Viktiga faktorer i egenvårdsprogram som främjar livskvaliteten för personer med diabetes typ 2. : En litteraturöversikt

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en endokrin sjukdom och är en av de största folksjukdomarna i världen. Förhöjda blodsockervärden gör att både små och stora blodkärl tar skada och detta leder till olika komplikationer såsom hjärtinfarkt, stroke och njurskador. Med hjälp av viktnedgång, kostreglering, regelbundet fysisk aktivitet och övervakning av blodglukosnivåerna kan risken för komplikationer förebyggas. Genom att förebygga komplikationer kan livskvaliteten främja patientens dagliga liv. En del av diabetesvården består av egenvårdsprogram där patienten får stöd och rådgivning att hantera sin diabetes. Syfte: Denna litteraturstudie syftar till att studera vilka faktorer i egenvårdsprogram som främjar livskvaliteten hos patienter med diabetes typ 2. Metod: Litteraturstudie, artiklarna söktes i databaserna CINAHL, PubMed och Web of Science. 14 kvantitativa artiklar inkluderades. Resultat: Resultatet visade att information, individuell målsättning och uppföljning var viktiga faktorer i egenvårdsprogrammen för att främja livskvaliteten hos patienter med diabetes typ 2. Slutsats: Att leva med diabetes typ 2 kräver noggrannhet och planering i det dagliga livet. Egenvårdsprogram kan minska risken för komplikationer där följsamhet till egenvården främjas och livskvaliteten gynnas.

Vuxna personers upplevelse av hälsorelaterad livskvalité efter en gastric bypass operation : –En litteraturöversikt

Bakgrund: Fetma och övervikt har blivit vanligare den senaste tiden och är idag ett stort hälsoproblem över hela världen. Många har svårt att gå ner i vikt på egen hand vilket har gjort att kirurgi har blivit allt vanligare de senaste åren. Gastric bypass är idag den vanligaste kirurgiska metoden för viktminskning och har visat goda resultat. Däremot kan den hälsorelaterade livskvalitén påverkas då operationen innebär en stor livsstilsförändring. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva vuxna personers upplevelse av hälsorelaterad livskvalité efter en gastric bypass operation. Metod: En litteraturöversikt med 11 kvantitativa och 3 kvalitativa vetenskapliga artiklar som ligger till grund för hur vuxna personer upplever sin hälsorelaterade livskvalité efter en gastric bypass operation. Resultat: Hälsorelaterad livskvalité (HRQOL) har visat en förbättring i samtliga studier efter en gastric bypass operation. HRQOL har haft sin topp efter 1 månad i samtliga skalor utifrån SF-36 frågeformulär. Slutsats: Den stora livsstilsförändringen som personer går igenom efter en gastric bypass operationen har visat förbättringar i HRQOL på både lång och kort sikt. Bidragande faktorer som kan påverka den förbättrade hälsorelaterade livskvalitén kan bland annat vara uppfyllda förväntningar av operationen och fysisk aktivitet.

Främjande faktorer för sjuksköterskor att bedriva en evidensbaserad vård

Bakgrund Evidensbaserad vård (EBV) är ett välkänt begrepp som används för att tillförsäkra patienter en säker vård som vilar på bästa tillgängliga bevis, beprövad erfarenhet och patientens individuella preferenser. Många studier har tidigare undersökt hinder för sjuksköterskor att bedriva och/eller implementera EBV för att förklara gapet som kan uppstå mellan teori och praktik. Färre studier har undersökt vilka faktorer som främjar sjuksköterskors användande av EBV. Syfte Att genom en litteraturöversikt beskriva vilka faktorer som främjar sjuksköterskors möjligheter att bedriva en evidensbaserad vård. Metod Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Databaserna CINAHL, PubMed och Web of Science genomsöktes och 15 artiklar valdes ut (8 kvalitativa, 4 kvantitativa och 3 mixedmethod). Resultat Fem kategorier identifierades som främjande faktorer för sjuksköterskor att bedriva och/eller implementera EBV; arbetsmiljö, stöd, kunskap, sjuksköterskans inställning och organisation. Stöd i form utav underlättare var den mest framträdande faktorn. Slutsats Sjuksköterskan har ett individuellt ansvar att bedriva EBV och kan genom sin egen inställning påverka att en sådan vård bedrivs. De flesta främjande faktorer som framkom var dock tydligare kopplade till ledningen och chefens del i att främja användandet av EBV.

