Samtal och interaktion vid matematisk problemlösning : En intervjustudie om hur lärare organiserar sin undervisning med matematiska problem

Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare organiserar sin undervisning med matematiska problem. Undersökningen har gjorts med hjälp av fem observationer av undervisningstillfällen samt intervjuer med fem undervisande lärare i matematik. Resultatet från undersökningen visar att kommunikation utgör en stor del av undervisningen med matematiska problem. Lärarna skapar tillfällen till samtal och interaktion i sin undervisning genom hela problemlösningsprocessen trots att deras definition av matematiska problem skiljer sig. Gemensamt för lärarnas undervisning är att den, likt forskning, organiseras i olika faser vilket är ett begrepp som beskrivs ytterligare i bakgrunden av den här studien. Trots denna gemensamma fasindelning visar resultatet att undervisningen organiseras olika inom dessa faser, även i de fall där flera lärare har deltagit i samma typ av fortbildning inom problemlösning. Resultatet visar även att sociomatiska normer är något som påverkar lärarnas organisering av arbetet med matematiska problem samt att undervisning med matematiska problem förekommer i olika stor utsträckning.

"Jag tänkte bara 15 + 7 – 6" : En empirisk studie om elevers tolkning av likhetstecknet och sambandet mellan addition och subtraktion

Syftet med denna studie är att undersöka elevers förståelse av likhetstecknet och sambandet mellan addition och subtraktion i årskurs 3 samt deras klasslärares uppfattning av den egna matematikundervisningen, som behandlar addition, subtraktion och likhetstecknet. Studiens syfte besvaras genom följande frågeställningar: Vad kan specifikt utformade matematikuppgifter ge för information om elevers förståelse av likhetstecknet och sambandet mellan addition och subtraktion i årskurs 3? samt Vad tänker en lärare om de resultat som framkommit av elevernas matematikuppgifter? Den empiriska undersökningen har genomförts med en kvantitativ metod, i form av en enkät där elever i årskurs 3 fått lösa speciellt utformade matematikuppgifter och en kvalitativ metod, i form av semi-strukturerad intervju med elevernas lärare. Det resultat som framkommit i undersökningen har analyserats med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet visar att alla elever inte har kunskap om att likhetstecknet indikerar ekvivalens mellan höger sida och vänster sida om likhetstecknet, men en majoritet av eleverna har den förståelsen. Det var inte väntat från lärarens sida att fyra elever helt hade missförstått likhetstecknets betydelse. Läraren är medveten om att likhetstecknet kan vara svårt att förstå, men hade förväntat att alla elever skulle klara av att lösa minst matematikuppgifterna med de lägsta talen. Resultatet visar även att nio av sexton elever har förstått sambandet mellan addition och subtraktion. Läraren menar att det sambandet återkommer under hela lågstadiet och därför hade förväntat sig att fler elever sett sambandet. Men samtidigt anser läraren att det är positivt att lite mer än halva gruppen har förstått sambandet mellan addition och subtraktion. Slutligen visar resultatet av studien att missförståelse av likhetstecknet har inverkan på elevers resultat vid uppgifter med öppna utsagor, men inte vid uppgifter där talen på vänster sida om likhetstecknet är lika med ett tal på höger sida om likhetstecknet.

Elevers läsvanor : En kvalitativ studie av fyra fordonselevers läsvanor

The following study was conducted at an upper secondary school in Sweden and attempts to explore the question of what influences male pupils’ reading habits. Many quantitative international studies, including PISA, PIRLS and IEA Reading Literacy, have sought to answer this question, but only partially succeeded due to the limitations of their methods. Therefore, this study seeks to explore this question in more depth using qualitative methods, including interviews and classroom observations, but also minor tests. Two facts which the previously mentioned international studies have found is that boys and particularly immigrant boys tend to have worse reading results than their counterparts. It is therefore the aim of this study to study four male students in upper secondary school; of which two are native Swedes and the other two are unaccompanied refugee children; one from Afghanistan and the other from Morocco. The findings of this study are as follows. Firstly, necessity was found to be the single most important factor for the reading habits of these four pupils; especially the two refugees. Both refugees learnt to read under harsh circumstances in madrassas in their respective home countries. Moreover, the Moroccan pupil learnt to speak and read Spanish fluently during his seven years as a homeless child. Furthermore, in the absence of necessity, interest was found to be decisive in determining the pupils’ reading habits. In addition to this, the study theorizes that an interest in reading generally arises before the ability to read and not vice versa. However, teachers can in fact affect their pupils’ reading habits even in upper secondary school.

