Fra jungledyr og cykelmyg til frysepunkt og længsel efter kærlighed Et strejftog gennem dansk litteratur p�� finsk efter 1945

Abstract (A journey through Danish literature translated into Finnish after 1945): Nearly 80 per cent of all literary translations from Danish into Finnish are done after the Second World War. These translations are obviously only a small selection of the Danish national literature, but nevertheless capture important trends and currents in it. Based on a selection of translated works, the article allows a broad introduction to Danish literature available in Finnish. It focuses on children's and youth literature, feminist literature and realistic, magic and civilization critical novels.

Search for Exclusive Z-Boson Production and Observation of High-Mass pp̅ →p��γp�� →pl+l-p�� Events in pp̅ Collisions at √s=1.96 TeV

We present a search for exclusive Z boson production in proton-antiproton collisions at sqrt(s) = 1.96 TeV, using the CDF II detector at Fermilab. We observe no exclusive Z->ll candidates and place the first upper limit on the exclusive Z cross section in hadron collisions, sigma(exclu) gammagamma->p+ll+pbar, and measure the cross section for M(ll) > 40 GeV/c2 and |eta(l)|

Search for new color-octet vector particle decaying to t tbar in p pbar collisions at sqrt{s} = 1.96 TeV

We present the result of a search for a massive color-octet vector particle, (e.g. a massive gluon) decaying to a pair of top quarks in proton-antiproton collisions with a center-of-mass energy of 1.96 TeV. This search is based on 1.9 fb$^{-1}$ of data collected using the CDF detector during Run II of the Tevatron at Fermilab. We study $t\bar{t}$ events in the lepton+jets channel with at least one $b$-tagged jet. A massive gluon is characterized by its mass, decay width, and the strength of its coupling to quarks. These parameters are determined according to the observed invariant mass distribution of top quark pairs. We set limits on the massive gluon coupling strength for masses between 400 and 800 GeV$/c^2$ and width-to-mass ratios between 0.05 and 0.50. The coupling strength of the hypothetical massive gluon to quarks is consistent with zero within the explored parameter space.

Perspektiv p�� språkprocessering

Automatisk språkprocessering har efter mer än ett halvt sekel av forskning blivit ett mycket viktigt område inom datavetenskapen. Flera vetenskapligt viktiga problem har lösts och praktiska applikationer har nått programvarumarknaden. Disambiguering av ord innebär att hitta rätt betydelse för ett mångtydigt ord. Sammanhanget, de omkringliggande orden och kunskap om ämnesområdet är faktorer som kan användas för att disambiguera ett ord. Automatisk sammanfattning innebär att förkorta en text utan att den relevanta informationen går förlorad. Relevanta meningar kan plockas ur texten, eller så kan en ny, kortare text genereras p�� basen av fakta i den ursprungliga texten. Avhandlingen ger en allmän översikt och kort historik av språkprocesseringen och jämför några metoder för disambiguering av ord och automatisk sammanfattning. Problemområdenas likheter och skillnader lyfts fram och metodernas ställning inom datavetenskapen belyses.

Study of multi-muon events produced in p\bar{p} interactions at \sqrt{s}=1.96 TeV

We report the results of a study of multi-muon events produced at the Fermilab Tevatron collider and acquired with the CDF II detector using a dedicated dimuon trigger. The production cross section and kinematics of events in which both muon candidates are produced inside the beam pipe of radius 1.5 cm are successfully modeled by known processes which include heavy flavor production. In contrast, we are presently unable to fully account for the number and properties of the remaining events, in which at least one muon candidate is produced outside of the beam pipe, in terms of the same understanding of the CDF II detector, trigger, and event reconstruction.

Open Access to the Scientific Journal Literature: Situation 2009

Background: The Internet has recently made possible the free global availability of scientific journal articles. Open Access (OA) can occur either via OA scientific journals, or via authors posting manuscripts of articles published in subscription journals in open web repositories. So far there have been few systematic studies showing how big the extent of OA is, in particular studies covering all fields of science. Methodology/Principal Findings: The proportion of peer reviewed scholarly journal articles, which are available openly in full text on the web, was studied using a random sample of 1837 titles and a web search engine. Of articles published in 2008, 8,5% were freely available at the publishers’ sites. For an additional 11,9% free manuscript versions could be found using search engines, making the overall OA percentage 20,4%. Chemistry (13%) had the lowest overall share of OA, Earth Sciences (33%) the highest. In medicine, biochemistry and chemistry publishing in OA journals was more common. In all other fields author-posted manuscript copies dominated the picture. Conclusions/Significance: The results show that OA already has a significant positive impact on the availability of the scientific journal literature and that there are big differences between scientific disciplines in the uptake. Due to the lack of awareness of OA-publishing among scientists in most fields outside physics, the results should be of general interest to all scholars. The results should also interest academic publishers, who need to take into account OA in their business strategies and copyright policies, as well as research funders, who like the NIH are starting to require OA availability of results from research projects they fund. The method and search tools developed also offer a good basis for more in-depth studies as well as longitudinal studies.

