Fakalakalaka : The impact of a Tongan notion of development in a contemporary transnational world

This paper aims to explore a Tongan notion of development –'fakalakalaka' – in light of Western notions of development. Two case studies of international development aid schemes illustrate the impact of Tongan development ideas in practice. Drawing on a number of ethnographers' work on Tonga, 'fakalakalaka' appears broader than the Western notion of development. The latter is characterised by influential ideals of controllability and industrialisation. The notion of development among Tongans, on the other hand, tends to be directed by an underlying persistence that, for instance, reflects Tongan core values regarding social organisation. The production of textile 'koloa', controlled by women, emerges as central to the accomplishment of this three-dimensional development notion of intertwined physical, mental and spiritual aspects. The importance attributed to this specific kind of textile has increased in recent years and found two additional roles, or development strategies, in Tongans' contemporary transnational world.

Industriarvet i skärningspunkten mellan kulturarv och turism

I detta arbete studerar jag vilken bild av det industriella kulturarvet som förmedlas när kulturarv och turism tillsammans skapar kulturarvsturism, i synnerhet vid Världsarvet i Falun. Jag har för att ta reda på detta gjort litteraturstudier, genomfört intervjuer och studerat förmedlandet av världsarvet i text och på plats vid gruvområdet i Falun.Kulturarvsturismen faller mellan å ena sidan kulturmiljövården och å andra sidan turismnäringen och samarbete mellan dessa två sektorer har ofta visat sig vara problematiskt. De olika aktörerna arbetar med olika tidsperspektiv, har olika utbildning och olika uppdrag vilket ofta lett till konflikter. För att tydliggöra denna konflikt talar jag i detta arbete om ett bevarande- och ett turismutvecklingsperspektiv. Vid Världsarvet Falun – industrilandskapet kring Stora Koppargruvan - har man tidigt skapat ett gemensamt världsarvsråd med ett samarbete som uppfattas som positivt av de intervjuade. Huvudmotivet för samarbetet i Falun har varit den gemensamma nämnaren mellan de olika perspektiven: att förmedla kulturarvet till besökare. Detta motiv har gått före turismutvecklingsperspektivets motiv att skapa regional utveckling eller ökade inkomster och bevarandeperspektivets motiv att vårda, förvalta och ge en rättvis bild av historien. Viljan att locka fler besökare har ibland blivit viktigare än att utveckla kulturarvsplatsen i sig och möjligheten att tyst vandra omkring i historien utan en anhopning av bildspel, skyltar, guider och aktiviteter har med denna besöksanpassning delvis försvunnit. Vid Världsarvet Falun presenterar man idag en förenklad bild av sitt industriella arv. Detta gör att man når många som inte skulle kunna ta till sig ett mer komplext och fördjupande material. Samtidigt misslyckas man med att erbjuda den intresserade eller insatta besökaren något att bita i: mer komplicerade och komplexa delar av världsarvet förmedlas inte. Man lyckas inte heller förmedla ett industriellt kulturarv som tillhör vardagen och därmed även ställer nutida frågor på sin spets och som mer än andra kulturarv handlar om makten över historien, samtiden och framtiden. Det gäller att med det goda samarbete man utvecklat i organisationen och med sin medvetenhet om både risker och möjligheter vara varsam när man vidareutvecklar Världsarvet Falun som besöksmål. Med mycket små förändringar kan en industrihistoriskt präglad upplevelse gå upp i rök. Världsarvsrådet måste också som kulturarvsskapande aktörer rikta blicken mot och kritiskt granska den historia som är möjlig att berätta utifrån den egna presentationen.

Internally Displaced Persons Rights in Human Rights Perspective(Specifically Focused on Pakistani IDPs Example) : “Basic Human Rights of IDPs to Attain Equality in Dignity and Rights”

After the WWII, there was much concern to protect human rights situation all over the world. During the cold wars, huge displacement took place within different countries due to internal arms/ethnic conflicts. Millions of IDPs, who were uprooted by armed conflict or ethnic strife faced human rights violence. In 2002, there were estimated between 20-25 millions IDPs in the world (Phuong, p.1). Internally displacement is a worldwide problem and millions of the people displaced in Africa and Asia. These all Internal displacements of the people are only the result of the conflicts or the violations of the Human Rights but also sometimes it happened because of the natural disasters. “All human beings are born free and equal in dignity and rights..."(Streich, Article 1) This article works as the foundation of human rights which gives every human being an equal rights and opportunity to maintain his/her dignity. Human Rights issues related to human dignity must be taken very seriously and should not be ignored at any level; Many human rights issues are not always visible, issues such as: privacy, security, equality, protection of social and cultural values etc. In this paper I am going to apply theoretical approach of “all human being are equal in dignity and rights” to defend IDPs rights.

Måste vi byta livsstil?

Ett tungt ansvar för klimatförändringarna läggs ofta på de boende. Människor borde "byta livsstil", sägs det. Men förändring sker sällan så abrupt, menar Annette Henning. Istället borde yrkesgrupper som sysslar med bostäder, värmesystem eller inomhusklimat medvetet stödja de vanor som kan leda oss i en energisnål riktning.