Att utveckla läsförståelse - läsförståelsestrategier och metoder i skolan : En kvalitativ intervjustudie om fyra lärares syn på läsförståelseundervisning

Internationella studier, PIRLS 2011 och PISA 2012, visar svenska elevers försämrade kunskapsnivåer i läsförståelse. Skolan styrdokument från 2011, Lgr 11, uttrycker explicit undervisning av läsförståelsestrategier i ämnet svenska i grundskolans alla stadier. Den nedåtgående trenden har medfört att diskussionerna kring utvecklingen av läsförståelseundervisning har ökat. Läsforskare varnar för att lärarna lämnas att ensamma tolka hur de ska undervisa i lässtrategier som påverkar läsförståelsen. Våren 2014 lanserades läromedlet En läsande klass som är en privat satsning med ett långsiktigt mål att öka elevers läsförståelse och syftet att lyfta vikten av läsförståelse. Omfattande svensk forskning saknas dock på området. Syftet med denna studie var därför att undersöka hur undervisande lärare på låg- och mellanstadiet ser på sin läsförståelseundervisning och användandet av metoder och strategier för elever med god läsförståelse men även för elever som upplever hinder i sin läsförståelse. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ metod med intervjuer som hade halvstrukturerad form. Fyra lärare, som alla undervisar i svenska och arbetar med läsförståelse i sin undervisning, intervjuades. Resultatet visade att samtliga lärare arbetar med läsförståelsestrategier på olika nivåer och att de använder materialet En läsande klass i olika utsträckning i sin undervisning. I resultatet kan man även utläsa att det finns ett behov hos lärare att få direktiv hur explicit läsförståelseundervisning ska bedrivas i skolan för att säkerställa kvalitet i sitt arbete med läsförståelse.

Är explicit undervisning nyckeln till ökad läsförståelse? : En kvalitativ intervjustudie om hur fem lärare i F–3 beskriver sin undervisning i läsförståelse och lässtrategier

Resultaten av de senaste PIRLS-undersökningarna visar att svenska elevers läsförståelse har försämrats under senare år. Enligt forskning bör undervisningen vara inriktad på lässtrategier för att elever ska utveckla läsförståelse. För att eleverna ska lära sig använda olika lässtrategier självständigt när de tolkar text och skapar mening behöver de undervisas explicit. Undervisningen bör vara strukturerad och varierad samtidigt som läraren stöttar eleverna och anpassar undervisningen efter deras individuella behov. Syftet med studien har varit att undersöka hur lärare i F–3 undervisar i läsförståelse och lässtrategier för att se vilka förtjänster och brister som finns. Studiens metod är kvalitativ och för att samla in material har fem halvstrukturerade intervjuer genomförts med fem verksamma lärare, fyra klasslärare och en specialpedagog, fördelade på fyra olika skolor. Resultaten visar att lärare använder sig av olika undervisningsmetoder när de undervisar i läsförståelse, såsom en läsande klass, think-aloud, cirkelmodellen och Chambers modell för boksamtal. Det som tycks genomsyra lärarnas undervisning i läsförståelse är kommunikation, vilket är nära sammankopplat med studiens teoretiska utgångspunkt, det sociokulturella perspektivet. Enligt lärarna samtalar de mycket med eleverna om texter, och de verkar försöka anpassa undervisningen efter elevernas individuella behov genom att välja texter som eleverna har förkunskaper i och om. När de undervisar explicit tycks lärarna diskutera olika lässtrategiers nyttoanvändning genom att samtala om hur och varför olika lässtrategier är lämpliga att använda i olika sammanhang. Enligt lärarna erbjuds eleverna undervisning i olika gruppkonstellationer såsom arbete i helklass, halvklass, mindre grupper, parvis och enskilt. Lärarna tycks vara tydliga i sin undervisning för att eleverna ska bli medvetna om i vilket syfte de ska läsa.

