The experiences and perceptions of unit managers in facilitating oral health in adults with intellectual disability

This qualitative research investigated the experiences and perceptions of unit managers regarding their involvement with oral health management of adults with intellectual disability. Semi-structured individual interviews were conducted with eight participants working in four different area offices of a metropolitan disability service, whose experience as unit managers ranged from 1 to 17 years. Key themes identified in the interview data focused on unit managers' views of the oral health of this group, the support roles involved in the oral health of adults with intellectual disability, the priority of oral health, the experiences of the participants within the oral health system, and the strategies for supporting adults with intellectual disability in oral health management. Implications of the findings included the need to improve education for all persons involved in the oral health of adults with intellectual disability, to encourage a collaborative approach to oral health by workers within accommodation support services and the oral health system, and to enable adults with intellectual disability to maximally participate in their own oral health management.

The discourse of health managers on aspects related to the delay in tuberculosis diagnosis

The aim of this study was to analyze the discourse of health managers on aspects related to delay in tuberculosis diagnosis. This was a qualitative research study, conducted with 16 Family Health Unit managers. The empirical data were obtained through semi-structured interviews. The analysis was based on the theoretical framework of the French school of discourse analysis. According to the managers’ statements, the delay in tuberculosis diagnosis is related to patient and health service aspects. As for patient aspects, managers report fear, prejudice and lack of information as factors that may promote a delayed diagnosis. Regarding health service aspects, structural problems and lack of professional skills were reported. The discourse of managers should be considered to qualify tuberculosis control actions and to prevent delays in diagnosis.

The development of the Quality Indicator for Rehabilitative Care (QuIRC): a measure of best practice for facilities for people with longer term mental health problems

BACKGROUND: Despite the progress over recent decades in developing community mental health services internationally, many people still receive treatment and care in institutional settings. Those most likely to reside longest in these facilities have the most complex mental health problems and are at most risk of potential abuses of care and exploitation. This study aimed to develop an international, standardised toolkit to assess the quality of care in longer term hospital and community based mental health units, including the degree to which human rights, social inclusion and autonomy are promoted. METHOD: The domains of care included in the toolkit were identified from a systematic literature review, international expert Delphi exercise, and review of care standards in ten European countries. The draft toolkit comprised 154 questions for unit managers. Inter-rater reliability was tested in 202 units across ten countries at different stages of deinstitutionalisation and development of community mental health services. Exploratory factor analysis was used to corroborate the allocation of items to domains. Feedback from those using the toolkit was collected about its usefulness and ease of completion. RESULTS: The toolkit had excellent inter-rater reliability and few items with narrow spread of response. Unit managers found the content highly relevant and were able to complete it in around 90 minutes. Minimal refinement was required and the final version comprised 145 questions assessing seven domains of care. CONCLUSIONS: Triangulation of qualitative and quantitative evidence directed the development of a robust and comprehensive international quality assessment toolkit for units in highly variable socioeconomic and political contexts

Usage analysis of the Nursing Activities Score in two Spanish ICUS

The aim of this study was to analyze the discourse of health managers on aspects related to delay in tuberculosis diagnosis. This was a qualitative research study, conducted with 16 Family Health Unit managers. The empirical data were obtained through semi-structured interviews. The analysis was based on the theoretical framework of the French school of discourse analysis. According to the managers’ statements, the delay in tuberculosis diagnosis is related to patient and health service aspects. As for patient aspects, managers report fear, prejudice and lack of information as factors that may promote a delayed diagnosis. Regarding health service aspects, structural problems and lack of professional skills were reported. The discourse of managers should be considered to qualify tuberculosis control actions and to prevent delays in diagnosis.

Attraktivt arbete ur enhetschefers perspektiv : En kvalitativ studie genomförd i Falu kommun

