Undervisning i naturvetenskapliga ämnen : En litteraturstudie om vad som är betydelsefullt i NO-undervisning för elever i årskurs F-6.

Syftet med den här studien har varit att undersöka vad tidigare forskning beskriver som betydelsefullt i NO-undervisningen för att elever i årskurs F-6 ska erbjudas kunskaper i naturvetenskap. För att besvara studiens frågeställningar har en systematisk litteraturstudie genomförts. Med det menas att en systematisk genomgång av tidigare genomförd och publicerad forskning som är relevant för studiens frågeställningar har utförts. Sökningar efter relevant svensk och internationell forskning har skett i databaserna Eric (Proquest), Google Scholar, Summon, avhandlingar.se och NorDiNa. Resultatet av litteraturstudien visar att det finns flera faktorer som är betydelsefulla för att eleverna ska erbjudas kunskaper i naturvetenskap. De som tas upp i denna litteraturstudie är diskussioner, vardagsbegrepp som kopplas till naturvetenskapliga begrepp, hur begrepp som används i olika sammanhang, att skapa sammanhang, tidig undervisning, praktiska experiment och undersökningar, arbetssätt och samband mellan intresse och kunskap. När litteraturstudien genomförts dras slutsatsen att tidigare forskning anser att ett undersökande arbetssätt är betydelsefullt för att elever ska erbjudas kunskaper i NO och att elevernas intresse påverkar kunskapsutvecklingen.

Lärande i och för verkligheten : En systematisk litteraturstudie om lärande i autentiskasituationer inom undervisning i naturvetenskap för årskurs4-6

Denna studie syftar till att undersöka tidigare forsknings syn på lärande i autentiska situationerinom undervisning i naturvetenskap för årskurs 4-6. Detta syfte besvaras genom att undersökavilka möjligheter och utmaningar som finns med lärande i autentiska situationer enligt tidigareforskningsstudier. Studien har en kvalitativ ansats med systematisk litteraturstudie som metod.Samtlig inkluderad litteratur är vetenskapliga artiklar som genomgått peer review och harinkluderats efter sökningar i databaserna Summon samt Eric (Ebsco). Dessa har kritiskt granskatsutifrån uppsatta kriterier och resultatet har analyserats, sammanställts och diskuterats. Studienvisar att undervisning inom de naturorienterande ämnena som bygger på lärande i autentiskasituationer bland annat kan bidra till att undervisningen kopplas till elevernas vardag och denkomplexa verklighet som skolan ska förbereda dem för. Dessutom beskrivs en positiv effekt påelevernas motivation för att lära naturvetenskap och ökad effektivitet i elevernaskunskapsinhämtning i naturvetenskapsundervisningen. Därutöver visar studien att det skapadesett större elevinflytande och ökat egenansvar i undervisningen. Studien visar att anledningar till attundervisning i autentiska situationer kan upplevas som problematisk är bristande resurser ochverktyg, en ökad arbetsbelastning och svårigheter att välja lämpliga lärandesituationer samt att detkrockar med den skolkultur som råder.

Vad krävs för en likvärdig undervisning i NO för årskurs 1-6 : En systematisk litteraturstudie om olika faktorers betydelse

Denna litteraturstudies syfte var att få kunskap om vad tidigare forskning uttrycker har för en mer genusmedveten och jämställd undervisning i naturvetenskapliga ämnen för grundskolans tidigare årskurser. Syftet preciserades i följande frågeställningar:  Hur resonerar lärare om genus och jämställdhet enligt tidigare forskning?  Vilken betydelse har elevers kön och ålder för deras intresse för naturvetenskap generellt eller för de naturvetenskapliga ämnena i skolan enligt tidigare forskning?  Vad betonar tidigare forskning som betydelsefullt för mer genusmedvetenhet och jämställd NO-undervisning?  Vilken betydelse har lärarna och föräldrarna för elevers motivation i NO-ämnena enligt tidigare forskning? Studien är utformad som en systematisk litteraturstudie. Ur syfte och frågeställningar skapades svenska och engelska sökord, naturvetenskap, NO och undervisning, samt gender, science och primary school. Dessa har sedan använts i databaserna avhandlingar.se, ERIC (Proquest) och NorDiNa för att finna aktuell forskning som kan besvara studiens frågeställningar. Resultatet visar att genusmedvetenhet hos läraren är av betydelse för elevernas resultat, intresse och attityd till naturvetenskap och teknik. Eleverna behöver få respons och feedback på deras arbeten för att känna sig motiverade och behålla intresset. Det är även viktigt att läraren vet skillnaden mellan kön och genus samt jämställdhet och jämlikhet.

