Historiemedvetande i grundskolans lägre årskurser : Förmågan att koppla samman dåtid-nutid-framtid

Historiemedvetande, i betydelsen förmåga att se hur dåtiden påverkat nutiden och hur de i sin tur påverkar framtiden, är ett område som behöver utvecklas mer enligt Skolinspektionens kvalitetsgranskning av historieämnet. Varför denna förmåga är viktig och hur den kan utvecklas söker föreliggande allmänna litteraturstudie svar på. Relevanta verk har sökts via databasen Summon samt genom manuella sökningar via referenslistor. Det visade sig att forskning vad gäller historieundervisningen för grundskolans yngre elever är begränsad. Orsaken till detta beror delvis på de resultat som framkom. Tidigare forskning, vilken utgick från utvecklingspsykologin, menade att yngre barn/elever inte var förmögna till det abstrakta tänkandet som krävs för att göra kopplingar mellan tidsdimensionerna. Denna uppfattning delas inte av forskare med rötterna inom det sociokulturella perspektivet. Där framhålls att barn visserligen har bekymmer att förstå tidslinjen vilket förklaras med svårigheter i skiljandet av linjär och cyklisk tid, hanterandet av stora tal samt språkutvecklingen. Dessa hinder är dock fullt överkomliga om undervisningen hålls konkret med utgångspunkt i elevernas erfarenheter där möjligheter till inlevelse ges. Samtidigt behövs hos läraren en medvetenhet om att barn, på grund av språkutvecklingen, dels använder andra ord och dels använder orden på ett annat sätt när de ska förklara vilket ställer krav på begreppsundervisning.

Lärares förhållningssätt till formativ bedömning, en vedertagen bedömningspolicy och sambedömning : En intervjustudie om hur lärare ser på sitt bedömningsuppdrag

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka i vilken omfattning och med vilka syften tillfrågade lärare till elever i lägre årskurser arbetar med formativ bedömning, använder sig av en vedertagen bedömningspolicy samt utför sambedömning. Metodansatsen i undersökningen är grundad teori där informanternas perspektiv och handlingar sätts i centrum. Resultatet baseras på intervjusvar från sex lärare. Resultatet visar att lärarna kontinuerligt arbetar med formativ bedömning och att deras syften med det arbetet är att eleverna ska äga sitt eget lärande, vara aktiva och medvetandegöra samt utveckla sitt tänkande. Samtliga tillfrågade lärare sambedömer de nationella proven och träffas emellanåt i grupper för att bedöma elevernas arbeten och diskutera deras lärandeprogression. Några av lärarna arbetar efter en vedertagen bedömningspolicy, andra gör det inte. Tidsbrist är något som de flesta av lärarna säger sig uppleva.

Elevers attityder till och intresse för naturvetenskap i grundskolans årskurser 4-9 En systematisk litteraturstudie

Syfte: Syftet med studien är att kartlägga forskning om elevers attityder till och intresse för naturvetenskap i grundskolans årskurser 4-9. Metod: Frågeställningarna besvarades med hjälp av en systematisk litteraturstudie. Sökord valdes ut och användes i databasen ERIC, webbsökmotorn Google Scholar, samt webb-portalen ”avhandlingar.se”. En manuell sökning gjordes även i tidskriften NorDiNa. Resultat: Resultaten visar att kön är den viktigaste påverkansfaktorn. Flickor visar sig ha en mer negativ attityd till och ett mindre intresse för naturvetenskap än pojkar. Ålder är den därnäst viktigaste faktorn. Det visar sig att elevers intresse sjunker med stigande ålder. Elevers självförtroende och självtillit är en tredje faktor som påverkar attityd och intresse. Elever med ett gott självförtroende och god självtillit har ett större intresse för naturvetenskap. Dessutom spelar undervisningsmetoder och lärandemiljön in. Studierna visar skillnader i vad flickor och pojkar finner intressant inom naturvetenskap. Flickor är mer intresserade av medicin och hälsa och pojkar är mer intresserade av de ”farligare” delarna inom naturvetenskap, exempelvis explosiva ämnen. Diskussion: Elever har ett intresse för naturvetenskap, även om det är lägre än intresset för andra skolämnen. Det som eleverna är intresserade av lyfts fram i läroplanen, men överskuggas av de delar som eleverna finner minst intressanta. 

Le vieux caporal : drame en cinq actes. [suivi de] Diane de lys et de camélias, ou La femme du monde légère, liée à un homme bilieux qui n'entend pas la plaisanterie : grande parodie en 3 petits tableaux. Livr. 121 / par MM. Dumanoir et d'Ennery ; par MM. Delacour et Lambert Thiboust

Collection : Théâtre contemporain illustré ; 121e et 122e livraisons

Le vieux caporal : drame en cinq actes. [suivi de] Diane de lys et de camélias, ou La femme du monde légère, liée à un homme bilieux qui n'entend pas la plaisanterie : grande parodie en 3 petits tableaux. Livr. 122 / par MM. Dumanoir et d'Ennery ; par MM. Delacour et Lambert Thiboust

Collection : Théâtre contemporain illustré ; 121e et 122e livraisons

Traités sur la cavalerie légère et sur les fortifications.

