Språkvetenskap

Språkvetenskaplig litteratur från och med år 2000 vid hela akademibiblioteket fås vid Avancerad sökning i Alma på ämnesorden språkvetenskap, kielitiede och lingvistik. Men betydligt mera språkvetenskaplig litteratur fås vid Avancerad sökning i Alma på fritexttermen språkvetenskap och ämnesordet kieli med uteslutande av ämnesordet romaner. Period Antal titlar 2000-04 7540 2005 1650 2006 1726 2007 1404

Språkvetenskap

Samlingen med signum HB III finns vid huvudbiblioteket och innehåller litteratur till och med år 1999 om språkvetenskap, filologi, fonetik samt ordböcker. Språkvetenskaplig litteratur finns också vid Humanistiska biblioteket. Språkvetenskaplig litteratur har ingått i talrika bokdonationer till akademibiblioteket, som exempel kan nämnas bokdonationer av professor Julio Reuter, fru Aino Åberg, kamrer Magnus Åberg, docent Väinö Nordström, professor Hugo Pipping, lektor Ludvig Granit, lektor John Schlüter och FM Karl Kekoni samt J.V. Brummer. Friexemplaren som erhållits från 1919 samt inköp har kompletterat samlingen. Den språkvetenskapliga litteraturen vid huvudbiblioteket söks i Alma med sökfunktionen Signum och söktermen HB III. En del litteratur tryckt före 1980 skall sökas manuellt i den systematiska kortkatalogen, men retroaktiv inmatning i Alma av litteratur tryckt mellan 1830 och 1979 pågår. Från och med år 2000 ingår den språkvetenskapliga litteraturen vid huvudbiblioteket i en numerus currens-samling.

Språkvetenskap

Samlingen med signum HF Allm.spr. finns vid Humanistiska biblioteket i anslutning till ämnet Allmän språkvetenskap. Vid huvudbiblioteket finns dessutom mycket språkvetenskaplig litteratur. Litteraturen i samlingen söks i Alma med sökfunktionen Signum och söktermen HF Allm.spr.

Språk - engelska

Samlingen med signum HF Eng. finns vid Humanistiska biblioteket i anslutning till ämnet Engelska. I samlingen ingår litteratur om engelsk språkvetenskap och litteraturvetenskap liksom en del engelsk skönlitteratur. Akademibiblioteket har emottagit donationer innehållande engelskspråkig litteratur från bl.a. lektor Gunvor Stenberg, professor Sigurd Frosterus, fru Johanna Åkesson, teol.dr. Eric Hammarberg och direktör Ruben Hellsten. Inköp har kompletterat samlingen. Litteraturen i samlingen söks i Alma med sökfunktionen Signum och söktermen HF Eng.

Språk - Franska

Samlingen med signum HF Rom finns vid Humanistiska biblioteket i anslutning till ämnet Franska. I samlingen ingår litteratur om fransk språkvetenskap och litteraturvetenskap liksom en del fransk skönlitteratur. Endel fransk vitterhet har kommit till akademibiblioteket som donation från franska ambassaden i Helsingfors. Några privata donatorer kan nämnas som prof. Sigurd Frosterus, rektor C.M. Runeberg, fru Olga von Gerich, med.lic. Eva Gadolin Lagerwall, friherrinnan Greta von Julin, fru Catherine Boman, FK Thora Gripenberg och fröknarna Annie och Berta Edelfelt. Inköp har kompletterat samlingen. Litteraturen i samlingen söks i Alma med sökfunktionen Signum och söktermen HF Rom.

Språk - Svenska

Samlingen med signum HF Sv finns vid Humanistiska biblioteket i anslutning till ämnet Svenska. I samlingen ingår litteratur om svensk språkvetenskap och litteraturvetenskap liksom en del svensk skönlitteratur. Vid huvudbiblioteket finns mycket litteratur i ämnet. Donerad och inköpt litteratur finns i samlingen. Litteraturen i samlingen söks i Alma med sökfunktionen Signum och söktermen HF Sv.

Språk - Tyska

Samlingen med signum HF Germ. finns vid Humanistiska biblioteket i anslutning till ämnet Tyska. I samlingen ingår litteratur om tysk språkvetenskap och litteraturvetenskap liksom en del tysk skönlitteratur. Akademibiblioteket har fått emotta flere större donationer tysk litteratur såsom Maud Greulings, konsulinnan H. Pacius och FD Gudrun Lundströms boksamlingar. Inköp har kompletterat samlingen. Litteraturen i samlingen söks i Alma med sökfunktionen Signum och söktermen HF Germ.

Språk - Finska

Samlingen med signum HF Fi finns vid Humanistiska biblioteket i anslutning till ämnet Finska. I samlingen ingår litteratur om finsk språkvetenskap och litteraturvetenskap liksom en del finsk skönlitteratur. Både donerad och köpt litteratur finns i samlingen. Litteraturen i samlingen söks i Alma med sökfunktionen Signum och söktermen HF Fi.