Situationen för anhöriga och sjuksköterskan vid plötsligt dödsfall – en litteraturöversikt

Bakgrund: Att förlora en anhörig är något som är väldigt traumatiskt och omtumlande. Reaktioner på krisen brukar visa sig enligt olika faser, dessa är chockfasen, reaktionsfasen, bearbetning- och reperationsfasen samt nyorienteringsfasen. Det är viktigt att kommunikationen är ärlig och ska alltid vara hjälpande för patienten eller anhöriga. Syfte: Syftet med den här studien är att sammanställa befintliga vetenskapliga artiklar för att belysa situationen för anhöriga och personal vid plötsligt dödsfall. Metod: En litteraturstudie gjordes som baserades på 13st vetenskapliga artiklar. Litteratursökningen gjordes med hjälp av databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: Resultatet av studien visade på att anhöriga behövde olika stöd i olika stadier och att informationen gavs på ett så rakt och ärligt sätt. Personalen upplevde att utbildning var viktigt för hantering av omhändertagande och att de sökte stöd och kunskap hos mer erfarna kollegor. Slutsats: Informationen om dödsorsaken till de anhöriga var mycket viktig och att personalen var öppna och ärliga. Anhöriga uppskattade att personalen fanns tillgängliga. Att som sjuksköterska ha tillräcklig utbildning gör att självförtroende ökar och hanteringen av svåra situationer underlättas samt kunskapen hjälper att kunna stödja anhöriga bättre.

Beröringsbehandling hos patienter med cancer : En litteraturöversikt

Bakgrund: Varje år diagnostiseras cirka 64 000 personer med cancer och tumörsjukdomar är den näst vanligaste dödsorsaken i Sverige. Att få diagnosen cancer innebär en påfrestande tid både fysiskt och psykiskt. Sjuksköterskans arbetsuppgift är bland annat att lindra lidande och främja för god hälsa. Beröring är ett allmänmänskligt livslångt behov och blir extra tydligt när en dödlig sjukdom drabbar en människa. Syfte: Syftet är att belysa erfarenheter av beröringsbehandling hos sjuksköterskor och patienter med cancer. Metod: Studien har valt att genomföras som en litteraturöversikt, där 14 vetenskapliga artiklar användes varav 5 kvalitativa och 9 kvantitativa. Resultat: Resultatet delades in i två områden: Patienters erfarenheter av beröringsbehandling och sjuksköterskors erfarenheter av beröringsbehandling. Under området patienters erfarenheter framkom två kategorier: lindrande inverkan och främjande inverkan, samt underkategorierna: fysiskt obehag, psykiskt obehag, välbefinnande och närhet. Under området sjuksköterskors erfarenheter framkom en kategori: utbildning i beröringsbehandling samt underkategorin: upplevelser av beröringsbehandling. Slutsats: Beröringsbehandling har en kortvarig symtomlindrande inverkan på smärta, ångest, illamående samt ger ökat välbefinnande och livskvalitet. Därtill förbättrades kontakten mellan sjuksköterska och patient som bidrog till att den existentiella ensamheten minskades. Sjuksköterskorna såg patienten som en individ istället för en patient med en sjukdom.

Process evaluation of a knowledge translation intervention using facilitation of local stakeholder groups to improve neonatal survival in the Quang Ninh province, Vietnam