"Jag tänkte bara 15 + 7 –6" : En empiriskstudie omelevers tolkning av likhetstecknetoch sambandet mellan addition och subtraktion

Syftet med denna studie är att undersöka elevers förståelseav likhetstecknet och sambandet mellan addition och subtraktioni årskurs 3 samt deras klassläraresuppfattning av den egna matematikundervisningen, som behandlar addition, subtraktion och likhetstecknet.Studiens syfte besvaras genom följande frågeställningar: Vad kan specifikt utformade matematikuppgifter ge för information om elevers förståelse av likhetstecknet och sambandet mellan addition och subtraktioni årskurs 3?samtVad tänker en lärare om de resultat som framkommit av elevernas matematikuppgifter? Den empiriska undersökningen har genomförts med en kvantitativ metod, i form av en enkät där elever i årskurs 3 fått lösa speciellt utformade matematikuppgifter och en kvalitativ metod, i form av semi-struktureradintervju med elevernas lärare. Det resultat som framkommit i undersökningen har analyserats med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet visar att alla elever intehar kunskapom att likhetstecknet indikerar ekvivalens mellan höger sida och vänster sida om likhetstecknet, men en majoritetav eleverna har den förståelsen. Det var inte väntat från lärarens sida att fyra eleverhelthade missförstått likhetstecknetsbetydelse. Läraren är medveten om att likhetstecknet kan vara svårt attförstå, men hade förväntat att alla elever skulle klara av att lösa minst matematikuppgifterna med delägsta talen.Resultatet visar även att nio av sexton elever har förstått sambandet mellan addition och subtraktion.Läraren menar att det sambandet återkommer under hela lågstadiet och därför hade förväntat sig att fler elever sett sambandet. Men samtidigt anser läraren att det är positivt att lite mer än halva gruppen har förstått sambandet mellan addition och subtraktion. Slutligen visar resultatet av studien att missförståelse av likhetstecknet har inverkan på elevers resultat vid uppgifter med öppna utsagor, men inte vid uppgifter där talen på vänster sida om likhetstecknet är likamed ett tal på höger sida om likhetstecknet.

Kvinnors upplevelser av att leva med endometrios : – en litteraturstudie

Bakgrund: Endometrios är en sjukdom där livmoderslemhinnan förekommer på andra platser än i livmoderhålan. Den ektopiska vävnaden följer menstruationscykeln och blöder därför som livmoderslemhinnan vanligtvis gör vid menstruation. Detta kan leda till inflammationer och smärtsamma sammanväxningar i bukhålan. Kvinnorna kan i och med detta få lov att utstå mycket lidande. Sjuksköterskans kommunikativa förmåga är en viktig del i strävan mot att lindra lidande. Syfte: Att undersöka kvinnors upplevelser av att leva med endometrios samt hur de upplever vårdpersonalens bemötande. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Databaser CINAHL, PubMED och PsycINFO användes för att söka vetenskapliga artiklar. Tio vetenskapliga artiklar var av kvalitativ ansats, två vetenskapliga artiklar var av kvantitativ ansats och en vetenskaplig artikel var av mixad design. Resultat: Tre domäner identifierades utifrån studierna: Sjukdomens inverkan på livet, Vårdpersonalens bemötande och Positiva aspekter i samband med sjukdomen. Kvinnornas symtom togs sällan på allvar. Kvinnorna antog att deras symtom och smärtor var “normala”. Endometriosen påverkade livet negativt, såväl kärleksrelationer samt arbetsliv och ekonomi påverkades av sjukdomen. Många kvinnor använde sig av egenvård för att hantera sin sjukdom, dock kände sig en del kvinnor stressade då de inte klarade av att leva upp till livsstilsförändringarna. Kvinnorna beskrev att de ofta kände sig avfärdade av vårdpersonal då de sökte vård. Många blev misstrodda och deras symtom klassades som psykosomatiska. Slutsats: Kvinnorna ansåg att bemötandet de fick av vårdpersonalen var bristfälligt och att deras symtom blev normaliserade. Sjuksköterskor behöver bli medvetna om kvinnornas situation för att kunna bekräfta deras upplevelser.

