Att lära för livet hemma och i skolan : elevers uppfattningar av kost och hälsa, konsumtion och privatekonomi samt hushåll och miljö

The home is an important societal arena for upbringing and learning. A child can experience a feeling of participation in the household he or she belongs to very early in life. In this manner, the home environment constitutes an essential foundation for instruction in the subject of Home Economics. At school, Home Economics pupils should fulfill the intentions that school curriculum has for the subject, that is to say develop the knowledge, skills, and values that allow pupils to be able to take responsibility for their health, finances, comfort, and safety in their close environment. The purpose of this study is twofold. Firstly, the study aims to examine what knowledge and attitudes children and teenagers have acquired from their home environment, close environment, as well as school. Secondly, the study aims to evaluate the effects of instruction in Home Economics, at the 7th grade level, as regards diet and health, consumption and private finances, as well as household and the environment. The study’s methodological foundation focuses on pupils’ understanding of the surrounding world. A phenomenographical approach to the research phenomenon basis itself on the supposition that knowledge is fixed in human beings’ consciousness and experiences. Furthermore, the study stresses individual variations in conjunction with the experienced phenomenon. The empirical portion of the study is based on semistructured interviews of 30 pupils divided into two reference groups. The pupils were interviewed before instruction in the subject of Home Economics started and upon completing instruction. The interview data was analyzed and interpreted in accordance with the “multistage model”. The study results show that upbringing in the home environment is determinative as pertains to understanding of the socio-cultural household environment. Mealtime traditions, for example, are deeply ingrained but nonetheless influenced by lifestyle changes. The study shows that a didactic challenge exists to draw attention to the consequences of poor mealtime habits and stress for everyone raising or educating children and teenagers. Despite good knowledge of what a healthy diet is, the majority of pupils choose fast-food and junk-food when they eat out to save time and money. Studies of pupils’ preparedness for consumption show that a purposeful upbringing in the home in combination with relevant instruction in Home Economics, results in knowledgeable consumers. This study also shows that upbringing in the home environment and instruction in Home Economics requires an intense and conscious focus on the consequences of a household not run in accordance with nature, where the household lifestyle is nonsustainable. Pupils’ understanding is often based on the disregarding of the survival perspective for a comfort perspective. Parents and Home Economics teachers should be able to bring up and teach children and teenagers in a manner that allows children and teenagers to take responsibility for their health, private finances, as well as comfort and safety in the close environment. The method is conscious nurturing and instruction.

Ny ABC-bok: för hemmet och skolan

Nimiösivulla myös: Stafwad enligt senaste förordning. Med flere bilder.

Att ha en studerande i klassen : en studie i hur elever i Vasa övningsskola uppfattar klasslärarstuderandes närvaro i skolan

Syftet med denna avhandling är att undersöka hur elever i grundskolan F–6 (förskola till årskurs 6) i Vasa övningsskola uppfattar klasslärarstuderande och deras närvaro i skolan. Den fenomenografiska forskningsansatsen ligger som grund för arbetet och undersökningen är i huvudsak kvalitativ men har även kvantitativa inslag. De forskningsfrågor vi med vår undersökning önskar få svar på är följande: 1. Vilken uppfattning har eleverna om klasslärarstuderandenas uppgifter under praktikperioderna? 2. Vilken uppfattning har eleverna om klasslärarstuderandenas beredskap för läraryrket? 3. Vilka faktorer påverkar elevernas relation till klasslärarstuderandena? För att besvara forskningsfrågorna har vi använt två datainsamlingsmetoder. I den första undersökningen har vi gjort intervjuer med 14 elever i F–6 i Vasa övningsskola. I tillägg till detta har även en enkät delats ut i tre klasser i övningsskolan; en sammansatt klass 5–6, en klass i årskurs 5 och en klass i årskurs 6. Det sammanlagda antalet respondenter och insamlade enkätsvar i den andra undersökningen är 50 stycken. Våra resultat visar att eleverna uppfattar att det under praktikperioderna bland annat hör till klasslärarstuderandenas uppgifter att bekanta sig med eleverna, auskultera, planera och undervisa. Gällande den andra forskningsfrågan visar resultaten att eleverna bedömer studerandenas lärarberedskap exempelvis utgående från om studerandena kan skapa ordning i klassen, hurdana ämneskunskaper de har, hur de ger instruktioner, vilka metoder de använder samt hur väl de kan anpassa sig till skolans organisation och klassens arbete. Faktorer som enligt elevernas uppfattning påverkar deras relation till klasslärarstuderandena är bland annat vilka förväntningar eleverna har på relationen, vilket bemötande de får av studerandena, praktikens ramar samt elevernas relation till den egna klassläraren. Slutsatserna av vår avhandling är att relationerna till lärarstuderandena är betydelsefulla för eleverna även om de begränsas både tidsmässigt och organisatoriskt av praktikperiodernas ramar. På basis av vår undersökning konstaterar vi också att eleverna vid Vasa övningsskola skulle ha fördel av att studerandena i högre grad än nu fokuserar på att utveckla relationer till eleverna och vågar använda personligheten som ett verktyg under praktikperioderna.

