Vad påverkar föräldrars sätt att tillgodose barns behov av regelbundet umgänge? : En applikation på Theory of Planned Behaviour

Föreliggande undersökning var en attitydundersökning baserad på Theory of Planned Behaviour där attityd, subjektiv norm, upplevd kontroll samt intention anses kunna predicera beteende. Syftet med undersökningen är försöka ta reda på vilka faktorer som påverkar hur mycket tid man som förälder umgås med sina barn efter en separation eller skilsmässa eftersom många barn i den situationen förlorar kontakten med den ena föräldern. 36 försöksdeltagare besvarade ett frågeformulär bestående av 31 frågor och påståenden gällande umgänge. Resultaten visar att tiden man som förälder umgås med sina barn efter en skilsmässa beror på intention och upplevd kontroll. Intentionen förklaras av upplevd kontroll och dom förväntningar man upplever från omgivningen. Attityden hade endast liten betydelse i modellen.

Kvinnors hantering av värkarbete vid planerad hemförlossning

BakgrundHemförlossningar är fortfarande vanligt förekommande internationellt och ofta enda alternativet för många kvinnor i låginkomstländer. Nederländerna är ett av få industrialiserade länder där planerade hemförlossningar fortfarande är norm för friska, gravida kvinnor. Forskning har visat att det är lika säkert för kvinnor med lågriskgraviditeter i Nederländerna att föda hemma som att föda på sjukhus. I dag är hemförlossningar i Sverige inte ett alternativ inom det officiella hälso- och sjukvårdssystemet. Om svenska kvinnor erbjuds fritt att välja var de skulle kunna tänkas föda, skulle hemförlossningarna vara 10 gånger fler. Kvinnor som väljer att föda hemma har en inställning till födandet som en naturlig process och att den kvinnliga kroppen har skapats för att kunna föda.SyfteSyftet med denna studie är att beskriva hur kvinnor hanterar värkarbetet vid en planerad förlossning i hemmet.MetodEn kvalitativ innehållsanalys av 118 slumpmässigt utvalda enkätsvar. Studien grundar sig på svaren på en öppen fråga, ur ett frågeformulär, riktad till kvinnor som fött eller planerade att föda i hemmet.ResultatI kvinnornas beskrivning av sin hemförlossning identifierades fyra huvudkategorier som beskriver hur kvinnorna hanterar värkarbetet vid planerad hemförlossning; Att vara kvar i vardagen och utföra vardagssysslor, genom fysisk och mental aktivitet, naturlig smärtlindring samt genom omgivande stöd. SlutsatsSlutsatsen är att kvinnorna stannar kvar i vardagen samtidigt som det sker ett mirakel och detta underlättar hanteringen av värkarbetet. Det finns ingen skiljelinje mellan graviditet och förlossning som det annars gör när kvinnorna föder på sjukhus.

Att vara sig själv i TV : En studie om heteronormativitet och könsroller i dagens svenska homestylingprogram

Heteronormativiteten är den norm som är starkast i vårt svenska samhälle och omedvetenheten kring den är stor bland gemene man. Problematiken med att låta dessa normer styra i det dolda kan medföra att de som inte platsar in drabbas av utanförskap. Syftet med den här studien är att undersöka om fyra svenska homestylingprogram bekräftar eller avviker från heteronormativiteten, hur de gör det och om det är någon skillnad mellan dessa program. Undersökningen har utförts genom att använda diskursanalys enligt Michel Foucaults beskrivning av detta samt genom inspiration från Eva Bolanders dissertation (2009) om hennes analys av sexualupplysningsprogram. Vår analys redovisas under fem teman och varje program ställs upp var för sig. Analysen visar att dessa fyra program både avviker och bekräftar heteronormerna. När det gäller yrken och arbetsuppgifter och utseende visar vår analys att de fyra homestylingprogrammen bekräftar heteronormativiteten i mycket hög grad men när det gäller jargong, sexuella läggningar samt utförande av uppgifterna avviker programmen till ganska stor del eftersom de inte följer det typiskt heteronormativa kännetecknen i särskilt hög grad. En jämförelse mellan dessa fyra program visar att TV4:s program Äntligen hemma var det program som mest bekräftade heteronormerna och att de andra tre var svåra att rangordna eftersom de alla avvek från normerna men på skilda sätt.

