Datakvalitet. Ett måste för en kostnadsmedveten organisation

Uppsatsen visar resultatet av en kartläggning och analys av datakvaliteten i databasen Vägdatabanken på Vägverket. Vi har studerat datakvaliteten som den visar sig hos slutanvändarna, i detta fall de som upphandlar drift och underhåll av statliga vägar. Målet var att se hur väl Vägverkets krav på data stämmer överens med användarnas behov. För att nå målet skapades en modell med sju faser. Centralt var kartläggningen av verksamheten med hjälp av intervjuer, som blev grunden för vidare analyser. En egen modell var nödvändig eftersom arbetssättet, att utgå från användarna, inte är det vedertagna sättet att undersöka datakvalitet.Resultatet visar en rad kostnader som kan härröras till bristande datakvalitet varav många är dolda. Trovärdigheten är viktig i samband med datakvalitet. Användarna litar inte på data vilket skapar direkta kostnader, merarbete med mera. Det beror i sin tur på att det brister i insamlingen av data. Ett problem är att en rad olika arbetssätt och förhållningssätt till data i Vägdatabanken förekommer. Därför rekommenderas att Vägverket beslutar vilket arbetssätt som är ekonomiskt och funktionellt bäst.Syftet var att beskriva begreppet datakvalitet. Resultatet av praktiskt arbete och teoretiska studier ger definitionen "Datakvalitet är datas förmåga att vara förståelig och trovärdig samt tillräckligt väl uppfylla användarens behov".

Koordination och organisation : - två viktiga begrepp vid skapandet av en innehållsrik hemsida för kommunala myndigheter

Vi har undersökt vilket innehåll som socialtjänstens enhet individ-och familjeomsorgen inom olika kommuner har på sina hemsidor samt hur de har organiserat och koordinerat arbetet.Det visar sig att innehållsmässigt ser det väldigt lika ut med den information som erbjuds, det som skiljer hemsidorna åt är aktiviteter och kontaktmöjligheter för användarna. En del kommuner erbjuder sina användare möjligheten till kontakt via email till berörd handläggare medan andra valt att enbart ha email till själva enheten eller någon chef.Koordinationen kring själva arbetet sker i det flesta fall via muntlig kommunikation och ömsesidig anpassning. Endast en kommun har minskat koordinationen genom att använda standardprogram.Arbetets organisation utgår ifrån en grundläggande form av AD-hocracy.

Talangfabriken : Om organisation av kunskap och kreativitet i skivindustrin

The purpose of this dissertation is to describe, explain and understand how record companies identify and develop new music and new talent. The analysis is carried out on three levels: individual, organizational and sector level. In a record company, this task formally goes to A&R (Artist and Repertoire). This dissertation takes its point of departure in how the capacity for discovering new talent can be understood in terms of knowledge, creativity and competence and how this capacity is affected in the meeting between the record company and the industry. The theoretical framework of the dissertation spans two sociological fields: the sociology of organizations and the sociology of knowledge. While it takes its organizational starting point in the Knowledge Company Approach, it employs a practice-based approach to discuss knowledge. I argue that within the Knowledge company approach there are two contrasting ways to understand knowledge; a distinction is made between knowledge- and creativity-intensive enterprises. The results show that the record industry’s polarized structure can be seen as a result of the Knowledge Company’s typical problems. The A&R’s work is described as including two phases, one intuitive and one analytical. The intuitive assessment is direct, unconscious and without reflection. This ability has been described as "intuition" and "gut feeling". The analytical phase adds analysis and reflection based on knowledge. The results from the interviews with A&R’s reveal the limit of formal and explicit knowledge not only in the choice of music but also in the marketing strategies. The overarching picture is one in which record companies move in a space characterized by tension between dichotomous forces – art and commercialism, creativity and knowledge, culture and economy, chaos and order, but where opposite poles are not mutually exclusive but complementary.