Ungdomars fysiska aktivitet och dess betydelse för prestationen i skolan

This study where designed to investigate if there are any positive relationship between the extent of physical activity during adolescent's leisure time and the academic performance, and also if there are any negative relationship between the academic performance and the time spent in front of the television or computers. Another part of the study tried to find out if physical activity has a direct and immediate influence on the performance in school. 91 pupils (51 girls and 40 boys) in the 8:th year of the Swedish primary school, from three different schools participated in the study. All 91 pupils first responded to a questionnaire concerning there activities in leisure time. They where then tested in a mathematical test and the results where compared with the extent of physical activity and TV/computer time they had stated in the questionnaire. 53 of the pupils also participated in the part of the study where direct and immediate influences of physical activity where tested. They where tested in two different but similar mathematical tests. Before the first test all pupils had a walk for about 3 km. The second test where accomplished whiteout preceding walk.Pupils who spend one hour or less/week on physical activity had significant lower mean score on the mathematical test then the pupils who spend more than one hour/week on physical activities, (Mann-Whitney U-test: Z= -2,486, p= 0,0129). Boys who spent 10,5 hours or less/week in front of the TV/computer had significant higher mean score than the boys who spent more than 10,5 hours/week in front of the TV/computer. No significant differences in the results of the two different tests, one white and one whiteout preceding walk, were observed.

Skolan och medierna – en förälskelse med förhinder? : Mediepedagogisk diskussion med avstamp i gymnasieungdomars reception av Härskarringen

Syftet med denna uppsats är att utifrån en receptionsanalys av Härskarringens bilder av män diskutera mediepedagogikens roll i skolan, samhället och i elevens skapande av en egen kulturell identitet. Jag har genomfört två gruppintervjuer med totalt sex respondenter, tre pojkar och tre flickor. Detta källmaterial analyserades med hjälp av annan vetenskaplig forskning och teori. Min undersökning visar att elevers kulturella identitet delvis är sammankopplad med hur man uppfattar medier. Respondenterna problematiserade även medias inverkan i skapandet av en kulturell identitet. De menade att det var lätt att ryckas med i handling och de värderingar som finns i Härskarringen. Men de uttryckte också en vilja att kunna titta kritiskt på populärkulturen och hålla sig på avstånd. Uppsatsen utmynnar i en vilja om en generell mediepedagogik som genomsyras av en förståelse för elevens befintliga och pågående kulturella identitetsprocess.

Skolan och det mångkulturella mötet : Några gymnasielärares beskrivning av mötet med muslimska elever och arbetet med skolans värdegrund

Uppsatsen berör problemområdet med mångkulturella möten i gymnasieskolan. Det är ett lärarperspektiv där några yrkesverksamma lärare beskriver sin egen erfarenhet av mötet med muslimska elever. De positiva erfarenheterna dominerar lärarnas synsätt och beskrivning av de mångkulturella mötena. Men beskriver även islam i Sverige idag och hur religionen har anpassat sig till nya förhållanden de senaste 50 åren. Sverige har utvecklats från en enhetskultur till ett mångkulturellt samhälle vilket även påverkat skolan i samma utsträckning. Den litteratur som använts i uppsatsen är religionshistorisk, religionssociologisk och pedagogisk.

Livskunskap som ämne i skolan : En jämförelse mellan elevers och lärares syn på viktiga livskunskapsfrågor

Livskunskap som ämne kan vara en mötesplats där tid för diskussion och reflektion över viktiga livsfrågor finns. Syftet med den här studien är att undersöka vilka centrala livsfrågor som kan ligga till grund för samtal och reflektion i skolan inom ämnet Livskunskap. Genom enkäter undersökte vi vilka livsfrågor som är viktiga för elever och genom intervjuer vilka livsfrågor som skolpersonal anser/tror vara viktiga för elever. Resultatet av intervjuerna visade att skolpersonal anser att relationer, sex och samlevnad och elevernas personliga framtid är av störst intresse för dem. Enkäterna visade att följande teman rangordnades högst av flest elever: världens framtid, krig, trygghet, ensamhet/övergivenhet, sex och samlevnad, framtid, liv/död, miljö/natur, mänskliga rättigheter samt alla likas värde. Undersökningen visar att det finns intressanta likheter och skillnader i elevers syn på viktiga livsfrågor kontra skolpersonals syn på vad som är viktigt för elever.