Perspektiv på undervisning i hållbar utveckling för en abstrakt framtid.

SO

Kroppsligt lärande inom undervisning i teknik : En systematisk litteraturstudie om det kroppsliga lärandets betydelse för elevers kunskapsutveckling

Begreppet kroppsligt lärande finns inte tydligt uttryckt i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr 11). Studiens syfte är att ta reda på vad forskningen beskriver som kroppsligt lärande och hur ett kroppsligt lärande kan bidra till elevers kunskapsutveckling i teknik. Metoden som använts är en systematisk litteraturstudie där sökord formulerats utifrån syftet och sedan använts för att systematiskt söka litteratur i databaserna Libris, Summon, ERIC via Ebsco Google Scholar och ERIC via ProQuest. Efter sökprocessen har relevant litteratur genomgått kvalitetsgranskning och en innehållsanalys för att se om litteraturen svarade på frågeställningarna. I studien har fyra teman använts; Teoretiskt och praktiskt lärande, problemlösning, den tekniska världen och pedagogens ansvar. Genom den systematiska litteraturstudien visar resultatet att ett kroppsligt lärande är ett samarbete mellan hjärna och hand, teori och praktik i ett. Elever behöver få använda det kroppsliga lärandet för problemlösning och värdering av teknik. Studiens slutsatser pekar på vikten av användandet av kroppsligt lärande i undervisningen och på den stora roll som läraren har. Läraren bör bedriva en undervisning som är meningsfull och tydlig genom ett uttalat syfte. Den här studien kan redovisa en definition av kroppsligt lärande och vad det kan tillföra för elevernas kunskapsutveckling i teknikämnet.

Fortbildning för lärare i matematisk problemlösning : En litteraturstudie om hur fortbildning kan förändra lärares undervisning i matematisk problemlösning.

Granskningar av skolans matematikundervisning liksom erfarenheter från min verksamhetsförlagda utbildning visar att undervisningen i matematik i stora drag kännetecknas av enskild räkning i en lärobok. Föregående visar sig trots att matematisk problemlösning har en central roll i skolans läroplan. En viktig faktor för att eleverna ska ha möjlighet att utveckla goda ämneskunskaper är den enskilde lärarens förmåga att undervisa samt lärarens kunskaper i ämnet. Syftet med denna studie är att undersöka om deltagande i fortbildning förändrar hur lärare arbetar med matematisk problemlösning tillsammans med sina elever. Den metod som har använts till studien är en systematisk litteraturstudie vilket innebär att sökningar efter vetenskaplig litteratur har gjorts i olika databaser. Det resultat som framkommit visar att oberoende av hur fortbildningen har organiserats sker en förändring i undervisningen hos de lärare som deltagit i fortbildning. Resultatet visar att majoriteten av de lärare som deltagit i fortbildning förändrar sin undervisning i matematisk problemlösning inom fyra större områden. Dessa områden är lärarnas val av problem, hur problemet introduceras för eleverna, vilket typ av kommunikation och interaktion som finns i klassrummet samt hur presentationen av olika lösningsförslag går till. Beroende på hur fortbildningen har organiserats sker denna förändring i olika stor utsträckning.

Naturvetenskaplig undervisning i grundskolan : En studie om betydelsefulla faktorer för planering och begreppsförståelse i NO-undervisningen

