765 resultados para Laborativt arbete
Resumo:
Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att få kunskap om viktiga aspekter för att elever i årskurs 4-6 skall utveckla förståelse för bråk. Utifrån syftet formulerades följande frågeställning: Vilka undervisningsmetoder kan underlätta elevers förståelse av bråk. Databaserna LIBRIS, Teacher´s reference center och ERIC användes för söka efter relevanta vetenskapligt granskade artiklar. Resultatet visar att många elever tycker att det är svårt med bråk och att de inte förstår syftet med att lära sig bråk i skolan. Vidare visar resultatet att om lärarna åskådliggör bråk för eleverna på många olika sätt i undervisningen ökar elevernas förståelse för bråk. Studien visar även att användning av konkreta material såsom modeller och bilder gör det enklare för elever att bland annat förstå beräkningar med bråk. Att lärarna samtalar med eleverna om bråk är också en viktig aspekt för att öka elevers förståelse för bråk.
Resumo:
Svenska elever har presterat dåligt i internationella undersökningar en längre tid när det gäller algebraområdet i matematik. Elevernas begreppsförståelse har pekats ut som en faktor som spelar in i de dåliga resultaten för svenska elever del. Syftet med denna studie har därför varit att ta reda på den roll som begrepp och begreppsförmåga spelar vid inlärning av algebra samt vilken begreppsförståelse elever i årskurs 4-6 har. Genom en systematisk litteraturstudie har frågeställningarna besvarats. Resultaten visar att brister i begreppsförståelse i algebra också leder till brister i kunskap i algebra. Undervisning med fokus på begrepp leder till bättre förståelse för begrepp samtidigt som det även leder till procedurell kunskap. Elever i årskurs 4-6 kan hantera variabler och använda dem i matematiska uttryck. Fördelar med en tidig introduktion av variabelbegreppet är att elever bygger en bättre förståelse för begreppet.
Resumo:
Aims. To validate the Swedish version of the Sheffield Care Environment Assessment Matrix (S-SCEAM). The instrument’s items measure environmental elements important for supporting the needs of older people, and conceptualized within eight domains. Methods. Item relevance was assessed by a group of experts and measured using content validity index (CVI). Test-retest and inter-rater reliability tests were performed. The domain structure was assessed by the inter-rater agreement of a second group of experts, and measured using Fleiss kappa. Results. All items attained a CVI above 0.78, the suggested criteria for excellent content validity. Test-retest reliability showed high stability (96% and 95% for two independent raters respectively), and inter-rater reliability demonstrated high levels of agreement (95% and 94% on two separate rating occasions). Kappa values were very good for test-retest (κ = 0.903 and 0.869) and inter-rater reliability (κ = 0.851 and 0.832). Domain structure was good, Fleiss’ kappa was 0.63 (range 0.45 to 0.75). Conclusion. The S-SCEAM of 210 items and eight domains showed good content validity and construct validity. The instrument is suggested for use in measuring of the quality of the physical environment in residential care facilities for older persons.
Resumo:
Syftet med denna studie var att se vad tidigare forskning säger om på vilka sätt elever kan utveckla förmågorna att analysera och reflektera kring tekniska lösningar samt se behov och lösa problem med hjälp av teknik, som anges i kursplanen för ämnet teknik i grundskolan. För att besvara dessa frågeställningar har en systematisk litteraturstudie gjorts där tidigare forskning har använts för att sammanställa ett resultat. Sökningar har gjorts i databaserna Summon, Eric (via Ebsco) och NorDiNa och relevanta artiklar har valts ut, sammanställts och diskuterats. I studien framkommer ett antal faktorer som är viktiga för elevernas utveckling av förmågorna. En faktor som framkommit i denna studie är behovet av diskussioner där eleverna får möjlighet att delge sina reflektioner kopplat till tekniska lösningar och ta till sig andras reflektioner, vilket har visat sig vara viktig för elevernas analysförmåga. En annan faktor är att eleverna behöver tid att testa och konstruera om för att utveckla sina idéer samt ges möjlighet att koppla tekniken till sin vardag. Det har också visat sig vara viktigt att problemlösningsuppgifterna inte är styrda att leda till ett specifikt resultat utan istället handlar om att träna elevernas förmåga att upptäcka olika lösningsförslag.
