How to avoid Copenhagen : An experimental economic approach to climate negotiations

This study got its origin in the failed climate negotiations in the Copenhagen 2009 summit. By conducting a public good game, with participants from China and Sweden, my study indicates that previous studies on public good games can predict the outcome of the game to a quit large extent even though most of my statistical tests came out statistically insignificant. My study also indicates that by framing the game as climate negotiations there were no statistical significant difference on the level of contributions in comparison to the unframed versions of the game. The awareness of the issues with emissions, global warming and other environmental problems are pretty high but even so when push comes to shove gains in the short run are prioritized to gains in the long run. There are however hypothetical willingness to come to term with the environmental issues. The results of the study indicate that the outcome of the Copenhagen summit can be avoidable but would need additional experiments made on cultural differences and behavior.

I skuggan av kulturella stereotypier : perspektiv på forskning om genus, jämställdhet och etniska relationer i Sverige

In the shadow of ethno-cultural stereotypes: gender, equity and ethnic relations in Sweden Scientific debates about cultural differences between ”Swedes” and migrants/ethnic minorities in Sweden have fuelled stereotypical categorizations and a socio-cultural demarcation between ”us” and ”them”. The authors argue that this development has underpinned constructions of foreignness. In the light of a critical review of the current debate on honour related violence, the authors discuss – inspired by Georg Simmel’s and Erving Goffman’s classic texts on the stranger, the stigma and the construction of foreignness – alternative understandings of culture and politics of belonging with a focus on gender, agency and identity formation. Formation of cultural and ethnic identity should be related, the authors conclude, to a dynamic interplay between the past and the present. Moreover, the social dimension should be highlighted, in order to avoid a stigmatizing culturalism.

Att leva som man lär : Implementering av företagskultur vid företagsförvärv

Så mycket som 83 % av alla företagsförvärv misslyckas med att öka aktieägarvärde och hela 53 % minskar till och med i aktieägarvärde (Daniel & Metcalf, 2001). Det är mycket lättare att göra själva affären, än att få den att fungera menar Nguyen & Kleiner (2003). Misslyckade företagsförvärv beror oftast på kulturella skillnader mellan företag och implementering av företagskultur är en nyckelfaktor för ett framgångsrikt företagsförvärv (Lodofors & Boateng, 2006). Syftet är att undersöka implementering av företagskultur efter ett företagsförvärv och att kartlägga ledningens och mellanchefernas egna upplevelser av framgångsfaktorer och svårigheter under processen. I den teoretiska referensramen definieras företagskultur och beskrivs utifrån ett flertal kulturella nivåer där värderingar får särskild uppmärksamhet då studien fokuserar på värdegrundsarbete. Det görs även en beskrivning av olika sätt att utveckla kulturer på. Vidare beskrivs faktorer som ledning och chefer bör ta hänsyn till vid implementering av företagskultur. Dessa är ledarskap, förtroende och lärande (Schein, 2010, Nguyen & Kleiner, 2003, Lakshman, 2011, Bijlsma-Frankema, 2001 m.fl.). För att undersöka studiens syfte har en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer genomförts. Undersökningen grundar sig på intervjuer med ledning och mellanchefer på Fastighetsbolaget AB. Resultatet visar att bolagets implementering av värderingar upplevs av de flesta respondenter som väldigt framgångsrik. Framgångsfaktorer i deras värdegrundsarbete sammanfattas med att ta det bästa av två världar, anpassa struktur efter önskad kultur, leva som man lär, ha transparens i information och beslut, skapa en gemensam syn på värderingar och uppföljning av medarbetares upplevelser. Den svårighet som diskuteras är kring att skapa en gemensam värdegrund i hela bolaget. Studiens slutsats är att implementering av företagskultur efter ett företagsförvärv handlar om att ledare måste leva som de lär och att ledningen måste skapa förutsättningar för det och arbeta med uppföljning av medarbetares upplevelser.

