Vad ska vi göra med den psykosociala arbetsmiljön? : En undersökning av den psykosociala arbetsmiljön och hur vi kan arbeta för att förbättra den.

Denna uppsats baseras på en undersökning inom en global organisation. Syftet med undersökningen är att tydliggöra och beskriva en HR-avdelnings upplevelse av sin egen psykosociala arbetsmiljö. Utgångspunkten är att det finns givna faktorer som påverkar den psykosociala arbetsmiljön. Vidare syftar undersökningen till att motivera organisationen att arbeta vidare med detta. Teorin som dessa faktorer utgår från är att den psykosociala arbetsmiljön påverkas av för stor arbetsbelastning, bristande kontroll, brist på erkänsla, gemenskapen på arbetet, rollkonflikter och värderingskonflikter (Åsberg, Grape, Nygren, Rohde, Wahlberg, & Währborg, 2010; Thylefors, 2011). Även kompetens och möjligheten att påverka arbetsplatsen utgör faktorer (Wreder, 2007). Kunskap, kommunikation och ett gott ledarskap är grunden för att ha en fungerande psykosocial arbetsmiljö. Undersökningen grundas i en deduktiv ansats, där deltagarna inledningsvis skattar faktorer genom en kvantitativ enkät, för att några veckor senare diskutera faktorerna i kvalitativa fokusgrupper. Syftet med enkäten var att erhålla en anonym och individuell skattning av upplevelsen, medan syftet med fokusgrupperna var att erhålla en djupare information om upplevelsen och hur arbetstagarna upplever att den psykosociala arbetsmiljön kan förbättras. Resultatet tolkades utifrån teorin och flertalet faktorer hade potential att åtgärdas. För att kunna bedriva ett adekvat arbetsmiljöarbete är det viktigt för samtliga organisationer att identifiera dessa och arbeta med de faktorer som arbetstagarna upplever aktuella. Vidare är det viktigt att arbeta med den psykosociala arbetsmiljön utifrån ett organisationsperspektiv, än endast det individuella perspektivet.

Yrkesstolthetens komponenter hos anställda på Försäkringskassan Dalarna

Syftet med föreliggande undersökning var att identifiera faktorer som bidrog till känslan av "yrkesstolthet" hos anställda vid Försäkringskassan Dalarna inkluderande personalens tillfredsställelse med yrkesrollen. Sammanlagt 163 personer, 123 kvinnor och 40 män, från 25 till 66 år (X= 49,8 år) deltog i undersökningen. Denna genomfördes med hjälp av General Nordic Questionnaire for Psychological and Social Factors at Work (QPS Nordic) inkluderande 123 frågor samt 9 frågor gällande yrkesrollen. Frågorna besvarades väsentligen med hjälp av en 5-gradig skala av Likert-typ. Huvudresultatet uträknades med hjälp av Cronbachs Alpha, Principal Component Analysis och multipel regressionsanalys. Det konstaterades att beroendevariabeln "yrkesstolthets" variation förklarades till 62,7% av oberoende-variablerna "interaktionsintelligens" "yrkesrealism", "arbetstillfredsställelse" och "arbetsengagemang". Även kön, ålder, utbildning och yrkeserfarenhet hade betydelse.

Den fysiska och psykosociala arbetsmiljön samt arbetstillfredsställelse hos egenföretagande tandhygienister i Sverige : en deskriptiv tvärsnittstudie

Syftet med denna studie var att beskriva svenska egenföretagande tandhygienisters (EfTH) arbetsförhållanden för att studera om där fanns samband mellan fysisk och psykosocial arbetsmiljö och arbetstillfredsställelse i gruppen. Samliga tandhygienister i Sveriges tandhygienistförenings sektion för egna företagare (n = 179) inbjöds att deltaga i studien vilken gjordes med hjälp av ett frågeformulär grundat på en förkortad version av the General Nordic Questionnaire for Psychological and Social Factors at Work, QPSNordic 34+. Sextiofem procent (n=108) svarade på enkäten. Resultaten visade att äldre tandhygienister och de som hade fler än 19 yrkesår upplevde högre grad av arbetsskicklighet, var säkrare i sin yrkesroll och kände sig mindre stressade än yngre. Stress var relaterat till fler än trettio arbetstimmar per vecka. Alla frågor i skalorna om arbetstillfredsställelse, arbetsglädje och arbetsstolthet skattades högt och allra högst frågan om arbetsstolthet. Frågor i skalorna om kontroll i arbetet visade på hög kontroll av arbetstakt, pauser och påverkan av beslut i det egna arbetet. Ett statistiskt signifikant samband kunde påvisas mellan kontroll av arbetstakt, påverkansmöjligheter, positiv feedback från patienter och arbetstillfredsställelse. Det fanns också statistiskt signifikanta samband mellan kontroll av arbetstakt, positiv feedback från tandläkare för arbetsresultat, positiv feedback från patienter samt att få tillhöra en (arbets)grupp och arbetsglädje. En slutsats från denna studie är att det förefaller finnas ett samband mellan EfTH:s arbetsförhållanden och hög arbetstillfredsställelse.