Sociala faktorers inverkan på elevers intentioner till högre studier : En applikation av Theory of planned behavior

Denna studie grundar sig på en enkätundersökning av 59 gymnasieungdomars intentioner till att inom de närmaste 5 åren påbörja studier vid högskola eller universitet. Undersökningen är baserad på Theory of planned behavior och syftar till att testa teorins pålitlighet i att besvara vilken av de socialt betingade bakgrundsfaktorerna attityd, subjektiv norm och upplevd beteendekontroll som utgör den bästa prediktorn för undersökningsdeltagarnas intentioner. Därtill undersöks dessa faktorers samband med föräldrarnas utbildningsnivå. Theory of planned behavior visade sig vara ett reliabelt mätinstrument gällande studiens övriga frågor, där den upplevda beteendekontrollen och den subjektiva normen utgjorde signifikanta prediktorer gällande undersökningsdeltagarnas intentioner. Därtill påvisades samband mellan föräldrars utbildningsnivå och deltagarnas intentioner samt subjektiva norm. Författaren menar att studier likt denna ger ett värdefullt bidrag till det viktiga arbetet med att förverkliga den svenska skolans likvärdighetsmål.

Integration eller illusion : et deviance-perspektiv

Integration or illusion – a deviance perspective Denmark experienced one of its most successful periods of economic growth in 2004– 2008 with a tremendous reduction of unemployment, which in June 2008 was around. 1.5 percent, far below the expected level of structural unemployment. In the wake of this development the lack of utilization of migrants’ educations and skills became, once again, a core concern. The political, societal and academic debate followed to a great extent the traditional top-down approach to the problem and revolved around two axes: 1. How effective the labour market was/is to make use of migrants’ skills. 2. Whether there were patterns of over-education as expression of institutional and societal discrimination. The focus of the present study is, however, quite different: We examine the pattern of deviance in relation to labour market participation (not integration), and instead of searching for explanations for the lack of integration, we attempt to identify and explain the deviance pattern as a product of institutionally inherent possibilities and barriers on the one hand and articulating immigrants as rational actors (not victims) on the other. We argue that deviance is not only a more fruitful theoretical and analytical framework than integration and discrimination. Taking departure in empirical evidence on immigrants’ preferences and behaviour as bounded rational actors, and how they actually articulate their everyday life practical experiences, including adjustment of what they want and what they can, the deviance perspective, we believe, also reduces the theoretical and normative biases, that characterises the discrimination and integration framework, and provide more reliable explanations. 

Barnen och stadsrummet : relationer mellan kompetens, ålder och delaktighet

Children and urban space – relations between competence, age and participation In this paper we focus on how children and adults discuss children’s competence in urban space, and how this relates to the age of the child. Spatial competence is linked to the possibility to experience and participate in urban space. Gaining spatial competence thus requires children to be allowed to make experiences in public space. However, our research suggests that age is the organizing norm regarding who is viewed as competent enough to gain access to and participate in urban space. Firstly, spatial competence is related to age-based categories, where children and adults are viewed as homogeneous categories. Adults are viewed as spatially competent while children are viewed as non-competent. Secondly, spatial competence is related to chronological age and defined from an adult perspective which means that increased chronological age is equated with increased competence. It is shown that chronological age is the organizing norm also for how children order other children within the category of children in terms of how spatially competent they are

Barnfri : en stigmatiserad position

Childfree: a stigmatized position International research has addressed the subject but in Sweden voluntary childlessness has until now been overlooked. This article draws on qualitative, semi-structured interviews with 21 Swedish childfree women. The interviews focused their decision not to have children and attitudes they faced due to their rejection of motherhood. They all had encountered pressure to conform to a pronatalistic norm, proclaiming parenthood to be self-evident in an adult normal life. The results highlight different strategies used by the women to avoid instigating the dislike of those around them. The article argues that understanding childfree as a stigmatized position helps providing new insights to what conditions the social relations between the childfree and ‘the normals’, i.e. persons who advocate having children. Further, viewing the childfree as a stigmatized group has theoretical implications that contribute to developing Goffman’s classical theory of social stigma.