Pojkar spelar fotboll och flickor hoppar hage : En undersökning av kön och genus och dess relation till skolan

Uppsatsens första syfte är att utreda begreppen kön och genus. Vad kan dessa omdebatterade begrepp ha för olika betydelse? Uppsatsen andra syfte är att, med hjälp av en liten studie, ge exempel på hur en undersökning av kön och genus i skolan kan se ut. Studien tar sin utgångspunkt i På lika villkor, ett jämställdhetsprojekt som startade i Falu kommun 1994. Påverkar lärarens deltagande i projektet elevernas sätt att vara i förhållande till genus? Svaret blir både nej och ja.

Rörelse – nödvändigt ont eller en nödvändig insats? : Hur några lärare ser på rörelse i skolan

Enligt Lpo 94 ska skolan erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet. Syftet med vår undersökning var att försöka förstå lärarnas inställning till rörelse och hur de förhåller sig till rörelse i skolans vardag. Vi har använt oss av en kvalitativ metod med intervjuer av fem lärare på en grundskola med daglig fysisk aktivitet i form av en lektion som benämns rörelse. Vi har även genomfört ett frågeformulär för att försöka få en mer övergripande bild på lärarnas inställningar till rörelse. Vårt resultat visade att det fanns olika inställningar bland lärarna. En del ansåg att rörelse var något som ska genomföras endast utifrån styrdokumenten medan andra såg det i ett större sammanhang.

Sär- eller samundervisning inom skolan i arbetet med förståelsen av våldtäkt?

Mitt syfte är att undersöka huruvida sär- eller samundervisning bör tillämpas inom skolan i arbetet med förståelsen av våldtäkt. Min metod är att använda mig av Stina Jeffners resultat från hennes undersökning om ungdomars förståelse av våldtäkt hämtade ur hennes bok Liksom våldtäkt typ… om ungdomars förståelse av våldtäkt. Som verktyg för analys använder jag mig av teoretiska perspektiv kring sär- och samundervisning och Seyla Benhabibs teori kring den deliberativa diskussionen. Jag kommer dessutom ha mina utgångspunkter i vad läroplanen för grundskolan Lpo-94 förskriver om sär- och samundervisning. Mitt resultat visar att både sär- och samundervisning bör användas inom skolan i arbetet med förståelsen av våldtäkt och den deliberativa diskussion bör även användas i detta arbete. Den deliberativa diskussionen är mest lämplig att användas i särundervisning där pojkar och flickor är åtskilda.Utifrån läroplanen Lpo-94 och dess mål kring jämställdhet och genus kan både sär- och samundervisning användas. Det har ingen betydelse huruvida man ser våldtäkt som ett samhälleligt problem eller ett problem på individnivå då det utifrån Jeffners reslutat visar att det viktigaste är att de manliga könsnormerna lyfts fram och förändras oberoende varifrån de verkar.

Kost och hälsa i skolan : En studie av uppfattningar hos rektorer, statliga skolmyndigheter och kommunala kostchefer

Syftet med arbetet var att undersöka hur skolan ser på kost och hälsa, samt elevers matvanor. Hur viktiga är dessa frågor för skolan, finns strategier för ett arbete kring detta? För att nå syftet har intervjuer gjorts med representanter för statliga skolmyndigheter – Myndigheten för skol-utveckling (MSU) och Nationellt centrum för främjandet av god hälsa hos barn och ungdom (NCFF). Även kommunala kostchefer och gymnasierektorer från två olika kommuner (Leksand och Gävle) har intervjuats. Resultatet av undersökningen är att det råder skilda uppfattningar om kost- och hälsofrågorna hos dessa ansvariga för skolan. Mest engagerade är de statliga skolmyndigheterna, som också efterlyser mer konkreta formuleringar om kosten i läroplanen. De intervjuade rektorerna delar inte denna uppfattning. Kostcheferna vill ha in mer kostkunskap i skolans undervisning. Det råder oenighet även om godis- och läskförsäljning i skolan. Satsningen på ekologiska alternativ går dåligt: Ingen skola serverar ekologiska livsmedel; ingen av kommun-erna gör för närvarande en satsning på detta, trots de statliga direktiven. Helhetsbilden är ändå att skolorna arbetar med kost- och hälsofrågorna i ett bredare, större (mer abstrakt) perspektiv, t.ex. inom ämnen som Livskunskap och Samhällskunskap, där de globala miljöfrågorna diskuteras.

