Boundary identification in the domain of a parabolic partial differential equation

Bakgrunden och inspirationen till föreliggande studie är tidigare forskning i tillämpningar på randidentifiering i metallindustrin. Effektiv randidentifiering möjliggör mindre säkerhetsmarginaler och längre serviceintervall för apparaturen i industriella högtemperaturprocesser, utan ökad risk för materielhaverier. I idealfallet vore en metod för randidentifiering baserad på uppföljning av någon indirekt variabel som kan mätas rutinmässigt eller till en ringa kostnad. En dylik variabel för smältugnar är temperaturen i olika positioner i väggen. Denna kan utnyttjas som insignal till en randidentifieringsmetod för att övervaka ugnens väggtjocklek. Vi ger en bakgrund och motivering till valet av den geometriskt endimensionella dynamiska modellen för randidentifiering, som diskuteras i arbetets senare del, framom en flerdimensionell geometrisk beskrivning. I de aktuella industriella tillämpningarna är dynamiken samt fördelarna med en enkel modellstruktur viktigare än exakt geometrisk beskrivning. Lösningsmetoder för den s.k. sidledes värmeledningsekvationen har många saker gemensamt med randidentifiering. Därför studerar vi egenskaper hos lösningarna till denna ekvation, inverkan av mätfel och något som brukar kallas förorening av mätbrus, regularisering och allmännare följder av icke-välställdheten hos sidledes värmeledningsekvationen. Vi studerar en uppsättning av tre olika metoder för randidentifiering, av vilka de två första är utvecklade från en strikt matematisk och den tredje från en mera tillämpad utgångspunkt. Metoderna har olika egenskaper med specifika fördelar och nackdelar. De rent matematiskt baserade metoderna karakteriseras av god noggrannhet och låg numerisk kostnad, dock till priset av låg flexibilitet i formuleringen av den modellbeskrivande partiella differentialekvationen. Den tredje, mera tillämpade, metoden kännetecknas av en sämre noggrannhet förorsakad av en högre grad av icke-välställdhet hos den mera flexibla modellen. För denna gjordes även en ansats till feluppskattning, som senare kunde observeras överensstämma med praktiska beräkningar med metoden. Studien kan anses vara en god startpunkt och matematisk bas för utveckling av industriella tillämpningar av randidentifiering, speciellt mot hantering av olinjära och diskontinuerliga materialegenskaper och plötsliga förändringar orsakade av “nedfallande” väggmaterial. Med de behandlade metoderna förefaller det möjligt att uppnå en robust, snabb och tillräckligt noggrann metod av begränsad komplexitet för randidentifiering.

Towards increased productivity and quality in software development using agile, lean and collaborative approaches

