Tillit och misstro till molntjänster : Identifiering av vilka kriterier som skapar tillit till molntjänster

Cloud computing innebär att datorkraft och IT-resurser i form av servrar, lagring och lokala nätverk görs tillgängliga via internet, cloud computing har ökat snabbt i användning de senaste åren. Möjligheterna med molntjänster har lett till nya utmaningar avseende tillit till molntjänster genom att öppna för helt nya förhållanden mellan leverantör och kund. I dagsläget så är tillit till molntjänsterna ett stort problem för kunder såsom mikroföretag samt små och medelstora företag. Vårt examensarbete syftar till att beskriva mikroföretags samt små och medelstora företags tillit och misstro till molntjänster, samt identifiera vilka kriterier som bidrar till detta. Resultatet visar att det är svårt att tydligt definiera tillit och misstro hos företag, då deras situationer och verksamheter skiljer sig. Tack vare vår litteraturstudie i kombination med våra intervjuer har vi skapat oss en bra bild av vilka kriterier som bidrar med tillit och misstro till molntjänster. Baserat på vårt arbete har vi sammanställt en konceptuell modell som beskriver tillit och misstro till molntjänster.

Gamla filmer görs nya : En studie om hur institutioner gör gamlaoffentliga och privata filmer tillgängliga för en publik

Gamla filmer är ju kulturhistoria i visuell form och som på något sätt måste bevaras, förvaras rätt för att kunna utnyttjas i framtiden som historieinformerande media och till forskning.Syftet med denna uppsats var att få en bättre uppfattning om i vilken utsträckning gamla filmer tillgängliggörs vid länsmuseer och institutioner i Sverige.Därmed också undersöka hur man hanterar, bevarar och eventuellt efterbearbetar dessa gamla offentliga och privata filmer och hur respektive presentationsstrategier ser ut.För att få ett svar på dessa frågor, utfördes en enkätundersökning där lämpliga enkätfrågor skickades till länsmuseichefer, bild samt filmansvariga på 26 olika museer och institutioner.Resultatet blev kortfattat att några få museer har ingen hantering överhuvudtaget av gamla filmer. En större andel har en mycket liten hantering och efterbearbetning. I många fall lämnar man efterbearbetningen till någon utomstående eller accepterar de DVD-kopior man får från Filmarkivet i Grängesberg. Detta är helt beroende av vilka ekonomiska resurser man har.Få gör ett komplett arbete med förvaring, digitalisering och efterbearbetning, från gamla filmer, till genomarbetad DVD.Museerna har sedan en hel del varianter, på hur de tillgängliggör sitt material.Upphovsrätten kan många gånger begränsa tillgängligheten på ett existerande filmmaterial.

Orka hela vägen : Upplevd hälsa, idrotts- och träningsbakgrund bland studenter på en fysiskt inriktad yrkesutbildning. Lärarstudenter GIH 2008 delrapport 1: 2009

Sammanfattning Ett sammanfattande porträtt av den nyantagna lärarstudenten vid GIH med utgångspunkt från enkätsvaren ger vid handen en bild av en person, som är ca 21 år gammal, född i Sverige och uppvuxen i en medelstor stad i Mellansverige. Studenten trivdes mycket bra i skolan och var som elev något över medel med MVG i idrott och hälsa. Valet av yrkesutbildning grundade sig på ett stort intresse för idrott, samt en önskan att få jobba med barn och ungdom. Studievalet hade för många påverkats av en tidigare idrotts-lärare, kompisar och familj. En bra lärare i idrott och hälsa är enligt studenten positiv, engagerad, rättvis, bestämd och kunnig. Lärarstudenten ser sig behärska bollspel väl. Störst kunskap och färdighet uppges i fot-boll och alpin skidåkning. Minst kunskap och färdighet skattades i softboll, baseboll, bergsklättring, långfärdsskridskoåkning och i konsten att kunna valla skidor. Många ser sig ha god kunskap om sambandet mellan hälsa, livsstil och miljö, men mindre god om hur en idrottsaktivitet har betydelse för kulturarvet, samband mellan miljö och männi-skans hälsa i ett historiskt och nutidsperspektiv samt i ergonomi. På sin fritid går lärarstudenten ofta på idrottsevenemang, café, tittar på TV och video eller umgås med vänner och familj. Lärarstudenten går sällan på bio och nästan aldrig på tea-ter, museum eller vernissager. "Vad är vernissage?" undrar en student. Hälsan, både fysiskt och psykiskt, skattas som tillfredsställande och man känner ofta hopp, glädje och meningsfullhet. Emellertid finner man sig även ofta stressad på grund av tidsbrist och alla krav. Många kvinnliga studenter (41%) rapporterade ryggont och många, både kvinnor och män, beskrev att de har besvär från en skadad fotled eller knä. De flesta lärarstudenterna är regelbundet fysiskt aktiva och de finner att mängden motion delvis är tillfredsställande. Förväntningarna är höga på utbildningen både att den är mångsidig och kommer att ge ökad kunskap inom olika områden. Under studietiden förväntar man sig att utvecklas och förbättra sin egen fysiska status och hälsa. En student uttrycker det med orden: "Mitt nya liv startar idag". Den sammanfattande bilden av lärarstudenten på GIH liknar den som tidigare har redovisats av Meckbach och Wedman i en liknande studie från maj 2005. Deras studie genomfördes på studenter efter ett års studier på GIH (Meckbach & Wed-man, 2007).

