677 resultados para behov och sjuksköterska
Resumo:
Landstinget Dalarna har en webbplats som är tre år gammal och som nu ska vidareutvecklas till det bättre och anpassas efter de behov och önskemål som besökarna har på webbplatsen samt efter 24-timmarswebbens riktlinjer. Därför fick vi i uppdrag av landstinget att ta reda på vad besökarna har för krav på information och vad de anser om webbplatsen. Uppdraget var också att ta reda på vilka målgrupperna är, vilken den "typiske" surfaren är samt att titta på vad konkurrenterna, andra landsting, har på sina webbplatser.I detta examensarbete har vi gjort en förändringsanalys, en målgruppsanalys och en konkurrentanalys. För att få veta vad besökarna anser om webbplatsen, vad de har för behov och önskemål samt för att få veta vilka besökarna är gjordes ett webbformulär som lade ut på webbplatsen. Vi gjorde även enkäter som delades ut och utförde intervjuer.Som resultat av vårt examensarbete har vi kommit fram till att besökare har stora krav på en webbplats. De vill mötas av en snygg och enkel webbplats där de även kan ha möjlighet att utföra vissa ärenden på egen hand. För att möta besökarnas önskemål och behov har vi i vår förändringsanalys kommit fram till åtgärder som behöver göras på webbplatsen. Målgruppsanalysen resulterade i målgrupper indelade utifrån ålder: under 20, 20-34, 35-49, 50-65 och över 65. Den typiske surfaren är en kvinna mellan 35-49 år, högskoleutbildad, anställd inom landstingssektorn, har tillgång till Internet hemma och på jobbet och besöker Internet i princip dagligen. Konkurrentanalysen visade hur olika webbplatserna kan vara och vad som gör att man trivs/inte trivs med att besöka den. Av de tre webbplatserna som vi analyserad så var det ingen som uppfyllde alla de riktlinjer vi tagit med ur 24-timmarswebbens riktlinjer.
Resumo:
Syftet med litteraturstudien var att ta reda vad olika studier kommit fram till angående patientutbildning om diabeteskost, motion, hur patientutbildningen bedrivs och uppföljning av vad patienterna fått med sig för kunskaper genom utbildningen. Datainsamlingen har skett i databaserna Elin, Blackwell-Synergy, PubMed och Elsevier. Vid sökningen gjordes begränsning till svensk, norsk och engelskspråkiga tidskrifter och alla artiklar var vetenskapliga. Sökorden som användes i olika kombinationer var: patient education, diabetes, education, exercise och diet. I de artiklar som hämtades via databassökningen valdes ytterligare artiklar från referenslistor. Urvalet gjordes med tanke på litteraturstudiens syfte och frågeställningar. De valda artiklarna granskades med avseende på vetenskaplig kvalité och poängsattes med hjälp av granskingsmallar. Studien baseras på 23 vetenskapliga artiklar, 16från databassökning och 7 artiklar från referenslistor, daterade från år 2000 och fram till år 2005. Resultatet visade att patientutbildningen i samband med diabetes är nödvändigt, och det är viktigt att den anpassas utifrån patientens egna behov och resurser. Patienterna har olika motivation och förståelse för att ändra sitt förhållningssätt till kost och motion. Det är viktigt att patientundervisningen innehåller både grupp- och individuell undervisning i kombination med teoretisk- och praktisk undervisning under en längre tidsperiod.