Syftet med studien var att få kunskap om hur verksamma NO-lärare kan undervisa för att synliggöra naturvetenskapligt ämnesinnehåll i grundskolan. Ämnesinnehållet innefattar begrepp som används och som eleverna ska skapa förståelse för genom naturvetenskaplig undervisning. I studien undersöktes vad tre verksamma NO-lärare beskriver som betydelsefulla faktorer vid planering av undervisning, på vilka sätt naturvetenskapliga begrepp synliggörs samt vilka epistemologiska riktningsgivare lärarna använder. Studien inspirerades av epistemologiska riktningsgivare genom pragmatismens syn på lärande. Lärarnas uppfattningar har kunnat urskiljas genom semistrukturerade intervjuer samt öppna, strukturerande och direkta observationer. Resultatet visar att de verksamma lärarna ser flera faktorer som betydelsefulla vid planering av NO-undervisningen. I planeringarna ingår teori i form av att eleverna ska få kunskaper om begrepp och fenomen. Lärarna planerar även för praktiskt undervisning i form av undersökningar. Naturvetenskapliga begrepp synliggörs genom att lärarna uppmärksammar och förenklar begreppen. Lärarna intar flera epistemologiska riktningsgivare i olika undervisningssituationer för att leda eleverna i arbetsprocessen. Lärares undervisning är avgörande för elevernas lärande. I denna studie har det framkommit att lärare planerar för olika arbetsformer och handleder eleverna genom olika metoder i NO-undervisningen för att eleverna ska nå begreppsförståelse.

Det planlagda och det som visar sig : klasslärarstuderandes syn på undervisning i teknisk slöjd

Sloyd as an activity concretizes man’s ability to, with the help of mind and body, reshape materials into objects and change her conditions for survival. The sloyd actor outside school works when the spirit moves her, while the pupil in school is expected to sloyd regardless of motivation. Subject teachers become experts on sloyd in educational settings, while the qualification requirements may set the class teachers’ voluntariness within parenthesis. All class teachers qualify to teach all core subjects of the national curriculum in Finland from preschool to grade six. The aim of the current thesis is to deepen the knowledge on how the science of sloyd education can support class teacher students’ future teaching in sloyd. In the empirical part of the study, Swedish-speaking Finnish class teacher students’ views on technical sloyd as one of their future subjects for teaching are examined. The class teacher’s qualifying skills in teaching technical sloyd are expected to take shape during only a few ECTS study points. The teacher students’ experience of the subject from the pupil’s perspective is supposed to move into a budding teacher subject. In a research-based teacher education, self-reflection and reflection as a dialogue are extended aided by research results. Intuitive thinking interplays with rational thinking during this time. The teacher student’s approach to make use of the autonomous free space in teaching is, in the current thesis, as considerations where the individual weighs the pros and cons in relation to various phenomena in sloyd and the school overall. The basis for an individual autonomy is shaped and is expected to interplay on the common arena of autonomy. In the exercise of their profession, the class teacher teaching sloyd is expected to oscillate between the sloyd educational practice and theory. The first step in this movement within the teacher education is the coverage of a selection of theories during the studies. The empirical part of the study is carried out at two separate occasions with directed open-ended interviews with fifteen class teacher students in the beginning and end of their first year of study. The data was analysed with a hermeneutic approach and a qualitatively oriented approach to content analysis. The results are mirrored against theory within the science of sloyd education. The results show that class teacher students have a versatile view of educational sloyd. The overall results overthrow parts of the researcher’s pre-understanding. The viewpoint of the students seems to broaden from a merely manual activity to seeing sloyd as an educational activity. In order for the results to gain significance in the teacher education of the future, a line of reasoning is conducted in order to recommend an extended dialogue and thirteen possible themes for enriching discussions are put forth as a result of the present study. The extended dialogue focuses on that teacher education should make conscious ventures to create opportunities for the students to take part in effective discussions on the subject of sloyd, complementing the existing dialogue between the teacher educator and the students. This thesis lends support to reflections on the following aspects of educational sloyd in these dialogues: the reasons for why the sloyd subject exists, the ambitions of the subject, the content and organization of the subject for students as well as for the teacher educators.

Man måste tänka själv : klasslärares uppfattningar av undervisning i de naturvetenskapliga läroämnena