Vägar till en halverad energianvändning i Dalarnas småhusbebyggelse

Denna rapport är en svensk sammanfattning av licentiatavhandlingen med titeln "Simple Question, Complex Answer. Pathways towards a 50% Decrease in Building Energy Use", som publicerades vid Uppsala Universitet i februari 2014. I denna rapport har jag samman-ställt det som jag anser vara de viktigaste resultaten ur ett länsperspektiv och rapporten riktar sig därför i första hand mot aktörer inom byggnadssektorn i Dalarna. Mer omfattande bild-material, diagram, tabeller och hänvisningar till källmaterial återfinns för den intresserade i licentiatavhandlingen. Min förhoppning är att denna sammanfattning kan ligga till grund för diskussioner och beslut om framtiden för Dalarnas småhusbestånd.

KOMMUNERS MARKNADSFÖRING : EN STUDIE OM ATT SKAPA EN ATTRAKTIV VARUMÄRKESIMAGE

Styrande organisationer i olika typer av regioner, däribland kommunledningar, arbetar idag med marknadsföring för att stärka sin konkurrenskraft. Konkurrensen mellan regioner gäller; invånare, turister och näringsliv. I Sverige är bakgrunden till arbetet den lokala näringspolitiken och företagiseringen inom den offentliga sektorn. Marknadsföringen har ofta som mål att skapa en attraktiv varumärkesimage. Inom forskningen finns idag en bild av att en regions varumärkesimage är nyckeln till attraktion av bland annat näringslivet, då exempelvis etablering av företag. Forskningen kan dock inte visa vilka specifika delar av en kommuns varumärkesimage som påverkar företag i deras etableringsbeslut. I studien antas, med bakgrund i kommuners företagisering, att företagens etableringsbeslut kan betraktas som en typ av köpbeslut jämförbart med ett köpbeslut på en kommersiell marknad. I och med det antagandet får en kommuns varumärkesimage i teorin en betydande roll vid ett etableringsbeslut. För att kunna undersöka vilka delar av en kommuns varumärkesimage som påverkar etableringsbeslutet lånar studien en modell, som beskriver varumärkesimagens uppbyggnad, från den kommersiella sektorn. Modellen lyfts, genom justeringar, in den i den offentliga sektorn där den appliceras på en kommuns varumärkesimage. En kommuns varumärkesimage kan därmed anses bestå av fyra olika kategorier; kunder, erbjudande, organisation & identitet. Den här studien har således syftat till att öka förståelsen för hur kommunledningar kan utforma sin marknadsföring, då de har som mål att skapa en varumärkesimage som attraherar näringslivet. För att undersöka detta genomfördes en serie om 8 intervjuer med representanter från några av Sveriges största handelsföretag. Företagen tillfrågades vilka kategorier av en kommuns varumärkesimage som påverkade deras etableringsbeslut. På så vis kunde studien skapa en ökad förståelse inom problemområdet genom att synliggöra vad en viss del av näringslivet ansåg vara en attraktiv varumärkesimage för en kommun. Studien visar att den kategori som stora handelsföretag uppfattar som mest attraktiv, den kategori som primärt påverkar deras etableringsbeslut, är kategorin kunder. Denna kategori visar sig ha en direkt påverkan på merparten av företagens etableringsbeslut. Kategorierna erbjudande och organisation hade en sekundär påverkan på etableringsbeslutet. Vilket innebär att de påverkade den kategori med direkt påverkan eller påverkade viktiga aktörer i företagens omgivning. Det 5 framkom också genom studien att kategorin identitet nästan helt saknade påverkan på etableringsbeslutet hos dessa handelsföretag. Vad resultatet därmed indikerar är att marknadsföring med mål att skapa en attraktiv varumärkesimage för kommuner gentemot näringslivet, i fallet handeln, skulle kunna byggas kring kategorin kunder. Resultatet signalerar samtidigt att en kommuns identitet är mindre central att involvera i marknadsföringen. Däremot finns det viss potential i att marknadsföra de sekundärt påverkande kategorierna, organisation och erbjudande, då de skulle kunna verka differentierande gentemot konkurrerande kommuner.