BACKGROUND: Annually, 2.8 million neonatal deaths occur worldwide, despite the fact that three-quarters of them could be prevented if available evidence-based interventions were used. Facilitation of community groups has been recognized as a promising method to translate knowledge into practice. In northern Vietnam, the Neonatal Health - Knowledge Into Practice trial evaluated facilitation of community groups (2008-2011) and succeeded in reducing the neonatal mortality rate (adjusted odds ratio, 0.51; 95 % confidence interval 0.30-0.89). The aim of this paper is to report on the process (implementation and mechanism of impact) of this intervention. METHODS: Process data were excerpted from diary information from meetings with facilitators and intervention groups, and from supervisor records of monthly meetings with facilitators. Data were analyzed using descriptive statistics. An evaluation including attributes and skills of facilitators (e.g., group management, communication, and commitment) was performed at the end of the intervention using a six-item instrument. Odds ratios were analyzed, adjusted for cluster randomization using general linear mixed models. RESULTS: To ensure eight active facilitators over 3 years, 11 Women's Union representatives were recruited and trained. Of the 44 intervention groups, composed of health staff and commune stakeholders, 43 completed their activities until the end of the study. In total, 95 % (n = 1508) of the intended monthly meetings with an intervention group and a facilitator were conducted. The overall attendance of intervention group members was 86 %. The groups identified 32 unique problems and implemented 39 unique actions. The identified problems targeted health issues concerning both women and neonates. Actions implemented were mainly communication activities. Communes supported by a group with a facilitator who was rated high on attributes and skills (n = 27) had lower odds of neonatal mortality (odds ratio, 0.37; 95 % confidence interval, 0.19-0.73) than control communes (n = 46). CONCLUSIONS: This evaluation identified several factors that might have influenced the outcomes of the trial: continuity of intervention groups' work, adequate attributes and skills of facilitators, and targeting problems along a continuum of care. Such factors are important to consider in scaling-up efforts.

Healthcare providers balancing norms and practice : challenges and opportunities in providing contraceptive counselling to young people in Uganda - a qualitative study

BACKGROUND: Pregnancies among young women force girls to compromise education, resulting in low educational attainment with subsequent poverty and vulnerability. A pronounced focus is needed on contraceptive use, pregnancy, and unsafe abortion among young women. OBJECTIVE: This study aims to explore healthcare providers' (HCPs) perceptions and practices regarding contraceptive counselling to young people. DESIGN: We conducted 27 in-depth interviews with doctors and midwives working in seven health facilities in central Uganda. Interviews were open-ended and allowed the participant to speak freely on certain topics. We used a topic guide to cover areas topics of interest focusing on post-abortion care (PAC) but also covering contraceptive counselling. Transcripts were transcribed verbatim and data were analysed using thematic analysis. RESULTS: The main theme, HCPs' ambivalence to providing contraceptive counselling to sexually active young people is based on two sub-themes describing the challenges of contraceptive counselling: A) HCPs echo the societal norms regarding sexual practice among young people, while at the same time our findings B) highlights the opportunities resulting from providers pragmatic approach to contraceptive counselling to young women. Providers expressed a self-identified lack of skill, limited resources, and inadequate support from the health system to successfully provide appropriate services to young people. They felt frustrated with the consultations, especially when meeting young women seeking PAC. CONCLUSIONS: Despite existing policies for young people's sexual and reproductive health in Uganda, HCPs are not sufficiently equipped to provide adequate contraceptive counselling to young people. Instead, HCPs are left in between the negative influence of social norms and their pragmatic approach to address the needs of young people, especially those seeking PAC. We argue that a clear policy supported by a clear strategy with practical guidelines should be implemented alongside in-service training including value clarification and attitude transformation to equip providers to be able to better cater to young people seeking sexual and reproductive health advice.

Sjuksköterskans inställning till och upplevelse av att ha anhöriga närvarande vid återupplivning : En litteraturöversikt