Resumo:
Historielärare och historiska primärkällor utgör en kvalitativ intervjustudie, vars syfte är att undersöka historieundervisande gymnasielärares inställning till användning av historiska pri-märkällor i undervisningen. Detta undersöks utifrån lärarnas personliga preferenser samt kopp-lat till deras uttolkning av läroplanens skrivningar om arbete med "historisk metod". Det un-dersöks även huruvida lärarna anser att det finns faktorer som påverkar deras användning av primärkällor i undervisningen. För att kunna besvara undersökningens syfte och frågeställningar användes semistrukturerade livsvärldsintervjuer som undersökningsmetod. Sex historieundervisande gymnasielärare har in-tervjuats, och från dessa har relevant intervjumaterial renskrivits och lyfts fram för analys. När det gäller resultaten för undersökningen så tycks lärarna ha innehaft en gemensam positiv grundsyn när det gäller att använda historiska primärkällor i undervisningen. Lärarna var även överens om att arbete med historisk metod bör inbegripa historiska primärkällor som arbets-material. Flera lärare menade att det finns faktorer som försvårar användning av historiskt pri-märkällmaterial i undervisningen.
Resumo:
This compilation thesis contains an introductory chapter and four original articles. The studies comprising this thesis all concern aspects of how historical culture is constituted in historical media and history teachers’ narratives and teaching. It is argued that the teaching of history is a complex matter due to an internal tension resulting from the fact that history is both a product and a process at the same time. While historical facts, and knowledge thereof, are an important aspect of history, history is also a product of careful interpretation and reconstruction. This study analyses and discusses how history is constituted in history textbooks and popular history magazines, i.e. two common historical media, and in teachers’ narratives and teaching of history. The study finds that the historical media studied generally tend to present history as void of perspective, interpretation and representation, suggesting this to be the culturally warranted form of historical exposition. Moreover, the teachers studied also tend to approach history as if it were not contingent on interpretation and reconstruction. These results indicate that the history disseminated in historical media and history classrooms presents history in a factual way and disregards the procedural aspects of history. Applying the history didactical concepts of historical consciousness, historical culture and uses of history, this thesis argues that an essential aspect of historical understanding is an appreciation of the contextual contingency that characterises history. All history is conceived within a particular context that is pertinent to why and how a certain version of history is constructed. Furthermore, all history is also received within a particular context by people with particular preconceptions of history that are contextually contingent, in the sense that they are situated in a certain historical culture. Readers of historical media are members of societies and are thus affected by how history is perceived and discussed in these contexts. This thesis argues that an awareness of these aspects of history is an important factor for furthering a complex understanding of history that encompasses the tension highlighted above.
Resumo:
Vocabulary homework is a common feature in the English subject in Sweden. Often the pupils are given a list of words they are to memorize for a pending test. In this literature review the author aims to analyze what the current research says about homework and how homework can be used effectively for EFL learners in elementary school, with a focus on both homework and vocabulary learning research. Cognitive linguistics has been used as a theoretical perspective to help answer the research questions. Results indicate that homework has limited effect on younger learners and should not be used, while, some researchers claim that it can be effective if introduced properly. Regarding vocabulary learning, it is important that vocabulary is relevant to the learner and that words are taught through a meaningful context. Therefore, vocabulary homework for EFL learners in elementary school should consist of words and phraseology which have a personal relevance to the learner, or key words for subjects taught in class. The conclusion of the study is that it is up to the teachers to determine if they should use vocabulary homework or not when teaching EFL, as long as the decision is based on current research.