Sedan 1990- talet har de offentliga organisationerna genomgått flera stora förändringar som medfört att enhetschefer inom den kommunala verksamheten fått ökat ansvar och befogenheter, vilket gör enhetschefsrollen mer komplext. Rapporter visar på svårigheter att rekrytera och behålla chefer, därför är viktigt att undersöka hur enhetschefens arbete ska kunna utvecklas till ett mer attraktivt arbete. Ett attraktivt arbete skapas genom att ge medarbetarna bra förutsättningar inom arbetsinnehåll, arbetstillfredsställelse, samt arbetsförhållanden. I chefsyrket ingår tre roller varav en är medarbetarrollen som enligt teorin inte är speciellt prioriterad eller synliggjord. Studiens syfte är att identifiera vad som gör enhetschefyrket till ett attraktivt arbete samt hur det kan utvecklas. I studien har en kvalitativ forskningsmetod används för att uppnå en djupare förståelse kring enhetschefernas arbetssituation. Detta har bidragit till att ett hermeneutiska synsätt valts, då vi strävar efter att få en ökad förståelse. Studien genomfördes på Falu kommun, där sex enhetschefer inom omvårdnadsförvaltningen intervjuades. Resultatet visar att enhetscheferna är tillfredsställda med sin arbetssituation och upplever arbetet som attraktivt. Faktorer som varierande, handlingsfrihet, problemlösning, sociala kontakter och delar av erkänsla hör till attraktivitetsfaktorer i yrket. Enhetscheferna beskriver tre utvecklingsområden för att öka attraktiviteten. Det första innefattar ledarskapet i organisationen där brister förekommer inom kommunikation och planering. Andra utvecklingsområdet handlar om arbetstakten genom att individanpassa arbetsgruppernas storlek samt tid för reflektion och återhämtning. Tredje utvecklingsområdet enhetscheferna belyser är bristen på erkänsla från organisationen. Utöver enhetschefernas brister har vi identifierat ytterligare ett utvecklingsområde för att öka attraktiviteten. Under intervjuerna har det framkommit att det råder stor avsaknad av kollegor att "bolla idéer" med vilket i sin tur medför att arbetet upplevs som ensamt. För att motverka ensamheten är chefsgruppshandledning ett alternativ, där reflektion och feedback ingår. Forskningen visar att detta även leder till ökad självkänsla, engagemang.

Attraktivt arbete i offentlig sektor bland enhetschefer inom vård och omsorg

HR-funktionens uppgift i en organisation är att tillvarata den mänskliga resursen och se till att goda arbetsförhållanden uppnås. Detta för att kunna attrahera, rekrytera, behålla och utveckla kompetens (Kira 2003). På senare år har arbetsförhållanden och arbetsvillkor uppmärksammats på kommuner i Sverige för bland annat enhetschefer i äldreomsorgen. Arbetsförhållandena, arbetsvillkoren och framför allt den höga personalomsättningen bland dessa, har lett till en problematik som var en av valets viktigaste frågor 2014. Syftet med denna studie är att beskriva arbetsförhållanden för enhetschefer inom mindre kommuner i Sverige, inom den sociala sektorn och belysa hur dessa skulle kunna förbättras. Som studieobjekt har Orsa kommun använts. Resultatet av undersökningen visade att arbetssituationen för enhetschefer är övermäktig, då det är hög arbetsbelastning samt dålig struktur i arbetet. Enhetscheferna själva skulle gynnas av en assistent samt en arbetsbeskrivning för att minska arbetsbelastningen och få struktur i arbetet. Vår slutsats är att kommuner i Sverige borde arbeta med att skapa bättre arbetsförhållanden för enhetschefer samt arbeta för att underlätta arbetsbördan. Vårt förslag till Orsa kommun är att ta hjälp av vår handlingsplan och därmed anställa assistenter till enhetscheferna samt skapa arbetsbeskrivningar. Vidare forskning i ämnet skulle kunna belysa mentorskapets betydelse i den offentliga sektorn inom kommuner i Sverige samt organisationsstrukturens bemärkelse för arbetets attraktivitet.

Performance-based compensation vs. guaranteed compensation: contractual incentives and performance

Top management from retail banks must delegate authority to lower-level managers to operate branches and service centers. Doing so, they must navigate through conflicts of interest, asymmetric information and limited monitoring in designing compensation plans for such agents. Pursuant to this delegation, the banks adopt a system of performance targets and incentives to align the interests of senior management and unit managers. This paper evaluates the causal relationship between performance-based salaries and managers’ effective performance. We use a fixed effects estimator to analyze an unbalanced panel of data from one of the largest Brazilian retail banks during the period from January 2007 to June 2009. The results indicate that agents with guaranteed variable salary contracts demonstrate inferior performance compared with agents who have performance-based compensation packages. We conclude that there is a moral hazard that can be observed in the behavior of agents who are subject to guaranteed variable salary contracts.

