ACTITUDES HACIA LA VARIEDAD CANARIA : Un estudio sociolingüístico de estudiantes universitarios en Las Palmas de Gran Canaria.

En este estudio se analizan las actitudes lingüísticas hacia la variedad canaria en comparación con la variedad español peninsular considerado estándar de veinte estudiantes universitarios en Las Palmas de Gran Canaria. La investigadora utiliza una versión modificada del método matched guise que consiste en una grabación de cuatro versiones de un mismo texto leído por dos hablantes de la variedad canaria y dos hablantes de la variedad español peninsular considerado estándar. Los informantes escuchan el texto grabado y contestan consecutivamente un cuestionario, evaluando las voces de la grabación. Según el resultado obtenido existe una diferencia entre la valoración de la dimensión de estatus y la dimensión de solidaridad. Los informantes valoran más positivamente a la variedad español peninsular estándar al nivel estatus, mostrando actitudes desfavorables hacia la variedad canaria. En la dimensión de solidaridad se manifiestan actitudes contradictorias hacia la variedad canaria, indicando una posible oposición entre una variedad culta y una vulgar.

Mémoire de licence La réception du message donné dans Le Petit Prince : Une étude sur la réception et l’interprétation du message donné dans Le Petit Prince par Antoine de Saint-Exupéry chez l’adulte et l’enfant.

Le présent travail est une étude sur Le Petit Prince, d’Antoine de Saint-Exupéry. Le but principal du mémoire est d’analyser la réception du message chez le lecteur adulte et chez le lecteur enfant. Nous avons analysé comment l’enfant et l’adulte interprètent le message donné par l’oeuvre, parsemée d’images et d’allégories, des citations qui son devenues symboliques avec le temps. Ensuite, nous avons analysé les personnages dans le but d’interpréter leur sens symbolique. Pour réaliser cette recherche, nous avons regardé plusieurs interprétations allégoriques. Les résultats de notre étude nous ont permis d’affirmer que la réception du message n’est pas la même chez le lecteur adulte et le lecteur enfant. Les résultats de cette étude montrent enfin qu’il est trop difficile pour le lecteur enfant de comprendre le sens moral d’une image allégorique, tandis que le lecteur adulte est plus apte à interpréter l’image allégorique en s’appuyant sur son expérience de la lecture et de son expérience de la vie quotidienne. L’auteur utilise l’image symbolique dans la littérature pour montrer avec plus de clarté la condition humaine. En conclusion nous apprenons que Le Petit Prince nous fait réfléchir sur la vie de la façon plus profonde et philosophique.

At the Core of the Matter : J.M. Coetzee’s Disgrace from a psychoanalytical perspective

engelska

”Få in världen i klassrummet” : En studie om skönlitteraturens roll i gymnasieskolans SVAundervisning

Uppsatsens övergripande syfte är att åskådliggöra hur några gymnasielärare behöriga i svenska som andraspråk respektive svenska betraktar skönlitteraturens roll i ämnet svenska som andraspråk (SVA) och hur det praktiska klassrumsarbetet med litteraturundervisning ser ut. I uppsatsen diskuteras även lärarnas syn på skönlitteraturen i SVA-ämnet i jämförelse med i svenskämnet i relation ämnes- och kursplanerna i Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. För att uppnå syftet och besvara frågeställningarna har jag genomfört en kvalitativ studie där fyra lärare intervjuats, samtliga verksamma på nationella program. Av resultaten framkommer att lärarna starkt betonar skönlitteraturens betydelse i SVA-undervisningen. De viktigaste motiven för skönlitteraturen som lyfts fram är språkutveckling, identitetsutveckling, främjande av empatisk och demokratisk förmåga samt som förmedlare av svenska referensramar. Vid valen av litterära texter beaktar lärarna styrdokumentens skrivningar samt språkliga faktorer. Två arbetssätt som framhålls är boksamtal och tematiskt arbete. Det litterära samtalet framhävs som positivt för lärandet liksom läsande i en större kontext inom ett gemensamt tema. Lärarna understryker att skillnaderna i styrdokumenten mellan svenskämnena är alltför stora vad avser skrivningar om skönlitteratur och de anser att SVA borde likna svenskämnet mera vad gäller det litterära ämnesinnehållet.