Språkpolitik i Sverige och Tyskland : En kontrastiv studie med fokus på organisation av andraspråksundervisning för nyanlända vuxna invandrare

Syftet med min studie var att belysa och jämföra språkpolitiken i Sverige och Tyskland med särskilt fokus på styrdokument som gäller språkundervisning av nyanlända vuxna invandrare. Frågeställningarna som studien skulle besvara var följande: Vad är det som anges i den nationella lagstiftningen om den enskildes tillgång till språk både vad gäller modersmål och andra språk? Hur organiseras undervisningen i andraspråk för vuxna nyanlända i Sverige respektive Tyskland? Vilka likheter och skillnader finns mellan Tyskland och Sverige vad gäller organisation av andraspråksutbildning för nyanlända vuxna? Jag använde mig av en kvalitativ metod, där materialurvalet bestod av tyska och svenska lagtexter inom relevant område. Resultatet visade att Sveriges språklag garanterar den enskildes tillgång till språk både vad gäller modersmål och annat språk än modersmål. Tyskland saknar språklag, som tyder på att Tyskland inte känner behovet av att reglera det tyska språket i förhållande till andra språk. Tyska är ett starkt språk inom ett nationellt och internationellt sammanhang. Undervisningen för nyanlända vuxna invandrare förankras i Sverige och Tyskland genom lagstiftning, dock finns mer olikheter än likheter när man jämför paragrafernas innehåll. Medan Sverige påvisar pedagogiska drag i förordningen kring SFI samt obegränsat tillgänglighet utmärker sig den tyska integrationskursen genom språkideologi. Detta sker i form av språktest som förutsättning för tilldelning av medborgarskap samt begränsningar i rätten att delta.

HR:s medverkan i ledningsgrupper : En studie som visar vad HR:s medverkan i ledningsgrupper kan ha för betydelse för en organisation

Det är svårt att få en organisation och dess individer att enas om vad som går att mäta, vadsom är viktigt att mäta och framförallt hur man ska mäta. Syftet med denna studie var attundersöka om det inom Trafikverket fanns några upplevda effekter av HR-funktionens stödoch medverkan i ledningsgrupperna samt således se om HR behöver finnas representerade iledningsgrupper inom Trafikverket. Frågeställningen utgår från vårt syfte och delas upp i tremindre frågor. För att möjliggöra undersökningen vill författarna besvara följande frågor:1. Vad anser ledningsgrupperna och HR att syftet med en ledningsgrupp inomTrafikverket är?2. Vilken roll och syfte upplever ledningsgrupper att HR har inom Trafikverket och vilkaeffekter upplever de till följd av detta?3. Hur uppfattar HR sin egen roll och sitt eget syfte inom Trafikverket samt vilkaeffekter upplever HR att de har på ledningsgrupperna och organisationen?Författarna fick möjligheten att genomföra en fallstudie på en avdelning inom Trafikverketdär HR finns representerad i vissa ledningsgrupper men inte andra. Yeung och Berman (1997)menar att de begrepp som kopplar ihop HR och verksamhetsstyrning tyvärr inte är särskiltvälutvecklade i dagens organisationer och att de nuvarande HR åtgärderna inte är tillräckligtvälformulerade för att tydligt visa vilka effekter HR har på företagets resultat.Genom intervjuer med olika chefer och en HR-representant har författarna följande slutsatser: En ledningsgrupps sammansättning behöver inte vara statisk. Det finns ingen klart uttalad definition av vad HR står för inom organisationen. Det råder delade meningar om varför HR inte finns representerad i allaledningsgrupper. Syftet med HR är att föra personalens talan i organisationen och värna ompersonalfrågor igenom hela organisationen. Det är upp till varje organisation själv attdefiniera syftet med HR i deras organisation och följa detta.

