrande syfte. Sjukskterskans roll lyftes d patienterna upplevde att de stod fr kontinuitet, std, skerhet och praktisk hjlp.
Resumo:
Denna studie genomfrdes som en litteraturstudie dr syftet var att underska vad det kan innebra att vara nyutexaminerad sjukskterska, samt vilka faktorer i arbetsmiljn som pverkade deras hlsa och arbetstillfredsstllelse den frsta tiden i arbetslivet. Vetenskapliga artiklar sktes med hjlp av skmotorerna CINAHL, PubMed och Medline. Artiklar med kvantitativ ansats (n= 12) och kvalitativ ansats (n=6) inkluderades i studien. Efter att materialet granskats med hjlp av granskningsmallar som erhlls frn Hgskolan Dalarna, inkluderades totalt 18 vetenskapliga artiklar med medelhg (n=3) och hg (n= 15) kvalitet i resultatet i litteraturstudien. Resultatet delades upp i 9 underrubriker som ansgs svara p studiens syfte och frgestllningar. Resultatet pvisade att mobbing, verbala vergrepp och stress var faktorer som pverkade de nyutexaminerade sjukskterskornas hlsa och arbetstillfredsstllelse negativt medan en trevlig och stdjande psykosocial arbetsmilj och tillgng till handledare och/eller mentor var ngot som pverkade de nyutexaminerade sjukskterskorna positivt. Konklusion: den psykiska och sociala arbetsmiljn som de nyutexaminerade sjukskterskorna mtte var en viktig faktor fr deras frmga att anpassa sig till den nya rollen som sjukskterska. Det fanns faktorer i den psykosociala arbetsmiljn som visade sig pverka kvaliteten p det arbete de nyutexaminerade sjukskterskorna utfrde samt ven pverkade deras hlsa och arbetstillfredsstllelse.
Resumo:
För den som reflekterar över de religiösa traditionernas försvagade roll och huruvida medier har kommit att ersätta kyrkor och församlingsliv så pekar mina resultat i riktning mot att konsumtion av spelfilm alldeles utmärkt kan innefatta gestaltningar av centrala existentiella frågor som hos individer förankrar föreställningar om livets mening, skuld och ansvar samt moraliska ideal att leva efter i sitt liv här och nu. Men när det gäller människans bearbetning av en dialogens relation till tillvaron som totalitet som den svenske religionspsykologen Hjalmar Sundén en gång uttryckte det, dvs relationen till verklighetens yttersta väsen tycks filmmediet inte utkonkurrera traditionell religion.
Resumo:
Projektet Innowent - en regional arena fr samverkan och hllbar tillvxt r ett exempel p ett frsk att utveckla samverkan mellan fretag och offentliga organisationer i syfte att strka den regionala ekonomiska utvecklingen. Projektet genomfrdes av Stiftelsen Teknikdalen och Hgskolan Dalarna. Den hr rapporten avgrnsas till Teknikdalsdelen. I rapporten fokuseras fljande frgestllningar: - Hur beskriver de involverade aktrerna att projektet genomfrts och vad det resulterade i? - Vilka erfarenheter kan dras frn att i projektform arbeta med att utveckla frutsttningar fr att tillvxtfretag kan etableras och om detta skapar regional ekonomisk utveckling i sin frlngning, t.ex. i for av om det underlttar att branschkluster kan etableras? Kluster, d.v.s. ansamlingar av fretag som samverkar inom en bransch i en region, anses kunna spela en viktig roll och drfr beskrivs ngra grundlggande tankar om detta fenomen. Eftersom utvecklingen av en inkubator spelat en central roll i projektet, och att dess verksamhet kan i frlngningen antas understdja att kluster bildas, beskrivs vilken funktion en inkubator kan ha fr att utveckla nya fretag. D coacher spelar en viktig roll i en inkubator beskrivs ngra olika infallsvinklar p hur denna roll kan spelas. Avslutningsvis behandla ngra bakomliggande tankar fr att skapa vad som benmns som hllbar affrsutveckling (Corporate Social Responsibility (CSR)) och som kan ses som det fundament som delprojektet Hllbar affrsutveckling vilat p. Resultatet av projektet InnoWent (Teknikdalsdelen) kan sammanfattas som att det har bidragit till att utveckla en befintlig inkubator genom att bygga upp en fungerande organisation med ett ntverk av aktrer i form av en utvidgad och bttre organiserad idjakt. Det inledande steget i inkubatorn har gjorts om till Business Start och antalet antagningstillfllen tredubblats. Projektet har utvecklat en verksamhet runt konceptet hllbar affrsutveckling, bl.a. genom att detta inkluderats i inkubatorn och genom att nya projekt inom detta omrde hller p att initieras. Det har skett en framgngsrik satsning p att n ut med information om verksamheten genom att anvnda sociala medier som Facebook och Twitter, liksom att bygga internationella ntverk. Dremot kvarstr problem att hantera hur fretagen, framfr allt i det avslutande skedet av inkubatorn, lttare kan f tillgng till riskvilligt kapital. Projektet InnoWent framstr i flera avseenden som framgngsrikt, ven om svrigheter inte saknats.
Resumo:
Detta examensarbete har genomfrts med syfte att underska bildundervisning ur bildlrarnas perspektiv med fokus p bildanalys och bildsamtal. Underskningen lyfter ven bildlrarnas syn p Lgr11 och bildmnets aspekter om lrande utifrn ett sociokulturellt perspektiv. Examensarbetet har genom en kvalitativ forsknings-metod underskt hur bildlrare arbetar med bildanalys och bildsamtal i under-visningen. Underskningens empiriska material bestr av sju kvalitativa intervjuer med bildlrare behriga fr bildmnet i grundskolan. Intervjumaterialet har analyserats utifrn en tematisk analys. Underskningen visar att bildlrarna r eniga gllande bildmnets kommunikativa och sprkliga syfte, vilket de hvdar r meningsfullt fr elevernas kunskapsutveckling. Bildlrarna framhller att bildanalys r en grund fr deras bildundervisning. De presenterar en positiv syn p lroplanens vergripande beskrivning av bildmnets centrala innehll som ppnar upp fr en tolkningsfrihet. Bildanalys och bildsamtal framhvs i underskningen som betydelsefulla moment i bildundervisningen som utvecklar elevernas lrande. Detta r utifrn ett sociokulturellt perspektiv p lrande relevant d bildanalys och bildsamtal genomfrs i meningsskapande och sociala sammanhang, dr eleverna utvecklar sina bildsprkliga frmgor tillsammans.