Resumo:
Mixing ages in school classes became more and more common during the last dec-ades of the 20th century. From being a way to organise classes out of necessity they have now come to be something which is implemented on the basis of pedagogical arguments. The aim of this research has been to improve our knowledge of classes where pupils are not of the same age. A study of the pupils’ perspectives has been my main interest. (Age) homogeneous class can been looked upon as a result of the authorities’ deci-sion to have a fixed age for children to start school and their decision that certain courses should be completed within a defined period of time. Terms and the data concerning heterogeneous age groupings are ambiguous and cannot be fully understood without knowledge of national and sometimes even local contexts. Practices within age heterogeneous classes may differ greatly. A great deal of individual work takes place in age heterogeneous classes. Whether the class is non-mixed or mixed-aged does not seem to have a major im-pact on cognitive or non-cognitive abilities among the pupils, but there are suggestions that age heterogeneous classes might be disadvantageous to pupils in problematic situations. I am able to show that more than 30% of pupils in grades 1-3, close to 25% in grades 4-5, about 15% in grade 6 and a couple of percent of Swedish pupils in the later school years are taught in mixed-age groups. My own empirical research focuses on pupils’ experiences. My investigation has a ‘life-world’ oriented approach inspired by phenomenology. Pupils in grades 5 and 6 from three schools in three different socio-economic settings were interviewed. These pupils had experienced both mixed-age and single-age classes. The life-world of pupils seems to be something different from that encompassed by the philosophy about the advantages of mixing the ages in classes. Pupils find it diffi-cult to maintain or create relationships when only a few pupils of the same sex, who have started school at the same time, can be together in a class for a long time. Be-cause of the importance of social relationships almost every pupil in this investigation wished to be in a single-age class during the following year. It is the importance of common experiences rather than age that is central. Pupils stated that having things in common to study in their everyday schoolwork makes it easier to communicate and contributes to stable friendships. In my conclusion I focus on what it means to have relationships and how these are important for human identity. I also try to show how relationships are important in learning situations at school and for pupils’ opportunities to expand their knowledge.
Resumo:
This thesis focuses on “livsfrågor” (questions of life) a typical Swedish concept introduced in the RE syllabus in the curriculum for compulsory schools in 1969. The study poses three questions: what can qualify as a “livsfråga”, why are they regarded important, and how do they fit into teaching? The main purpose is to study differences of the concept in two materials. Primarily interviews with Teacher educators all over Sweden and, secondly in the R.E. syllabus for compulsory and secondary schools from 1962 until today. Finally, the two materials used, will be brought together, and foci are recognized with the help of a tool for thought. The study is using the concept dialogicity from Bachtin. Syllabus are viewed as compromises in accordance with a German tradition. In the syllabus, “livsfrågor” is one within many different words used with none what so ever stringency. It is not necessarily the most important term, as “livsåskådningsfrågor” (questions within philosophies of life) is often dominating in objectivities. Also “existential questions” etc is used. The relation between the words are never made clear. The syllabus are in one sense monologial as different meanings of the word are not made explicit, and other utterances are not invoked. In the interviews the dialogicity is more obvious. Philosophy is mentioned, eg.. Martin Buber, Viktor Frankl, theology (Paul Thillich), but also literature (Lars Gyllensten) and existentialism in a general sence. Other words are not as frequent – but “livsåskådningsfrågor” are of course mentioned, eg. Faith vs. knowledge. In the last chapter “livsfrågor” is problematized with the help of Andrew Wright and his three metanarrativies within the modern R.E. And the assumption, especially in the syllabus, of “livsfrågor”, as common between cultures and over time is problematized with the help of . feministic theory of knowledge.
Resumo:
In the light of the twofold mission of Swedish schools, that is to say enabling pupils to develop both subject knowledge and a democratic attitude, the purpose of this thesis is to investigate to what extent adult higher education students from different language and social backgrounds, studying Swedish as a second language, are able to carry out joint writing assignments with the aid of deliberative discourse, and to what extent they thereby also develop a deliberative attitude. The twofold mission of education applies to them too. While there already exists a certain amount of research into deliberative discourse relating to education in schools, the perspective of higher education didactics in this research is still lacking. The present study is to be viewed as a first contribution to this research. The theoretical starting point of this study includes previous research into deliberative discourse by further developing an existing model regarding criteria for deliberative discourse, for example that there is a striving towards agreement, although the consensus may be temporary, that diverging opinions can be set against each other, that tolerance and respect for views other than one’s own are shown, and that traditional outlooks can be questioned. This model is supplemented by designations for a number of disruptive behaviours, such as ridiculing, ignoring, interrupting people and engaging in private conversations. The thus further developed model will thereafter act as a lens in the analysis of students’ discussions when writing joint texts. Another theoretical starting point is the view of education as communication, and of the possibility of communication creating a third place, thereby developing democracy in the here and now-situation. For this study, comprising 18 hours of observation of nine students, that is to say the discussions of three groups in connection with writing texts on different occasions, various ethnographic data collection methods have been employed, for example video recordings, participant observations, field notes and interviews in conjunction with the discussions. The analysis clarifies that the three groups developed their deliberation as the discussions about the joint assignment proceeded, and that most of the nine students furthermore expressed at least an openness towards a deliberative attitude for further discussions in the future. The disruptive behaviours mentioned in connection with the analytical model that could be identified in the discussions, for example interruptions and private conversations, proved not to constitute real disturbances; on the contrary they actually contributed towards the discussions developing, enabling them to continue. On the other hand, other and not previously identified disturbances occurred, for example a focus on grades, the lack of time and lacking language ability, which all in different ways affected the students’ attitudes towards their work. For any future didactical work on deliberative discourse in Swedish as a second language within higher education, these disturbances would need to be highlighted and made aware of for both teachers and students. Keywords: higher education didactics, communication, deliberative discourse, deliberative attitude, John Dewey, Tomas Englund, heterogeneity, ethnographic data collection methods.