Students' views on the learning of kanji : A study the views and experiences of students at the Swedish universities concerning the teaching and learning of Chinese characters as used in Japanese

Kanji, the Chinese characters adopted to write the Japanese language, is often mentioned as one of the most difficult aspects of mastering said language. This is especially said about people from outside the Sinosphere i.e. PRC, Taiwan, North and South Korea, Japan and Vietnam. In the following thesis 12 students studying the Japanese language at Swedish universities were interviewed about their experiences when it comes to learning and being taught about kanji. A chapter summarizing some of the research that is relevant to this thesis is also included. Topics touched upon in this and the result chapter include the desire for more structured approach to kanji learning based on breaking down the characters into elemental components, spaced repetition (SRS), mnemonics.

ETUDE COMPARATIVE DE LA TRADUCTION EN SUEDOIS DE LOTTA RIAD, « ATLANTENS MAGE », AVEC LE TEXTE ORIGINAL : « LE VENTRE DE L’ATLANTIQUE » DE FATOU DIOME A LA LUMIÈRE DES PRINCIPES ÉNONCÉS PAR ANTOINE BERMAN

L’objectif de ce mémoire est de faire une étude comparative de la traduction suédoise Le Ventre de l’Atlantique par Lotta Riad avec le texte source à la lumière des douze tendances déformantes d’Antoine Berman. Nous nous efforçons également de présenter « notre traduction » illustrant la méthode bermanienne. Force est de constater, qu’elle n’est pas toujours réalisable, néanmoins, cette démarche permet une réflexion stimulant la clairvoyance.

Elvaåringars skriftbruk till vardags och i skolan

The written word ‘surrounds us round the clock’. Consequently, it is difficult to determine the border between children’s school literacy and their vernacular literacy outside school. The aim of this article is therefore to describe some everyday literacy events and their relation to literacy events in grade 5 in school.  The concept literacy covers broader ways of reading and writing and is understood in the social context in which it is used and acquired. Children use different written modes of communication outside school, for example, Facebook and blogs, but seldom books. In school, on the other hand, they usually write with a pen and read books made of paper. The children’s vernacular literacy practices and school literacy practices meet during school breaks, where students’ texting and typing are visible. The different use of modes, tools and literacy events among students are something that probably should be problematized and discussed within schools with the aim of drawing on everyday practices to enhance educational development.

Språkintroduktion en dörröppnare till gymnasiet? : Andraspråkselevers upplevelse av språkintroduktion

Syftet med studien är att undersöka nyanlända elevers erfarenhet av introduktionsprogrammet samt att belysa deras upplevelser av kunskapsinlärning på ett andra språk. Vidare är syftet att synliggöra huruvida eleverna upplever IM som en väg in i gymnasieskolan och i samhället. Studien bygger på kvalitativa metoder med intervjuer från fem elever som går på språkintroduktionsprogrammet. Intervjuerna har skrivits ner och bearbetats. Resultatet analyserar utifrån andraspråksforskning som presenteras i inledningen. Studien visar liksom andra undersökningar att andraspråkselever behöver få möjlighet att utveckla så väl sitt språk som ämneskunskaper. Språket är viktigt för såväl det egna identitetsskapande som gemenskapen med andra elever på gymnasiet.

"Nasty Nastiness" : The Critical Body in Marlon James’s John Crow’s Devil

engelska

Die Grausamkeit des Märchens -Historische Hintergründe und Entwicklung von Basile, über Perrault bis zu den Gebrüdern Grimmanhand ausgesuchter Märchen

The topic of the following thesis is cruelty in fairy tales. For the work on hand the following fairy tales were used to examine the historical roots of the topic as well as pedagogical background: Red Riding Hood from the Brothers Grimm and Perrault as well as Han-sel and Gretel another tale of the Grimm Collection, the Tom Thumb-Version of Perrault and Ninillo und Nennella from Basile. Af-ter a short introduction to the meaning of fairy tales, the stories are retold and analyzed as well as compared to their most probable historical background and it shows that what seems to be cruel to-day had a very different meaning in the past.

