Attityd till att fullfölja nuvarande studier - En applikation av The Theory of Planned Behavior

För att förutsäga och förklara människors beteenden och intentioner har ”attityd” länge varit ett centralt begrepp inom socialpsykologin. En vanlig teori och modell för ändamålet är ”theory of planned behavior” (TpB), vilken säger att en individs beteende styrs av dess intention, som i sin tur är en funktion av den personliga attityden, det sociala trycket och den upplevda kontrollen att kunna genomföra aktuellt beteende. Syftet med föreliggande studie var att undersöka attityden och intentionen till att fullfölja nuvarande studier och göra en applikation av TpB-modellen via en Internetenkät riktad till studenter på Högskolan Dalarna (N = 1292). Hypotesen att ”den upplevda kontrollen” är den viktigaste direkta variabeln för intentionen kunde godtas, vilket kan antagas bero på beteendets karaktär. Diskussion förs också kring intentionens eventuella omvandling till verkligt beteende.

Vad påverkar föräldrars sätt att tillgodose barns behov av regelbundet umgänge? : En applikation på Theory of Planned Behaviour

Föreliggande undersökning var en attitydundersökning baserad på Theory of Planned Behaviour där attityd, subjektiv norm, upplevd kontroll samt intention anses kunna predicera beteende. Syftet med undersökningen är försöka ta reda på vilka faktorer som påverkar hur mycket tid man som förälder umgås med sina barn efter en separation eller skilsmässa eftersom många barn i den situationen förlorar kontakten med den ena föräldern. 36 försöksdeltagare besvarade ett frågeformulär bestående av 31 frågor och påståenden gällande umgänge. Resultaten visar att tiden man som förälder umgås med sina barn efter en skilsmässa beror på intention och upplevd kontroll. Intentionen förklaras av upplevd kontroll och dom förväntningar man upplever från omgivningen. Attityden hade endast liten betydelse i modellen.

Sociala faktorers inverkan på elevers intentioner till högre studier : En applikation av Theory of planned behavior

Denna studie grundar sig på en enkätundersökning av 59 gymnasieungdomars intentioner till att inom de närmaste 5 åren påbörja studier vid högskola eller universitet. Undersökningen är baserad på Theory of planned behavior och syftar till att testa teorins pålitlighet i att besvara vilken av de socialt betingade bakgrundsfaktorerna attityd, subjektiv norm och upplevd beteendekontroll som utgör den bästa prediktorn för undersökningsdeltagarnas intentioner. Därtill undersöks dessa faktorers samband med föräldrarnas utbildningsnivå. Theory of planned behavior visade sig vara ett reliabelt mätinstrument gällande studiens övriga frågor, där den upplevda beteendekontrollen och den subjektiva normen utgjorde signifikanta prediktorer gällande undersökningsdeltagarnas intentioner. Därtill påvisades samband mellan föräldrars utbildningsnivå och deltagarnas intentioner samt subjektiva norm. Författaren menar att studier likt denna ger ett värdefullt bidrag till det viktiga arbetet med att förverkliga den svenska skolans likvärdighetsmål.

Towards an epistemological theory of historical consciousness

This paper presents a theoretical analysis of the concept of historical consciousness. It argues that a focus on the epistemological problems of the concept can be a way of constructing a theory of the concept that both incorporates the diverse perspectives that exist in research about the concept and specifies how a historical consciousness can be developed in an individual.

Health system context and implementation of evidence-based practices-development and validation of the Context Assessment for Community Health (COACH) tool for low- and middle-income settings

Background: The gap between what is known and what is practiced results in health service users not benefitting from advances in healthcare, and in unnecessary costs. A supportive context is considered a key element for successful implementation of evidence-based practices (EBP). There were no tools available for the systematic mapping of aspects of organizational context influencing the implementation of EBPs in low- and middle-income countries (LMICs). Thus, this project aimed to develop and psychometrically validate a tool for this purpose. Methods: The development of the Context Assessment for Community Health (COACH) tool was premised on the context dimension in the Promoting Action on Research Implementation in Health Services framework, and is a derivative product of the Alberta Context Tool. Its development was undertaken in Bangladesh, Vietnam, Uganda, South Africa and Nicaragua in six phases: (1) defining dimensions and draft tool development, (2) content validity amongst in-country expert panels, (3) content validity amongst international experts, (4) response process validity, (5) translation and (6) evaluation of psychometric properties amongst 690 health workers in the five countries. Results: The tool was validated for use amongst physicians, nurse/midwives and community health workers. The six phases of development resulted in a good fit between the theoretical dimensions of the COACH tool and its psychometric properties. The tool has 49 items measuring eight aspects of context: Resources, Community engagement, Commitment to work, Informal payment, Leadership, Work culture, Monitoring services for action and Sources of knowledge. Conclusions: Aspects of organizational context that were identified as influencing the implementation of EBPs in high-income settings were also found to be relevant in LMICs. However, there were additional aspects of context of relevance in LMICs specifically Resources, Community engagement, Commitment to work and Informal payment. Use of the COACH tool will allow for systematic description of the local healthcare context prior implementing healthcare interventions to allow for tailoring implementation strategies or as part of the evaluation of implementing healthcare interventions and thus allow for deeper insights into the process of implementing EBPs in LMICs.