Nattens möjligheter och begränsningar : Politik och reglering av nattliv i samspel med nattlivets lokaliseringsval

Studien är en fallstudie över nattlivets utveckling under den senaste tioårsperioden i Stockholm stad. Syftet är att utforska hur politiken, de reglerande myndigheterna, och branschen förhåller sig till det geografiska rummet och dess förutsättningar, samt vad deras förhållningssätt, gett för återverkningar i lokaliseringen av nattlivet. Studien har genomförts genom intervjuer med politiker, tjänstemän och nattklubbsägare som alla är involverade i produktionen och regleringen av nattliv. En kartering av stadens nattlivsverksamheter har också genomförts. Studien bidrar till det forskningsfält som behandlar nattlivs-politik och reglering i koppling till det neoliberala paradigmet, genom att sätta utvecklingen av nattliv i ett geografiskt sammanhang. Resultaten visar att staden vill utöka nattlivet men är begränsade av de nationella lagarna. Under den studerande perioden har nattlivet utökats söderut och nya nattlivsdistrikt har bildats. Denna utveckling går att se som en samspelsprocess mellan bransch, politik och regelverk.

Lymphatic vascular maturation : Roles of FOXC2, NFATc1 and liprin ß1

The blood vascular system is a closed circulatory system, responsible for delivering oxygen and nutrients to the tissues. In contrast, the lymphatic vascular system is a blind-ended transport system that collects the extravasated tissue fluid from the capillary beds, and transports it back to the blood circulation. Failure in collecting or transporting the lymph, due to defects in the lymphatic vasculature, leads to accumulation of extra fluid in the tissues, and consequently to tissue swelling lymphedema. The two vascular systems function in concert. They are structurally related, but their development is regulated by separate, however overlapping, molecular mechanisms. During embryonic development, blood vessels are formed by vasculogenesis and angiogenesis, processes largely mediated by members of the vascular endothelial growth factor (VEGF) family and their tyrosine kinase receptors. The lymphatic vessels are formed after the cardiovascular system is already functional. This process, called lymphangiogenesis, is controlled by distinct members of the VEGF family, together with the transcription factors Prox1 and Sox18. After the primary formation of the vessels, the vasculature needs to mature and remodel into a functional network of hierarchically organized vessels: the blood vasculature into arteries, capillaries and veins; and the lymphatic vasculature into lymphatic capillaries, responsible for the uptake of the extravasated fluid from the tissues, and collecting vessels, responsible for the transport of the lymph back to the blood circulation. A major event in the maturation of the lymphatic vasculature is the formation of collecting lymphatic vessels. These vessels are characterized by the presence of intraluminal valves, preventing backflow of the lymph, and a sparse coverage of smooth muscle cells, which help in pumping the lymph forward. In our study, we have characterized the molecular and morphological events leading to formation of collecting lymphatic vessels. We found that this process is regulated cooperatively by the transcription factors Foxc2 and NFATc1. Mice lacking either Foxc2 or active NFATc1 fail to remodel the primary lymphatic plexus into functional lymphatic capillaries and collecting vessels. The resulting vessels lack valves, display abnormal expression of lymphatic molecules, and are hyperplastic. Moreover, the lymphatic capillaries show aberrant sprouting, and are abnormally covered with smooth muscle cells. In humans, mutations in FOXC2 lead to Lymphedema-Distichiasis (LD), a disabling disease characterized by swelling of the limbs due to insufficient lymphatic function. Our results from Foxc2 mutant mice and LD patients indicate that the underlying cause for lymphatic failure in LD is agenesis of collecting lymphatic valves and aberrant recruitment of periendothelial cells and basal lamina components to lymphatic capillaries. Furthermore, we show that liprin β1, a poorly characterized member of the liprin family of cytoplasmic proteins, is highly expressed in lymphatic endothelial cells in vivo, and is required for lymphatic vessel integrity. These data highlight the important role of FOXC2, NFATc1 and liprin β1 in the regulation of lymphatic development, specifically in the maturation and formation of the collecting lymphatic vessels. As damage to collecting vessels is a major cause of lymphatic dysfunction in humans, our results also suggest that FOXC2 and NFATc1 are potential targets for therapeutic intervention.