Essays on the Costs and Benefits of Large Shareholders in Corporate Governance (summary section only)

“Corporate governance deals with the ways in which suppliers of finance to firms assure themselves of getting a return on their investment” (Shleifer and Vishny (1997, p. 737). According to La Porta et al. (1999), research in corporate finance relevant for most countries should focus on the incentives and capabilities of controlling shareholders to treat themselves preferentially at the expense of minority shareholders. Accordingly, this thesis sets out to answer a number of research questions regarding the role of large shareholders in public firms that have received little attention in the literature so far. A common theme in the essays stems from the costs and benefits of individual large-block owners and the role of control contestability from the perspective of outside minority shareholders. The first essay empirically examines whether there are systematic performance differences between family controlled and nonfamily controlled firms in Western Europe. In contrast to the widely held view that family control penalizes firm value, the essay shows that publicly traded family firms have higher performance than comparable firms. In the second essay, we present both theoretical and empirical analysis on the effects of control contestability on firm valuation. Consistent with the theoretical model, the empirical results show that minority shareholders benefit from a more contestable control structure. The third essay explores the effects of individual large-block owners on top management turnover and board appointments in Finnish listed firms. The results indicate that firm performance is an important determinant for management and board restructurings. For certain types of turnover decisions the corporate governance structure influences the performance / turnover sensitivity. In the fourth essay, we investigate the relation between the governance structure and dividend policy in Finnish listed firms. We find evidence in support of the outcome agency model of dividends stating that lower agency conflicts should be associated with higher dividend payouts.

Hur höra tyst kunskap? Utveckling av en metod för studier av tyst kunnande

Det tysta kunnandet utgör en stor del av kunskapsresursen både hos oss som individer och i arbetsorganisationerna. Trots att vi omger oss med böcker, manualer och databaser, som alla är exempel p�� explicit kunskap, så är det ”den rätta känslan”, erfarenheten och våra färdigheter som avgör om och hur vi klarar av våra uppgifter. Dessa begrepp är alla relaterade till den tysta dimensionen av kunskap. En dimension som traditionellt karaktäriserats som abstrakt, individuell, omedveten, praktisk, erfarenhetsbaserad och framför allt svår att uttrycka. Alla dessa är karaktärsdrag som ställt speciella krav inom kunskapsforskning och -ledning. Resultatet av detta är att både forskning och ledning av det tysta kunnandet har åsidosatts till förmån för forskning och ledning av explicit kunskap. Ett bidragande problem har varit bristen p�� lämpliga metoder för att ur ett företagsekonomiskt perspektiv studera och leda tyst kunnande. Ett annat problem har varit oklarhet i begreppet tyst kunskap. Detta har lett till brist p�� förståelse och/eller missförstånd. För att råda bot p�� svårigheten att uttrycka vårt tysta kunnande har människan utvecklat olika begrepp som i vår vardagskommunikation symboliserar tyst kunnande. Begrepp som intuition, människokännedom, förhandlingsförmåga och kultur används vanligt och med dem uttrycker vi den tysta dimensionen av kunnande. Dessa begrepp utgör även grunden för den intervjumetod som utvecklats för att empiriskt studera eller i ledningssyfte kartlägga tyst kunnande. Metoden använder dessa ”Epitet för Tyst Kunskap��� (ETK) som bas för stimuluskort-intervjuer. Intervjuer som visat sig öka möjligheten att utforska och kartlägga tyst kunnande i organisationer oberoende av om man är forskare eller företagsledare.

