Den ständiga kampen mellan serif och sans serif : Typografins digitala utveckling

Detta examensarbete är en del av utbildningen Kandidatpåbyggnad med inriktning Informatik som är ett påbyggnadsår för Grafisk design och webbutveckling på Jönköping University: School of Engineering. Vid en snabb granskning av hemsidor idag går det enkelt att se att det är dominerande att använda sans serif-typsnitt både till rubriker och i brödtext. I grafiska utbildningar lärs det ut att för bäst läsbarhet bör serifer användas i brödtext. Syftet med examensarbetet var att undersöka vad som påverkar läsbarheten på en digital skärm och varför det inte är vanligare att använda serifer på en webben, med tanke på hur långt tekniken kommit idag med nya högupplösta skärmar som inte borde påverka användningen av serifer. Syftet var även att undersöka om val av typografi idag alltid baseras på typografiska regler. Resultatet visade att ett serif-typsnitt upplevs som mer lättläst än ett sans serif-typsnitt oberoende på om de läses på en digital skärm eller på ett tryckt papper. Resultatet visade även att dominationen av sans serif-typsnitt på webben beror på en vana som hänger kvar sen förr, men att detta troligen kommer att förändras i framtiden. Det finns geografiska begränsningar i arbetet, då examensarbetet endast undersöker södra Sverige. För att öka validiteten kunde representanter från hela Sverige ha deltagit. Det hade kunnat påverka och förändra resultatet. Undersökningen hade kunnat förbättras generellt genom att utveckla den och använda fler typsnitt, för att få ett tydligare svar på frågeställningen den undersökte. Även detta hade kunnat påverka resultatet till något annat.

Histoire naturelle des animaux sans vertèbres : présentant les caractères généraux et particuliers de ces animaux, leur distribution, leurs classes, leurs familles, leurs genres, et la citation des principales espèces qui s'y rapportent : précédée d'une introduction offrant la détermination des caractères essentiels de l'animal, sa distinction du végétal et des autres corps naturels, enfin, l'exposition des principes fondamentaux de la zoologie /

t.4 (1835)

Carence en fer sans anémie chez l'enfant et l'adolescent: un traitement intraveineux est-il indiqué? Justifié?

ABSTRACT 1. Il existe des données épidémiologiques et expérimentales mettant en lien une carence en fer sans anémie (CF-A) et troubles de la concentration, fatigue, faiblesse musculaire, ainsi que diminution des performances sportives, et ce surtout chez le grand adolescent et l'adulte jeune. Certaines études sont toutefois sujettes à critique, souvent en raison de la présence de facteurs confondants importants associés à la CF-A (niveau d'évidence 1b à 4). Chez l'enfant, les données sont également plus hétérogènes, et d'autant plus difficiles à interpréter que les études à disposition présentent elles-aussi de nombreux facteurs confondants. De manière générale, une certaine prudence doit en conséquence être de mise avant d'attribuer de tels symptômes à une carence en fer (CF).

Assaig Clínic aleatoritzat de fase I en voluntaris sans per avaluar la seguretat de la vacuna terapèutica antituberculosa RUTI

Es va avaluar la seguretat de quatre dosis diferents (5, 25, 100 i 200 µg de FCMtb) d’una nova vacuna anti-tuberculosa (RUTI) en voluntaris sans comparant-la amb placebo amb un assaig clínic de fase I (n=24), unicèntric, doble cec, emmascarat, aleatoritzat (2:1), controlat amb placebo, seqüencial, d’escalada de dosi, administrant dues dosis de vacuna separades per 28 dies. Noranta-nou % dels esdeveniments adversos van ser lleus. Cefalea, dolor al lloc d’inoculació i fasciculacions van ser els esdeveniments locals més freqüents. Els grups de dosi de 5 i 25 µg de FCMtb van presentar la millor relació benefici/risc, sent d’elecció per a futurs estudis de fase II.