Utbrändhet som arbetsskada och motståndsberättelse

Burnout as occupational injury and narrative of resistance During the last years of the 1990s and the first years of the 2000s, burnout was a common diagnosis for sick listing in Sweden. That burnout is directly related to working life was acknowledged by medical experts as well as in the public debate. The number of applications for occupational compensation due to social and organizational factors in work rose from a very modest degree to nearly a forth of the claims among occupational diseases. In this article 48 individual claims for compensation in cases of burnout as occupational disease are analyzed as narratives of resistance. In this respect they are seen as alternative accounts of risk in working life, but also as narratives about resistance. The concept, narratives of resistance, is used to understand the claimants’ argumentation for rights to compensation, as well as how the claimants draw upon public narratives of societal transformation to understand how they themselves have become ill from occupations that normally are not thought to be hazardous. One conclusion from the analysis is that the claimants regard their illness as the resistance of the body against changes in society and working life. 

Perceived Work-related Factors and Turnover Intention : A Case Study of a South Korean Construction Company

Purpose – Employee turnover entails considerable costs and is a major problem for the construction industry. By creating an extensive framework, this study aims to examine whether perceived work-related factors affect turnover intention in South Korean construction companies. Research design – The paper is based on the results of a questionnaire of 136 employees that was conducted and provided by a Korean construction company. Research hypotheses were tested via correlation analyses. The most influencing work-related factors, as well as differences among job levels, were determined by multiple regression analyses. Findings – Communication, immediate leaders, organizational commitment, and organizational pride substantially affect turnover intentions. All of these factors can be considered as relational factors. The most influencing factors differ among job levels. Discussion/practical implications – Immediate leaders should be aware of their role in retaining employees and enhance communication, organizational commitment and pride. This study shows how the importance of certain variables differs for groups of employees. Theoretical implications/limitations– This study is based on a sample of employees from a Korean construction company. Therefore, the generalizability of the findings has to be tested. Future research should test the proposed framework with other factors or resources. Originality/value – This study shed light on the turnover subject in the South Korean construction industry. It shows that different factors can influence turnover intention among job levels. A framework was created, which is based on 16 work-related factors including organizational factors, HRM practices and job attitudes.

Perceived Work-related Factors and Turnover Intention : - A Case Study of a South Korean Construction Company

Purpose – Employee turnover entails considerable costs and is a major problem for the construction industry. By creating an extensive framework, this study aims to examine whether perceived work-related factors affect turnover intention in South Korean construction companies. Research design – The paper is based on the results of a questionnaire of 136 employees that was conducted and provided by a Korean construction company. Research hypotheses were tested via correlation analyses. The most influencing work-related factors, as well as differences among job levels, were determined by multiple regression analyses. Findings – Communication, immediate leaders, organizational commitment, and organizational pride substantially affect turnover intentions. All of these factors can be considered as relational factors. The most influencing factors differ among job levels. Discussion/practical implications – Immediate leaders should be aware of their role in retaining employees and enhance communication, organizational commitment and pride. This study shows how the importance of certain variables differs for groups of employees. Theoretical implications/limitations– This study is based on a sample of employees from a Korean construction company. Therefore, the generalizability of the findings has to be tested. Future research should test the proposed framework with other factors or resources. Originality/value – This study shed light on the turnover subject in the South Korean construction industry. It shows that different factors can influence turnover intention among job levels. A framework was created, which is based on 16 work-related factors including organizational factors, HRM practices and job attitudes.