A teacher´s perception of a school subject affects a teacher´s teaching and by extension pupils´ learning. The main purpose of this thesis is to describe the variation in the ways class-teachers perceive teaching within science subjects and to illustrate how these teachers choose to work and why they choose as they do. This purpose is operationalized into three central research questions concerning a teacher´s perception of teaching, teachers´ experiences of working methods in the subject and different aspects that are consciously present when the teacher makes his or her choice of working methods. These aspects are viewed from two different perspectives: a subject educational perspective and a teacher perspective. The theoretical background of the study is interdisciplinary. The thesis is a qualitative study where the research approach is phenomenographic. The empirical investigation was made as two separate studies: a semistructured interview study (N = 15) followed by a stimulated recall study (N = 3), a combined interview and video-observation. Results from the empirical investigation indicate that regarding aims for science education teachers wish to awaken or maintain the pupils´ interest in nature and science and that the pupils within the science subjects shall build a base for fundamental general knowledge. As motives for teaching the science subjects teachers view the subjects as a foundation for everyday life, planning and democracy but also for pupils´ further studies and a possible career in the field. The interdisciplinary key competences and the care for the pupils´ well being are aspects that are consciously present when teachers make their choice of working methods. A great variation can be found in the teachers´ perceptions of the science subjects as subjects and of the working methods within these subjects. Teachers describe lack of time on their own part as well as for the pupil´s learning. Results from the empirical investigation also indicate that teachers modestly focus on aims for the teaching and communication regarding these aims. There seems to be an existing need for increased and qualitatively improved inservice education within these subjects.

Naturvetenskaplig undervisning i skolans tidigare år : En kvalitativ intervjustudie av sju lärares undervisning i no

Denna studie handlar om hur sju verksamma lärare undervisar i naturvetenskap för elever i de tidigare åren i grundskolan. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer och har haft karaktären av ett samtal mellan mig och informanterna. Studien tar sitt avstamp i de didaktiska frågorna, Vad ska undervisas? Varför är det viktigt? Hur ska det genomföras? En genomgång av litteraturen ger oss även en inblick i hur några forskare ser på läget med den naturvetenskapliga undervisningen, både i nationell och internationell mening. Studien visar att lärarna har undervisat med tonvikt på biologi-delen av skolans no-undervisning men har försökt sträva mot de mål som de, enligt Skolverket, har att följa. Undervisningen har också i mångt och mycket haft en karaktär där elevernas egen inneboende nyfikenhet har fått stå i fokus. Lärarna har även försökt tillvarata och möta elevernas frågor på ett sätt som kan främja lärande i naturvetenskap. Det tongivande för lärarna har dock varit att försöka stimulera elevernas nyfikenhet och lusten till att lära.

Elevers lärande av ekologi i förskola och grundskola : en systematisk litteraturstudie om undervisning i ekologi utanför klassrummet

Syftet med denna studie är att se hur tidigare forskning beskriver hur lärare använder utomhuspedagogik när det kommer till undervisning i ekologi från förskolan upp till årskurs sex. Studiens syfte besvaras genom frågeställningarna ”Vilka områden inom ekologi exemplifieras av tidigare forskning som möjliga att genomföra utanför klassrummet och hur kan denna undervisning utföras?” samt ”Vilka utmaningar och möjligheter finns enligt tidigare forskning med att bedriva ekologiundervisning utanför klassrummet?”. Metoden för studien är en systematisk litteraturstudie, där litteratur har sökts i databaserna, Avhandlingar.se, NorDiNa, Eric och Summon. Resultatet visar på att organismer, ekosystem och livscykler är olika delar av ekologi som kan arbetas med utomhus. Olika arbetssätt inom dessa arbetsområden är, undersökningar, insamlingar och frågeställningar Ett exempel är att läsa naturen som Magntorn (2007) tar upp, där eleverna börjar vid en organism för att bygga ut och se till hela ekosystemet runtom denne. De svårigheter som hittats leder till stor del tillbaka till lärarens kunskaper i ämnet samt upplägg av utomhusaktiviteten och lärares självkänsla. Även risker som kyla och faror för barns/ elevers säkerhet tas upp som en svårighet med utomhuspedagogik. Möjligheterna med utomhuspedagogik är att elever och barn får chansen att utforska med alla sinnen och att teori och praktik snöras samman.