Kunskapsöverföring- att leda rätt : Ledarens roll vid kunskapsöverföring i en organisation

I en rapport som Svensk Näringsliv (2010) har utfört beskriver de att företag redan idag och inom en snar framtid står inför den största pensionsavgången någonsin i Svensk historia. 40- talisternas avgång ställer företag inför stora utmaningarna, framförallt att lyckas genomföra en lyckad generationsväxling. De personer som går i pension har under sitt yrkesverksamma liv utvecklat en kunskap som många organisationer vilar på. En stor del av denna kunskap måste överföras för att organisationerna ska kunna fortsätta att vara effektiva på marknaden. Syftet med denna studie var att få en djupare förståelse för ledarskapets betydelse gällande kunskapsöverföring i en organisation, samt bidra med praktiska verktyg till chefer och medarbetare för att undvika att förlora värdefull kunskap vid en generationsväxling. Industriföretaget LEAX har själva identifierat ett problem i att överföra viktig kunskap i och med kommande generationsväxling. Deras önskan var att få hjälp med praktiska verktyg för hur de ska tänka och verka för att mildra kunskapsglappet som kan uppstå. För att undersöka detta och därmed uppfylla denna studies syfte har intervjuer genomförts med fyra produktionsledare, fyra medarbetare som förväntas dela kunskap och tre medarbetare som förväntas ta till sig kunskap. Innan intervjuerna genomfördes läste vi in oss på teori om kunskap, kunskapsöverföring och ledarskap. Eftersom begreppet kunskap har en bred betydelse och kan definieras olika beroende om den är individuell eller organisatorisk, började vi i vårt teoriavsnitt att bena ut detta begrepp. Nonaka och Takeuchi (1995) gör en förenklad bild av kunskap som ett isberg, där den explicita kunskapen benämns som toppen. Väl synlig över ytan på vattnet är den enkel att upptäcka och ta till sig. Under vattnet döljer sig en osynlig kunskap som är svår att upptäcka, så kallas implicit eller tyst kunskap. Denna kunskap utgör en enorm del av isberget och blir därmed viktig att bevara. Dock är denna kunskap svår att överföra då den är osynlig och svår att ta på. För att förstå vad kunskapsöverföring innebär, behöver organisationer identifiera vilken sorts kunskap som behöver överföras för att kunskapsöverföringen ska bli lyckad (Jonsson, 2012). Men även fast organisationer gör detta måste även ledningen förstå att kunskapsöverföring är en strategisk angelägenhet som kan ses som en process som involverar medarbetare. I denna studie har vi undersökt hur ledare kan skapa motivation, engagemang och resurser för medarbetare att vilja medverka och bidra till kunskapsöverföring. För att försöka förstå hur kunskap överförs i en organisation har vi använt oss av Nonaka och Takeuchi, (1995) SECI-modell. Modellen bygger på samspelet mellan den tysta och explicita kunskapen, vilket sker i fyra processer. Dessa processer har vi sedan utvecklat till en egen modell som inkluderar institutionella, organisatoriska och kognitiva faktorer. Utifrån dessa faktorer har vi skapat praktiska förslag på hur ledare tillsammans med medarbetarna kan planera kunskapsöverföring. Dessa praktiska förslag gynnar både individuell- och organisatorisk utveckling, samt bidrar till att mildra kunskapsförlust vid generationsväxlingen. Ett av de praktiska exempel vi utformat är en kompetensprofil, som är ett hjälpmedel för organisationer att identifiera vilken kunskap som medarbetarna besitter, vilket synliggör vilken kunskap det är som kan gå förlorad. Kompetensprofilen tillsammans med vår modell kan appliceras på liknande företag, men även på organisationer som verkar inom andra branscher. Eftersom denna kompetensprofil är utvecklad efter de krav som finns inom aktuell verksamhet, finns det möjlighet att anpassa efter andra verksamheter.