Mellan raderna där normerna får fäste : En diskursanalys av tre läsläror ur ett genusperspektiv

Syftet med denna studie har varit att med en diskursanalys granska tre läsläror för årskurs 1-3ur ett genusperspektiv för att uppmärksamma hur könsnormer konstrueras och reproducerasi texten. Jag har undersökt hur karaktärerna skildras, resonerat kring hur eleverna kan påverkasav böckerna och sett om läslärorna är förenliga med läroplanen. Studien är kvalitativ med etthermeneutiskt förhållningssätt. Hirdmans teorier kring genuskontraktet, isärhållandet avkönen och hierarkin med mannen som norm, är grunden till analysen.Resultatet visar att traditionella könsnormer både konstrueras och reproduceras i läslärornastext och bild men i varierande mängd. Alla tre läsläror genomsyras av en mansnorm och dentydliga uppdelningen mellan barnen bidrar till ett upprätthållande av patriarkala strukturer.Huruvida läslärorna är förenliga med läroplanen är svårt att avgöra eftersom resultatet frånanalyserna inte är entydigt och läroplanen ger utrymme för en egen tolkning.

Cambios en el uso de la lengua meta en el aula tras la introducción de Lgy 11 : Una revisión sistemática de literatura con el objetivo de investigar si ha cambiado el uso de la lengua meta en la enseñanza de lenguas modernas tras la introducción de Lgy 11

Resumen: La tesina investiga si ha cambiado el uso de la lengua meta en la enseñanza de lenguas modernas en la escuela sueca tras el inicio de Lgy 11. El estudio se realiza a través de una revisión sistemática de literatura. Vemos que en nuestro campo de investigación faltan estudios profundos. Los estudios encontrados indican un aumento del uso de la lengua meta en el aula tras el inicio de Lgy 11. Sin embargo, en pocas situaciones parece cumplirse la norma que indica que todo lo esencial de la enseñanza debe realizarse en la lengua meta. Las unidades de gramática parecen ser el segmento de la enseñanza en el cual los profesores usan el sueco más extensamente. Según los estudios analizados solamente una profesora incorpora la lengua meta cuando enseña la gramática. No obstante, la mayoría de los profesores expresan que la gramática es una parte esencial de la enseñanza de lenguas modernas

Partnerlös och Barnfri : Friheten och ensamheten med singelskap

Med denna uppsats har vi velat ta reda på hur singlar över 30 år upplever sitt singelskap samt hur de förhåller sig till att inleda partnerskap och att skaffa barn. Singel är ett begrepp som inrymmer många olika aspekter och perspektiv. Genom individuella intervjuer har vi tagit del av 4 kvinnliga singlar och 4 manliga singlars egna upplevelser, alla är över 30 år och bosatta i mellan Sverige. Vi har analyserat det empiriska materialet vi fått fram med hjälp av vår teoretiska utgångspunkt som berör modernitetens samhälle där individen skapar sin självidentitet och livsstil utifrån sin kontext. Singlarna har givit oss en bild av deras liv och deras inställning till den norm om parrelationer och att skaffa barn som finns i vårt samhälle. Det empiriska materialet vi fått tillgång till har tolkats och analyserats med hjälp av Grounded theory. Vårt resultat visar på individens strävan efter känslan av frihet och oberoende. Singlarna är nöjda över sin livsstil men uppger att det kan finnas en saknad av någon ibland. En ambivalens uppstår mellan deras känsla av frihet till den ensamhet de kan uppleva. Upplevelsen av singelskapet och synen på partnerskap och barn mellan män och kvinnor visar sig inte vara så olik.

Estimation of genetic variance for macro- and micro-environmental sensitivity using double hierarchical generalized linear models