Making learning possible - Nätbaserad utbildning för funktionsnedsatta studenter

Making learning possible - Nätbaserad utbildning för funktionsnedsatta studenter Högskolan Dalarna har gjort ett strategiskt/medvetet val genom att betona den pedagogiska utvecklingen för nästa generations lärande (NGL) och har under flera år utvecklat nätbaserade kurser.  Detta innebär även att ibland måste anpassa våra system för t.ex. hörselskadade studenter. Högskolan har en lång tradition av teckentolka föreläsningar i sal. Vi har även under en längre tid teckentolkat inspelade föreläsningar. Efter att ha provat olika sätt att spela in dessa har vi nu landat i ett system där originalföreläsningen är till vänster och tar upp c:a 80% av skärmen. Teckentolken syns i de resterande 20% till höger. Eftersom vi använder samma system för teckentolkningen som våra lärare har i studion blir det ”strömlinjeformat” då vi bara behöver hantera ett system och får den automatisering som är inbyggd. När det gäller seminarier använder vi oss av Adobe Connect. Lärarna, teckentolken och studenterna (även de hörselskadade) är i ett rum där läraren visar sina dokument, samtalar med studenterna o.s.v.. Teckentolken och den hörselskadade studenten har ett extra rum i Connect där tolken syns. När studenten ska prata så tecknar studenten och det taltolkas av tolken i Connect-rummet med läraren. För detta har teckentolkarna ett separat rum/studio med två skärmar för att kunna se och höra båda Connect-rummen. Vi rekommenderar studenten att också ha två skärmar. Teoretiskt borde detta även kunna användas för en hörselskadad lärare men det har inte gjorts några försök hos oss. Vi vill visa med ljud och bild för intresserade åhörare hur vi har byggt detta arbete och hur hinder kan överbryggas. References Ramsden, Paul (2003). Learning to teach in higher education. 2. ed. London: RoutledgeFalmer Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. [Learning in practice - A sociocultural perspective]. Stockholm: Prisma

Musiken ler, bilden skriker : En analys av ”anempathetic music” i film

Denna kandidatuppsats avhandlar tre stycken analyser av tre stycken filmscener från filmerna A Clockwork Orange, Reservoir Dogs och Watchmen, tre stycken exempel på scener där så kallad anempathetic music används. Denna form av musik kan beskrivas som att den distanserar sig från vad som händer i den rörliga bilden genom att förmedla den motsatta känslan, till exempel om musiken är glad och lättsam medan en våldtäkt sker i bild. Denna uppsats analyserar i dessa tre analysexempel vad sådan filmmusik kan bidra med för berättarfunktioner och meningspotential i filmexemplens narrativ. Resultaten från analysen visade på att musiken i de tre valda analysexemplen bidrar till ökad reflektion hos publiken och hur detta möjliggör för att anempathetic music kan ses som empathetic mot publiken och deras tolkning av filmscenernas narrativ.