Dagens programvaruindustri står inför alltmer komplicerade utmaningar i en värld där programvara är nästan allstädes närvarande i våra dagliga liv. Konsumenten vill ha produkter som är pålitliga, innovativa och rika i funktionalitet, men samtidigt också förmånliga. Utmaningen för oss inom IT-industrin är att skapa mer komplexa, innovativa lösningar till en lägre kostnad. Detta är en av orsakerna till att processförbättring som forskningsområde inte har minskat i betydelse. IT-proffs ställer sig frågan: “Hur håller vi våra löften till våra kunder, samtidigt som vi minimerar vår risk och ökar vår kvalitet och produktivitet?” Inom processförbättringsområdet finns det olika tillvägagångssätt. Traditionella processförbättringsmetoder för programvara som CMMI och SPICE fokuserar på kvalitets- och riskaspekten hos förbättringsprocessen. Mer lättviktiga metoder som t.ex. lättrörliga metoder (agile methods) och Lean-metoder fokuserar på att hålla löften och förbättra produktiviteten genom att minimera slöseri inom utvecklingsprocessen. Forskningen som presenteras i denna avhandling utfördes med ett specifikt mål framför ögonen: att förbättra kostnadseffektiviteten i arbetsmetoderna utan att kompromissa med kvaliteten. Den utmaningen attackerades från tre olika vinklar. För det första förbättras arbetsmetoderna genom att man introducerar lättrörliga metoder. För det andra bibehålls kvaliteten genom att man använder mätmetoder på produktnivå. För det tredje förbättras kunskapsspridningen inom stora företag genom metoder som sätter samarbete i centrum. Rörelsen bakom lättrörliga arbetsmetoder växte fram under 90-talet som en reaktion på de orealistiska krav som den tidigare förhärskande vattenfallsmetoden ställde på IT-branschen. Programutveckling är en kreativ process och skiljer sig från annan industri i det att den största delen av det dagliga arbetet går ut på att skapa något nytt som inte har funnits tidigare. Varje programutvecklare måste vara expert på sitt område och använder en stor del av sin arbetsdag till att skapa lösningar på problem som hon aldrig tidigare har löst. Trots att detta har varit ett välkänt faktum redan i många decennier, styrs ändå många programvaruprojekt som om de vore produktionslinjer i fabriker. Ett av målen för rörelsen bakom lättrörliga metoder är att lyfta fram just denna diskrepans mellan programutvecklingens innersta natur och sättet på vilket programvaruprojekt styrs. Lättrörliga arbetsmetoder har visat sig fungera väl i de sammanhang de skapades för, dvs. små, samlokaliserade team som jobbar i nära samarbete med en engagerad kund. I andra sammanhang, och speciellt i stora, geografiskt utspridda företag, är det mera utmanande att införa lättrörliga metoder. Vi har nalkats utmaningen genom att införa lättrörliga metoder med hjälp av pilotprojekt. Detta har två klara fördelar. För det första kan man inkrementellt samla kunskap om metoderna och deras samverkan med sammanhanget i fråga. På så sätt kan man lättare utveckla och anpassa metoderna till de specifika krav som sammanhanget ställer. För det andra kan man lättare överbrygga motstånd mot förändring genom att introducera kulturella förändringar varsamt och genom att målgruppen får direkt förstahandskontakt med de nya metoderna. Relevanta mätmetoder för produkter kan hjälpa programvaruutvecklingsteam att förbättra sina arbetsmetoder. När det gäller team som jobbar med lättrörliga och Lean-metoder kan en bra uppsättning mätmetoder vara avgörande för beslutsfattandet när man prioriterar listan över uppgifter som ska göras. Vårt fokus har legat på att stöda lättrörliga och Lean-team med interna produktmätmetoder för beslutsstöd gällande så kallad omfaktorering, dvs. kontinuerlig kvalitetsförbättring av programmets kod och design. Det kan vara svårt att ta ett beslut att omfaktorera, speciellt för lättrörliga och Lean-team, eftersom de förväntas kunna rättfärdiga sina prioriteter i termer av affärsvärde. Vi föreslår ett sätt att mäta designkvaliteten hos system som har utvecklats med hjälp av det så kallade modelldrivna paradigmet. Vi konstruerar även ett sätt att integrera denna mätmetod i lättrörliga och Lean-arbetsmetoder. En viktig del av alla processförbättringsinitiativ är att sprida kunskap om den nya programvaruprocessen. Detta gäller oavsett hurdan process man försöker introducera – vare sig processen är plandriven eller lättrörlig. Vi föreslår att metoder som baserar sig på samarbete när processen skapas och vidareutvecklas är ett bra sätt att stöda kunskapsspridning på. Vi ger en översikt över författarverktyg för processer på marknaden med det förslaget i åtanke.

Försök, til en oeconomisk beskrifning, öfwer Satacunda häraders norra del : som innehåller anmärckningar i geographie, antiquiteter, physique, historia naturali, och oeconomie &c. Jemte nödige figurer. : Framgifwit af Pehr Adrian Gadd. Phil. mag.

Dedicated to: Konglige swenska wetenskaps academien.

Wägwisare, til och ifrån alla städer och namnkunnige orter, uti Swea och Göta Riken, samt Stor-Furstendömet Finland; jämte twänne uti koppar stuckne wäg-chartor, efter skedde wägmätningar uprättad : af Georg Biurman.

Imperfect copy, lacking leaves of plates (maps)

Beskrifning öfwer de til Sweriges krona lydande lapmarker, : innehollande kort underrättelse så wäl om landets belägenhet och beskaffenhet i gemen, som des inwånares tilstånd och husholdning, deras seder, maner och lefnadsart, samt laster och widskepelser, m.m. : Framgifwen af mag. Pehr Högström missionar och kyrkoherde wid Gelliware.