Stress på akutmottagningen ur ett sjuksköterskeperspektiv : En litteraturstudie

Sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningar utsätts regelbundet för stress. Det medför psykiska och fysiska besvär för sjuksköterskor och försämrad omvårdnad för patienten. Studien avser att utifrån vetenskaplig litteratur sammanställa de faktorer som leder till stress för sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningar och hur vården påverkas av stressade sjuksköteskor. Syfte Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka faktorer på akutmottagningen som upplevdes bidra till stress för sjuksköterskor som arbetar på en akutmottagning och hur stressen påverkar sjuksköterskors möjligheter att erbjuda en god vård för patienter på akutmottagningen. Metod Studien har genomförts som en litteraturstudie. I studien användes 15 artiklar som bestod av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Materialet hämtades i databaserna CINAHL och PubMed. Resultat Resultatet visar att det finns flera olika faktorer som bidrar till stress för sjuksköterskor på akutmottagningen. Stressande faktorer visade sig utifrån studierna i resultatet vara; hög arbetsbelastning och låg bemanning, avsaknad av tid för reflektion för sjuksköterskan, att vårda barn i stressade situationer, hot och våld på akutmottagningen, kommunikation samt smärta och lidande. Hur vården påverkas av sjuksköterskors stress på akutmottagningen var utifrån studierna att patientsäkerheten blev försämrad och att vårdrelationen påverkades. Slutsats Författarna drar slutsatsen att stress påverkar sjuksköteskors arbetsuppgifter på akutmottagningen. Patienters möjlighet till patientsäker och god vård på akutmottagningen påverkas negativt av stressade sjuksköterskor. För att komma till rätta med sjuksköterskebristen på akutmottagningar så är det av betydelse för sjukhusledningen att arbeta preventivt mot stressade sjuksköterskor.

Att leva nära den palliativa vården, ur de närståendes perspektiv – en litteraturöversikt

Bakgrund: Idag lever många nära en person som drabbats av en livshotande sjukdom. Många som insjuknar har behov av den palliativa vården. Den palliativa vården syftar till att främja livskvalitet och lindra lidande, både för patienten och för de närstående. När en person i familjen blir sjuk är det naturligt för de flesta människor att ta rollen som vårdare och familjen anses ha en stor betydelse i vården av den sjuke. Att erhålla information samt stöd är viktiga förutsättningar för att de närstående ska kunna känna delaktighet i vården. Sjuksköterskan har till uppgift att lindra lidande, främja hälsa samt ge stöd och information. Syfte: Att belysa de närståendes erfarenheter av den palliativa vården. Design: En litteraturöversikt. Metod: 14 vetenskapliga artiklar som blivit publicerade under de senaste fem åren, har lästs flertalet gånger och därefter analyserats utifrån en innehållsanalys, för att finna gemensamma kategorier som beskriver de närståendes erfarenheter/ upplevelser. Resultat: Närheten till döden var något som väckte starka känslor, och situationen beskrevs vara fysiskt, psykiskt och emotionellt påfrestande. Resultatet visar att de närstående tog ett stort ansvar i vården av den sjuke, detta resulterade i ett ökat behov av stöd, framförallt från familj och vänner. En god relation till vårdpersonalen ökade förutsättningarna till en god vård. Trots den svåra situationen kunde meningsfullhet upplevas. Slutsats: Sjukdomen medförde att livssituationen förändrades och en ökad ansvarskänsla uppstod hos den närstående. Stöd från familj och vänner, samt vårdpersonal hade stor betydelse. Kunskap hos vårdpersonalen värderades högt och det var viktigt att den sjuke skulle få dö en värdig och fridfull död.

Att leva med kroniska sår En litteraturöversikt

Bakgrund: Kroniska sår innefattas av bensår, fotsår, trycksår, diabetessår, sårskada, tumörer, reumatiska sår och vårdskador vid komplikationer efter kirurgiska ingrepp, som inte har läkt inom 6 veckor. Forskning visar att trots att förebyggande strategier används, utvecklas det sår som kräver behandling. I mötet med vården är en god omvårdnad och en god vårdrelation viktig. Bristen på dessa leder ofta till ett lidande som individen måste kämpa emot med copingstrategier. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa personers erfarenhet av att leva med kroniska sår. Metod: En litteraturöversikt gjordes i denna studie med 15 vetenskapliga artiklar, som bestod av både kvantitativ och kvalitativ metod. Resultat: 3 huvudkategorier identifierades: begränsningar, lidande samt coping. Deltagarna ansåg att en brist på information samt begränsningar i vardagen påverkade individens sociala umgänge och fysiska aktivitet. Smärta, skam och rädsla ledde till depression. För att hantera detta använde individerna sig av familjen och stöd av vårdpersonalen Slutsats: Det framkom att individernas dagliga liv påverkades av det kroniska såret. Den konstanta smärtan orsakade sömnsvårigheter hos individen, vilket ytterligare försvårade hanteringen av smärtan och vardagen. Kontinuitet hos vårdpersonal och i behandlingen gav personerna en trygghet och en ökad förståelse för sitt tillstånd. Det belystes att det var viktigt att vårdpersonalen ser individen bakom såret, och inte bara lägger sitt fokus på sårläkningen och behandlingen.