Moralpanik eller förnuftslogik - i Jokela-fallets diskursiva efterdyningar

I denna pro gradu avhandling undersöker jag Jokela-fallets diskursiva efterdyningar utgående från ett moralpanikperspektiv. Syftet är att se huruvida reaktionerna på och förklaringarna till skolmassakern i Jokela kan anses präglas av moralpanik, samt vilka andra förklaringsmodeller som präglade den omfattande Jokela-debatten. Avhandling grundar sig på en kvalitativ diskursanalys av förklaringsmodellerna så som de presenterades i opinionstexter och insändare i Helsingin Sanomat hösten 2007. Jag analyserar hur den medierade Jokela-debatten utvecklades och formade perceptionerna om skolskjutningar, ungdomar och det finländska samhällstillståndet i stort. Jokela-fallet väckte starka reaktioner och rädsla. Man försökte förstå och förklara orsakerna till skottdramat. Flera olika förklaringsmodeller presenterades i medierna; en oro över ungdomens mentala hälsa och mobbning, webbens och populärkulturens farliga inflytande, det hårdnade samhällsklimatet och en försvagad välfärd, också den bristfälliga vapenlagstiftningen kritiserades. Den gemensamma nämnaren var att Jokela-fallet uppfattades som en indikator på hela samhällets tillstånd där en gemensam värdegrund och moral håller på att erodera. Mitt teoretiska perspektiv grundar sig främst på moralpanikteorier av Stanley Cohen och Chas Critcher som jag kopplar ihop med Ulrich Becks teori om risksamhället och Emile Durkheims anomiteori. Det här speglar jag mot bland annat Hille Koskelas forskning om rädslans kultur och trygghetssamhället, samt jämför med amerikansk forskning om skolskjutningar. Jokela-debatten formades främst av två dominerande diskurser: a) en rationaliseringsdiskurs som kännetecknas av att man försöker förklara Jokela-fallet genom förnuftsmässiga och logiska resonemang genom att peka på olika samhällsaspekter, b) en risk- och kontrolldiskurs som kännetecknas av moralpaniktendenser främst i form av oro över ungdomar, internet och försvagade samhällsnormer, samt krav på ökad social kontroll och reglering för att säkra trygghet och ordning i samhället. Jokela-fallet var inte ett klassiskt moralpanikfall, men fyllde många av kriterierna för moralpanik. Jokela-debatten uttryckte en rädslans kultur som genomsyrar dagens risksamhälle och som legitimerar ökad riskhantering och social kontroll, som försvar mot de hot och problem som samhället kollektivt upplever. Det ställdes krav på mera social kontroll och reglering på grund av upplevda hot mot samhällets normer och en försvagad moral, vilket är ett uttryck för moralpanik. Jokela-fallets diskursiva efterdyningar visar att tryggheten har blivit ett moraliskt imperativ. Trygghet har blivit något vi förutsätts eftersträva och som vi är färdiga att betala ett allt högre pris för, både mätt i pengar och i frihet.

Ravinnon kasvinsuojeluainejäämät

Kasvinsuojeluaineita käytetään elintarviketuotannossa kasvitautien ehkäisemiseen sekä kasvintuhoojien vaikutusten ajoittamiseen ja kasvun säätelyyn. Käytettyjen tehoaineiden riskinarviointi yksi kerrallaan on tuottanut tärkeää perustietoa, mutta se ei ole antanut selkeää kokonaiskuvaa kuluttajien altistumisesta. Tämän vuoksi asetelmaa tarkasteltiin kokonaisvaltaisesti, ottaen kaikki elintarvikkeista havaitut tehoainejäämät mukaan arvioon kumulatiivisesti. Aikuisten lisäksi mukana on ensi kertaa myös lapsiryhmiä. Ensimmäistä kertaa Suomessa tarkastellaan sekä pitkäaikaista että akuuttia altistusta. Esitetty kumulatiivinen riskinarviointi perustuu vuosina 2002- 2008 kasvinsuojeluainejäämien valvonnassa yhteensä 10 565 elintarvikenäytteestä saatuihin tutkimustuloksiin. Lisäksi riskinarvioinnissa on käytetty Terveyden ja hyvinvoinnin laitoksen ja DIPP-konsortion tuottamia aikuisten ja lasten ruoankulutustietoja (Finravinto 2007 ja DIPP-ravintotutkimukset). Ravinnon välittämälle tehoainejäämien altistukselle on tunnusomaista matala perustaso, jossa esiintyy lyhytaikaisia altistushuippuja. Kun ravinnon välittämä pitkäaikainen altistus kasvinsuojeluaineille on hyväksyttävällä tasolla, ei lyhytaikaisen altistuksen tilanne kaikilta osin ole yhtä hyvä. Kolmivuotiailla lapsilla todennäköisyys aRfD:n ylittymiselle on organofosfaattien ja karbamaattien osalta ollut suurempi kuin 0,1 % eli enemmän kuin yksi tuhannesta, mikä ei vielä vastaa tavoitteita. Ylitykset aiheutuvat tuontituotteista,koska niiden taustalla olevia karbamaatteja ja organofosfaatteja ei enää käytetä Suomessa. Myönteistä kehitystä on tapahtunut, mutta tilannetta on aiheellista edelleen seurata.

