När byn förlorade sin skola : - En fallstudie av avvecklingen av Backa skola

I denna rapport är avvecklingen av en mindre landsbygdsskola belägen i södra delen av Hedemora kommun i fokus. Frågan om avveckling av skolor är i många fall kopplad till en lands- och glesbygdsproblematik. Det viktigaste motivet är vanligen att när elevunderlaget är för litet blir det även för dyrt att driva skolan vidare. I det lilla samhället spelar skolan en viktig roll då den kan kopplas till hur t.ex. barnfamiljer väljer bostadsort, som i sin tur påverkar köpunderlaget i byns mataffär o.s.v. och får därmed även en symbolisk betydelse. I fallet Backa skola kom diskussionen om denna skulle avvecklas eller inte att bli en långdragen process som, med varierande intensitet, pågick under en följd av år. När det började stå klart för föräldrarna att det lutade åt ett beslut om en avveckling väcktes reaktioner och en delvis konfliktfylld process uppstod mellan föräldrar, politiker och förvaltningstjänstemän. Att konfliktfyllda processer uppstår vid avveckling av skolor inte är ovanligt vittnar bl.a. rapporten Skolan mitt i byn (Glesbygdsverket, 2009) om. Syftet är att studera avvecklingen av Backa skola. Följande frågeställningar formuleras: - Vilka uppfattningar kommer till uttryck om varför skolan avvecklades och hur hanterades avvecklingen enligt kommunpolitiker, förvaltnings-tjänstemän, lärare, elever och föräldrar? - Vilka effekter beskrivs att avvecklingen har gett upphov till och hade avvecklingen kunnat genomföras på andra sätt? Resultatet av den här studien bidrar till ökade kunskaper som kan nyttiggöras i andra liknande situationer. Studien är en kvalitativ fallstudie där datainsamlingen genomfördes under våren och försommaren 2010. Kommunens huvudargument för avvecklingen av Backa skola var att ekonomiska besparingar var nödvändiga. Detta vann föga gehör hos berörda föräldrar. En klar majoritet av föräldrarna (70 %) uppgav att det enligt deras uppfattning inte fanns några goda skäl till att skolan skulle avvecklas. Ett av föräldrarnas argument var att det var en landsbygdsskola och att det fanns ett egenvärde i att behålla sådana skolor. Föräldrarna var genomgående också mycket negativa till den information de hade fått inför avvecklingen. Nästan 80 procent uppgav att de ansåg att den information de fick var mycket dålig (63 %) eller dålig (15 %). Framför allt gällde det på vilket sätt som informationen gavs, att innehållet var bristfälligt, eller att ingen lyssnade på deras synpunkter. Kontakten mellan förvaltningstjänstemän och politiker som möter föräldrarna kan ses som att det kollektivt rationella möter det individuellt rationella, d.v.s. vad som är rationellt för kollektivet behöver inte vara detta för den enskilda individen. I praktiken kom striden att stå mellan en grupp mycket aktiva föräldrar och några av de ledande politikerna i utbildningsnämnden. Avvecklingen av en skola är inte bara en fråga för de elever och föräldrar som berörs, den berör också den personal som måste byta arbetsplats, eller i värsta fall riskerar att bli arbetslös. Personalen kunde inte på samma sätt som föräldrarna agera. De fick istället vänta och se vad som skulle komma att ske med deras framtida arbete. Det går att ha olika uppfattningar om hur det sätt som avvecklingen av Backa skola gick till och vad denna resulterade i för eleverna kan tolkas. De involverade aktörerna verkar emellertid vara eniga om att avvecklingsprocessen hade kunnat genomföras på ett bättre sätt, men många är ändå förvånansvärt nöjda med hur det hela till slut utföll för elevernas del, även om inte allt är frid och fröjd. Många av föräldrarna uppgav att de uppfattade att deras barns skolsituation, trots alla farhå-gor, i många fall har blivit lika bra och i en del fall t.o.m. bättre än tidigare. Av föräldrarna uppger 90 procent att deras barn trivs bra eller mycket bra med sina nya lärare. Samtalen med eleverna gav de en likartad bild. Trefjärdedelar av föräldrarna svarar att deras barn trivs bra eller mycket bra med sina kamrater, vilket också i det här fallet överensstämmer väl med den bild som samtalen med eleverna gav. Av föräldrarna uppger 70 procent att deras barn trivs bra eller mycket bra i sin nya skola. Vad som emellertid uppfattas ha blivit sämre är skolvägen där bara drygt 25 procent av föräldrarna framförde att det inte hade någon betydelse alls att skolvägen hade blivit längre. Det verkar ändå i det stora hela som att de berörda eleverna klarat sitt skolbyte bra. En av de erfarenheter som kan dras avseende vad som är viktigt att ta hänsyn till vid avvecklingen av en skola är att det är betydelsefullt att de berörda informeras och inte minst att praktiska frågor så långt som möjligt kan besvaras för att lugna oroliga föräldrar och elever. Överhuvudtaget att argumenten för avvecklingen är klara och tydliga och att de är möjliga att sakligt försvara samt att det finns långsiktiga planer. Även en kommuns geografiska struktur har betydelse för hur skolan kan organiseras. I en, som i det här fallet, kommun med en dominerande centralort, flera mindre samhällen och ett antal byar kan skolans verksamhetslokaler inte bara förläggas till de större befolkningsanhopningarna. Frågan är emellertid när resurserna inte räcker till, vilka det är som ska bli utan skola på det ställe de bor? Detta var egentligen vad frågan om avvecklingen av Backa skola ytterst handlade om, en politisk prioriteringsfråga. Politiska prioriteringsfrågor kan, i ett samhälle med representativ demokrati, i ett sociologiskt perspektiv förstås från vad som sker i ett enskilt fall genom att detta relateras till ett vidare sammanhang. Därmed kan kunskaperna från ett enskilt fall även användas för att bättre förstå andra liknande fall och ge vägledning om vad som kan tänkas vara fruktbara strategier för politikers och förvaltningstjänstemäns agerande.