Distriktssköterskors upplevelser och erfarenheter av patientundervisning till personer med diabetes – utifrån ett personcentrerat förhållningssätt : En kvalitativ studie

Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upplevelser och erfarenheter av patientundervisning till patienter med diabetes samt att identifiera aspekter som kan relateras till ett personcentrerat förhållningssätt. Metod: Deskriptiv design med kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer användes vid datainsamlingen. Vid urvalet användes strategiskt urval. Nio intervjuer utfördes med distriktssköterskor på sex olika vårdcentraler i Mellansverige. Vid analysen användes kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Distriktssköterskorna önskade mer kunskap om invandrares kost- och motionsvanor. Distriktssköterskorna uttryckte att det var roligt och spännande med patientundervisning och att det var viktigt att de var engagerade. Distriktssköterskorna ville arbeta mer i team och de upplevde att de hade för lite tid avsatt för patientundervisning. De ansåg att de arbetade personcentrerat men det var svårare att arbeta personcentrerat vid gruppundervisning än vid enskild undervisning. Slutsats: Distriktssköterskor bör ha god kunskap om kulturella skillnader hos patienter med diabetes. Distriktssköterskorna upplever brist på tid- och resurser och önskar samarbeta mera i team. Det är viktigt med ett personcentrerat förhållningssätt där distriktssköterskorna utgår från den enskilda individen. En distriktssköterska som är engagerad och trivs med sitt arbete kan lättare klara av det ökade trycket och arbetsbelastningen.

Being a bridge : Swedish antenatal care midwives’ encounters with Somali-born women and questions of violence; a qualitative study

Background: Violence against women is associated with serious health problems, including adverse maternal and child health. Antenatal care (ANC) midwives are increasingly expected to implement the routine of identifying exposure to violence. An increase of Somali born refugee women in Sweden, their reported adverse childbearing health and possible links to violence pose a challenge to the Swedish maternity health care system. Thus, the aim was to explore ways ANC midwives in Sweden work with Somali born women and the questions of exposure to violence. Methods: Qualitative individual interviews with 17 midwives working with Somali-born women in nine ANC clinics in Sweden were analyzed using thematic analysis. Results: The midwives strived to focus on the individual woman beyond ethnicity and cultural differences. In relation to the Somali born women, they navigated between different definitions of violence, ways of handling adversities in life and social contexts, guided by experience based knowledge and collegial support. Seldom was ongoing violence encountered. The Somali-born women’s’ strengths and contentment were highlighted, however, language skills were considered central for a Somali-born woman’s access to rights and support in the Swedish society. Shared language, trustful relationships, patience, and networking were important aspects in the work with violence among Somali-born women. Conclusion: Focus on the individual woman and skills in inter-cultural communication increases possibilities of overcoming social distances. This enhances midwives’ ability to identify Somali born woman’s resources and needs regarding violence disclosure and support. Although routine use of professional interpretation is implemented, it might not fully provide nuances and social safety needed for violence disclosure. Thus, patience and trusting relationships are fundamental in work with violence among Somali born women. In collaboration with social networks and other health care and social work professions, the midwife can be a bridge and contribute to increased awareness of rights and support for Somali-born women in a new society.

Faktorer som påverkar omvårdnaden av patienter från olika kulturer inom palliativ vård – en litteraturöversikt