En högpresterande elevs situation i skolan : En jämförande studie mellan pedagoger och högpresterande elever

Syftet med examensarbetet är att undersöka vad pedagoger har för attityder till högpresterande elever och hur de upplever att ha högpresterande elever i skolan både ur ett pedagogiskt perspektiv samt ett socialt perspektiv. Hur de anpassar sin undervisning för dessa elevers behov och vilka metoder de använder sig av i sin undervisning. Vidare har uppsatsen som mål är att göra en jämförelse mellan detta och hur högpresterande elever själva, i årskurserna fyra till sex, upplever sin situation i skolan idag. Att hitta likheter och skillnader mellan forskning och aktörer i skolans verksamhet. För att få reda på detta har vi valt att genomföra djupintervjuer med pedagoger och en enkätundersökning med högpresterande elever. Utifrån rådande forskning har vi sökt information om inlärningsstilar, intelligens, individualisering och resursfördelning. Vi har dragit följande slutsatser; att vissa resultat pekar i motsatt riktning mot vad tidigare forskning och tidigare undersökningar kommit fram till. Tidigare forskningen menar att resurserna fördelas ojämnt och att de högpresterande eleverna inte får alls samma mängd som sina klasskamrater. De pedagoger vi intervjuat menar däremot att eleverna visst får sin resursdel men i en annan form, nämligen i förberedelserna till undervisningen då dessa elever i regel är mer självgående och klarar av större och mer långsiktiga mål. Vidare pekar vår undersökning på att det finns en tillräckligt hög procent av elever för att enligt oss ses som oroväckande hög, som upplever sig orättvist behandlade i skolan. Avslutningsvis så ställer vi oss efter denna undersökning frågande till hur pedagoger egentligen ser på ett individualiserat arbetssätt för en högpresterande elev.

Sponsring i skolan : En undersökning om sponsring på Leksands gymnasium, 2008

Syftet med uppsatsen är att undersöka karaktären och omfattningen av sponsring och samarbete mellan skola och näringsliv samt andra utomstående aktörer på en gymnasieskola i Dalarna. Hur är sponsringspolicy reglerad och hur ser de inblandade aktörerna på sponsring och dess framtid i skolan? Undersökningen baseras på intervjuer, innehållet av skolans och kommunens styrdokument. Intervjuerna analyseras med hjälp av hermeneutisk tolkningsmetod. Resultatet visar att samtliga intervjuade har ett väldigt positivt och öppet förhållningssätt till sponsring. Sponsringens omfattning är betydande och förekommer i form av läromedel, föreläsningar, material, stipendier, ekonomiska bidrag, praktikplatser samt avsatt tid för handledning m.m. Allt tyder på att sponsringen kommer att öka i framtiden. Det ökande antalet friskolor, samt marknadsanpassning och den ökande konkurrensen mellan skolorna, vilket accentueras av det minskande antalet av gymnasieelever bidrar starkt till denna utveckling. De intervjuade saknar kännedom om vilka regler som gäller på området och sponsringspolicy på skolan saknas. En övergripande och indirekt slutsats av min undersökning är också att de ekonomiska frågorna spelar an avgörande roll för diskussionen som förs på skolorna och på bildningsförvaltningen medan bildningsidealet lyser med sin frånvaro.

Samhället i skolan, skolan i samhället : En studie av en gymnasieskolas demokratiarbete utifrån elevernas upplevelser av verksamheten

Studiens övergripande syfte är att utvärdera en gymnasieskolas demokratiarbete genom att undersöka elevernas upplevelser av och syn på verksamheten. Som utgångspunkt för analysen nyttjas tre stycken olika demokratiperspektiv som även ligger till grund för en bedömning av skolan verksamhet. För det första inflytande utifrån verksamhetens innehåll och form. För det andra inflytande utifrån ett individ- och samhällscentrerat perspektiv. Slutligen inflytande ur ett nytto- och rättighetsperspektiv. Studien är kvalitativ och bygger på två stycken gruppsamtal med gymnasieelever för att kartlägga deras syn på verksamheten. Resultatet visare att verksamheten i stora delar fungerar bra utifrån individ- och samhällsperspektivet, samt nytto- och rättighetsperspektivet, medan framförallt form och innehållsinflytandet uppvisar brister. Undersökningen identifierar även ett antal olika nyckelfaktorer i arbetet med inflytandefrågor. För det första att arbeta med elevernas förförståelse för att på så sätt göra ett reellt inflytande möjligt. Vidare att skapa gemensamma strategier i verksamheten för att skapa tydlighet i arbetet. Slutligen att skolans arbetsklimat är inbjudande till delaktighet. En mer generell slutsats är att eleverna, trots konstaterade brister i verksamheten, ändå tillgodogör sig ett antal olika generella förmågor genom det vardagsnära arbetet med demokratifrågor.