Reflektioner runt följeforskarrollen i utvecklingsprojekt

Följeforskare kan stödja utvecklingsprojekt att nå uppsatta mål, men även bygga kunskap kring komplexa förändringsprocesser! Den slutsatsen drar vi utifrån våra erfarenheter från vår medverkan som följeforskare i olika utvecklingsprojekt. Följeforskningen presenteras i relation till de olika utvecklingsprojekten, vilka teorier vi använt, problem vi stött på samt hur arbetsmetoder och förhållningssätt fungerat. De utvecklingsprojekt vi valt är exempel med skilda karaktärer. Dessa benämns som: Bruket, Industrisamverkan, Kvinnors entreprenörskap samt Jämställdhet i arbetslivet.

Vad kan följeforskning bidra med?

Följeforskning uppfattas från en del håll att kunna ge nya möjligheter att bidra till att utveckla både teorier om utvecklingsprojekt, såväl som att bidra till en förbättrad praktik. Samtidigt hörs kritiska röster som framhåller följeforskningens kontrollerande funktion och risker för att det begränsar ett innovativt tänkande. Syftet med detta paper är att redovisa erfarenheter från fyra följeforskningsprojekt som används som exempel för att fokusera följande frågeställningar: Hur kan följeforskare: a) skapa och spela sina roller i relation till de förväntningar som finns? b) ge återkoppling för att öka projektens chanser att kunna nå uppsatta mål? c) bidra till en kunskapsutveckling om förändringsprocesser?

With an eye to academia or vocation? A draft to a research plan

There is a profound need to increase the quality and status of vocational education and train-ing (VET) and vocational education and training education – Teacher training (VTE-TT). As a consequence of several reforms the requirements of academic achievements in these different education systems are distinctly higher than before. These high ambitions cause problems and the actors in school and teacher education has got new challenges. Furthermore, vocational education teachers are supposed to prepare their pupils both to a pro-fessional career and to future academic studies. Accordingly, Vocational Education Teacher Trainers are supposed to prepare their students both to a career as vocational teachers and for further academic studies. This makes imprints in the field of VET and VTE-TT. The aim of this paper is to present a coming study about how actors in VET and VTE-TT think and act in relation to their changed assignment.

Språkets betydelse i naturvetenskaplig undervisning : En systematisk litteraturstudie om arbetsmetoder och betydelsen av att arbeta med det naturvetenskapliga språket

