Attityd till att fullfölja nuvarande studier - En applikation av The Theory of Planned Behavior

För att förutsäga och förklara människors beteenden och intentioner har ”attityd” länge varit ett centralt begrepp inom socialpsykologin. En vanlig teori och modell för ändamålet är ”theory of planned behavior” (TpB), vilken säger att en individs beteende styrs av dess intention, som i sin tur är en funktion av den personliga attityden, det sociala trycket och den upplevda kontrollen att kunna genomföra aktuellt beteende. Syftet med föreliggande studie var att undersöka attityden och intentionen till att fullfölja nuvarande studier och göra en applikation av TpB-modellen via en Internetenkät riktad till studenter på Högskolan Dalarna (N = 1292). Hypotesen att ”den upplevda kontrollen” är den viktigaste direkta variabeln för intentionen kunde godtas, vilket kan antagas bero på beteendets karaktär. Diskussion förs också kring intentionens eventuella omvandling till verkligt beteende.

Vad påverkar föräldrars sätt att tillgodose barns behov av regelbundet umgänge? : En applikation på Theory of Planned Behaviour

Föreliggande undersökning var en attitydundersökning baserad på Theory of Planned Behaviour där attityd, subjektiv norm, upplevd kontroll samt intention anses kunna predicera beteende. Syftet med undersökningen är försöka ta reda på vilka faktorer som påverkar hur mycket tid man som förälder umgås med sina barn efter en separation eller skilsmässa eftersom många barn i den situationen förlorar kontakten med den ena föräldern. 36 försöksdeltagare besvarade ett frågeformulär bestående av 31 frågor och påståenden gällande umgänge. Resultaten visar att tiden man som förälder umgås med sina barn efter en skilsmässa beror på intention och upplevd kontroll. Intentionen förklaras av upplevd kontroll och dom förväntningar man upplever från omgivningen. Attityden hade endast liten betydelse i modellen.

Sociala faktorers inverkan på elevers intentioner till högre studier : En applikation av Theory of planned behavior

Denna studie grundar sig på en enkätundersökning av 59 gymnasieungdomars intentioner till att inom de närmaste 5 åren påbörja studier vid högskola eller universitet. Undersökningen är baserad på Theory of planned behavior och syftar till att testa teorins pålitlighet i att besvara vilken av de socialt betingade bakgrundsfaktorerna attityd, subjektiv norm och upplevd beteendekontroll som utgör den bästa prediktorn för undersökningsdeltagarnas intentioner. Därtill undersöks dessa faktorers samband med föräldrarnas utbildningsnivå. Theory of planned behavior visade sig vara ett reliabelt mätinstrument gällande studiens övriga frågor, där den upplevda beteendekontrollen och den subjektiva normen utgjorde signifikanta prediktorer gällande undersökningsdeltagarnas intentioner. Därtill påvisades samband mellan föräldrars utbildningsnivå och deltagarnas intentioner samt subjektiva norm. Författaren menar att studier likt denna ger ett värdefullt bidrag till det viktiga arbetet med att förverkliga den svenska skolans likvärdighetsmål.

Russian Arctic Ports : Problems with the development and management of tourist flows

The potential changes to the territory of the Russian Arctic open up unique possibilities for the development of tourism. More favourable transport opportunities along the Northern Sea Route (NSR) create opportunities for tourism development based on the utilisation of the extensive areas of sea shores and river basins. A major challenge for the Russian Arctic sea and river ports is their strong cargo transport orientation originated by natural resource extraction industries. A careful assessment of the prospects of current and future tourism development is presented here based on the development of regions located along the shores of the Arctic ocean (including Murmansk and Arkhangelsk oblast, Nenets Autonomous okrug (AO), Yamal-Nenets AO, Taymyr AO, Republic of Sakha, Chykotsky AO). An evaluation of the present development of tourism in maritime cities suggests that a considerable qualitative and quantitative increase of tourism activities organised by domestic tourism firms is made virtually impossible. There are several factors contributing to this. The previously established Soviet system of state support for the investments into the port facilities as well as the sea fleet were not effectively replaced by creation of new structures. The necessary investments for reconstruction could be contributed by the federal government but the priorities are not set towards the increased passenger transportation. Having in mind, increased environmental pressures in this highly sensitive area it is especially vital to establish a well-functioning monitoring and rescue system in the situation of ever increasing risks which come not only from the increased transports along the NSR, but also from the exploitation of the offshore oil and gas reserves in the Arctic seas. The capacity and knowledge established in Nordic countries (Norway, Finland) concerning cruise tourism should not be underestimated and the already functioning cooperation in Barents Region should expand towards this particular segment of the tourism industry. The current stage of economic development in Russia makes it clear that tourism development is not able to compete with the well-needed increase in the cargo transportation, which means that Russia’s fleet is going to be utilised by other industries. However, opening up this area to both local and international visitors could contribute to the economic prosperity of these remote areas and if carefully managed could sustain already existing maritime cities along the shores of the Arctic Ocean.

Towards an epistemological theory of historical consciousness

This paper presents a theoretical analysis of the concept of historical consciousness. It argues that a focus on the epistemological problems of the concept can be a way of constructing a theory of the concept that both incorporates the diverse perspectives that exist in research about the concept and specifies how a historical consciousness can be developed in an individual.

Rule versus interaction function : evaluating regional aggregations of commuting flows in Sweden

The aim of this paper is to evaluate the performance of two divergent methods for delineating commuting regions, also called labour market areas, in a situation that the base spatial units differ largely in size as a result of an irregular population distribution. Commuting patterns in Sweden have been analyzed with geographical information system technology by delineating commuting regions using two regionalization methods. One, a rule-based method, uses one-way commuting flows to delineate local labour market areas in a top-down procedure based on the selection of predefined employment centres. The other method, the interaction-based Intramax analysis, uses two-way flows in a bottom-up procedure based on numerical taxonomy principles. A comparison of these methods will expose a number of strengths and weaknesses. For both methods, the same data source has been used. The performance of both methods has been evaluated for the country as a whole using resident employed population, self-containment levels and job ratios for criteria. A more detailed evaluation has been done in the Goteborg metropolitan area by comparing regional patterns with the commuting fields of a number of urban centres in this area. It is concluded that both methods could benefit from the inclusion of additional control measures to identify improper allocations of municipalities.