I Stormens Öga : En kvalitativ studie inspirerad av grundad teori, om väntade förändringar inom elitidrottsföreningar

Adapt or die. En omvärld i ständig rörelse ställer högre krav än någonsin på organisationer att utveckla sitt förändringsarbete och sättet man ser på förändringar, något som lett till att fenomenet "organisationsförändringar" blivit ett fokusområde för organisationsforskare. Inom denna forskning framhävs inte sällan vikten av att ta ställning till hur anställda tar emot, och påverkas av, detta förändringsarbete. En typ av förändringar som dock förblivit outforskade är väntade förändringar, förändringar där de anställda vet att en förändring kan komma att ske men inte när eller hur den kommer ske. Inom idrotten återfinns en viss typ av organisationer, elitidrottsföreningar, som ställs inför väntade förändringar med jämna mellanrum. Dessa situationer uppkommer när föreningarna omplaceras i det standardiserade seriesystem som återfinns i Sverige och ställs inför kraftigt omväxlande ekonomiska förutsättningar. För att kunna hantera denna osäkerhet förutsätts att organisationen konstant står redo att genomföra omvälvande förändringar, enbart baserat på föreningens sportsliga resultat. Syftet med uppsatsen är att skapa en förståelse för de anställdas reaktioner vid situationer av omplacering och väntad förändring. För att uppnå syftet utgick uppsatsen ifrån bristen på forskning och sökte, med hjälp av metoden Grundad teori, producera en serie väl underbyggda frågeställningar baserade i studiens fynd. Frågeställningarna producerades sedan via fyra semi-strukturerade intervjuer inom två olika elitidrottsföreningar. Resultatet visar på att en utbredd acceptans för väntade förändringar återfinns hos anställda inom elitidrottsföreningar. Uppsatsens fynd grundades i data från respondenterna och sammanställdes via en resultatmodell innehållandes en kärnkategori och fyra underkategorier. Uppsatsen erbjuder således, via metodvalet, en nyproducerad infallsvinkel på en situation som många organisationer inom idrotten – men även utanför – kan komma att ställas inför.

Reklam i sociala medier och dess påverkan på konsumenterna : En kvalitativ studie om generation y’s attityder till reklam på sociala medier

Denna studie syftar till att skapa en förståelse för generation y’s attityder till reklam på dagens fyra största sociala medier. Generation y innefattar individer födda mellan år 1980-1999. Dessa individer har vuxit upp i en tid med framfart av teknologiska produkter där majoriteten använder sociala medier mer eller mindre dagligen. Denna grupp individer anses därmed bli det mest betydelsefulla kundsegmentet för digital marknadsföring i framtiden. För att kunna besvara syftet har en kvalitativ metod tillämpats. Författarna utgick först från teorier som låg till grund för den empiriska data som samlades in, för att slutligen analysera resultatet tillbaka till teorierna. Detta utgjordes av fokusgruppsintervjuer för att på så vis undersöka och erhålla förståelse om individers attityder gällande reklam på sociala medier. Vad som framkom av denna studie är att generation y i studien tolkas ha en positiv attityd till reklam från företag de själva valt att följa på sociala medier. Individerna tolkas även ta till sig mer av reklam som är riktad personligt mot dem. I vilken utsträckning individerna tar till sig av reklamen kopplas även ihop med vilket socialt medium den riktas från. Vidare kan resultatet av denna studie ge dagens och framtida marknadsförare en insikt i hur det betydande marknadssegmentet generation y uppfattar reklam i sociala medier, vilket kan möjliggöra marknadsföringsinnovationer hos företagen som vill stärka varumärket och påverka konsumenternas köpintention positivt

Generationsskillnader i arbetslivet: en kvalitativ studie med utgångspunkt från generation y