O sistema de referência e contrarreferência na estaratégia saúde da família no município de Bauru: perpectivas dos gestores

Pós-graduação em Enfermagem (mestrado profissional) - FMB

Trabalho em tempos de crise: a superexploração do trabalho penal nos Centros de Ressocialização Femininos do Estado de São Paulo

Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior (CAPES)

Vad man ska kunna och hur man ska vara : En studie om enhetschefers och vårdbiträdens yrkeskompetens inom äldreomsorgens särskilda boendeformer

The dissertation What to do and how to be reflects upon the professional skills needed by unit managers and nursing staff within the institutions of eldercare. Throughout the study, three conceptions are essential: formal education and training, professional skills, and individual competence. In order to understand the professional skills within its proper context, an activity perspective has been applied. The study is based on empirical materials, historical and present national and municipal documents, interviews with and observations of unit managers as well as questionnaires filled in by nursing staff members. A main result is the stress the respondents put on the importance of individual competence among unit managers and nursing staff members. “How to be” is more important than formal training and professional skills. To work with – and develop – individual competence therefore becomes momentous both to job activities and to education. The result shows a discrepancy between the way professional skills are discussed and the actual work performance. A lot of tasks carried out by unit managers and nursing stuff are never mentioned in connection with professional skills. The unit manager’s task is to lead both unit operations and staff work. Such responsibilities demand basic knowledge in social sciences, an overall understanding of the work activities from political management, job conditions and duties of the nursing staff. The professional skills given priority are those present in organisations and leadership. Problematic are economic and budget tasks which may sometimes cause unit managers to give up their economic responsibility, favouring client – directed over economy – directed care. The main task of the nursing staff is the care of elderly. It calls for social, caring, medical and housekeeping skills. For this one needs an upper secondary level education supplying the students with solid knowledge within social science as well as basic medicine and an overall understanding of the situation and needs of the elderly. Throughout the study, knowledge of the demented and of other mental disorders is emphasized as well as treatment of elderly persons suffering from those disorders. Units still have a long way to go before reaching the goal that every nursing staff member be given a formal education. Some municipalities already offer employees shorter nursing staff training. As to the rest, the educational development is neglected.

Vi vill, vi kan men hur? : Att använda sig av anpassade verktyg för cheferna inom vård och omsorg för att förmedla sitt ledarskap till sina medarbetare

Vårt syfte med denna studie är att belysa de verktyg som kan erfordras för att enhetschefer ska kunna förmedla sitt ledarskap till sina medarbetare. Detta på grund av att medarbetarna inom kommunen inte är helt belåtna med ledarskapet från kommun eller sina chefer, vilket framgår i den medarbetarundersökning som genomfördes 2014 av kommunen. I samma medarbetarundersökning framkom det likaså att sjukskrivningar bland medarbetarna i kommunen kan beror på ledarskapet. Därför har vi valt att undersöka en del av kommunens enhetschefer och hur de ser på sitt eget ledarskap samt vad de kan göra för att få sina medarbetare att må bättre och förebygga sjukskrivningar. Då tiden inte fanns till att undersöka alla enhetschefer inom den valda kommunen, valdes vård och omsorgsförvaltningens enhetschefer ut för vår egen enkätundersökning. Resultatet av vår enkätundersökning utföll sig på så sätt att enhetscheferna erfordrar mer tid att ägna sig åt sina medarbetare och att administrativt stöd fordras för att underlätta enhetschefernas arbetsmiljö. Om enhetscheferna erhåller mer tid till att spendera med sina medarbetare kan det skapa ett starkare psykologiskt band emellan dem, vilket gör att tilliten från medarbetarna till enhetscheferna stärks. När tilliten stärks vågar medarbetarna vända sig till sina enhetschefer för att berätta hur de mår. Genom att plocka bort de administrativa uppgifterna och i stället ge dem till en assistent får enhetscheferna mer tid till att spendera med sin personal och utifrån detta kan de eventuellt få en översikt av hur verksamheten fungerar. Översikten gör att de kan fatta bättre strategiska beslut för deras verksamhet och medarbetare.

