Children’s conceptions about mathematics and mathematics education

This paper deals with younger students’ (grade 2 and 5) conceptions about mathematics and mathematics education. The questionnaire consisted of three parts: (1) statements with a Likert-scale; (2) open-end questions where the students could explain further their conceptions; and, (3) a request to draw a picture of yourself doing mathematics. The results from the statements were summarised and the pictures were analysed. Most students in grade 2 had a positive attitude towards mathematics whereas a larger proportion in grade 5 gave negative answers. All students presented mathematics as an individual activity with a focus on the textbook. The elder students narrow the activity down to calculating. A post-questionnaire confirmed the results.

Upper secondary school students' gendered conceptions about mathematics

This study explores Swedish Natural Science students' conceptions about gender and mathematics. I conducted and compared the results from two questionnaires. The first questionnaire revealed a view of rather traditional feminities and masulinities, a result that did not repeat itself in the second questionnaire. There was a discrepancy between the traits the students ascribed as gender different and the traits they ascribed to themselves.

Knowledge and writing in school mathematics : a communicational approach

This thesis is about young students’ writing in school mathematics and the ways in which this writing is designed, interpreted and understood. Students’ communication can act as a source from which teachers can make inferences regarding students’ mathematical knowledge and understanding. In mathematics education previous research indicates that teachers assume that the process of interpreting and judging students’ writing is unproblematic. The relationship between what students’ write, and what they know or understand, is theoretical as well as empirical. In an era of increased focus on assessment and measurement in education it is necessary for teachers to know more about the relationship between communication and achievement. To add to this knowledge, the thesis has adopted a broad approach, and the thesis consists of four studies. The aim of these studies is to reach a deep understanding of writing in school mathematics. Such an understanding is dependent on examining different aspects of writing. The four studies together examine how the concept of communication is described in authoritative texts, how students’ writing is viewed by teachers and how students make use of different communicational resources in their writing. The results of the four studies indicate that students’ writing is more complex than is acknowledged by teachers and authoritative texts in mathematics education. Results point to a sophistication in students’ approach to the merging of the two functions of writing, writing for oneself and writing for others. Results also suggest that students attend, to various extents, to questions regarding how, what and for whom they are writing in school mathematics. The relationship between writing and achievement is dependent on students’ ability to have their writing reflect their knowledge and on teachers’ thorough knowledge of the different features of writing and their awareness of its complexity. From a communicational perspective the ability to communicate [in writing] in mathematics can and should be distinguished from other mathematical abilities. By acknowledging that mathematical communication integrates mathematical language and natural language, teachers have an opportunity to turn writing in mathematics into an object of learning. This offers teachers the potential to add to their assessment literacy and offers students the potential to develop their communicational ability in order to write in a way that better reflects their mathematical knowledge.

Elevers möjlighet till reflektion i matematikundervisningen : En studie i grunskolans årskurs 9

Studiens huvudsakliga syfte är att få kunskap kring om och hur elever i skolår 9 stimuleras till reflektion i matematikundervisningen. Den tidigare forskning som presenteras i litteraturgenomgången visar på reflektionens betydelse i lärprocessen och ger riktlinjer för vilka aktiviteter som uppmanar till respektive hämmar elevers reflektion. Genom en kvalitativ fallstudie, med i huvudsak lektionsobservationer som utgångspunkt och med efterföljande lärarintervjuer som stöd, har syftet uppnåtts genom att kartlägga den aktivitet som förekommer i praktiken. Undervisningsaktiviteter som kan uppvisa en positiv respektive negativ effekt på elevers möjlighet till reflektion har vid bearbetning och analys av materialet kunnat urskiljas. Resultatet visar att trots att lärare är positivt inställda till metakognition och ett reflekterande arbetssätt förekommer endast i vissa fall tillfällen då eleven stimuleras till reflektion och denna får ske. Vanligt förekommande i lärares undervisning är situationer som skulle kunna fungera som reflektionsstimulerande om de ges utrymme och reflektionen följs upp. Studiens resultat kan bidra till att påminna och göra lärare medvetna om vilka aktiviteter som stödjer reflektion samt förmedla vikten av att eleverna redan i grundskolans tidigare år undervisas om och utsättas för en undervisningspraktik som kontinuerligt kräver förekomsten av reflektion.