Beskattningsrätt och skattskyldighet för kyrkan i Finland

Inom rättsvetenskap saknas grundforskning om kyrkoskatt. Det kan ha många orsaker. En renodlad skatterättslig forskning utan exkurser till andra vetenskaper är minst sagt otänkbar. Forskning inom ett gränsområde mellan teologi och rättsvetenskap måste inkludera drag av sociologi, politologi och ekonomi. Etik från teologi och moral genom lag kan vara självklart. Förankrad i liberal rättsfilosofi kan också beskattningen förstås på ett annat sätt om en förankring i ett historiskt perspektiv tas med. Den evangelisk-lutherska kyrkan och den ortodoxa kyrkan har skatterätt i Finland. Hur har det kommit sig och vilken rätt har andra trossamfund? Detta försöker vi här belysa genom skilda infallsvinklar. Laglig reglering av offentligrättsliga samfunds skatteintag, med kyrkans uppgifter med tydligt mindre lagbundenhet som utgiftsfält, ger de sociala aspekterna och barmhärtighet stort inflytande. En tidvis sekulär stat och de nationella bindningarna med historisk förankring ger ett konglomerat av skilda lösningsmodeller. Genom olika förankringar i skilda kulturer och språk kan en nationell kutym uppstå som skiljer sig mycket från andra. Dessutom kan speciella juridiska egenheter upptäckas. Vilken nationell modell man i en demokrati väljer, styrs av de politiskt stadfästa lagarna. Oberoende av kyrkans nationella ställning, ökar en större liberalism och fördragsamhet i en demokrati behovet av anpassning och nationell acceptans av andra religioner, vilket kan leda till ett behov av nya finansieringsmodeller för trossamfund.

Framtidens television. Vissa marknadsförings- och upphovsrättsliga spörsmål

Den här boken handlar om framtidens television och vissa marknadsförings- och upphovsrättsliga spörsmål som aktualiseras i samband med nya former av televisionssändningar. TV-tekniken har utvecklats mycket under de senaste åren, och det är framförallt sändningstekniken som har genomgått de största förändringarna. Tyngdpunkten i detta arbete har lagts på förmedling av TV-sändningar över Internet med hjälp av P2P-tekniken (peer-to-peer) och vilka marknadsförings- och upphovsrättsliga spörsmål detta aktualiserar. Den nya förmedlingstekniken möjliggör en rad nya marknadsföringsmetoder, och i boken behandlas hur dessa metoder förhåller sig till nuvarande marknadsföringsrättsliga reglering. Förmedling av upphovsrättsskyddat material över Internet har inneburit ett flertal reformer av gällande upphovsrättslagstiftning i syfte att stärka rättsinnehavarnas ensamrätt. En viktig fråga som boken behandlar är hur gällande upphovsrättslagstiftning skall tolkas i förhållande till nya distributionsformer över Internet. I boken tas även upp frågor i anknytning till problemet med att en stor del av det material som förmedlas över Internet sker utan rättsinnehavarens samtycke, vilket innebär en ekonomisk förlust för rättsinnehavaren. I boken framläggs alternativa lösningar för hur förmedlingen över Internet kan tilldela rättsinnehavaren ekonomisk ersättning, trots att förmedlingen är avgiftsfri.