Friskfaktorer på en enhet : Identifiera & fortsatt bevara

Detta är en kvalitativ studie med syftet att inom en enhet på Stockholms Stad identifiera friskfaktorer och undersöka vad som krävs för att fortsatt bevara dessa. Vidare är syftet att undersöka vilket stöd som är nödvändigt för bevarandet samt HR-funktionens roll i detta avseende. Enheten är, sett till sjukfrånvaro, en välmående grupp som står inför förändringar inom marknaden och målsättning då de påverkas av det nyligen genomförda regeringsskiftet. Ett frågeverktyg användes för att framställa de åtta viktigaste dimensionerna av det attraktiva arbetet och en fördjupad diskussion kring dessa fördes sedan under en fokusgruppsintervju tillsammans med enhetens medarbetare. Resultatet visade att de viktigaste dimensionerna var bland annat arbetstid och relationer. Vidare påvisades att en balans mellan arbetsliv och privatliv är av stor vikt för medarbetarnas hälsa och välmående. För att fortsatt bevara det attraktiva i arbetet visade empirin att gruppens relationer och ledaren var nyckelfaktorer och att HR-funktionen, den personalstrategiska avdelningen, enbart bidrar med en administrativ och vägledande roll i frågan om stöd. Arbetets slutsatser innefattar att bevarandet av friskfaktorer kräver att tillvaron måste vara begriplig, hanterlig och meningsfull men även att medarbetarna behöver rimliga krav i relation till deras handlingsutrymme. En vidare slutsats är behovet av en förändring i ledarskapsbeteendet i kommande stadier då gruppen eventuellt kommer att hamna i en ny mognadsfas på grund förändrade omständigheter. Författarna drar även slutsatsen att friskfaktorer är till viss del individuellt beroende på livssituation men att balansen mellan arbetsliv och privatliv är betydande för de flesta. HR-funktionen, den personalstrategiska avdelningen, har en informativ och administrativ roll i frågan om stöd och författarna anser att det ligger en logik i denna roll. Sett till organisationens storlek är det lättare att vända psykosociala frågor till företagshälsovård eller en psykologgrupp och få det arbetsrättsliga stödet eller information från HR-funktionen.

Factors associated with evidence-based practice among registered nurses in Sweden : a national cross-sectional study

Background: Evidence-based practice (EBP) is emphasized to increase the quality of care and patient safety. EBP is often described as a process consisting of distinct activities including, formulating questions, searching for information, compiling the appraised information, implementing evidence, and evaluating the resulting practice. To increase registered nurses' (RNs') practice of EBP, variables associated with such activities need to be explored. The aim of the study was to examine individual and organizational factors associated with EBP activities among RNs 2 years post graduation. Methods: A cross-sectional design based on a national sample of RNs was used. Data were collected in 2007 from a cohort of RNs, included in the Swedish Longitudinal Analyses of Nursing Education/Employment study. The sample consisted of 1256 RNs (response rate 76%). Of these 987 RNs worked in healthcare at the time of the data collection. Data was self-reported and collected through annual postal surveys. EBP activities were measured using six single items along with instruments measuring individual and work-related variables. Data were analyzed using logistic regression models. Results: Associated factors were identified for all six EBP activities. Capability beliefs regarding EBP was a significant factor for all six activities (OR = 2.6 - 7.3). Working in the care of older people was associated with a high extent of practicing four activities (OR = 1.7 - 2.2). Supportive leadership and high collective efficacy were associated with practicing three activities (OR = 1.4 - 2.0). Conclusions: To be successful in enhancing EBP among newly graduated RNs, strategies need to incorporate both individually and organizationally directed factors.

Hälsofrämjande arbete på SSAB i Borlänge : Hälsofrämjande processer i arbetslivet och ledarskapets betydelse för medarbetarens hälsa

Problem: Arbetsmiljön är viktig för människors välbefinnande. Hälsofrämjande faktorer antas inte bara styrka individens fysiska och psykiska hälsa, utan även företagets konkurrenskraft och lönsamhet. I uppsatsen undersöker vi hur företaget SSAB i Borlänge arbetar med hälsa genom att tillämpa ett hälsofrämjande perspektiv och utgå från teorin om Känslan av sammanhang (KASAM). Ledarskapsvärderingar har betydelse för medarbetares hälsa (Hanson, 2004) och vi undersöker vilken uppfattning ett antal chefer har om sina roller i det hälsofrämjande arbetet och deras syn på medarbetarundersökningen HälsoSAM som företagshälsovården på SSAB bedriver. Arbetsbelastningen på medarbetare och chefer ökar till följd av sparkrav, samtidigt som resurserna minskar (Gatu, 2003). Följden blir en större risk för ohälsa och ett sätt att minska sjukfrånvaron är att genomföra hälsofrämjande insatser (Prevent, 2001). Syfte: Syftet med studien är att utifrån ett hälsofrämjande perspektiv förklara vad chefer har för möjligheter att skapa förutsättningar för att främja medarbetarnas hälsa på SSAB i Borlänge. Metod: Den metod som ligger till grund för uppsatsen baseras på ett kvalitativt angreppssätt där semistrukturerade intervjuer samt litteraturstudier genomförts för att samla information. Analys: Ledarens beteende påverkar medarbetarna. Hög arbetsbelastning på SSABs chefer leder till lägre närvaro bland medarbetarna, vilket i sin tur ger sämre förutsättningar för att främja hälsan. HälsoSAM kartlägger medarbetarnas hälsoläge, både välbefinnande och arbetskapacitet. Resultaten är vägledande i det hälsofrämjande arbetet men överbelastning, tidsbrist och kunskapsbrist hos cheferna bidrar till att uppföljningen inte blir systematisk. För ett väl fungerande hälsoarbete krävs systematik. Slutsats: Hälsofrämjande processer i arbetslivet skapas genom balans mellan krav och resurser. På SSAB i Borlänge hindras hälsoarbetet av tidsbrist och kunskapsbrist hos cheferna. Kostnadsbesparingar påverkar hälsoarbetet negativt och systematiken i uppföljningsarbetet blir lidande. Ansvaret för hälsoarbetet läggs på företagshälsovården, men utan stöd från chefer blir inte hälsoarbetet en naturlig del i verksamheten. Det är viktigt att i rådande situation se vad främjande av hälsa kan ge tillbaka till företaget i både ekonomiska och kvalitativa termer. Insikt om detta ökar chefernas incitament att prioritera hälsofrämjande processer och organisera arbetet så att människor har förutsättningar att hantera, kontrollera och klara av sina uppgifter.