Utbildningsmedier i undervisningen : En studie av medieanvändning och lärande

I denna uppsats har jag undersökt vilka utbildningsmedier som används på några skolor i utvalda kommuner i Dalarnas län: Älvdalen, Orsa, Mora och Falun, samt vilken påverkan dessa medier kan ha på elevernas inlärning. Uppsatsens övergripande syfte är att bidra med kunskap om hur utbildningsmedier kan användas i undervisningen i grundskolan samt hur elevers lärande kan påverkas av medier med audiovisuell information. Denna uppsats har följande forskningsfrågor: Hur vanligt är det att olika utbildningsmedier används i undervisningen och vilka typer av medier är vanligast? Vilken effekt kan utbildningsmedier ha på elevernas inlärningsförmåga? Och hur kan mediepedagogik vara ett redskap i undervisningen? Uppsatsens frågeställningar besvaras genom kvantitativa metoder i form av en enkät och ett experiment. Enkätundersökningen visa att medier ofta används som komplettering till undervisning på dessa utvalda skolor och de medier som används mest är video/film, bild/foto och internet. Experimentets resultat tyder på att det finns elever som troligtvis lär sig bättre genom att använda medier. Detta visades då experimentgrupperna som under en lektion fick titta på en video visade större inlärning än kontrollgrupperna som endast lyssnade på en föreläsning utan stöd av några utbildningsmedier.

Mellan raderna där normerna får fäste : En diskursanalys av tre läsläror ur ett genusperspektiv

Syftet med denna studie har varit att med en diskursanalys granska tre läsläror för årskurs 1-3ur ett genusperspektiv för att uppmärksamma hur könsnormer konstrueras och reproducerasi texten. Jag har undersökt hur karaktärerna skildras, resonerat kring hur eleverna kan påverkasav böckerna och sett om läslärorna är förenliga med läroplanen. Studien är kvalitativ med etthermeneutiskt förhållningssätt. Hirdmans teorier kring genuskontraktet, isärhållandet avkönen och hierarkin med mannen som norm, är grunden till analysen.Resultatet visar att traditionella könsnormer både konstrueras och reproduceras i läslärornastext och bild men i varierande mängd. Alla tre läsläror genomsyras av en mansnorm och dentydliga uppdelningen mellan barnen bidrar till ett upprätthållande av patriarkala strukturer.Huruvida läslärorna är förenliga med läroplanen är svårt att avgöra eftersom resultatet frånanalyserna inte är entydigt och läroplanen ger utrymme för en egen tolkning.

Kunskapsöverföring- att leda rätt : Ledarens roll vid kunskapsöverföring i en organisation

I en rapport som Svensk Näringsliv (2010) har utfört beskriver de att företag redan idag och inom en snar framtid står inför den största pensionsavgången någonsin i Svensk historia. 40- talisternas avgång ställer företag inför stora utmaningarna, framförallt att lyckas genomföra en lyckad generationsväxling. De personer som går i pension har under sitt yrkesverksamma liv utvecklat en kunskap som många organisationer vilar på. En stor del av denna kunskap måste överföras för att organisationerna ska kunna fortsätta att vara effektiva på marknaden. Syftet med denna studie var att få en djupare förståelse för ledarskapets betydelse gällande kunskapsöverföring i en organisation, samt bidra med praktiska verktyg till chefer och medarbetare för att undvika att förlora värdefull kunskap vid en generationsväxling. Industriföretaget LEAX har själva identifierat ett problem i att överföra viktig kunskap i och med kommande generationsväxling. Deras önskan var att få hjälp med praktiska verktyg för hur de ska tänka och verka för att mildra kunskapsglappet som kan uppstå. För att undersöka detta och därmed uppfylla denna studies syfte har intervjuer genomförts med fyra produktionsledare, fyra medarbetare som förväntas dela kunskap och tre medarbetare som förväntas ta till sig kunskap. Innan intervjuerna genomfördes läste vi in oss på teori om kunskap, kunskapsöverföring och ledarskap. Eftersom begreppet kunskap har en bred betydelse och kan definieras olika beroende om den är individuell eller organisatorisk, började vi i vårt teoriavsnitt att bena ut detta begrepp. Nonaka och Takeuchi (1995) gör en förenklad bild av kunskap som ett isberg, där den explicita kunskapen benämns som toppen. Väl synlig över ytan på vattnet är den enkel att upptäcka och ta till sig. Under vattnet döljer sig en osynlig kunskap som är svår att upptäcka, så kallas implicit eller tyst kunskap. Denna kunskap utgör en enorm del av isberget och blir därmed viktig att bevara. Dock är denna kunskap svår att överföra då den är osynlig och svår att ta på. För att förstå vad kunskapsöverföring innebär, behöver organisationer identifiera vilken sorts kunskap som behöver överföras för att kunskapsöverföringen ska bli lyckad (Jonsson, 2012). Men även fast organisationer gör detta måste även ledningen förstå att kunskapsöverföring är en strategisk angelägenhet som kan ses som en process som involverar medarbetare. I denna studie har vi undersökt hur ledare kan skapa motivation, engagemang och resurser för medarbetare att vilja medverka och bidra till kunskapsöverföring. För att försöka förstå hur kunskap överförs i en organisation har vi använt oss av Nonaka och Takeuchi, (1995) SECI-modell. Modellen bygger på samspelet mellan den tysta och explicita kunskapen, vilket sker i fyra processer. Dessa processer har vi sedan utvecklat till en egen modell som inkluderar institutionella, organisatoriska och kognitiva faktorer. Utifrån dessa faktorer har vi skapat praktiska förslag på hur ledare tillsammans med medarbetarna kan planera kunskapsöverföring. Dessa praktiska förslag gynnar både individuell- och organisatorisk utveckling, samt bidrar till att mildra kunskapsförlust vid generationsväxlingen. Ett av de praktiska exempel vi utformat är en kompetensprofil, som är ett hjälpmedel för organisationer att identifiera vilken kunskap som medarbetarna besitter, vilket synliggör vilken kunskap det är som kan gå förlorad. Kompetensprofilen tillsammans med vår modell kan appliceras på liknande företag, men även på organisationer som verkar inom andra branscher. Eftersom denna kompetensprofil är utvecklad efter de krav som finns inom aktuell verksamhet, finns det möjlighet att anpassa efter andra verksamheter.