Resumo:
Denna systematiska litteraturstudie syftade till att beskriva och kartlägga humorns betydelse i omvårdnadsarbetet med inriktning på humorns påverkan på patientens välbefinnande, sjuksköterskans kommunikation med patienter och närstående samt sjuksköterskans psykosociala arbetsmiljö. Tjugo vetenskapliga artiklar, vilka sökts huvudsakligen via fulltextbasen Electronic Library Information Navigator (ELIN), valdes ut utifrån titel, abstrakt och genomläsning, varefter de kvalitetsgranskades och genomgick textanalys utmynnande i sex temata. Dessa evidensgraderades utifrån artiklarnas kvalitet. Resultatet visade att humor upplevdes ha betydelse i omvårdnadsarbetet både för patient och sjuksköterska genom att göra det lättare att hantera känslor, bygga upp en positiv självbild och att bevara värdigheten. Humorn är ett verktyg i bemästring av sjukdom och hälsoproblem samt viktig för en god kommunikation mellan såväl sjuksköterska och patient som mellan vårdpersonal. Humorn upplevs vara en betydelsefull faktor för ett gott lagarbete samt en moderator för hierarkiska spänningar mellan yrkesgrupper och patienter-vårdpersonal. Som omvårdnadsteoretisk referensram valdes Joyce Travelbees teori om den mellanmänskliga kommunikationen där humor visade sig vara ett viktigt redskap. Studien ökar läsarens förståelse av humorns betydelse för patient, närstående och personal i omvårdnaden likaväl som för kommunikationen mellan berörda parter, med särskild tonvikt på sjuksköterskans profession.
Resumo:
Syftet var att beskriva anhörigvårdarens erfarenheter av palliativ vård av sin närstående i hemmet. Studien genomfördes som en litteraturstudie. I studien ingick 10 vetenskapliga artiklar från åren 2002-2008. Samtliga var av kvalitativ ansats. Resultatet i studien delades upp i fyra teman: erfarenheter av kommunikation, hantera den nya situationen, känsla av otillräcklighet och meningsfullhet trots allt. Resultatet belyste bland annat att information om patientens hälsotillstånd var viktigt för att anhörigvårdarna skulle känna sig bättre mentalt förberedda. Anhörigvårdare som upplevde brist på information och kommunikation tappade förtroende till sjukvården. Erfarenheter av existentiella frågor och samtal visade sig vara viktiga för att känna hopp och meningsfullhet. De som upplevde att de fick vara en del av det palliativa teamet kände sig delaktiga i vården i motsats till de som kände sig som en utomstående vilka kände sig förolämpade. Anhörigvårdarnas deltagande i vården gav dem möjlighet att leva ett mer naturligt familjeliv Det var viktigt att kunna behålla en vardag. För att klara av att vara anhörigvårdare behövde de få avlastning. När situationen blev ohanterbar kände de dåligt samvete och skuld över att inte levt upp till kraven. De upplevde frustration och en känsla av otillräcklighet. De erfarenheter som anhörigvårdarna hade av palliativ vård i hemmet var att stödet de fick från vårdpersonalen var avgörande för hur de skulle hantera situationen. En tillfredställande kommunikation innebar att vårdpersonalen var lyhörd för den enskilde anhörigvårdarens behov och att de såg patienten och anhörigvårdaren som en enhet.
Resumo:
Bakgrund: En av de största händelserna i en mans liv är att bli pappa. Stöd och uppmuntran från barnmorskan till den blivande pappan behövs. Det är viktigt för pappan att vara nära sin kvinna och sitt barn. Det är betydelsefullt för hela familjen att pappor inkluderas i den postnatala utbildningen. Syfte: Att undersöka nyblivna pappors upplevelser av BB-vården. Metod: En tvärsnittstudie som ingår i en longitudinell studie. Data samlades in från tre olika sjukhus i Västernorrland under 2007. En kvantitativ design användes. 827 blivande pappor inkluderades i studien. Statistisk dataanalys gjordes. Resultat: I studien ingick både förstagångspappor och ompappor. Det var 606 av dessa pappor som erbjöds att stanna kvar på BB över natten. Majoriteten av papporna erbjöds övernattning på traditionell BB avdelning, resten fördelades på övriga vårdformer. Papporna var nöjda med stöd och bemötande från personalen, men mindre nöjda med information om samlivet, kvinnans omställningar och barnets behov. Den enda statistiskt signifikanta skillnaden var att ompappor som inte stannade kvar var mer missnöjda med informationen om samliv och informationen om barnets behov jämfört med de som stannade. Mellan förstagångspapporna som stannade kvar/inte stannade kvar fanns inga statistiskt säkerställda skillnader. Slutsats: Papporna var nöjda med stöd och bemötande på BB. Informationen om samliv, barnets behov och kvinnans omställningar efter förlossningen behöver förbättras.