Att främja ett ackomodativt lärande utifrån ettandragogiskt perspektiv : I en offentlig organisation

En upplevelse av att det finns begränsade kunskaper kring vuxna individers väg att lära utgörgrunden för denna undersökning. Utbildningar idag kommer ofta i form av föreläsningarvilket framför allt resulterar i ett assimilativt lärande, det vill säga ett ytligt lärande därindividen saknar förståelse för kunskapen. Pedagogik är ett begrepp som överlag i storutsträckning används när lärande är målet oavsett vem som ska lära sig något. Kursupplägg avpedagogisk karaktär vänder sig främst till barn och kan anses olämplig när vuxna individerska lära sig. Andragogik är begreppet för vuxenlärande, vilken bygger på kunskapen om attvuxna är självstyrande individer och behöver därför själva ta steget till att lära sig något nytt. Iden andragogiska modellen presenteras de förutsättningar som krävs för att en vuxen individska kunna tillägna sig nya kunskaper på en djupare nivå, få en förståelse, denna nivå avlärande kallas för ett ackomodativt lärande.Undersökningens syfte var att studera om de två processledarnas ledarskap och kursupplägggrundas i andragogik för att främja ett ackomodativt lärande i Landstinget Dalarnas Chef ochledarprogram.Undersökningen var en fallstudie där en deduktiv ansats förelåg. En kvalitativ metod i formav observation har använts för insamling av data. Processledarna för Chef ochledarprogrammet har observerats och filmats med filmkamera under en av fyra delar av ettintroduktionsblock. Ledarskap och kursupplägg är två områden som behandlas teoretiskt dåde anses kunna påverka lärandet för vuxna personer såväl kollektivt som individuellt.Processledarna för Landstinget Dalarnas Chef och ledarprogram tog i stor utsträckning hänsyntill de vuxna individernas behov, som kan förstås utifrån den andragogiska modellen. Genomsitt ledarskap och kursupplägg skapade de goda förutsättningar för deltagarnas möjlighet attkunna tillägna sig ett ackomodativt lärande. Processledarnas ledarskap grundar sig i känslor,relationer och med människosynen att alla människor har samma grundläggande behov.Kursupplägget bestod av övningar och dialoger där deltagarna involverades, vilketförespråkas i den andragogiska modellen för att kunna uppnå ett ackomodativt lärande

Motivation genom sponsring : En studie som utvärderar sponsringens möjligheter till ökad motivation bland personalen i en organisation

Sponsring är ett utbyte och en marknadsföringsmetod som används av allt fler organisationer. Med syftet att påverka personalen i en organisation är sponsring en relativt oanvänd metod för marknadsföring. Trots detta så påverkar sponsring personalen oavsett organisationens målsättning med sponsring. Syftet med studien är att utvärdera om sponsring fungerar som ett verktyg för motivation i en specifik organisation, sedan utvärderas hur sponsring bidrar till motivation. För att besvara syftet genomfördes en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning. Denna genomfördes hos vårt studieobjekt Länsförsäkringar i Gävleborg. Analysen av den insamlade datan har genomförts med stöd av den teoretiska referensramen. Resultatet av studien visar att sponsring kan användas till att motivera personalen på Länsförsäkringar. Dock så är organisationens nuvarande sponsring något som inte tydligt motiverar personalen. Länsförsäkringar vill med sin sponsring bidra till samhället och på så sätt skapa engagemang och stolthet bland personalen. Sponsring får personalen att känna stolthet men däremot inget tydligt engagemang. Länsförsäkringar är bra på att informera personalen om sponsring, däremot så är organisationen inte lika bra på att lyssna till personalens värderingar kring sponsring. Det bristande engagemanget skulle då kunna bero på att personalen inte får tycka till om organisationens sponsring.