Resumo:
The aim of this thesis is to, based on teachers’ experiences, describe and analyse meanings of teachers’ leadership in general, and in relation to children in need of special support in particular. The study was carried out within the tradition of participatory-oriented research, a research circle. The dialogues in the circle were based on the participants’ questions, experiences, interests, and knowledge. The circle included a researcher and nine teachers from the following types of schools: preschool, preschool class, compulsory school, and compulsory school for pupils with learning disabilities. The study is based on an understanding of leadership as a relational practice. Leadership is practised in the interaction between teacher and child. Both parties exert influence over the practice of leadership. A central assumption in the study is that knowledge can develop through and in interactions between people, that knowledge and power are connected, and that knowledge and actions are intertwined. Another central assumption is that learning is a complex phenomenon. In the analysis of the research circle’s dialogues, the following meanings of teachers’ leadership emerge: to facilitate learning and discipline, and to promote different interests. The practice of leadership involves teachers handling complex situations in their interactions with ‘all’ children, i.e. children in need of special support and children without such needs. Leadership is practised between teachers and children, and the teachers have to consider the group of children as a collective in relation to the individual children. At the same time, the teachers have to consider their intentions versus what happens during the interactions. In addition, the teachers have to pay heed to the fact that their own actions and the children’s actions influence one another. Finally, the teachers have to consider the individual child’s ‘best interest’ in relation to the requirements of the policy documents. Furthermore, the results indicate that the practice of leadership is perceived as both unpredictable and, to some extent, predictable at the same time, which adds to the complexity of leadership. The teachers cannot know for sure what the children understand or if the children’s actions facilitate learning. However, the teachers can make certain assumptions about how to practice leadership in order to facilitate learning and discipline in children with different needs. The meanings of leadership were expressed in different ways in the circle’s dialogues; both as enabling and limiting in interactions with children in need of special support. One of the study’s conclusions is that leadership seems to be particularly complex in interactions with children in need of special support. The research circle’s dialogues served to promote a democratic knowledge process. The dialogues were characterised by respect for the participants’ different opinions; however, this does not mean that they were free from power structures.
Resumo:
Ett starkt samband mellan elevers läsförmåga och deras prestationer i matematik har konstaterats i tidigare forskning. Syftet med detta examensarbete är att, utifrån aktuell forskning, undersöka om och i så fall hur läsförmåga och förmågan att föra matematiska resonemang samverkar när elever i årskurs 4-6 löser matematiska problem och uppgifter som beskrivs i skriven text. Ur syftet preciseras frågeställningen: På vilket sätt är läsförmåga och matematisk resonemangsförmåga kopplade till varandra? Syfte och frågeställning har undersökts i form av en systematisk litteraturstudie som inneburit att vetenskaplig forskning har sökts, granskats och analyserats. Den litteratur som uppfyllt på förhand ställda krav och därmed valts att ingå i studien har analyserats med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet av litteraturstudien varken bekräftar eller avfärdar att en överlappning mellan läsförmåga och resonemangsförmåga skulle existera. Däremot pekar flera av studierna på att ett samspel mellan dessa skilda förmågor finns och är aktivt vid elevers arbete med matematiska textuppgifter. Ur resultatet tolkas några möjliga konsekvenser för undervisningen i grundskolans årskurs 4-6 fram: Undervisning som omfattar matematiska uppgifter och problem bör planeras ur såväl språkligt som matematiskt perspektiv. Eleverna bör ges rikliga möjligheter att träna såväl förmågan att läsa och tolka uppgiftstexter som den matematiska resonemangsförmågan. Detta sker lämpligen i arbetsformer där eleverna ges möjlighet till social interaktion.