Contient : 1 Traité sur la cavalerie légère (par le comte Roger DE BUSSY RABUTIN, mestre de camp de la cavalerie légère) ; 2 Traité sur les fortifications

Programme d'intervention cognitivo-comportemental auprès d'un groupe d'adolescents anxieux présentant une déficience intellectuelle légère à moyenne

Rapport d'analyse d'intervention présenté à la Faculté des arts et sciences en vue de l'obtention du grade de Maîtrise ès sciences (M. Sc.) en psychoéducation

Facteurs liés à la résilience scolaire d'élèves présentant une déficience intellectuelle légère intégrés en classe ordinaire québécoise

Mémoire numérisé par la Division de la gestion de documents et des archives de l'Université de Montréal

Perceptions et réactions des soignants et membres de famille à l’égard d’une intervention de réminiscence auprès de personnes atteintes de démence légère à modérée en soins de longue durée

La majorité des personnes atteintes de démence en soins de longue durée (SLD) souffre d’une détérioration de la cognition, des interactions sociales, de la santé mentale et de la qualité de vie (QdV). Par conséquent, les proches aidants et les soignants de cette population peuvent éprouver des difficultés, tel que le stress, en raison de la complexité du syndrome. Il s’avère essentiel de valider des interventions psychosociales adaptées à la population atteinte de démence et à ses aidants. La réminiscence, une intervention psychosociale misant sur les capacités résiduelles des personnes atteintes de démence, se fonde sur la remémoration des souvenirs anciens agréables. L’objectif général du mémoire était de valider la mise en œuvre d’une intervention de réminiscence menée par le personnel soignant auprès des personnes atteintes de démence et leurs familles dans un centre de SLD, en faisant appel aux avis experts des soignants et des familles des personnes atteintes de démence dans le contexte d’entrevues. Une évaluation pré-post intervention a permis de mesurer la santé mentale et la QdV des personnes atteintes de démence avant l’intervention, une semaine après et trois mois après l’intervention. Les résultats indiquent que la réminiscence a été bien appréciée par les soignants, les personnes atteintes de démence et leurs familles, et valident sa mise en œuvre en SLD. Des améliorations significatives (Wilcoxon p < 0,025) à court et à long terme ont été observées au niveau de la santé mentale et la QdV des personnes atteintes de démence.

Estetiska aktiviteter i NO-undervisningen : En studie av estetiska erfarenheter för elever i grundskolans lägre åldrar

Avsikten med detta examensarbete har varit att undersöka hur estetiska aktiviteter inaturvetenskapsundervisning kan påverka elevers lärande i grundskolans lägre åldrar. För att sökasvar på detta har observationer av elevers arbete med de estetiska aktiviteterna bildskapande ochmodelltillverkning utförts. För att analysera insamlad data har en metod av praktiska epistemologieranvänts. Studien utgår från Deweys pragmatiska teorier och definition av estetiska erfarenheteroch Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande och undervisning. Centrala begrepp förstudien är estetiska erfarenheter, estetiskt värdeomdöme och metaforer. Resultatet visar med alltydlighet att de estetiska aktiviteterna har en betydelsefull roll för lärandeprocessen och attaktiviteterna handlar om meningsskapande och inte om att göra ”fina” bilder och modeller.

Undersökande arbetssätt i NO-undervisningen i grundskolans tidigare årskurser

This thesis deals with the use of inquiry-based approaches in primary school science. The aim is to investigate the goals and purposes that are constituted by the curriculum and by the teachers in interviews and through their teaching in the classroom. The results are used to develop conceptual tools that can be used by teachers’ in their work to support students’ learning of science when using an inquiry-based approach. The thesis is comprised of four papers. In paper one a comparative analysis is made of five Swedish national curricula for compulsory school regarding what students should learn about scientific inquiry. In paper two 20 teachers were interviewed about their own teaching using inquiry. Classroom interactions were filmed and analyzed in papers three and four, which examine how primary teachers use the various activities and purposes of the inquiry classroom to support learning progressions in science. The results of paper one show how the emphasis within and between the two goals of learning to carry out investigations and learning about the nature of science shifted and changed over time in the different curricula. Paper two describes the selective traditions and qualities that were emphasized in the teachers’ accounts of their own teaching. The results of papers three and four show how students need to be involved in the proximate and ultimate purposes of the teaching activities for progression to happen. The ultimate purposes are the scientific purposes for the lesson (as given by the teacher or by the curriculum), whereas the proximate purposes are the more student-centered purposes that through different activities should allow the students to relate their own experiences and language to the ultimate purpose. The results show the importance of proximate purposes working as ends-in-viewin the sense of John Dewey, meaning that the students see the goal of the activity and that they are able to relate to their experiences and familiar language.