Personcentrerad omvårdnad vid demens : En deskriptiv kvalitativ studie

Bakgrund: Demens är en av de stora folksjukdomarna och vårdpersonal möter dessa personer med demens både inom akutsjukvård och kommunal vård. På slutet av sitt liv bor de flesta personer som drabbats av demens på institution. Personcentrerad vård beskrivs vara gynnsamt i vården av personer med demens och personalens erfarenhet av detta har stor betydelse. Syfte: Syftet var att studera sjuksköterskors, enhetschefers och undersköterskors erfarenhet av personcentrerad omvårdnad inom kommunal hälso och sjukvård. Metod: Designen var en deskriptiv studie med kvalitativ ansats som har analyserats med hjälp av en induktiv innehållsanalys. Deltagarna som inkluderades i intervjustudien kom från samma kommun. Det var tio personer och bestod av fyra sjuksköterskor, fyra undersköterskor och två enhetschefer. De valdes ut av verksamhetschefen där inklusionskriteriet var att ha arbetat med personer med demens i minst fem år. Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier och 12 subkategorier. Personcentrerad omvårdnad ansågs relevant i samband med god omvårdnad av personer med demens. I arbetet med personcentrerad vård var fokus att; anpassa sig till personen med demens, att se till dennes identitet och personlighet. Vidare lades vikt vid anhörigas deltagande, bemötande och ett gemensamt arbetssätt, vilket bestod av att identifiera behov och se personen bakom sjukdomen. Slutsats: Resultatet visade att de flesta intervjupersonerna hade liknande erfarenheter i att arbeta med personer med demens. Det framkom i studien att bemötandet hade stor betydelse i omvårdnaden. Fokus i personcentrerad omvårdnad var de redovisade kategorierna och dess innehåll och ansågs betydelsefull och nödvändig för att personer med demens får ett så bra och värdigt liv som möjligt efter sjukdomsdebuten.

Strategic Human Resources Management Performance Metrics for Unit-Level Managers: An Exploratory Study of U.S Casual Restaurants

Many restaurant organizations have committed a substantial amount of effort to studying the relationship between a firm’s performance and its effort to develop an effective human resources management reward-and-retention system. These studies have produced various metrics for determining the efficacy of restaurant management and human resources management systems. This paper explores the best metrics to use when calculating the overall unit performance of casual restaurant managers. These metrics were identified through an exploratory qualitative case study method that included interviews with executives and a Delphi study. Experts proposed several diverse metrics for measuring management value and performance. These factors seem to represent all stakeholders’interest.

Política de la competència de la Unió Europea en el sector audiovisual. El cas dels operadors públics estatals de televisió a Espanya i el Regne Unit: RTVE i BBC

Estudi elaborat a partir d’una estada al Center for Socio-Legal Studies de la Universitat d’Oxford, Gran Bretanya, entre setembre del 2006 i gener del 2007. L'objectiu d'aquesta recerca ha estat determinar i avaluar com la política de la competència de la Unió Europea ha contribuït a la configuració del sector públic televisiu espanyol i britànic. El marc teòric està basat en el concepte d’ “europeització”, desenvolupat per Harcourt (2002) en el sector de mitjans, i que implica una progressiva referencialitat de les polítiques estatals amb les europees mitjançant dos mecanismes: la redistribució de recursos i els efectes en la socialització de la política europea. Per tal de verificar aquest impacte en el sector televisiu, la recerca ha desenvolupat una aproximació en dues etapes. En primer lloc, a banda de fer un inicial repàs bibliogràfic s'han estudiat les accions de la Comissió Europea en aquest terreny, sobre tot la Comunicació sobre aplicació de la reglamentació d'ajudes públiques al sector de la radiodifusió de 2001. En una segona etapa, s'han desenvolupat un seguit d'entrevistes personals a directius i polítics del sector a Brussel•les, Londres i Madrid. Els resultats de la recerca mostren que el procés d’Europeïtzació es un fenomen creixent en el sector audiovisual públic a Espanya i el Regne Unit, però que encara les peculiaritats estatals juguen un factor preponderant en regular aquesta influència de la UE. L'anàlisi de les entrevistes qualitatives mostren també que hi ha una relació inversament proporcional entre la tradició democràtica i el grau d’influència i de referència que suposa la UE en el sector audiovisual. Mentre que el Regne Unit, l'acció de la política de la competència de la UE es percep com a element suplementari, a Espanya la seva referencialitat ha estat clau, tot i que no decisiva, per la reforma dels mitjans públics estatals.  

Interrater reliability of Nursing Activities Score among Intensive Care Unit health professionals

ABSTRACT Objective To analyze the interrater reliability of NAS among critical care nurses and managers in an ICU. Method This was a methodological study performed in an adult, general ICU in Norway. In a random selection of patients, the NAS was scored on 101 patients by three raters: a critical care nurse, an ICU physician and a nurse manager. Interrater reliability was analyzed by agreement between groups and kappa statistics. Results The mean NAS were 88.4 (SD=16.2) and 88.7 (SD=24.5) respectively for the critical care nurses and nurse managers. A lower mean of 83.7 (SD=21.1) was found for physicians. The 18 medical interventions showed higher agreement between critical care nurses and physicians (85.6%), than between critical care nurses and nurse managers (78.7). In the five nursing activities the Kappa-coefficients were low for all activities in all compared groups. Conclusion The study indicated a satisfactory agreement of nursing workload between critical care nurses and managers.