Kultur ist mehr als Currywurst Ältere Literatur im Deutschunterricht : Eine Literaturstudie

With regards to the teaching of German in Sweden this literature study looks into the Swedish curriculum and the CEFR (Common European Framework of Reference for Languages) to compare today’s common interpretation of the goals in language learning to the educational goals in the documents. Critics mean that the CEFR and in extension the curricula in the associated countries focus mainly on measurable practical language skills. This leads to impoverishment of the concept of language learning, which should include broad cultural aspects, encourage the students to develop their personalities and curiosity and foster a livelong desire to study. This work will try to show that blaming the CEFR for the kind of lopsided development towards practical, measurable skills in language teaching does not origin in the document or in the national curriculum. It appears to be the interpretation of the documents that oversees some essential requirements, not only for successful language teaching but also for the use of German as a tool for conversation and understanding. The real understanding of a language is, according to the research referred to in this work, connected to the understanding of culture. This literature study will show that reading older literature in language classes will favour the students´ understanding of culture. Furthermore, this work will try to point out other educational benefits besides the gain of cultural knowledge in working with literature. Students learn to argue and gain understanding of their own world by comparing to the new reality they meet in the literature. In addition, students will, with the help of the text, acquire new vocabulary and get an understanding of the structure of the language. In essence the use of literature in teaching German on one hand meets and fulfils the requirements in the curriculum and on the other hand supports the development of language skills and personals skills.

Popsongs im Deutschunterricht : Wie man schwedische Schüler und Schülerinnen durch deutsche Popsongs für Lyrik interessieren kann

It can be hard to inspire teens for poetry and Lyric. Especially when it is to be performed in a foreign language. I am thinking of myself at that age. German was absolutely not my favorite subject. It was far too theoretic and I often did not get through the grammar. I have often thought about how I would have managed the subject of German, if the lessons had been designed in a different way. At the age of 16, I decided to end my German studies, since they impaired the rest of my grades. What did excite me at the age of 13-18 years? Love was of paramount importance. And what touched the most about Love? For me it was the music, and I think that is the same for many other teenagers. Would it be possible to achieve a different result by the processing of German lyrics in the classroom, than my teacher did? If so, how can we design the teaching, so that it serves its purpose, and follows the curriculum?

Le théâtre éducatif – un outil au service de l'enseignement du FLE en cadre scolaire

L’objectif de ce mémoire est d’étudier le rôle que le théâtre éducatif peut avoir sur le développement de la compétence de communication orale dans l’enseignement du français langue étrangère (en abrégé FLE) en cadre scolaire. La recherche montre que le théâtre éducatif donne aux élèves la possibilité d’utiliser leurs compétences linguistiques en les préparant pour des situations réelles. Il leur donne aussi l’occasion de découvrir toutes les émotions et tous les mouvements physiques qui font partie d’une langue vivante.

Vem gör vad i historieläroboken? : En grammatisk undersökning av några textdelar i en digital gymnasielärobok i historia

I denna uppsats har tre textdelar i ett digitalt gymnasieläromedel i historia undersökts. Syftet har varit att med teoretisk utgångspunkt i systemisk funktionell lingvistik (SFL) undersöka (1) vilka de språkliga utmaningarna är i de tre textdelarna och (2) vilket diskursivt mönster som framträder i textdelarna. En ideationell analys har därför genomförts och textdelarna har analyserats med avseende på transitivitet och agentivitet. Även deltagarnas lexikala kategorier har undersökts. Därtill har textdelarnas diskursiva mönster studerats. Sammantaget visar resultaten och analyserna av dessa att de språkliga utmaningarna finns på både process- och deltagarnivå och att en gemensam nämnare för flera språkliga strukturer som kan utgöra hinder för förståelse och lärande är att de på olika sätt döljer "vem som gör vad" i det historiska skeendet. Det gäller exempelvis passiva konstruktioner med utelämnad agent, icke-mänskliga deltagare och grupper/generiska. Som en särskild svårighet bland de icke-mänskliga deltagarna framstår de grammatiska metaforerna. Vidare framträder i textdelarna ett diskursivt mönster, där det i huvudsak är västerlänningar, som i egenskap av förstadeltagare i processerna, är de som agerar. Perspektivet i textdelarna framstår som västerländskt, vilket även det kan hindra förståelse och lärande.