Denna litteraturstudie undersöker hur lärare, enligt tidigare forskning, skulle kunna arbeta med naturvetenskapligt språk samt vilken betydelse ett arbetssätt som lyfter språket kan ha för elevers lärande av naturvetenskap. Detta är en systematisk litteraturstudie där relevant forskning har sökts via databaser och en tidsskrift för att noggrant dokumenteras. NorDiNa är den tidskrift som har bidragit med mest material till denna systematiska litteraturstudie, men även databasen ERIC och Högskolan Dalarnas databas Summon har genomsöks och bidragit med forskningsrapporter. Resultatet visar att det finns flera metoder som kan användas för att stödja elevers lärande av naturvetenskapliga begrepp. Läraren har en viktig roll i den naturvtenskapliga utbildningen och behöver vara ansvarstagande och förberedd inför de utmaningar som kan dyka upp, detta för att kunna bemöta och hjälpa elever på bästa sätt. Eleverna behöver stöttning i mötet med det naturvtenskapliga språket och hjälp för att lära sig och förstå det. Språket har visats i studien vara en viktig komponent för att förstå naturvetenskapen både i och utanför skolan. Sammanfattningsvis så behöver lärare arbeta med det naturvetenskapliga språket utifrån varierande arbetsmetoder som väcker intresse för elevernas fortsatta utveckling inom det naturvetenskapliga språket och ämnet.

De anställdas outnyttjade kreativitet : En fallstudie på Ica DE Borlänge

Syftet med examensarbetet var att med utgångspunkt i ett konkret exempel, beskriva hur företag kan organisera verksamheten för att ta till vara på de anställdas outnyttjade kreativitet. Materialet i examensarbetet kan mycket väl tillämpas och användas i andra organisationer än den studerade organisationen Ica DE Borlänge. Dock bör beaktande tas till den specifika kontexten som föreligger vid implementeringen av materialet. Med stöd av den teoretiska referensramen visar resultaten av analysen ett behov av en ny organisationsstruktur med tydliga roller och nya belöningssystem. Den studerade organisationen är en lärande organisation där ett medarbetarengagemang söker främjas. Genom en ny organisationsstruktur med tydliga roller ökar detta medarbetarengagemanget och fler genomförda förbättringar genomförs snabbare, vilket bidrar till att de anställdas outnyttjade kreativitet tillvaratas på ett framgångsrikt sätt. De nya belöningssystemen flyttar fokus till medarbetarengagemanget och förbättringsarbetet, vilket främjar ett genomsyrande Lean-tänkande i organisationen. Belöningssystemen skapar även jämnare produktionsflöden som höjer arbetssäkerheten, ökar produktionskvalitén, minimerar stress samt skapar goda förutsättningar för att beräkna personalbemanningen. Kvalitativa metoder har använts för datainsamlingen. Dessa utfördes genom en förstudie och en fallstudie. Fallstudien bestod utav bakgrundsintervjuer, en intervjustudie samt en observation. Det empiriska materialet visar att organisationen arbetar med ett omfattande förbättringsarbete i alla organisatoriska nivåer. Både chefer och medarbetare har viljan och ambitionen att få till ett framgångsrikt förbättringsarbete, men trots flera års arbete med Lean efterfrågas ändå mer tid, bättre organisationsstruktur samt en sambandskoordinatör med specialistkompetens som driver förbättringsarbetet framåt. Empirin ger en viss indikation på att förbättringsverksamheten har anpassats och organiserats till den befintliga organisationsstrukturen. Förbättringsarbetet torde bli mer framgångsrikt om verksamheten anpassas och organiseras utefter de anställdas outnyttjade kreativitet istället. I summering av slutsatsen åskådliggörs två centrala variabler som kan bidra till långsiktiga framgångar i arbetet med att tillvarata de anställdas outnyttjade kreativitet. En ny organisationsstruktur med tydliga roller som fokuserar på förbättringsarbetet samt nya belöningssystem för inlämnade förbättringsförslag, skulle vara av stor betydelse för ett långsiktigt medarbetarengagemang i en framgångsrik organisation.

Bildblogg i skolan : Bildrespons – begrepp – bedömning

Denna artikel utgår ifrån en studie om elevers användning av en digital plattform, där de arbetat med att lägga ut bilder och ge respons till varandra. Texten bygger på resultat dels från ett tvåårigt EU-finansierat utvecklingsprojekt1 där en grundskola, högskola och reklambyrå samverkade, dels från en uppföljande studie genom skolans bildlärare. I det initiala projektet var skolans åk 5 vår bas, och för den fortsatta kontakten kring bildblogg har fokus gällt klasserna 4-9 i ämnet bild. Både lärares och elevers synpunkter speglas i denna artikel. I vår text vill vi särskilt belysa återkoppling som fenomen. Vilken typ av återkoppling har förekommit? Vilka idéer har de själva om hur arbete med att ge feedback skulle kunna utvecklas? Vilka möjligheter ser lärare och elever med att använda bildbloggen i klassrummet? Och vad kan den audiovisuella tekniken eventuellt bidra med specifikt? Våra resultat diskuteras utifrån teorier om literacy och multimodalitet - med bedömningsaspekter men även teknik- och yttrandefrihetsfrågor mer generellt i fokus.