Arbetsplatsens Betydelse - från Självklarhet till Medvetenhet

Varför är arbetsplatsen en plats? Arbetsplatsens betydelse diskuterar den självklarhet som ofta karakteriserar en vetenskaplig diskussion om arbetsplatsen och dess fysiska existens. Tyngdpunkten inom platsforskningen har kommit att långt ligga p�� platsens utformning, p�� dess innehåll och skeenden istället för p�� platsen i sig. Den snabba informationsteknologiska utvecklingen leder emellertid till att man kan ifrågasätta huruvida dagens traditionella arbetsplatser med deras fysiska attribut överhuvudtaget behövs. En frigörelse från rummets och tidens restriktioner skulle medföra att en fysisk arbetsplats inte längre kunde ses som självklar. I en situation där individen behåller arbetet som aktivitet men förlorar sin kontakt med den traditionella arbetsplatsen (blir arbetsplatslös) uppstår ett behov av att veta om man samtidigt förlorar något betydelsefullt. Bör värden överföras från den traditionella arbetsplatsen till arbete under mera virtuella och gränslösa villkor och i så fall vilka? Arbetsplatsens betydelse söker en förståelse för den betydelse arbetstagarna sätter vid sin arbetsplats och framförallt vid det faktum att den är en fysisk plats. Intervjuer med distansarbetare och traditionella kontorsarbetare visar att arbetsplatsen legitimerar arbetet, avgränsar arbetet, stöder arbetstagaren i arbetet och stöder arbetstagaren som människa. Detta är enligt dem svaret p�� varför det ligger ett värde i att traditionellt se och uppleva arbetsplatsen som en fysisk plats.

Hur den aktiva kunden konstruerar budskap - Ett synsätt inom relationskommunikation

Den här avhandlingen erbjuder ett nytt perspektiv p�� marknadskommunikation. Det nya är ett starkt kundfokus, där kunden är en aktiv medpart i kommunikationsprocessen. I det traditionella kommunikationsperspektivet har man sett kunden som ett objekt som blir utsatt för företagets olika åtgärder. Där har det varit företaget som stått för integreringen av de olika budskapen. I det här arbetet står kunden för integrationen och har därmed möjligheten att lägga till budskap eller lämna bort någonting väsentligt. I och med perspektivskiftet kan man upptäcka nya fenomen i kommunikation som inte tidigare beaktats i tillräcklig utsträckning. Eftersom det är kunden som står för den aktiva konstruktionen av budskap, kan kundens uppfattning vara en annan än den som företagen avsett. Kundens uppfattning kan beskrivas med hjälp av begreppen tydlig, otydlig och tyst kommunikation. Inom ramen för tyst kommunikation utvecklas ett nytt begrepp – passiv kommunikation – som kan öppna möjligheter för företag att minska p�� den aktiva kommunikationen med sina kunder. Även källorna till den här kommunikationen kan variera. Dylika källor kan lokaliseras till relation, händelse eller konsekvens. Dessa fenomen har sammanställts i en modell som kallas relationskommunikationsarenan. Kundernas uppfattningar varierar beroende p�� om det är fråga om relationskommunikation eller annan kommunikation. Dessa uppfattningar är strukturerade i två olika dimensioner: en tids- och en kontextdimension. Tidsdimensionen består av historiska och framtidsrelaterade faktorer och kontextdimensionen är en situationsdimension som består av interna, personliga faktorer och av externa faktorer i omgivningen. I relations-kommunikation förekommer faktorer från alla dimensioner. Modellen för denna struktur kallas den dynamiska kommunikationsmodellen. I avhandlingen utvecklas även en metod – kommunikationstopografi – med vars hjälp olika uppfattningar kan visualiseras p�� ett åskådligt sätt. Med topografierna kan olika budskap som annonser analyseras och tydliga, otydliga samt tysta budskap separeras. P�� motsvarande sätt kan även olika grupper av personer som uppfattar budskap p�� ett visst sätt särskiljas. Både budskap och personer analyseras här. Förekomsten av relationskommunikation kan i en del fall p��visas. Med kommunikationstopografi kan man visa hur den aktiva kunden konstruerar, lägger till eller lämnar bort budskap.