Resumo:
Avhandlingens överordnade syfte är att utforska möjligheterna för ett integrerat forskningsperspektiv på mäns våld samt exemplifiera hur sådan forskning kan bedrivas. Det konkreta syftet är att öka kunskapen om hur våldsamma mäns barndomsupplevelser, socialisation, maskulinitetskonstruktion och emotioner kan relateras till deras våld mot andra män, mot sig själva och mot kvinnor samt till hur terapeutiska interventioner mot våld kan analyseras och utvecklas i korrespondens med denna kunskap. Med vetenskapsteoretiska utgångspunkter hämtade från den kritiska realismen och ekologiska metoder relaterar studien forskning från olika skolbildningar till varandra; - psykologisk: om barndomserfarenheter och socialisation, socialpsykologisk: om emotioner och interaktion samt sociologisk: om social klass, könsmaktsstrukturer och hegemonisk maskulinitet. Detta genomförs för att kunna få tillgång till kunskap om hur olika faktorer samverkar vid mäns våld. I studie I och II studerades möjligheterna att undersöka de sociala banden mellan terapeut/terapi och klient inom terapeutiska behandlingar mot våld. I studie I operationaliserades indikatorer på emotionerna stolthet och skam och i studie II testades dessa på terapeuter inom en KBT-orienterad terapi. I studie IIIundersöktes män i olika maskulinitetspositioner, där urvalet för den ena gruppen hämtades ur populationen män dömda till terapi för våld och missbruk och den andra ur populationen män som organiserat arbetade för jämlikhet och mot våld mot kvinnor. I studien jämfördes de båda gruppernas förhållningssätt till faktorer som i tidigare forskning relaterats till våld och våld mot kvinnor. I studie IVundersöktes våldsdömda mäns karriärer fram till deras nuvarande position som våldsbejakande kriminella i avsikt att öka kunskapen om det samspel mellan faktorer som i olika situationer leder fram till deras våld mot andra män, sig själva och kvinnor. Samtliga empiriska studier använde kvalitativa metoder för datainsamling och analys. I studie IV användes individuella intervjuer och biografisk analys, I studie II ochIII användes gruppintervjuer samt deduktiv innehållsanalys. I studie I, den teoretiska reviewartikeln, utgjorde sociologisk, socialpsykologisk och psykologisk teoribildning empiri. Avhandlingen visar att det finns fler fördelar är nackdelar med ett nivåövergripande perspektiv. Nivåintegrerande studier försvåras av att de kräver en komplex metodologi för att kunna hantera samverkan mellan faktorer bakom våld på olika nivåer men ger å andra sidan en mer holistisk förståelse av fenomenet i fråga. Resultaten visar att integrerande perspektiv kan minska risken för ekologiska felslut och ökar förståelsen av komplex samverkan mellan faktorer bakom mäns våld, något som kan komma att bidra till kunskapsutvecklingen inom våldsterapiområdet. Den teoretiska reviewartikeln (studie I) exemplifierade hur teoretiskt och metodologiskt driven forskning om sociala band kan göras pragmatiskt tillämpbar av terapeuter inom våldbehandlingar. Den tillämpade studien av en KBT-terapi (studie II) gav exempel på hur operationaliserade indikatorer på stolthet och skam kan användas praktiskt för att bestämma kvalitén på det sociala bandet mellan terapeut och klient. Den studerade KBT-terapin innehöll som förväntat både skam- och stolthetskapande moment vilket utgör värdefulla utgångspunkter för vidare forskning. Jämförelsen mellan män i idealtypiskt motsatta maskulinitetspositioner (studie III) visade att både gruppen av män som arbetar mot våld mot kvinnor och männen dömda till behandling mot våld, bär på ambivalenta attityder gentemot våld och våld mot kvinnor. Jämförelsen visade vidare att gruppernas maskulinitetskonstruktioner och attityder till våld korresponderar med grupperingarnas olika tillgång till ekonomiska, sociala och kulturella resurser. Den