Miljöperspektiv i historieläroböcker - finns det? : En jämförande undersökning av två gymnasieläroböcker i historia.

Jag hade inte kommit i kontakt med någon undersökning som fokuserat på läroböckers behandling av miljön, vilket lämnade en lucka i forskningen. Syftet med undersökningen blev därmed att försöka fylla denna lucka, vilket skulle uppnås genom att studera två gymnasieläroböcker i historia och deras uttryck för miljöperspektiv. Undersökningens resultat visar att författarna till båda böckerna ger uttryck för miljöperspektiv, men att det är Epos författare som gör detta mest konsekvent. I båda böckerna behandlas människans samspel med naturen främst i äldre kulturer, men även i stor utsträckning i samband med industrialiseringen samt under miljödebatten som växte fram på 1960-talet. Vad det gäller karaktären på de miljöperspektiv som uttrycks så utgår majoriteten av dessa från hur naturen och de omgivande förutsättningarna påverkat människan och dess samhällen. Den andra sidan av myntet, hur människan påverkat naturen, kommer därmed till viss del i skymundan. Den tidsdimension som anläggs i miljöperspektiven är i båda böckerna främst i dåtid och förklarar därmed hur människan påverkat naturen och vice versa i det samhälle som behandlas. Vad det gäller kopplingen mellan då-nu-sedan så är det författarna till Alla tiders historia Maxi som ger uttryck för flest sådana miljöperspektiv, vilket görs i behandlingen av tiden efter 1965.

Islam och hinduism ur ett genusperspektiv : En granskning av ett urval religions läroböcker på grundskole- och gymnasienivå

Syftet med vårat examensarbete har varit att göra en läromedelsanalys ur ett genusperspektiv i ämnet religion. Vi har studerat två läromedel som riktar sig till grundskolans senare år och två läromedel som riktar sig till gymnasiet. I analyserna har vi kommit fram till att det i läromedlen för grundskolan finns en stor avsaknad av genusmedvetenhet. Även om genusmedvetenheten är större i läromedlen för gymnasiet uppnår det inte den genusmedvetenhet som vore önskvärt.

Att öka läsförmågan : En undersökning kring lärares arbete för att göra elever till bättre läsare

Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare som undervisar i år 3 till 9 på en skola, medvetet arbetar med läsning och tränar elevers läsförståelse och läsförmåga. Syftet var även att se hur läsundervisningen på skolan förhåller sig till Frank Smiths och Caroline Libergs teorier om läsning. Undersökningen genomfördes i två delar, dels genom enkätstudie och dels genom läroboksanalys av två läroböcker som används på skolan. Enkäten besvarades av fyra klasslärare och nitton ämneslärare på skolan. Resultaten visade att majoriteten av lärarna har formell utbildning om hur läsförmågan utvecklas, men flertalet anser att deras kompetens inte räcker till för att hjälpa eleverna att bli bättre läsare. Majoriteten använder också undervisningsmetoder där eleverna får öva läsförmågan minst en gång i veckan. De flesta lärarna använder läroböcker regelbundet och av de analyserade böckerna ansågs historieboken inte ha ett särskilt meningsfull innehåll medan svenskboken ansågs ha ett meningsfullt textinnehåll.