Teachers' conceptions about students' mathematical reasoning : Gendered or not?

This study looks at how upper secondary school teachers gender stereotype aspects of students' mathematical reasoning. Girls were attributed gender symbols including insecurity, use of standard methods and imitative reasoning. Boys were assigned the symbols such as multiple strategies especially on the calculator, guessing and chance-taking. 

A reason to believe : beliefs as an influence on students task solving

Upper secondary students’ task solving reasoning was analysed, with a focus on what grounds they had for different strategy choices and conclusions. Beliefs were identified and connected with the reasoning that took place. The results indicate that beliefs have an impact on the central decisions made during task solving. Three themes stand out: safety, expectation and motivation.

Taking a European perspective

Konkret material i matematikundervisningen – bekymmer och motsättningar : En systematisk litteraturstudie om laborativ matematik

Laborativt arbete med konkret material är en arbetsform inom matematiken som på en del håll åter fått uppsving i ett försök att råda bot på svenska elevers försämrade prestationer i och intresse för matematik. Denna litteraturstudies syfte är att undersöka vilka faktorer som kan påverka negativt vid laborativt arbete med konkret material i matematikundervisningen. I resultatet av litteraturstudien synliggörs huvudsakligen två faktorer som är av större betydelse för undervisningens utfall samt en faktor av mindre betydelse, elevernas ålder. Den första faktorn behandlar valet av material och materialets utformning, vilket kan inverka på elevernas förståelse. Om det konkreta materialet är mycket likt de föremål elever möter i sin vardag, såsom pizzaslices eller pengar, kan denna likhet störa elevernas matematiska förståelse genom att för stor uppmärksamhet riktas mot igenkännandet och att se föremålen som potentiella leksaker, istället för att se dem som konkreta symboler för abstrakt matematik. Detta tycks inte åldersbetingat, utan förekommer i olika årskurser. Den andra faktorn som uppmärksammats är lärarens vägledande roll. Läraren behöver adekvat kompetensutveckling och professionellt stöd i arbetet med konkret material för att öka chanserna att arbetssättet får ett så gynnsamt utfall som möjligt. Läraren spelar en stor roll i både valet av konkret material och i hur instruktioner samt vägledning ges. Det är också viktigt att läraren i undervisningen bjuder in till interaktion och kommunikation om elevernas funna resultat och lösningsförslag för att stärka elevernas förståelse. Sökandet efter relevant litteratur genomfördes i AABRI, ERIC, Google Scholar, Libris, och Summon.

Laborativt arbete med konkret material inom matematikämnet : En empirisk studie med lågstadiets matematikundervisning i blickfånget

Matematiken är en abstrakt vetenskap. Laborativt arbete med konkret material sägs kunna överbrygga glappet mellan abstrakt och konkret. Denna kvalitativa studie syftar utforska vilka möjligheter och begränsningar lågstadielärare erfar kring konkret material. Resultatet visar att en vanlig uppfattning bland lågstadielärare är att konkret material besitter den positiva egenskapen att stötta elever i alla åldrar och nivåer i arbetet med att utveckla matematisk förståelse. Detta genom att konstruera inre bilder av matematiken hos eleverna, vilka sedan kan stötta eleverna på vägen mot matematisk abstraktion och generalisering. Arbetssättet tycks också kunna väcka intresse, nyfikenhet och lust att lära matematik samt bjuda in till rikare möjligheter till kommunikation jämfört med läroboksfokuserad undervisning. Dock har valet av konkret material betydelse. Negativa faktorer som uppmärksammats är att leklust riskerar ta fokus från matematiken samt att duktiga elever särskiljer laborativ matematik med konkret material från "riktig" matematik i läroboken. Dokumentationen av arbetet kring det konkreta materialet är dessutom tidskrävande. En slutsats som dras är att laborativt arbete med konkret material inte ensamt kan stå som bas för elevers matematiska utveckling. Däremot kan arbetssättet kombineras med lärobokens färdighetsträning och matematikdiskussioner och tillsammans bidra till fördjupad förståelse genom att eleverna i ett varierat arbetssätt tillåts möta matematikens olika uttrycksformer.