Bakgrund: Sjuksköterskor som vårdar akut sjuka patienter hamnar många gånger i situationer där närstående önskar närvara vid återupplivning. Det är en del av sjuksköterskans arbete att tillgodose såväl patient som anhörigas behov. För anhöriga som närvara under återupplivning kan det upplevas både traumatiskt och skrämmande även om anhöriga ofta vill närvara enligt flera studier. Syfte: Att genom en litteraturöversikt beskriva sjuksköterskans inställning till, och upplevelse av att ha patientens anhöriga närvarande vid återupplivningsförsök. Metod: Denna studie är en litteraturöversikt som omfattar 15 artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Artikelsökningar genomfördes i databaserna PubMed och Cinahl samt manuellt. Huvudresultat: Studiens resultat redovisas under sju kategorier, Erfarenhet, Arbetsplatsens betydelse, Blödning och överlevnad, Personal som tar hand om anhöriga, Anhörigas förväntningar, Kommunikation och missförstånd, Stress eller motivation. Resultatet visade på en stor variation mellan positiva och negativa upplevelser och inställningar av att ha anhöriga närvarande vid återupplivning. Faktorer som påverkade kunde identifieras och handlade bland annat om sjuksköterskans erfarenhet och utbildningsnivå, tillgängliga resurser och riktlinjer på arbetsplatsen. Många sjuksköterskor upplevde även en oro över hur anhöriga skulle reagera. Slutsats: Resultatet visade att det fanns en stor variation i påverkande faktorer där negativa inställningar och upplevelser kunde kopplas till bland annat organisatoriska brister och oro för anhörigas psykiska mående. Anhörig närvaro upplevdes som positivt var när rätt resurser fanns att tillgå och bland sjuksköterskor som var vana att arbeta personcentrerat

Riskfaktorer och förebyggande omvårdnadsåtgärder för UVI hos äldre kvinnor : En litteraturöversikt

Bakgrund: Urinvägsinfektion (UVI) är en av de vanligaste infektionerna hos äldre kvinnor. Escherichia coli (E-coli) är den vanligaste bakterien vid UVI. Äldre kvinnor lider när de är drabbade av UVI och det är sjuksköterskans uppgift att bland annat förebygga sjukdom och lindra lidande. Syfte: Att beskriva riskfaktorer och förebyggande omvårdnadsåtgärder mot UVI hos äldre kvinnor. Metod: Litteraturstudie, med databassökning genom databaser speciellt inriktade på vård och omvårdnad, CINAHL, PubMed, WEB OF SCIENCE och Medline. 15 artiklar har använts till resultatet. Resultat: Recidiverande UVI, diabetes, urininkontinens, smittspridning och förstoppning är riskfaktorer att drabbas av UVI. God hygien och regelbunden tillförsel av vätska ses som god evidensbaserad omvårdnadsåtgärd mot UVI. Ökad tillförsel av vätska förkastas, Tranbärstillägg behöver ytterligare forskning. Slutsats. Hög hygieniskstandard genom de basala hygienrutinerna är en viktig förebyggande åtgärd mot UVI.

Effekter av icke-farmakologiska metoder vid beteendemässiga och psykiska symtom hos personer som lever med Alzheimers sjukdom : En litteraturöversikt

Bakgrund: Alzheimers sjukdom (AD) är den vanligaste formen av demenssjukdomar och antalet människor som insjuknar i AD förväntas öka kraftigt med tiden. Dessutom kännetecknas personer med AD ofta av beteendemässiga och psykiska symtom (BPSD) som kan innefatta agitation, depression, vanföreställningar, oro, ångest, hallucinationer, sömnrubbningar, rastlöshet och apati. Dessa symtom kan orsaka lidande hos patienten och är svåra att hantera för både vårdgivaren och anhöriga, samt försvårar omvårdnadsarbetet. Syftet var att beskriva icke-farmakologiska metoder och effekter av dessa metoder vid omvårdnad av personer med Alzheimers sjukdom som har beteendemässiga och psykiska symtom. Metod: En litteraturöversikt bestående av 16 utvalda kvantitativa forskningsartiklar har genomförts. Artiklarna publicerades mellan år 2006-2016. Resultat. De studerade icke-farmakologiska metoderna var musikterapi, vissa typer av massage, reminiscence-terapi, vårdhundterapi och ljusterapi. Resultaten visade att icke-farmakologiska metoder kan ha en varierande effekt på BPSD. Litteraturöversikten visade att musikintervention var mest effektiv för att minska agitationsbeteende. Individualiserad musik i samband med speciella minnen minskade stress, fobier hos personer med svår demens. Intervention av handmassage, aromaterapi, taktil massage och terapeutisk beröring minskade aggression och agitationsbeteende. Vissa studier visade dock att fotmassageintervention och vårdhundterapi kunde öka verbal aggressivitet hos personer med demens, medan en annan studie visade att djurassisterade aktiviteter kunde minska nedstämdhet medan glädje och generell uppmärksamhet ökade. Effekten av ljusbehandling var förbättrad sömn, minskad depression, agitation och ätstörningar. Slutsats. Icke-farmakologiska metoder kan minska beteendemässiga och psykiska symtom hos personer med Alzheimers sjukdom, dock med varierande effekt. De varierande resultaten kan tolkas som att icke-farmakologiska metoder bör individanpassas och att det behövs vidare forskning inom området.