Background: Genetic variation for environmental sensitivity indicates that animals are genetically different in their response to environmental factors. Environmental factors are either identifiable (e.g. temperature) and called macro-environmental or unknown and called micro-environmental. The objectives of this study were to develop a statistical method to estimate genetic parameters for macro- and micro-environmental sensitivities simultaneously, to investigate bias and precision of resulting estimates of genetic parameters and to develop and evaluate use of Akaike’s information criterion using h-likelihood to select the best fitting model. Methods: We assumed that genetic variation in macro- and micro-environmental sensitivities is expressed as genetic variance in the slope of a linear reaction norm and environmental variance, respectively. A reaction norm model to estimate genetic variance for macro-environmental sensitivity was combined with a structural model for residual variance to estimate genetic variance for micro-environmental sensitivity using a double hierarchical generalized linear model in ASReml. Akaike’s information criterion was constructed as model selection criterion using approximated h-likelihood. Populations of sires with large half-sib offspring groups were simulated to investigate bias and precision of estimated genetic parameters. Results: Designs with 100 sires, each with at least 100 offspring, are required to have standard deviations of estimated variances lower than 50% of the true value. When the number of offspring increased, standard deviations of estimates across replicates decreased substantially, especially for genetic variances of macro- and micro-environmental sensitivities. Standard deviations of estimated genetic correlations across replicates were quite large (between 0.1 and 0.4), especially when sires had few offspring. Practically, no bias was observed for estimates of any of the parameters. Using Akaike’s information criterion the true genetic model was selected as the best statistical model in at least 90% of 100 replicates when the number of offspring per sire was 100. Application of the model to lactation milk yield in dairy cattle showed that genetic variance for micro- and macro-environmental sensitivities existed. Conclusion: The algorithm and model selection criterion presented here can contribute to better understand genetic control of macro- and micro-environmental sensitivities. Designs or datasets should have at least 100 sires each with 100 offspring.

Attitudes Towards and Uses of the Japanese Adverbzenzen by Swedish Learners of Japanese

The word zenzen is an adverb that is used frequently in daily conversational Japanese. From the Meiji period (1868-1912) until the early Showa period (1924-1989) the word was used together with both affirmative and negative words to form expressions. In the early Showa period the grammatical rules in education changed so that the only acceptable use was together with a negative word. From the 1990’s onward, the use together with an affirmative word has made a comeback especially among younger Japanese people. However even though the usage together with an affirmative word has made a comeback and was considered normal once in history, in today’s society it is still considered as slang and thus not recommended usage in formal situations. Foreign language learners however, tend not to learn a language only by textbooks but also by imitating the language of native Japanese speakers and Japanese popular culture. This may lead to a confusion regarding what words are acceptable to use in conversations. Therefore in this study, an online survey that examines the usage and attitudes regarding the word zenzen aimed at Japanese language learners at Swedish universities was conducted. The results of the survey showed that although a majority of the learners showed a good understanding of the usage, more than half of the learners displayed a feeling of confusion regarding the usage of the word. The gender comparison regarding the usage showed no major differences. Having lived in Japan, having Japanese friends whom you speak Japanese with regularly and length of Japanese study was associated with an increased understanding of the usage. Regular consumption of Japanese popular culture, however, was not associated with an increased understanding of the usage. A literature analysis was also conducted to examine the attitudes regarding the usage of zenzen in a variety of books with topics including business language and books aimed at Japanese language teachers. The results showed that zenzen used together with a negative word was considered as the norm while zenzen used together with an affirmative word was not recommended to be used in formal situations. When recommending proper usage of the word zenzen together with an affirmative word to foreign learners of Japanese, hijou-ni and totemo was seen as better alternatives to zenzen in a formal situation.

Definitioner av våld i överlevandes berättelser efter kriget i Bosnien

Definitions of violence in stories of survivors from the Bosnian war Previous research on violence during the war in Bosnia and Herzegovina presents a one-sided picture of the phenomenon ”war violence.” Researchers have emphasized the importance of narratives but they have not focused on stories about war violence, nor have they analyzed the stories of war violence being a product of interpersonal interaction. This article tries to fill this knowledge gap by analyzing the narratives told by survivors of the war in northwestern Bosnia in the 1990s. The aim is to analyze how the survivors describe violence during the war, and also to analyze those discursive patterns that contribute in constructing the category ”war violence.” The construction of the category ”war violence” is made visible in the empirical material when the interviewees talk about (1) a new social order in the society, (2) human suffering, (3) sexual violence, and (4) human slaughter. All interviewees define war violence as morally reprehensible. In narratives on the phenomena ”war violence” a picture emerges which shows a disruption of the social order existing in the pre-war society. The violence practiced during the war is portrayed as organized and ritualized and this creates a picture that the violence practice became a norm in the society, rather than the exception. Narratives retelling violent situations, perpetrators of violence and subjected to violence do not only exist as a mental construction. The stories live their lives after the war, and thus have real consequences for individuals and society.