Non-challenging education and teacher control as factors for marginalization of students in diverse settings

This article discusses teachers’ attitudes towards immigrant students in poor settings and the effect these attitudes have on organization of education on classroom level. It draws on results from two ethnographic studies where some primary school classes in Sweden were followed with participant observation and interviews as main research methods. The article focuses on classroom activities and teachers’ attitudes towards immigrant students and students with low socio-economic status. In the article is argued for the importance of presenting students in poor settings with demanding tasks and challenging education. In these cases, intellectually undemanding tasks in combination with little room for students’ own initiatives resulted in low enthusiasm among students regarding schoolwork and accordingly low learning, while classroom work that demanded active involvement by students in combination with high level of students’ influence on what took place in classrooms resulted in high level of students’ engagement and high outcome.

Factors that Motivate Pupils in Grades 4-6 in Sweden to Speak English as a Foreign Language

This is an empirical study about factors that motivate pupils to speak English as a foreign language. The aim of this study is to investigate when pupils in the classroom situation, in Grades 4-6 in a school in Sweden, are motivated to speak English as a foreign language, and why they are motivated to speak English in these situations. To implement this study, questionnaires and interviews have been chosen as methods. 51 pupils in Grades 4-6 took part of the study. Since being able to communicate orally in a foreign language is of great advantage for one, and creates opportunities both for work and for study abroad, it is important for pupils to learn how to communicate orally in English. It is important to be able to use the language. In the English curriculum in Swedish schools, speaking English is a skill pupils must possess. Since this is the requirement it is important that teachers in Sweden relate to this. Many pupils do not like to speak in front of the rest of the class and some pupils only like to speak in informal situations. Therefore, teachers must use various strategies to create a willingness to communicate among pupils and various strategies to motivate them to speak English. The results show that pupils are motivated to use the language in class when they have recently been abroad. It also shows that they are motivated when they can decide the topic and speak about something they are interested in.

Nurses' research utilization two years after graduation : a national survey ofassociated individual, organizational, and educational factors

Background. Nurses' research utilization (RU) as part of evidence-based practice is strongly emphasized in today's nursing education and clinical practice. The primary aim of RU is to provide high-quality nursing care to patients. Data on newly graduated nurses' RU are scarce, but a predominance of low use has been reported in recent studies. Factors associated with nurses' RU have previously been identified among individual and organizational/contextual factors, but there is a lack of knowledge about how these factors, including educational ones, interact with each other and with RU, particularly in nurses during the first years after graduation. The purpose of this study was therefore to identify factors that predict the probability for low RU among registered nurses two years after graduation. Methods. Data were collected as part of the LANE study (Longitudinal Analysis of Nursing Education), a Swedish national survey of nursing students and registered nurses. Data on nurses' instrumental, conceptual, and persuasive RU were collected two years after graduation (2007, n = 845), together with data on work contextual factors. Data on individual and educational factors were collected in the first year (2002) and last term of education (2004). Guided by an analytic schedule, bivariate analyses, followed by logistic regression modeling, were applied. Results. Of the variables associated with RU in the bivariate analyses, six were found to be significantly related to low RU in the final logistic regression model: work in the psychiatric setting, role ambiguity, sufficient staffing, low work challenge, being male, and low student activity. Conclusions. A number of factors associated with nurses' low extent of RU two years postgraduation were found, most of them potentially modifiable. These findings illustrate the multitude of factors related to low RU extent and take their interrelationships into account. This knowledge might serve as useful input in planning future studies aiming to improve nurses', specifically newly graduated nurses', RU.