Effekter och förändringar av ledarutveckling

En kommun ställs ofta inför en mängd olika utmaningar, som ställer krav påorganisationen, ledarna och medarbetarna. Hur ska kommunen bäst ta sig an dessautmaningar som samhället och omvärlden ställer för att kunna vara i framkant i sinorganisation och ständigt utveckla den? Att utveckla sina ledare som har en central roll iorganisationen kan vara ett taktiskt val av strategi för att nå målen som sätts upp iorganisationen. Alla frågor som rör kompetens, erfarenhet, utbildning och personlighetär centrala begrepp för att utveckla ledare (Day, Fleenor, Atwater, Sturm & McKee,2014). Syftet med föreliggande undersökning är att studera om ledarutvecklingen harbidragit med några förändringar eller effekter i kommunen. Genom att ha läst in sig påolika teorier, bland annat om ledarskap, kompetensutveckling och effekter av utvecklinghar en djupare förståelse ägt rum. Metoden i undersökningen är kvalitativ, därsemistrukturerade djupintervjuer har genomförts med åtta chefer som har genomgåttledarutvecklingen. Resultatet visar att efter genomförd ledarutveckling reflekterarcheferna mer över sitt ledarskap, de identifierar styrkor och utvecklingsområden vilketbidrar till kompetensutveckling för individen och för organisationen. De synligaeffekterna av kompetensutvecklingen beskrev cheferna att de fått genom en helhetssynoch en större förståelse för andra. Det skapades även en trygghet i sin ledarroll där deinsåg vikten av samverkan. Undersökningen kan bidra med att ge en bild av hur effektiven ledarutveckling kan vara. Genom att exempelvis skapa en öppenhet i organisationenoch ha tid för reflektion. Avslutningsvis framläggs några förslag på vad kommunen kanarbeta vidare med som exempelvis att fokusera mer på samverkan och skapatvärsektionella grupper. Även kommer några förslag på vidare forskning inom området.