Musikfolkhögskolans utbildningsideologier

I denna artikel redogörs för två delstudier i projektet Musikfolkhögskolans utbildningsideologier. Dels behandlas utbildningsideologier bland svenska folkmusiker under 1920-talet (von Wachenfeldt, Brändström & Liljas, 2012a) och dels ges en bild av hur undervisningen av folkmusiker kan gestalta sig i en samtidskontext (von Wachenfeldt, Brändström & Liljas, 2012b).I projektet som helhet anknyts till ett ideologibegrepp som utvecklats av Sven-Erik Liedman. Han menar att det för varje tid fnns två identiferbara grundformer av ideologi: manifesta och latenta (1997; 2006). Manifesta ide-ologier avser explicita och medvetet formulerade utsagor med ideologiskt innehåll som binder samman verklighetspåståenden, värderingar och nor-mer. Latenta eller frusna ideologier är sådant som fnns under ytan och som tas för givet av fältets aktörer.

The Music Salon in Falun During the 19th Century

The aim of the project is to examine the music salon in Falun as a part of the mining community and in the historical context of European salon culture. A specifc goal is to develop a deeper understanding about the salon when it comes to education and pedagogic ideas. Of a certain interest is Johan Henrik Munktell’s (1804-1861) education travelling (bildningsresor). Inspired by Mendelssohn’s music salon in Berlin and the early salons in Upp-sala he created his own salon in Grycksbo. A letter collection from J.H. Munktell to his father J.J. Munktell in 1828-30 can be considered a unique historical material, which places the salon in Falun in a continental context of culture, education and industrial pretensions. The results have potential to extend the knowledge of Nordic salon culture and how it has infuenced general pedagogy and music education.

The Björling 'Opera' : A children's Nursery Academy and an Italian Conservatory in Miniature

The aim in this chapter is to develop a deeper understanding about the informal Björling 'School' in Sweden. Contextually the example is related to the micro history of opera education contributing to the macro perspective illuminating a provincial example of the concept of domestic opera schooling. The specific focus was on Karl David Björling (1873-1926), the teaching parent of the Swedish tenor Jussi Björling (1911-1960) and his brothers Gösta and Olle.   The Björling family model of opera schooling belongs to the classical canon of domestic home education which was common during the epoch. The phenomenon is also within the field of opera singing an important reference to the historical context of the Nordic opera history of vocal education.   The uniqueness concerning the Björling School seems to be the rigorous and exceptionally early training. David Björling’s pedagogy was rooted in earlier German theories of musical upbringing. It's clear from his results that he was familiar with the neo-humanistic ideal on which reformed music education was based. Of a specific interest is the term Gesang als Unterricht as a concept for developing childrens musical and memorising capacities.   Conceptually the roots of the Björling model are in the eighteenth-century Romantic view of prodigies and their abilities. The extensive touring is connected to the promotion of wonder-children, and David Björling’s educational style to the conservative Master-pupil tradition.   David Björling's vocal ideal was a part of the contemporary debate about “The decadence of the singing art”, and seems to have its roots in an older Italian tradition. There are recurring similarities between his educational methods and the didactic principles of the Lamperti School: Enjoying a revival around the late 1800s and early 1900s, it has been called the natural or the national school. Nevertheless, through authentic experiences and gramophone recordings the Italian tenor Enrico Caruso became David Björling’s pedagogical role model.

Manifesta och latenta ideologier om lärande inom svensk spelmansrörelse under 1920-talet

The purpose of this article was to illuminate existing educational ideologies in the Swedish fiddler movement (Spelmansrörelsen) 1923-1927. This period was characterized by the organization and to some extent institutionalization of Swedish folk music. Furthermore, the purpose was to discuss the results in relation to the folk music education of today. The empirical data was taken from the journal Hembygden, which was a magazine for scholars, enthusiasts and practitioners of folk music. Theoretically, the study was based on a concept of ideology developed by Sven-Eric Liedman: in every time there are two basic forms of identifiable ideology, manifest and latent. From the empirical material as a whole (around 900 articles), a selection was made to find articles dealing with aspects of learning among the fiddlers (33 articles). After content analysis the following themes were generated: Fiddlers’ repertoire, Fiddlers’ masters, Rooms for learning, Learning formation. The writers in Hembygden often emphasized the autodidactic aspects of learning and especially the importance of learning by ear. This manifest ideology of authenticity presumed that learning directly from another fiddler by playing together was to prefer to formal schooling. In spite of a tendency towards more ensemble playing, the folk music education of today in Sweden is characterized by a similar retrospective ideology as in the 1920s.