När befolkningen i Sverige blir allt äldre kommer det bland annat leda till ett ökat sjukvårdsbehov. I genomsnitt har människor födda i länder långt från Norden sämre hälsa än personer födda inom Norden, de kan ha en annan kultur och tolka kommunikationen inom vården annorlunda. Syfte: Att beskriva faktorer som påverkar omvårdnaden av patienter och anhöriga från andra kulturer inom palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt. Resultat: Är baserat på nio vetenskapliga artiklar. Det fanns kulturella skillnader i synen på allvarlig sjukdom och död. Inom flera kulturer är det tabubelagt att tala om döden och detta var sjuksköterskorna inom västerländsk kultur oerfarna vid, de var mer vana vid en rak och ärlig kommunikation med patienterna. Sjuksköterskorna hade kommunikationssvårigheter med patienter och närstående då de inte hade samma språk. Det var även svårt och tidskrävande att finna lämpliga tolkar som kunde hantera känsliga ämnen relaterat till palliativ vård. Konklusion: Sjuksköterskor upplevde att möten med patienter och anhöriga från andra kulturer ofta var svåra om de inte pratade samma språk. Trots detta upplevde sjuksköterskorna arbetet som tillfredsställande. Det framkom att för lite tid och stress var ett av problemen samt att behovet av tolkar var stort.

Äldre invandrares från före detta Jugoslaviens förväntningar i mötet med sjuksköterskor i Sverige : -En kvalitativ intervjustudie

Dagens samhälle blir allt mer mångkulturellt. Det ställer högre krav på både omvårdnaden och sjuksköterskan. Sjuksköterskans eventuella brist på kompetens om kulturskillnader kan skapa kulturkrockar, missförstånd och felaktig omvårdnad. Syftet med studien var att undersöka vilka förväntningar äldre invandrare från förre detta Jugoslavien har i möten med sjuksköterskan i Sverige samt hur sjuksköterskans kompetens kan skiljas från undersköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Metod: Studien är kvalitativ med en induktiv ansats och baseras på sex intervjuer med äldre invandrare som ursprungligen kom från fd. Jugoslavien. Personlig kontakt togs med informanterna om deltagande i undersökningen genom serbiska/bosniska/kroatiska/makedoniska. Författaren informerade om studien och att de som ville delta kontaktade författaren. Insamlat material analyserades systematiskt med innehållsanalys. Resultat: Det som framkom att de äldre invandrarna förväntade sig i mötet med sjuksköterskan presenteras i följande fem kategorier; Att få bekräftelse för uttalade behov; Empatisk kontakt; Kommunikation och dialog i mötet; Respekt för sina värderingar och syn på hälsa och Trygghet. Slutsatsen: omvårdnad av äldre patienter med en annan kulturell bakgrund kräver båda kulturell kompetens och professionellt förhållningssätt. Sjuksköterskan behöver kunna identifiera patientens vårdbehov och i detta fallet även övergå de språkliga barriärer och nå patienten och förstå deras behov.

Guides of the Falu Mine : Perceptions of Differences and Similarities onDomestic and International Visitors

Industrial heritage tourism has been in focus for many academic studies and tourism is an alternative developmental tool for mines and contributes to their economic success. This thesis is about the Falu Mine in Dalarna, Sweden, which has World Heritage status since 2001 and is one of the biggest attractions in the region. Its history and cultural importance are reasons for the importance of preserving the heritage. The Falu Mine is under the management of the Great Copper Mountain Trust and one of their ambitions is to ensure the continuous popularity among domestic and international visitors. In order to gain a better understanding of the visitors and to find strategies to improve performance, a visitor survey has been conducted in the summer of 2011. It is the authors believe that the guides of the Falu Mine have the best available insight and that their perceptions help to add to the understanding about the visitors. Therefore, this thesis aims to explore the perceptions of the guides about their visitors, to investigate how the perceptions correspond to the statistical results and to study if there are any differences between domestic and international visitors. The mixed methods approach will increase the depth and accuracy of the results, by linking qualitative with quantitative data. The results show that differences between domestic and international visitors exist, both proven by interviews with the guides and the visitor survey. These differences occur in the factors, such as level of education of the visitors, group size and number of children in the group, knowledge of the visitors prior to and after the visit, sources of information and the fulfillment of the visitor expectations. The perceptions emphasize how these differences impact the guided tours. The guides of the Falu Mine have to be aware of those differences in order to adjust the tour accordingly, as well as the management of the Falu Mine can use this knowledge in order to identify strategies for improving performance.