Resumo:
Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att belysa betydelsen av humor som kommunikationsmedel mellan patient och sjuksköterska i omvårdnad, samt inom personalgrupp. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie, där relevanta artiklar söktes i databaserna Cinahl, PubMed och PsychInfo. Även sökmotorn Elin@Dalarna samt tidskriften Vård i Norden användes. Femton vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa granskades och analyserades. Resultat: Resultatet av analysen visade två övergripande teman som handlade om humor som en copingstrategi och humor som relationsskapande. Analysen visade även att humor som kommunikationsmedel är viktigt i relationen mellan patient och sjuksköterska, där humor bygger en grund till en djupare relation. Humor hjälper patienten att hantera sjukdomstillstånd och är ett steg till tillfrisknande. Patienten kan lättare uttrycka och hantera känslor. Patienten upplever med hjälp av humor en ökad livstillfredsställelse och en effektivare stresshantering. Sjuksköterskan kan lättare hantera känslor och ta en paus från jobbiga situationer med hjälp av humor. Humor ger energi och stärker personalgruppen. Personalgruppen känner en samhörighet och kan lättare hantera situationer tillsammans genom att använda humor.
Resumo:
Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva åtgärder som kan användas för att ge personcentrerad omvårdnad till personer med demenssjukdom samt beskriva hur beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD) påverkas av personcentrerad omvårdnad. Metod: Litteraturstudien innefattade 17 artiklar med såväl kvalitativ som kvantitativ ansats och söktes i databaserna Cinahl och Pubmed. Resultat: Utbildning i personcentrerad omvårdnad gav omvårdnadspersonalen ökad förståelse för personen och insikt i hur stor påverkan deras egen inställning och attityd hade på personer med demens. Genom att skapa livsberättelser kunde omvårdnadspersonalen möta personens behov och ge en identitet till personen. En personlig miljö ansågs betydelsefull för att minska förvirring och oro hos personer med demens, bidrog till personcentrering och stärkte identiteten hos personen. Personcentrerad omvårdnad kunde minska BPSD, till fördel för personen med demens, närstående och omvårdnadspersonal. Personfokusering istället för objektfokusering samt ökat tålamod reducerade motståndet till omvårdnad och agitation. Konklusion: Resultatet visade att det finns åtgärder för att ge en personcentrerad omvårdnad och att en personcentrerad omvårdnad minskar BPSD.
Resumo:
Denna rapport behandlar vilka egenskaper som är viktiga att ta hänsyn till vid val av rapportverktyg inom området Business Intelligence. Begreppet BI är relativt omfattande och syftar till färdigheter, teknologier, applikationer och metoder av systematisk och vetenskaplig art som en organisation använder för att bättre förstå sin verksamhet, sin omgivning och omvärld. Rapportverktyg utgör således en mindre del i en större kedja av processer för att stödja beslutstagande.Landstinget Dalarna har anlitat Sogeti, som har varit vår uppdragsgivare för detta examensarbete, för att implementera BI i sin verksamhet och vår studie har sitt ursprung i att Landstinget Dalarna idag har ett stort behov av olika typer av rapporter i många olika delar av organisationen. Rapportbehovet har visat sig vara omfattande och för att lätta på arbetsbördan för de systemutvecklare som skapar rapporter har funderingar framkommit att det skulle kunna vara en bra lösning att låta användarna inom Landstinget Dalarna själva skapa en del av sina egna rapporter. Målet med arbetet är att ge de systemutvecklare som arbetar i projektet riktlinjer kring vilka egenskaper olika rapportverktyg innehar för att de enklare skall kunna avgöra vilket som är lämpligast att använda. De verktyg som i denna studie jämförs med varandra är Report Builder 3.0, PowerPivot samt Dashboard Designer 2010, samtliga från Microsoft.För att göra denna jämförelse mellan olika rapportverktyg krävs bra underlag för