In previous studies research has shown that generation y experience resistance from older generations represented in the labor market in USA. The resistance is due to differences between the generations. On the other hand some studies say that differences are more likely to come from other factors such as gender and which stage in life the individual is in. The purpose of this study is to describe how (women in) generation y is experiencing the cooperation with colleagues from other generations and if they considers that differences due to generations exist. The study will also try to determine if the respondents are aware of each generation’s characteristics. To fulfill the purpose of the study a qualitative method was chosen in the shape of a focus group. To be able to answer the purpose an interview guide was developed from previous studies. The guide was divided in three sections; scenarios, exercises and finally questions. The focus group resulted in a two-hour discussion between four individuals belonging to generation y. The result of the study showed that generation y in Falun, Sweden did identify some of the characteristics each generation had. Further did the respondents conform that resistance due to generational differences was a problem. To answer the purpose of the study generation y felt underestimated by the older generations and expressed a certain degree of hopelessness.

Att hantera funktionärer utifrån organisationers perspektiv : En kvalitativ studie om hur organisationer som arrangerar idrottsevenemang hanterar funktionärer gällande rekrytering och behållande

Flertalet evenemang är idag beroende av funktionärer för att genomföras. Att ha funktionärer till hjälp är ekonomiskt bärkraftigt för organisationer som anordnar evenemang, då de inte behöver anställa betald personal. Vetenskapliga studier menar att organisationer bör upprätta tydliga planer eller strategier för hur de ska hantera funktionärer då konkurrensen om funktionärerna ökar. Eftersom det är kostsamt att rekrytera nya funktionärer bör det vara av stor vikt för organisationer att försöka behålla sina funktionärer inför framtiden. Syftet är att undersöka organisationer som arrangerar årligen återkommande idrottsevenemang för att få en djupare förståelse för hur de arbetar med sina funktionärer. För att undersöka detta har vi intervjuat tre av Sveriges största årligen återkommande idrottsevenemang som alla är beroende av funktionärer. Intervjuerna genomfördes personligen med respektive person i organisationen som hade det övergripande ansvaret för funktionärer. Undersökningen visar att väletablerade evenemang, som de i studien, har vissa likheter i hur de hanterar funktionärer som vetenskapliga studier förespråkar. Att följa en strikt plan för hur arbetet med funktionärer bör gå till visar sig inte vara nödvändigt. Det visade sig att samtliga organisationer delegerar ansvaret för funktionärer till projektledare eller huvudfunktionärer. Det som var viktigt vid rekryteringen var; synliggöra, intervjuer och utbildning. Det som utmärkte sig vid att försöka få funktionärerna att återkomma var; förmåner, kommunikation och relationen. Resultatet visade att arbetet med funktionärerna, trots att de kan vara många till antalet, inte behöver vara komplicerat.

Bildanalys och bildsamtal utifrån ett lärarperspektiv : En kvalitativ intervjuundersökning om aspekter kring innehåll och lärande i grundskolans bildundervisning

Detta examensarbete har genomförts med syfte att undersöka bildundervisning ur bildlärarnas perspektiv med fokus på bildanalys och bildsamtal. Undersökningen lyfter även bildlärarnas syn på Lgr11 och bildämnets aspekter om lärande utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Examensarbetet har genom en kvalitativ forsknings-metod undersökt hur bildlärare arbetar med bildanalys och bildsamtal i under-visningen. Undersökningens empiriska material består av sju kvalitativa intervjuer med bildlärare behöriga för bildämnet i grundskolan. Intervjumaterialet har analyserats utifrån en tematisk analys. Undersökningen visar att bildlärarna är eniga gällande bildämnets kommunikativa och språkliga syfte, vilket de hävdar är meningsfullt för elevernas kunskapsutveckling. Bildlärarna framhåller att bildanalys är en grund för deras bildundervisning. De presenterar en positiv syn på läroplanens övergripande beskrivning av bildämnets centrala innehåll som öppnar upp för en tolkningsfrihet. Bildanalys och bildsamtal framhävs i undersökningen som betydelsefulla moment i bildundervisningen som utvecklar elevernas lärande. Detta är utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande relevant då bildanalys och bildsamtal genomförs i meningsskapande och sociala sammanhang, där eleverna utvecklar sina bildspråkliga förmågor tillsammans.