Sexscener med filmmusik av kvinnliga kompositörer : En undersökning av filmmusik i sexscener i fyra moderna västerländska filmer, där USA är ett av produktionsländerna

I detta arbete analyseras filmmusiken, skriven av kvinnliga kompositörer, som spelas i sexscener i fyra moderna spelfilmer där USA är ett av produktionsländerna. Vassili Neplokhs analysmetod består av fem musikaliska parametrar. Författaren sammanställer även forskning som berör ämnet inom bland annat musikpsykologi och utökar en redan fungerande metod med fler parametrar som grundar sig i musikpsykologi. Avslutningsvis jämförs studiens resultat med resultat av en tidigare utförd undersökning av manliga kompositörers filmmusik i sexscener.

Slumpmässigt musikskapande : En studie om slumpens betydelse för musikskapare och musikskapandeprocesser

Rapporten behandlar slumpfenomenets betydelse i musikskapandeprocesser. Syftet med den är att bidra till en djupare förståelse för slumpartade upptäckters betydelse för musikskapare under deras skapandeprocesser, såväl som slumpens värde i musiken de konsumerar, producerad av någon annan. Undersökningens teorier och tidigare forskning utgörs främst av litteratur om kreativitets- och slumpbegreppet. I och med undersökningen utvecklades av mig två begrepp, för att särskilja olika typer av slumper. Den rena slumpen, som definieras som ett tekniskt missöde eller ett misstag, och den framtvingade slumpen som definieras som en slump som är medvetet framkallad under skapandeprocessen men vars resultat är okänt tills handlingen är utförd. Undersökningen gick till genom en enkät vars syfte var att identifiera musikskapare, en fokusgrupp där dessa musikskapare sedan deltog samt en djupintervju med en musikskapare med erfarenhet av slumpen i sitt egna skapande. Resultatet visade att musikskapare värderar den rena slumpens resultat högre än den framtvingade slumpens. Båda typer av slump upplevs dock tillföra en önskvärd oväntad ingrediens i musik, både i skaparnas egna musikskapandeprocesser som i musiken som skaparna konsumerar. Det övergripande värdet av slumpen kommer från dess oväntade karaktär och slumpens inflytande i musikskapandeprocessen liknas vid det från en utomstående part, vilket kan upplevas som fördelaktigt för en del musikskapare. Empirin indikerar dessutom på att musikskapare med starka kontrollbehov mer sannolikt avfärdar slumpen i sina skapandeprocesser än dem med avsaknad av det. Musikskapare vars musikaliska arbetsmiljö innefattar arbete digitalt i DAW är även mer mottagliga för slumpen i sitt skapande, vilket kan tänkas bero på slumpens lättillgänglighet i denna arbetsmiljö. Det framkom dessutom att upptäckter från den rena slumpen ofta görs i kreativa sinnestillstånd, med starkt inflytande från det omedvetna, som omskrivits inom kreativitetsforskning. För framtida forskning vore det eventuellt relevant att utveckla de begrepp som kommit till i och med min undersökning. Utvecklingen skulle kunna göras genom att tillämpa och undersöka begreppens relevans inom andra typer av skapandeprocesser än musikskapande.

Video- och Projektions-design : En fallstudie i videoscenografi

Denna uppsats har för avsikt att beskriva och redogöra för området videoscenografi och hur en videoscenograf arbetar. Videoscenografer har 90- och 00-talets snabba utveckling av prestanda inom datakraften att tacka för sin funktion, i en värld som kräver alltmer av kreatören frågar jag mig hur videoscenografen ser på sin omvärld. Videoscenografen verkar i området mellan det konstnärliga, scentekniska och grafiska. Deras position är fortfarande under förvirring just eftersom deras arbetsfält är så brett. Uppsatsen klargör för läsaren vad det är de sysslar med inom en scenkonstproduktion och varför videoscenografin är en sak för framtiden. Video inom scenkonstproduktioner blir allt viktigare, samtidigt som dekormålares arbete blir allt mindre, men endå tvingas videoscenografen att utföra sitt arbete under trängda förhållanden, med full ljussättning på scen, eller samtidigt som repetitioner pågår där de riskerar att störa en kreativ process. Insynen i vad de sysslar med är högst begränsad eftersom det är ett ungt yrke, med så pass få utövare. Denna uppsats klargör för varför videoscenografens arbete är viktigt och varför de bör ges mer tid att utföra sitt arbete.