att kunna förstå vilka egenskaper som är relevanta att fokusera på samt om några egenskaper väger tyngre än andra.Efter att ha utfört intervjuer med systemutvecklare som arbetar med BI har vi kunnat skapa oss en tydligare bild av detta område. Egenskaperna har sammanställts för att användas i vår jämförelse mellan de olika rapportverktygen. Att dessa egenskaper är av vikt bekräftas till viss del av den teori som finns på området. De egenskaper som främst visar sig vara viktiga i valet är vilken befintlig plattform som används, verktygets möjlighet att skapa interaktiva rapporter samt vilken typ av användare verktyget riktar sig till. Även andra egenskaper visar sig vara viktiga att ta hänsyn till, men då främst beroende på vilka krav som ställs. Resultatet av den praktiska jämförelsen mellan de olika rapportverktygen visar att verktygen till viss del överlappar varandra i funktionalitet samtidigt som de är anpassade för olika typer av användare och plattformar. De utgör allihop delar i Microsofts BI-pussel som på olika sätt skall bidra till att alltid kunna täcka upp de krav som kan finnas beroende på behov och förutsättningar. Samtidigt visar det sig att jämförda rapportverktyg besitter vissa generella egenskaper som gör att verktygen i stora drag klarar, om än på olika sätt, att skapa snarlika rapporter.
Resumo:
Syfte: Att beskriva flickors rökbeteende för att få en bättre förståelse till varför de röker, samt vilka preventiva åtgärder som kan vara av betydelse för att förhindra att flickor börjar röka. Metod: Litteraturstudie. Analys: Innehållsanalys. Resultat: Analysen av artiklarna som togs med i examensarbetet resulterade i två teman: Flickors rökbeteende och Prevention. Det fanns många olika anledningar till varför flickor började röka och till varför de fortsatte röka. Risken att börja röka var högre bland vissa flickor än andra, exempelvis visade låg socioekonomisk status, verklig eller inbillad övervikt och vänner eller anhöriga som rökte fick ökad risk att börja röka. Sätts rätt prevention in kunde dock risken att börja röka minska för tonårsflickor. Slutsats: Flickors rökbeteende har ökat i Sverige. Anledningarna till att börja röka är olika men vissa faktorer kan öka risken för att börja röka. Preventiva åtgärder bör särskilt riktas till dessa faktorer. Sjuksköteskan behöver förstå värdet av att planera och individualisera prevention utifrån flickornas egna behov och att det är viktigt ju tidigare man uppmärksammar dessa problem.
Resumo:
Syftet med föreliggande projekt var att söka flexibla utbildningslösningar isamverkan inom specialistsjuksköterskeutbildningarna vid Karlstads universitet,Högskolan Dalarna, Högskolan i Gävle, Mälardalens högskola ochÖrebro universitet.Frågeställningar1. Hur ser regionens personalförsörjning och behov ut?2. Vilka utbildningsformer och vilken lärarkompetens finns?3. Vilka antagningsvolymer finns?4. Hur kan samordning ske?Projektet baseras på en kartläggning av Penta Plus regionens personalförsörjning,behov och befintligt utbildningsutbud.Preliminärresultatet visar att anställda specialist- och handledarutbildadesjuksköterskor inom distriktssjukvård, vård av äldre och psykiatri ärförhållandevis lågt jämfört med anställda specialist- och handledarutbildadeinom anestesi-, intensiv- och operationssjukvård.Campusförlagd utbildning och distansutbildning på heltid och eller i annan studietaktförekommer vid lärosätena. Tre olika lärplattformar används: Fronter,First Class och två versioner av Blackboard. Lärarkompetensen i form av disputeradeinom respektive specialistutbildning är inte till alla delar kongruent i relationtill lärosätenas utbildningsutbud.Nuvarande antagningsvolymer är relaterade till antalet tillgängliga vfu platser,logistiken inom regionen i relation till lärosätenas kursutbud och kursstarer harmöjligheter till viss expansion inom vissa specialistutbildningar.Samordning där företrädesvis lärosätenas kursstarer, kursinnehåll och valbarakurser logistiskt korrelerar är ett mål för framtida arbete och medveten samverkan.