biografiskt fokuserade kvalitativa studien av män i våldsbehandling (studie IV) undersökte explorativt hur karriären fram till våldskriminell kan se ut och hur barndomsupplevelser, socialisation, maskulinitet och emotioner hos enskilda våldsverkande män kan tänkas ha samverkat med varandra när våld äger rum. Resultaten visade att de män som vittnar om utsatthet för allvarligt våld i barndomen är mer skambenägna och vid kränkningar från andra tenderar att omedvetet och utan föregående känslor av skam direkt reagera med aggressioner och våld mot båda könen. Övriga män var visserligen skambenägna men beskrev en mer kontrollerad våldsreaktion. Två män som blivit brutalt fysiskt mobbade i grundskolan, berättade om ett mer kontrollerat våld. En preliminär hypotes är att männen kan ha lärt sig att kognitivt, för att undslippa fortsatt mobbing, ta kontrollen över processen där skamkänslor ersätts med aggressioner. Föräldrarnas personliga problem tillsammans med deras bristande sociala kontroll och omsorg antogs ha ett samband med flera av männens skolproblem, deras umgänge med avvikande ungdomar, deras senare svårigheter med att kunna försörja sig med konventionella medel samt deras våldskarriärer.
Resumo:
Denna studie har med en fenomenologisk ansats undersökt hur sex lärarstudenter med dokumenterad dyslexi ser på sin framtida yrkesbana som lärare. Arbetet avhandlar vilka svårigheter och möjligheter lärarstudenterna själva tror att de kommer stöta på i sin yrkesvardag, samt deras syn på hur specialpedagogiska insatser bör utformas och hur upplevelsen av att vara dyslektiker påverkar skapandet av en läraridentitet. Resultaten av denna studie tyder på att lärarstudenterna på grund av sin dyslexi utvecklat en unik förståelse för de elever som har det lite svårare i skolan. Lärarstudenterna presenterar även ett insiderperspektiv på specialpedagogiska insatser för dessa elever. Informanterna kan alla kategoriseras som högpresterande dyslektiker, men upplevda fördomar mot dyslektiker har ändå påverkat informanternas självkänsla och självförtroende. Trots att studiens resultat inte kan anses vara generaliserbart tyder allt på att dyslektiska lärarstudenter har mycket positivt att bidra till lärarprofessionen.
Resumo:
Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar i hela världen, även i Sverige, främst hos den unga, kvinnliga befolkningen. Psykiska problem är ofta kopplade till somatisk ohälsa. Kvaliteten på den somatiska vården blir ofta sämre, mycket på grund av att många sjuksköterskor inte har tillräckligt med kunskap och erfarenhet inom psykiatriska omvårdnaden. Syfte: Föreliggande arbete avser att undersöka sjuksköterskors attityder och erfarenheter av patienter med psykisk ohälsa inom den somatiska vården. Metod: Litteraturöversikt av vetenskapliga artiklar. Litteratursökning i databaser med hjälp av lämpliga sökord. Artiklarnas kvalitet granskas sedan med hjälp av granskningsmallar. Resultat: Sammanlagt granskades 15 artiklar, varav 8 kvalitativa och 7 kvantitativa. Undersökningen visar att sjuksköterskor ofta har negativa erfarenheter av att vårda patienter med psykisk ohälsa. En förklaring kan vara bristande kunskap och färdigheter, vilket leder till rädsla, frustration och stress i mötet med dessa patienter. Även miljön nämns som som en stress- och orsaksfaktor till detta. Dessa faktorer leder till att sjuksköterskor till övervägande del har negativa attityder mot denna patientgrupp. Slutsats: Slutsatsen av undersökningen visar att de identifierade bristerna när det gäller kunskap och färdigheter bland annat leder till otrygghet vid vård av patienter med psykisk ohälsa inom den somatiska vården. Förbättring av detta tillstånd kan uppnås genom att höja sjuksköterskors kompetens, t.ex. genom att lägga större vikt på den psykiatriska omvårdnaden inom den praktiska utbildningen.