Att vara sig själv i TV : En studie om heteronormativitet och könsroller i dagens svenska homestylingprogram

Heteronormativiteten är den norm som är starkast i vårt svenska samhälle och omedvetenheten kring den är stor bland gemene man. Problematiken med att låta dessa normer styra i det dolda kan medföra att de som inte platsar in drabbas av utanförskap. Syftet med den här studien är att undersöka om fyra svenska homestylingprogram bekräftar eller avviker från heteronormativiteten, hur de gör det och om det är någon skillnad mellan dessa program. Undersökningen har utförts genom att använda diskursanalys enligt Michel Foucaults beskrivning av detta samt genom inspiration från Eva Bolanders dissertation (2009) om hennes analys av sexualupplysningsprogram. Vår analys redovisas under fem teman och varje program ställs upp var för sig. Analysen visar att dessa fyra program både avviker och bekräftar heteronormerna. När det gäller yrken och arbetsuppgifter och utseende visar vår analys att de fyra homestylingprogrammen bekräftar heteronormativiteten i mycket hög grad men när det gäller jargong, sexuella läggningar samt utförande av uppgifterna avviker programmen till ganska stor del eftersom de inte följer det typiskt heteronormativa kännetecknen i särskilt hög grad. En jämförelse mellan dessa fyra program visar att TV4:s program Äntligen hemma var det program som mest bekräftade heteronormerna och att de andra tre var svåra att rangordna eftersom de alla avvek från normerna men på skilda sätt.

"I'm not a box. There's more than four sides to me." : En kvalitativ textanalys av karaktären Kurt Hummel och den homosexuella stereotypen

Arbetet består av en närläsning av karaktären Kurt Hummel i tv-serien Glee med fokus på stereotyper för homosexuella män, och hur Kurt förhåller sig till dem stereotyperna. Studien är gjord utifrån ett queerteoretiskt perspektiv och visar att Kurt i viss mån framställs stereotypt i seriens tidigare avsnitt, men att han efter hand uppvisar ett djup och komplexitet som man inte ofta ser hos homosexuella karaktärer på tv.

Är skolan en garderob? : Heteroprivilegier i läraryrket, heteronormens internalisering hos unga lärare och etiska paradoxer i värdegrundsarbetet

Den empiriska grunden till detta examensarbete är kvalitativa djupintervjuer av semistrukturerad karaktär med två unga manliga homosexuella gymnasielärare. Det som undersöks är deras syn på heteronormen och hur den påverkar deras yrkesutövning och möjlighet att realisera skolans värdegrundsuppdrag när det kommer till talet om sexualitet. Intervjuerna analyseras med hjälp av hermeneutiska och fenomenologiska ad hoc-metoder och diskuteras gentemot queerteoretiska antaganden om det heterosexuellas kulturella dominans och tystnadens centrala funktion för att upprätthålla det heteronormativa förtrycket. Resultatet är ett flertal paradoxer där de intervjuade lärarna säger sig vilja motarbeta heteronormen men där de, medvetet eller inte, själva tycks ha internaliserat heteronormen och upprätthåller den genom att välja tystnaden. I arbetet diskuteras vilka implikationer detta kan ha för läraryrket, värdegrundsarbetet och utbildningskvaliteten

Man kan både sitta bredbent och med benen i kors : En kvalitativ studie om hur genusvetare praktiserar genuskunskap

There is an awareness of the importance of gender equality in most western societies, both at the political level and in everyday life. In academia, for instance, gender is nowadays a scientific field which indicates that there is a lot of knowledge about the subject. What we do not have much knowledge about is whether gender knowledge leads to changes in gender relations in practice. The aim of this study is to explore how gender scholars relate to using – practicing – gender knowledge. Key issues in this study are how gender scholars construct gender, how they practice gender theoretical knowledge, and their reflections of gender boundaries.             Theoretically, this study is mainly based on Sara Ahmed’s perspective on gender. The main finding of the study is that despite gender knowledge gender scholars tend to reproduce traditional gender orders. By identifying concepts such as reflected and unreflected masculinity/femininity, different ideals of masculinity/femininity are made visible. There seems to be an ideal among gender scholars to practice their gender knowledge. This ideal is practiced among “gender scholar women” by doing reflected masculinity and reflected femininity. Among “gender scholar men”, however, the ideal to practice gender knowledge by doing unreflected masculinity and reflected femininity seems to be a taboo at the same time. For men, it seems important to mark a distance to a certain type of femininity and to maintain the heterosexual – straight – line. For women, it seems desirable both to distance themselves from a certain type of masculinity and femininity and thereby follow alternative – queer – lines.

Satanism och identitet : En hermeneutisk analys av satanistiska texter

Syftet med denna studie är att göra en analys av två olika satanistiska rörelsers texter och deras syn på identitet och identitetsskapande. De rörelser som valdes till denna studie är The Church of Satan och The Greater Church of Lucifer. För att genomföra analysen valdes två böcker ut som representerar respektive rörelsers grundläggande filosofi, dessa var The Satanic Bible (1969, 2005) samt Wisdom of Eosphoros (2015). Analysens teori grundade sig på begrepp som är plockade från queerteorin, för att belysa synen på vad som är normalt och onormalt samt synen på sexualitet och genus. Utöver detta analyserades även rörelsernas syner på kärlek och relationer, innan rörelsernas budskap jämfördes för att se om det finns några korrelationer mellan de två. För att genomföra analysen valdes en kategoriseringsmetod som inspirerats av idé- och ideologianalys. Resultatet visade att båda rörelserna var kritiska till givna samhälleliga sanningar, och ställde sig kritiska till tanken om att det skall finnas några universella normer och moralregler. De båda förespråkade även den fria sexualiteten, där läggning och preferenser ses som irrelevanta. Hos satanismen gick det att återfinna normativa uttalanden kring genus, kön och könsroller, medan luciferianismen inte lägger någon vikt vid dessa kategorier. Dock lägger de båda rörelserna sitt huvudsakliga fokus på den enskilde individens autonomitet och självbestämmande, där man uppmanas att bryta mot alla konventioner som inte leder till den egna lyckan.