Resumo:
Syftet med studien är att undersöka hur sex lärare i moderna språk förhåller sig till individualisering i undervisningen. Metoden som använts är kvalitativa forskningsintervjuer med språklärare verksamma inom såväl grundskolan som gymnasiet. Undersökningens resultat åskådliggör en mångfald av tolkningar kring individualiseringsuppdraget hos lärare i moderna språk. Utifrån informanternas svar identifieras tre skilda individualiseringsmodeller. I den första modellen framstår individualiseringen framförallt som en metod baserad på nivåindelning och användande av särskilt material. Individualisering beskrivs i den andra modellen som ett förhållningssätt, att beakta elevernas olikhet, och utformas under en rad olika inslag, från planering till utvärdering. I den tredje modellen nås individualisering i helklassundervisning genom varierande arbetsformer samt lärarens kontakt med eleverna under lektionen. Att läraren snarare ansluter sig till en av dessa tre modeller tycks hänga samman med vilka behov och risker denne förknippar med individualisering.
Resumo:
Syfte; Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva upplevelsen av vad som skapar en meningsfull tillvaro samt hur sjuksköterskan kan stödja och främja en meningsfull tillvaro för de äldre vid särskilda boenden. Metod; Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Artiklar publicerade mellan åren 2000-2012 söktes i databaserna CHINAL, ELITE, PubMed, SweMed samt i tidskriften Vård i Norden. Resultat; Resultatet visade på att upprätthållandet av kroppens fysiska och mentala förmågor hade stor inverkan för den upplevda hälsan. Social gemenskap, goda vårdrelationer och ett aktivt delagande i den egna vardagen ansågs även placera den äldre i ett sammanhang, vilket också grundade för meningsfullhet och välbefinnande. Konklusion; För att uppnå en god omvårdnad av de äldre krävdes sjuksköterskor med ett stort kunnande och engagemang där goda omvårdnadsrelationer skapades utifrån den enskildes livsberättelse, behov och önskningar.
Resumo:
Syftet med den här litteraturstudien är att få kunskap om hur och på vilka sätt NOundervisningenkan stödja andraspråkselever i årskurs 1-6 i deras språkutveckling samt derasutveckling av kunskaper i naturvetenskap. Studiens design är en systematisk litteraturstudie därrelevant forskning har sökts med hjälp av databaserna ERIC, avhandlingar.se och libris samttidskriften NorDiNa. Resultatet visar att det krävs tre beståndsdelar för lära sig ett andraspråk,vilka är ett behov och motivation att lära sig det nya språket, goda förebilder som talar det nyaspråket samt ett socialt sammanhang som för talaren av det nya språket och talaren avmålspråket tillsammans. Vidare krävs det fem faktorer för att tvåspråkiga elever ska utvecklasin naturorienterade läs- och skrivkunnighet, vilka är: de tre stegen för lärande (första steget ärelevens tidigare erfarenheter och kunskaper, andra steget är att eleven kopplar de nyakunskaperna med sina tidigare erfarenheter och slutligen uppnår eleven ett mer avancerat tänkmed hjälp av de nya kunskaperna) lämplig pedagogik, kontextuellt samspel, anpassning tillelevernas språknivå (första- och andraspråket) och en elevcentrerad klassrumsmiljö.Nyckelord:
Resumo:
Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom(KOL) är en långsiktig sjukdom som tar tid innan den visar symtom. När patienten kommer och vill ha information och åtgärder för sina symtom har sjukdomsförloppet redan pågått ett tag. Eftersom den är långdragen är omvårdnadsåtgärderna olika beroende på vart i tiden man ligger i sjukdomen. År 2020 kommer denna patientgrupp vara den tredje största i världen, finns det omvårdnadsåtgärder som ökar livskvalitén för denna patientgrupp? Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa resultat avseende forskning om omvårdnad vid kronisk obstruktiv lungsjukdom som leder till förbättrad livskvalité. Metod: Litteratur studie. Resultat: Kunskapsutbytet mellan patient och sjuksköterska: Hur viktigt det är med en klar och tydlig information vid möte mellan sjuksköterska och patient. Att ge stöd och trygghet: Viktigt att sjuksköterskan finns tillgänglig för patienten, underlätta för patienten: Sjuksköterskan har en viktig roll hos patienter med KOL för att förbättra deras förutsättningar för god livskvalité. Slutsats: Viktigt att skapa en tillit mellan sjuksköterskan och patienten, detta skapar trygghet och resulterar till en god fysisk omvårdnad. När trygghet och tillit har byggts upp mellan sjuksköterskan och patienten blir kommunikationen god och man kan tillsammans komma fram till den bästa lösningen för varje enskild patient.
Utveckling av lojalitetsprogram - individanpassade erbjudanden : Marknadsföring genom CRM-strategier
Resumo:
Den ökade konkurrenssituationen mellan företag är ett resultat på att handeln har globaliserats. Konsumenter är idag mer medvetna om vad företag har att erbjuda, och det är lätt att välja alternativa företag om ett specifikt företag inte lever upp till konsumentens förväntningar. Detta ställer krav på att företag ständigt måste arbeta med och utveckla sina strategier för att skapa konkurrensfördelar. Idag arbetar många företag med lojalitetsprogram som är ett typexempel på en CRM-strategi. CRM-strategier och lojalitetsprogram syftar till att göra konsumenten mer lojal, för att möjliggöra att konsumenten skall välja att göra återupprepande och mer frekventa köp. Lojalitetsprogrammen måste dock uppdateras och förändras, för att ständigt kunna vara konkurrenskraftiga. Företag arbetar därmed för att skapa ett mervärde, det vill säga erbjuda en servicelösning som är utöver vad konsumenten förväntar sig att få från företag. Kundlojalitet kan utvecklas genom att företag skapar långsiktiga relationer med konsumenterna, och en relation mellan parterna kan utvecklas genom att företag lyssnar på konsumenterna, för att få reda på dess behov och önskemål. Forskning indikerar att individanpassade erbjudanden kan bidra till att konsumenterna än mer tenderar att bli lojala, detta eftersom individanpassade erbjudanden är erbjudanden som baseras på konsumentens unika köpbeteende, vilket möjliggör för träffsäkerhet och relevans. Syftet med denna studie är att mäta konsumenters efterfrågan på individanpassade erbjudanden, för att undersöka om konsumenterna faktiskt efterfrågar och kommer ta till sig dessa erbjudanden. Frågeställningarna är; på vilket sätt kan efterfrågan på individanpassade erbjudanden bidra till ett företags konkurrensfördelar samt på vilket sätt skiljer sig efterfrågan på individanpassade erbjudanden beroende på butikernas geografiska placering. Studien är baserad på en kvantitativ surveyundersökning riktad till konsumenter, med en kvalitativ semi-strukturerad intervju för att erhålla viktig information vid utformandet av frågeformuläret. Resultatet för studien visade att konsumenter värdesätter att få individanpassade erbjudanden, och att dessa erbjudanden kan bidra till ett företags konkurrensfördelar eftersom erbjudandena möjliggör att servicekvaliteten kan öka vilket innebär att dessa erbjudanden kan upplevas ha ett mervärde. I denna studie återfanns dock inte några skillnader på efterfrågan av individanpassade erbjudanden beroende på butikernas geografiska placering.