Läsundervisningens organisation i grundskolans tidiga årskurser : En systematisk litteraturstudie om hur lärare i årskurserna F-3 arbetar för att utveckla elevers läsförmåga.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur F-3 lärare organiserar och bedriverden tidiga läsundervisningen samt undersöka vilka faktorer som verkar påverkaundervisningen och dess innehåll. Metoden för arbetet är en systematisk litteraturstudie därtidigare empiriska forskningar har analyserats och presenterats. Litteraturen söktes genomsöktjänster och databaser tillgängliga via Högskolan Dalarnas bibliotek i form av LIBRISoch SUMMON. Resultatet visar att lärare ser avkodning och läsförståelse som viktiga delardå eleverna ska utveckla en god läsförmåga. Hur lärarna organiserar den tidigaläsundervisningen ser dock ut på olika sätt. Några olika läsinlärningsteorier speglas ilärarnas sätt att bedriva undervisningen men den främsta metoden verkar dock vara dentraditionella ljudningsmetoden där eleverna i ett tidigt stadium lär sig ords enskildabeståndsdelar. Något som verkar vara generellt i skolorna är att många lärare anordnartidiga läsförberedande aktiviteter för de yngre eleverna där de får möta skriftspråket ilekfulla former. Lärarens kunskaper inom läsinlärningsområdet visas vara en avgörandefaktor för den tidiga läsundervisningen och barnens utveckling av en god läsförmåga.

LVU -politikerns eller professionens beslut? : En studie som syftar att undersöka hur socialsekreterarna ser på sin roll i LVU-ärenden i en politiskt styrd organisation

Allt eftersom professionen tar allt större plats på den politiska arenan förändras politikernas roll vilket kan åsidosätta de demokratiska aspekterna. I studien tar vi oss an socialsekreteraren och åskådliggör dess komplexa yrkesroll i en politiskt styrd organisation vilket bidrar till svårigheter när beslut om LVU skall fattas. För att uppnå detta har kvantitativ metod i form av enkätfrågor använts. Resultatet visar att både politiker och tjänstemän har en hög tilltro till socialsekreterarens roll och dess beslutsfattande inom LVU. Socialsekreteraren anser att det är de som har inflytandet över och tar det avgörande besluten om LVU vilket även förstås då återremitteringar sällan sker.

Forskningscirkeln en arbetsform för att utveckla skolan mot en lärande organisationlärande organisation?

När samhället blir mera komplext ställs generellt sett allt större krav på enskilda individer och organisationer. Detta innebär också att t ex kraven på skolan som organisation ökar i motsva-rande grad. Om förändringar i skolan skall lyckas måste lärarna involveras (Hargreaves, 1998). Förändringen måste helt enkelt utgå från lärarna själva. “It is teachers who, in the end, will change the world of the school by understanding it“ (Lawrence Stenhouse, citerad i Egerbladh & Tiller, 1998). För många lärare är kärnpunkten när verksamheten skall förändras om den går att genomföra i praktiken. På det sätt som lärare förstår hur skolan fungerar kan även antas ha betydelse för hur de utför sina arbetsuppgifter. Det är mot en sådan bakgrund som s k forskningscirklar, som ett forum för ett möte mellan lärare och forskare, blir av intresse. Kan då också s k lärande organisationer innehålla forskningscirklar som en möjlig arbetsform för att både förstå och att utveckla skolans verksamhet i praktiken? Med utgångspunkt från den bakgrund som skisserats upp är syftet med detta paper sålunda att diskutera: a) Under vilka förutsättningar är det möjligt att tala om skolan som en lärande organisa-tion?b) Är det möjligt att betrakta forskningscirkeln som ett, av flera tänkbara, medel för att utveckla skolan mot en lärande organisation?Jag utgår från två av Senges (1995) huvudkriterier, personlig utveckling (Personal Mastery) och team-lärande, för att diskutera några aspekter av de frågeställningar som anges i syftet. För att ge en mer fullständig bild skulle det självfallet ha varit att föredra att de tre övriga kriterierna som Senge använder hade kunnat behandlas på ett motsvarande sätt. Jag väljer dock bort dessa då det inte finns möjlighet att klara av en sådan uppgift inom den begränsade ram som ett paper av den här typen ger utrymme för.