Coachande ledarskap : En utvärdering av genomförd ledarutveckling inom Borlängekommun

This is a thesis in Personal- och Arbetslivsprogrammet at Dalarna University with thepurpose of evaluating an education initiative in Borlänge kommun. The educationCoaching Leadership is an initiative for the managers in the organization to exercisegood leadership and the education also serves as an incentive for managers. Eightbusiness managers and one from the HR staff have completed the training. Out of thetotal 9 participants in the training, six of them took part in this evaluation. Based on thethesis aim and questions we wanted to explore participants' attitudes to the education,and what skills and abilities they have acquired on the basis of educational goals andcontent. To obtain results, a semi-structured interview methodology was used, this inorder to get answers to predefined questions while the participants would have theopportunity to give an as broad picture as possible.The result of this evaluation demonstrates that the participants are in favor of trainingand they've got the tools, knowledge and ability to apply coaching in their job role,which was included in the educational goals. For the CL-education to promote theorganization's development potential, the participants mentions that it takes time totrain and that employees must have the knowledge of the organization's educationaldirection.

Partnerlös och Barnfri : Friheten och ensamheten med singelskap

Med denna uppsats har vi velat ta reda på hur singlar över 30 år upplever sitt singelskap samt hur de förhåller sig till att inleda partnerskap och att skaffa barn. Singel är ett begrepp som inrymmer många olika aspekter och perspektiv. Genom individuella intervjuer har vi tagit del av 4 kvinnliga singlar och 4 manliga singlars egna upplevelser, alla är över 30 år och bosatta i mellan Sverige. Vi har analyserat det empiriska materialet vi fått fram med hjälp av vår teoretiska utgångspunkt som berör modernitetens samhälle där individen skapar sin självidentitet och livsstil utifrån sin kontext. Singlarna har givit oss en bild av deras liv och deras inställning till den norm om parrelationer och att skaffa barn som finns i vårt samhälle. Det empiriska materialet vi fått tillgång till har tolkats och analyserats med hjälp av Grounded theory. Vårt resultat visar på individens strävan efter känslan av frihet och oberoende. Singlarna är nöjda över sin livsstil men uppger att det kan finnas en saknad av någon ibland. En ambivalens uppstår mellan deras känsla av frihet till den ensamhet de kan uppleva. Upplevelsen av singelskapet och synen på partnerskap och barn mellan män och kvinnor visar sig inte vara så olik.

Mått för att mäta kodkvalitet undersystemutvecklingsprocessen

Viljan att hålla en hög kvalitet på den kod som skrivs vid utveckling av system och applikationerär inte något nytt i utvecklingsvärlden. Flera större företag använder sig av olika mått för attmäta kvaliteten på koden i sina system med målet att hålla en hög driftsäkerhet.Trafikverket är en statlig myndighet som ansvarar för driften av bland annat de system somhåller igång Sveriges järnvägsnät. Eftersom systemen fyller en viktig del i att säkra driften ochse till att tågpositioner, planering av avgångar och hantering av driftstörningar fungerar dygnetrunt för hela landet anser de att det är viktigt att sträva efter att hålla en hög kvalitet påsystemen.Syftet med det här examensarbetet var att ta reda på vilka mått som kan vara möjliga attanvända under systemutvecklingsprocessen för att mäta kvaliteten på kod och hur måtten kananvändas för att öka kvaliteten på IT-lösningar. Detta för att redan på ett tidigt stadie kunnamäta kvaliteten på den kod som skrivs i både befintliga och nyutvecklade system.Studien är en fallstudie som utfördes på Trafikverket, de olika måtten som undersöktes varcode coverage, nivån på maintainability index och antalet inrapporterade incidenter för varjesystem. Mätningar utfördes på sju av Trafikverkets system som i analysen jämfördes motantalet rapporterade incidenter. Intervjuer utfördes för att ge en bild över hur arbetssättet vidutveckling kan påverka kvaliteten. Genom litteraturstudier kom det fram ett mått som inte kundeanvändas praktiskt i det här fallet men är högst intressant, detta är cyclomatic complexity somfinns som en del av maintainability index men som även separat påverkar möjligheten att skrivaenhetstest.Resultaten av studien visar att måtten är användbara för ändamålet men bör inte användassom enskilda mått för att mäta kvalitet eftersom de fyller olika funktioner. Det är viktigt attarbetssättet runt utveckling genomförs enligt en tydlig struktur och att utvecklarna både harkunskap om hur man arbetar med enhetstest och följer kodprinciper för strukturen. Tydligakopplingar mellan nivån på code coverage och inflödet av incidenter kunde ses i de undersöktasystemen där hög code coverage ger ett lägre inflöde av incidenter. Ingen korrelation mellanmaintainability index och incidenter kunde hittas.