Bidragande faktorer som påverkar patientens följsamhet i ögondroppsbehandlingen vid glaukomsjukdom – en litteraturstudie

Bakgrund: Glaukom är en kronisk progressiv ögonsjukdom och en av den främsta orsaken till blindhet i världen. Intraockulärt trycksänkande ögondroppar är den vanligaste behandlingsmetoden och följsamhet är mycket viktigt för att minska progression av sjukdomen och risken att bli blind. Tidigare studier har visat att det finns en bristande följsamhet hos patienter med denna behandling. Syfte: Att belysa de faktorer som påverkar patientens följsamhet så att sjuksköterskan ska få en bättre förståelse och kunna vägleda patienten till en bättre följsamhet. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes baserad på 14 vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultat: Det finns många olika faktorer som påverkar patientens följsamhet i behandlingen med ögondroppar. Det kan vara faktorer som är orsakade av sjukvårdspersonal, av patienten själv samt av miljö/socioekonomiska skäl. Slutsats: Det är viktigt att fortsätta forska på de faktorer som påverkar patienters följsamhet vid ögondroppsbehandling för att sjuksköterskan ska kunna vägleda till en ökad följsamhet.

Kvinnors upplevelser av att leva med bröstcanceren litteraturöversikt

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och antalet bröstcancerfall ökar. En cancerdiagnos leder till många emotionella förändringar. Som vårdpersonal är det viktigt att ha vetskap och förståelse om patientens subjektiva upplevelser kring sin sjukdom för att kunna ge en god vård. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer. Metod: Databaserna PubMed och Cinahl användes i sökningen av artiklar. Resultaten i artiklarna har analyserats genom en analysmetod för kvalitativa studier och resultatet i litteraturstudien baseras på 14 vetenskapliga artiklar av kvalitativ ansats. Resultat: Kvinnorna upplevde negativa förändringar i deras vardagliga liv relaterat till sjukdomen både fysiskt, psykiskt och socialt. De upplevde en förändrad roll i familjen och som kvinna. Vilken och hur mycket information kvinnorna önskade få om sitt tillstånd varierade. Kvinnorna fick en ny syn på livet och de uppskattade livet mer än de gjorde innan sjukdomen. Slutsats: Kvinnorna upplevde många svårigheter i och med bröstcancersjukdomen och dessa upplevelser är viktiga att ha i beaktande i vårdandet av patienter med bröstcancer.

Kvinnors upplevelser av att leva med endometrios : – en litteraturstudie

Bakgrund: Endometrios är en sjukdom där livmoderslemhinnan förekommer på andra platser än i livmoderhålan. Den ektopiska vävnaden följer menstruationscykeln och blöder därför som livmoderslemhinnan vanligtvis gör vid menstruation. Detta kan leda till inflammationer och smärtsamma sammanväxningar i bukhålan. Kvinnorna kan i och med detta få lov att utstå mycket lidande. Sjuksköterskans kommunikativa förmåga är en viktig del i strävan mot att lindra lidande. Syfte: Att undersöka kvinnors upplevelser av att leva med endometrios samt hur de upplever vårdpersonalens bemötande. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Databaser CINAHL, PubMED och PsycINFO användes för att söka vetenskapliga artiklar. Tio vetenskapliga artiklar var av kvalitativ ansats, två vetenskapliga artiklar var av kvantitativ ansats och en vetenskaplig artikel var av mixad design. Resultat: Tre domäner identifierades utifrån studierna: Sjukdomens inverkan på livet, Vårdpersonalens bemötande och Positiva aspekter i samband med sjukdomen. Kvinnornas symtom togs sällan på allvar. Kvinnorna antog att deras symtom och smärtor var “normala”. Endometriosen påverkade livet negativt, såväl kärleksrelationer samt arbetsliv och ekonomi påverkades av sjukdomen. Många kvinnor använde sig av egenvård för att hantera sin sjukdom, dock kände sig en del kvinnor stressade då de inte klarade av att leva upp till livsstilsförändringarna. Kvinnorna beskrev att de ofta kände sig avfärdade av vårdpersonal då de sökte vård. Många blev misstrodda och deras symtom klassades som psykosomatiska. Slutsats: Kvinnorna ansåg att bemötandet de fick av vårdpersonalen var bristfälligt och att deras symtom blev normaliserade. Sjuksköterskor behöver bli medvetna om kvinnornas situation för att kunna bekräfta deras upplevelser.

Sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av att vårda patienter med självskadebeteende : en kvalitativ intervjustudie

Bakgrund: Självskadebeteende är ett sedan länge förekommande fenomen som kan vara framträdande hos patienter med en oförmåga att reglera affekter. Det innebär ett lidande för patienterna och det bidrar till en känslomässig påverkan hos sjuksköterskorna. För att skapa en gynnsam omvårdnadsrelation behövs resurser, kunskap, kompetens och stöd för sjuksköterskorna i omvårdnaden. Syfte: Beskriva sjuksköterskans erfarenheter och upplevelser av att vårda patienter med självskadebeteende. Metod: Data samlades in från sex sjuksköterskor genom kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med stöd av en intervjuguide. Materialet har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det framkom fyra kategorier "Att självskada", "Behov av kompetens", "Ge omvårdnad" och "Känslomässig påverkan". Sjuksköterskorna lyfte svårigheter i omvårdnaden, behovet av kompetens och den känslomässiga påverkan de drabbades av i mötet med patienter med självskadebeteende. Slutsats: Självskadebeteende skapar många olika känslor hos sjuksköterskorna, både positiva och negativa. Sjuksköterskorna upplevde att patienter med självskadebeteende var en svår, men intressant grupp att arbeta med. Tidsbrist, stress och upprepade självskadehandlingar var påfrestande och de känslor som uppkom hos sjuksköterskorna var inte alltid lätta för dem att hantera. Sjuksköterskorna poängterade vikten av att fånga upp patienter i tid men beskrev även svårigheterna i att kunna göra det. Sjuksköterskorna efterfrågade utökat stöd, kunskap och bättre resurser för att känna sig trygga i sin yrkesroll samt för att kunna erbjuda patienter med självskadebeteende en god och säker omvårdnad.

Sjuksköterskans upplevelse och beskrivning av kommunikation med vuxna patienter med ADHD inom öppenvårdspsykiatrin : En kvalitativ intervjustudie

Bakgrund: Studier visar på patienters upplevelse av kommunikation med sjuksköterskor, att sjuksköterskor behöver ha kunskap om kommunikation och kunskap om de funktionsnedsättningar patienter med ADHD kan ha. Tidigare studier belyser också olika kommunikationsteorier som är användbara i vårdrelationer, men inte så mycket om sjuksköterskors upplevelser. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor vid öppenvårdsmottagningar inom psykiatrin upplever och beskriver kommunikation med vuxna patienter med ADHD. Metod: Studien hade en kvalitativ design där data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Analysmetoden utgjordes av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i ett tema, fyra kategorier och elva subkategorier. Sjuksköterskor vid öppenvårdsmottagningar upplevde kommunikation med patienter med ADHD som tärande och närande på samma gång. Olika kommunikationstekniker användes i kombination med kunskap om funktionsnedsättningar för att skapa de bästa förutsättningarna för kommunikationen med patienter. Bra bemötande och ett bra förhållningssätt rapporterades vara viktiga i kommunikationen med patienter. Slutsats: Sjuksköterskor inom öppenvårdspsykiatrin upplevde kommunikationen med patienter med ADHD som både närande och tärande. Sjuksköterskorna anpassar kommunikationen efter patientens behov och förmåga, och bemöter alla patienters olika behov med respekt. Sjuksköterskor ansåg att ett bra förhållningssätt och en gott bemötande var viktigt för att kommunikationen med patienter med ADHD skulle fungera optimalt.