Undervisning i naturvetenskapliga ämnen : En undersökning om inom vilka områden några lärare i F-6 erbjuder eleverna undersökande arbetssätt

Syftet med denna studie har varit att få kunskap om hur lärare i F-6 använder undersökande arbetssätt i No-undervisningen, de möjligheter och utmaningar de ser med detta samt hur ofta lärarna erbjuder eleverna att arbeta undersökande. För att uppnå syftet intervjuades sex lärare om inom vilka områden de använder undersökande arbetssätt, vilka möjligheter och utmaningar de ser, vilka förutsättningar som finns i de skolor där lärarna arbetar samt hur mycket tid av undervisningen som ägnas åt undersökande arbetssätt. Metoden som använts i undersökningen är kvalitativa halvstrukturerade intervjuer som analyserats med hjälp av innehållsanalys. Innehållet i intervjuerna färgkodades och delades in i kategorier som knöt an till studiens frågeställningar. Resultatet visar att fem av lärarna använder undersökande arbetssätt hela undervisningstiden medan en av dem använder det ungefär 75 % och resterande tid med läroböcker. Lärarna ser fördelar med undersökande arbetssätt då eleverna når djupare kunskaper, att det finns större möjligheter att anpassa efter individen samt att det stimulerar elevernas nyfikenhet, intresse och lust att lära. Några utmaningar som nämns är att läraren måste vara väl förberedd och ha goda kunskaper i ämnet och att det kan vara svårt att möta upp flera nivåer hos elevgruppen. Lärarna önskar att de hade tillgång till mer laborativt material, men är relativt nöjda med de förutsättningar som finns.

Hur undervisning i naturvetenskap planeras och genomförs med andraspråkselever i klassrummet : Fem lärares beskrivning av sin undervisning i årskurs 1 - 3

Syftet med denna studie är att få kunskap om hur lärare för årskurs 1 - 3 planerar och genomför NO-undervisningen med andraspråkselever i fokus. Studiens syfte preciseras i följande tre frågeställningar: hur beskriver lärare att de planerar för NO-undervisningen med andraspråkselever i åtanke?, hur beskriver lärare på vilket sätt de arbetar och vilka undervisningsmetoder som används för att ge andraspråkseleverna möjlighet att uppnå förmågorna inom NO för årskurs 1 - 3? samt vilken eller vilka förmågor inom naturvetenskap beskriver lärare är svårare respektive enklare att planera, genomföra och arbeta med? För att svara på studiens syfte och frågeställningar har kvalitativa intervjuer genomförts med fem lärare i årskurs 1 – 3. I studiens resultatavsnitt framkommer det att ämnesspecifika terminologier är svårt för andraspråkselever eftersom många inte har ordförrådet. Därför bör lärare konkretisera dessa ord och begrepp genom att exempelvis ge bildstöd, konkreta exempel, visa film, göra praktiskt och lära med både kroppen och sinnen. Detta ger eleverna möjlighet att greppa orden men även lägga dem på minnet. Flera lärare i studien påtalade vikten av att låta eleverna kommunicera med en kamrat, handledare eller resurs som talar samma modersmål. Dessa samtala och diskussioner gör att eleverna inte går miste om ämneskunskaperna. Vidare har det framkommit att flera av lärarna anser att förmågan att genomföra systematiska undersökningar i biologi, fysik och kemi är den enklaste att planera/genomföra/arbeta med. Detta har en avspegling i studiens teoretiska ansats, pragmatismen, således att det inte går att skilja på praktik och teori eftersom både praktik och teori finns människans handlingar.

Lärares syn på undervisning i närområdet utanför klassrummet : En intervjustudie om hur lärare ser på undervisning som sker i närområdet utanför klassrummet inom de samhällsorienterande ämnena i årskurs 1-3

Syftet med studien var att ta reda på hur lärare ser på närområdet och hur de bedriver undervisning i närområdet utanför klassrummet inom de samhällsorienterande ämnena i årskurs 1-3. Vidare var syftet att undersöka vad lärare hade för åsikter om undervisningens inverkan på elevers lärande i årskurs 1-3 samt vad de såg för möjligheter och problem med undervisningsformen. För att besvara studiens syfte intervjuades sex lärare genom semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades med en innehållsanalys där mönster söktes i informanternas svar. Resultatet visade att samtliga lärare anser att undervisning i närområdet utanför klassrummet har en positiv inverkan på elevers lärande men att alla lärare inte bedriver undervisning i denna form. Problem som hindrar lärare från att bedriva undervisning i närområdet är tids- och ekonomibrist samt bristen på forskning inom ämnet och vissa lärare saknar även viljan till att bedriva undervisning på detta sätt. I resultatet presenteras även några olika exempel på hur lärare undervisar i närområdet utanför klassrummet och vad de ser för möjligheter med denna undervisningsform.