Niondeklassare skriver brev : om svenskspråkiga elevers kommunikativa skrivfärdigheter i finska

I sin avhandling fokuserar sig Outi Toropainen på hur enspråkigt svenska elever vid utgången av den grundläggande utbildningen, kommunicerar på finska i en specifik skrivsituation. Dessutom fästs uppmärksamhet på bedömningen av elevernas skriftliga kommunikationskunskaper. Materialet utgörs av 111 brev som är skrivna av enspråkigt svenska elever som följer den så kallade A-lärokursen. Breven handlar om skribentens upplevelser av en rysk katteaters föreställning, och de insamlades i samband med den nationella utvärderingen av inlärningsresultat i finska i årskurs 9 våren 2001. Utvärderingen genomfördes av Utbildningsstyrelsen. Breven bedömdes enligt en för ändamålet utarbetad kriterieskala i samband med utvärderingen. Avhandlingen kan ses som en replik till den nationella utvärderingen av inlärningsresultat i finska. Breven studerades i den här avhandlingen genom närläsning i två faser; under den första fasen ställdes så kallade öppna frågor till de 111 breven. Genom denna interaktion utarbetades studiens teoretiska referensram som är tvärvetenskaplig. I studien möts nämligen ämnesdidaktiken inom vetenskapsområdet pedagogik och den tillämpade lingvistiken inom vetenskapsområdet språkvetenskap. Under den andra närläsningsomgången fokuserades på kommunikationen i breven. Kommunikationen i breven består av sociokulturell och situationsbunden kommunikation som fångas upp i språkhandlingar. Begreppet språkhandling används i avhandlingen som benämning på analysenheten, eftersom begreppet reflekterar ett funktionellt kommunikativt synsätt. Den sociokulturella kommunikationen är avgörande för att de 111 elevtexterna kan förstås som privata brev. Den sociokulturella kommunikationen förekommer i språkhandlingar som representerar interpersonell kommunikation. Sådana språkhandlingar är till exempel tilltal av brevets mottagare (t.ex. Hei taas vanha kamu!), fråga-svar-sekvens (t.ex. Mitä kuuluu? Itse voin hyvin) och avslutande tillönskningar (t.ex. Pitä huolta itsestäsi!). De kan anses vara interpersonella språkhandlingar, eftersom de bland annat tilltalar mottagaren, förutsätter en reaktion av denne eller ersätter en handling mellan avsändaren och mottagaren. Den situationsbundna kommunikationen utgörs av språkhandlingar som uppfyller de krav som skrivuppgiften ställer. Det finns två faktorer som kan anses vara centrala med tanke på brevets innehåll. Den första är att mottagaren inte har sett katteaterföreställningen, vilket ger avsändaren en orsak att skriva ett brev (t.ex. Se harmittaa että et saanut nähdä sitä). Den andra är att avsändaren kan förväntas berätta om sina upplevelser av teaterföreställningen (t.ex. Siellä oli hirmunkivaa). Bedömningen av breven baserar sig på en skala med fyra kriterier vilka är textens smidighet, mångsidighet, språkriktighet och innehåll. Av dessa fyra kriterier verkar det som tar upp textens mångsidighet att allra naturligast inkludera också de sociokulturella språkhandlingarna. Kriteriet för innehållet verkar däremot inkludera den situationsbundna kommunikationen som skrivuppgiften förutsätter. För att analysera bedömningen av skribenternas kommunikationskunskaper valdes tolv brev för närmare granskning. Enligt analysen är bedömarnas tolkning av kriterierna varierande: varken den sociokulturella kommunikationen eller den situationsbundna kommunikationen i breven har konsekvent bedömts enligt kriterierna. Mera kunskap behövs om vad och hur eleverna i olika utvecklingsskeden av sina språkfärdigheter gör - och framförallt kan förväntas kunna göra - med det ifrågavarande språket. Genom den kunskapen ökar sannolikt också de praktiska möjligheterna att undervisa i och bedöma språkbruk, kommunikation och interaktion på ett lika självklart sätt som de språkliga bristerna. En viktig förklaring till undervisningen kan antas finnas förutom i läroplanen också i läromedlen. För att elevernas kommunikativa kunskaper skall ges möjlighet att utvecklas i språkundervisningen, torde det vara självklart att undervisningen då borde basera sig på en kommunikativ syn på språket. Fortbildning för lärare, fortsatt vetenskaplig forskning och diskussion kring den kommunikativa undervisningen av språk är en nödvändighet för förändringen mot en kommunikativ syn på språkundervisningen.

Sydösterbottnisk så-konstruktion

Artikel i festskrift.

A contact-linguistic view on Finland-Swedish quotatives vara ’be’ and att ’that’

Artikel i konferensrapport.

"La leyenda tiene una base real" : Análisis crítico del discurso de un artículo de El País

This paper carries out a critical discourse analysis (CDA) of the article "¿Chinofobia?” published by the Spanish newspaper El País. It applies the theory of racist discourse in the media as formulated by Teun A. van Dijk. Its hypothesis is that the article, which supposedly analyses discrimination against the Chinese minority in Spain, covertly blames the Chinese minority itself for the discrimination. Applying CDA methodology as exemplified in previous studies by van Dijk, the paper analyses the article on global and local levels, and delineates its mental model. The global level analysis describes the article in terms of macropropositions and proposes a macrostructure: the self-alienation of the Chinese minority. The paper then analyses how the macrostructure is reinforced on the local level through micropropositions by examining 1) how vocabulary serves the negative presentation and othering of the Chinese minority, 2) how strategies of mitigation minimise discrimination by employing imprecise and vague language, 3) how quotes are used to give coherence and force to the macrostructure, 4) how implications associate the Chinese minority with criminality, and 5) how stereotyped beliefs about the Chinese minority are presented as common sense (presuppositions) and fallaciously argued. Finally, the paper delineates the mental model: the presuppositions about integration, and the implicit warning that minorities should integrate or they will be discriminated against.