Faktorer som initierar och p��verkar prat i långsiktiga relationer

Den klassiska situationen där konsumentinformationen p�� ett ensidigt sätt tidigare har levererats av företagen får ge vika för en ny situation där dagens konsument aktivt sprider information för att p��verka andra konsumenters köpbeslut genom att prata med andra om köpupplevelser och specifika tjänsteleverantörer t ex genom diskussionsgrupper p�� Internet. För företagen är situationen kritisk då de håller p�� att mista sina maktmonopol p�� informationen. Innehållet i pratet är mycket viktigt för mottagarna av pratet eftersom de flesta kunder om de inte själva har upplevt företaget, skapar sina åsikter och förväntningar om företaget samt om dess varor och tjänster p�� basen av vad andra berättar om saken. Man kan då säga att pratet har fått en viktigare roll vid formandet av konsumtionsbeslutet. Syftet med denna studie är att skapa förståelse för vilka faktorer som initierar och p��verkar prat hos kunder i långsiktiga relationer. P�� basis av de olika resultaten konstruerades en modell som förklarar sambandet mellan faktorerna. Modellens första del visar att prat initieras p�� basis av långvariga upplevelser i relationer mellan tjänsteleverantör och kund. Modellens andra del visar att pratet p��verkas av kundens personliga karaktäristika och relationsrelaterade faktorer som upplevt engagemang i tjänstekategorin och i tjänsteleverantören samt i relationslängden. Modellens tredje del visar att kundernas prat varierar i aktivitet och omfång beroende p�� valensen av upplevelserna och beroende p�� om prataren har starka eller svaga band till pratmottagaren. Det är viktigt och mycket aktuellt att öka förståelsen för kunders kommunikationsbeteende ur ett relationsperspektiv. Ur företagsledningssynvinkel är det viktigt att förstå hur kunders prat p��verkar utvecklingen av verksamhetsmiljön. Ur praktiskt tillämpningsperspektiv kan en ökad kunskap om pratet vidare hjälpa företaget att fokusera p�� vad kunderna anser vara viktigt i en relation. Genom att veta vad kunderna pratar om kan företaget förbättra svagheter i verksamheten, och därigenom minska p�� andelen negativt prat eller uppmuntra kunder att prata om fördelar som relationen med företaget ger åt kunden.

Domännamnstvister och ond tro - En rättslig analys av UDRP, särskilt med tanke p�� begreppet ond tro i artikel 4.a.iii

Internets ökade betydelse gjorde att företagen började inse vilka problem som kan uppstå av att en webbsida med ett domännamn i form av deras varumärke olovligen handhas av en utomstående part. Konflikterna blev därför fler medan existerande tvistlösningsmekanismer ansågs dyra, tungrodda och ineffektiva. Ur detta behov föddes sedermera Uniform Domain Name Dispute Resolution Policy (UDRP). Detta internationella tvistlösningsförfarande skapades för att tillämpas p�� s.k. cybersquatting, dvs. situationer där domännamn, som inkräktar p�� andras varu- eller servicemärken, registreras i ond tro t.ex. för framtida försäljning. Jag granskar i denna avhandling huvudsakligen förutsättningarna för överföring eller upphävning av domännamnsregistreringar i enlighet med UDRP, varför jag fokuserar p�� artikel 4.a och då i synnerhet p�� innebörden av begreppet ”registrering och användning i ond tro”. Arbetet bygger huvudsakligen p�� en analys av de avgöranden som fattats inom ramen för UDRP. Syftet är att genom en systematisk undersökning av tillämpningen av begreppet ond tro beskriva och utvärdera rättstillämpningen inom UDRP. De granskade avgörandena är 396 st. till antalet och har meddelats under tidsperioden 14.1.2000-15.8.2001.

887 sätt att se p�� svenskan i Finland - En redogörelse för en webbenkät genomförd hösten 2002

Föreliggande arbete är resultatet av ett experiment med en materialinsamlingsmetod. Vad händer om man lägger ut en enkät med frågor om språk p�� webben och låter den som vill leverera svar? Vilka är det som svarar och vad har respondentgruppens sammansättning för betydelse för resultatet, dvs. kan man lita p�� det och i vilken utsträckning i så fall? Kan en kvantitativ vinst, då många svarar, täcka en eventuell kvalitativ förlust, då man inte har kontroll över vilka de många är? Man anar att svarsmönstret med nödvändighet måste vara brokigt och strävar att täcka in så mycket av det som möjligt och då är webbalternativet värt att pröva p��. Tanken att ta reda p�� vad språkbrukarna själva har för syn p�� sitt språk, och vad de har för synpunkter bl.a. p�� språkvården, var egentligen inte ny, men den hade fått ny aktualitet i samband med arbetet med Svenska språknämndens handlingsprogram för svenskan i Finland (Tänk om ... 2003). Webbenkäten är uppgjord så att den matchar en liknande undersökning som genomfördes som en traditionell postenkät 30 år tidigare. Webbenkäten gav många svar och respondenterna representerade många olika språkmiljöer. Det fanns fler likheter än olikheter mellan svaren i webbenkäten 2002 och i enkätundersökningen 1972. En skillnad som dock märktes var att respondenterna i dag inte uppfattar svenskan i Finland som ålderdomlig, utan snarare karaktäriserar den som finskp��verkad. En p��fallande likhet var känslan för det mest finlandssvenska, nämligen de specifikt finlandssvenska orden och uttrycken samt inslagen av finlandssvensk dialekt.