Nätneutralitet : En intervjustudie om svensk opinionsbildning

Många ställer sig kritiska till mobiloperatörerna Tre och Telias kampanjer då de sägs utmana nätneutraliteten på internet. Journalisten och opinionsledaren Emanuel Karlsten jobbar aktivt med frågan och menar att dessa initiativ är ett kliv i fel riktning. Tidigare studier visar att en reglering kring begreppet nätneutralitet inte varit nödvändig då existerande bestämmelser varit nog. Den pågående debatten i USA skapade tendenser och oro för vart utvecklingen var på väg vilket fick EU att ta ställning i frågan om vad framtida internet ska innebära. Syftet med denna studie är att undersöka hur begreppet nätneutralitet definieras och sägs tillämpas av ett antal aktörer som är aktiva i den svenska debatten kring Tres och Telias reklamkampanjer “Nu släpper vi musiken fri!” och “#Hatahat” som drivande nyhetshändelser. I studien har empiriska materialet samlats in genom kvalitativa intervjuer med respondenter som ansågs vara relevanta för studien genom sin yrkesutövning. Det beskrivande intervjumaterialet kompletteras av en argumentationsanalys. Syftet är att skapa en större och djupare förståelse för argumentationen i debatten om nätneutralitet och Tres och Telias kampanjer. I studien genomfördes även en pilotstudie i form av enkäter, med syfte att få en överblick över människors kunskap kring begreppet nätneutralitet. Många anser att förordningen inom nätneutralitet är slarvigt gjord men den innehåller delar av olika aspekter, det finns ingen entydig definition av nätneutralitet och därför kan begreppet vara svårt att förstå. Detta har orsakat en viss svårighet med insamling av data i form av intervjuer och sammanställning av denna studie. Den nya EU-förordningen säger att mobiloperatörer får förpacka sina erbjudanden till kunderna för att utforma intressanta erbjudanden, så länge man gör det inom ramen så är erbjudandet en affärsmetod. Frågan som består är vart gränsen för diskriminering går? Det handlar om en komplicerad tolkningsfråga och det är Post- och telestyrelsens ansvar att sammanställa förordningen och se till att mobiloperatörer följer dess riktlinjer. 

”De leker de här lekarna som är förbjudna av vuxna – för att skapa sig en egen värld.”

Syftet med denna studie är att ta reda på om det finns lekar som förskollärare upplever som problematiska, icke önskvärda eller rent av förbjuder i sin verksamhet, vilka regler som finns för lek i deras verksamhet, samt vilka diskurser kring lek i förskolan som ligger till grund för dessa uppfattningar. Vi vill även undersöka hur förskollärarna själva ser på hur faktorer som genus och egna lekerfarenheter i barndomen har påverkat deras synsätt. Metoden för studien är enskilda intervjuer av semistrukturerad karaktär, samt analys av respondenternas utsagor utifrån ett poststrukturalistiskt perspektiv. Studiens resultat visar att det bland de intervjuade förskollärarna finns föreställningar om lek som bygger på diskurser om lek som lärande, utveckling och bearbetning. När det gäller reglering av lek så ges här uttryck för ståndpunkter som vilar på diskurser om att leken ska vara säker och bygga på samtycke och ömsesidighet mellan de som leker och att ingen får bli kränkt. En slutsats av studien är att det inom svensk förskoleverksamhet både existerar förhållningssätt om totalförbud mot vissa typer av lekar, till exempel vapenlek, men även förhållningssätt som accepterar sådana lekar. En annan slutsats är att pedagoger i förskolan kan uppleva att den pedagogiska miljön begränsar deras möjligheter att tillåta vissa typer av lekar. 

En tolk ska översätta, det är inte som att vara en lärare : Hur upplever skolledare, tolkar, lärare och elever tolkningen i specialskolan?

I denna undersökning intervjuades en skolledare, två tolkar, en lärare och två fokusgrupper med elever om sin syn på tolkning inom specialskolan. Data från de semistrukturerade intervjuerna analyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys där liknande svar samlas i temagrupper. Tre teman valdes ut till resultat och dessa är: 1. Information om tolkning 2. Tolken som samordnare 3. Tolkens roll. Information om tolkning handlar om vilken information eleverna får och behöver ha för att tolkningen ska fungera. Tolken som samordnare utgår från Wadensjös (1998) syn på samordning som en reglering av det tolkade samtalet som tolken måste sköta. Tolkens roll undersöktes med främst Metzgers (1999) fundering kring huruvida tolken kan vara neutral. Resultatet pekar på att skolledare och lärare anser att eleverna får mycket information om tolkning, men det tycker inte eleverna själva. Tolkarna anser att mer information behövs för en förståelse för tolkprocessen. Tolkens roll, som neutral och samordnande, är tydlig för tolkar och elever, men inte när det är en lärare som tolkar. Tolkning inom specialskolan är något naturligt som sker ofta och som upplevs fungera till största delen väl när det är tolkar som utför uppdragen.