The date of publication is handwritten ʼ1747ʼ.

Kalm's account of his visit to England on his way to America in 1748

With two maps and several illustrations

En jämförelse av olika kommunikationstekniker och systemarkitekturiska lösningar vid uppbyggnad av nätverk i naturen.

Att konstruera ett tidtagningssystem för enduro i skogen leder till flera frågor som måste undersökas och besvaras. Vilken kommunikationsteknik ska användas och vilken systemarkitekturisk lösning passar bäst? Att dra kabel ute i skogen är ett bra sätt att lösa det kommunikationstekniska problemet, lösningen är säker och relativt billig. Visst påverkas priset av distansen mellan olika klienter ute i skogen, men alla positiva egenskaper hos tekniken gör denna kostnad värd sitt pris. De geografiska variationer som kan finnas är de som kan spela ut de övriga teknikerna i form av stabilitet. En snabb resultatförmedling kräver ett system som har en väl uppbyggd systemarkitektur. Vid tidtagning kommer data i form av tider skickas från klienterna direkt till huvudservern, ingen mellanlagring sker utan data lagras centralt vilket förespråkas i IRM. Dessutom kommer ingen redundans att accepteras, vilket även det förespråkas av IRM. Det finns även flera andra parametrar som väger för att välja IRM, vilket är det som rekommenderas utifrån den analys som gjorts i denna uppsats.

Förebyggande åtgärder vid ventilatorassocierad pneumoni : En systematisk litteraturstudie

Syftet med litteraturstudien var att beskriva förebyggande omvårdnadsåtgärder vid ventilatorassocierad pneumoni (VAP), vilket är en form av pneumoni som är sjukhusförärvad och relaterad till att patienten är intuberad, så kallad nosokomial infektion. Längre vårdtid, ökad kostnad samt mortalitet ses vid VAP. Resultatet som framkom var att personal ska ha god handhygien vilket var en av viktigaste åtgärden för att förebygga VAP. Andra förebyggande omvårdnadsåtgärder är att vårdpersonal ska hjälpa patienten som vårdas i respirator med munvården och använda hjälpmedel för detta. Personal ska även hjälpa patienten med lämplig höjning på huvudgärden då detta också minskar riken för VAP, även sugning och befuktning av luftvägar är en åtgärd som patienten behöver hjälp med.

Zigbee för längre avstånd

I dag går utvecklingen av trådlösa nätverk snabbt framåt. Zigbee är en helt ny teknik som bygger på IEEE 802-15-4 standarden. Zigbee utvecklades av the Zigbee Alliance som består av en rad stora elektronikföretag. Zigbee är en teknik som inriktar sig på låg energiförbrukning och låg kostnad. Tekniken är tänkt att användas för att ställa in och läsa av sensorer av olika slag. Denna rapport är ett resultat av ett examensarbete som går ut på att utreda om Zigbee tekniken kan användas för lite längre avstånd. Arbetet resulterade i två demoapplikationer för ett enkel zigbee system, och färdigskriven kod för en möjlighet att använda Zigbee för länge avstånd.

Kommunal samverkan : fallstudie kommunal räddningstjänst

Denna uppsats behandlar kommunal samverkan. En kommunal verksamhet, räddningstjänsten, har valts för att undersöka om statistiskt går att fastställa om samverkan mellan kommuner påverkar kostnaden och kvalitén i verksamheten. Genom att definiera och analysera kostnads och kvalitetsvariabler för räddningstjänsten undersöks om det finns skillnader mellan tre olika sätt att organisera den kommunala räddningstjänsten. De tre organisationsformerna speglar tre sätt att förhålla sig till samverkan. Den första gruppen av kommuner är de som valt ett offentligträttsligt samarbete såsom kommunalförbund eller gemensam nämnd. Den andra är de kommuner som genom avtal valt att dela på räddningschefstjänsten och den tredje är de kommuner som bedriver räddningstjänsten i egen regi. Uppsatsen inleds med en bakgrundsbeskrivning kring kommunal samverkan generellt och räddningstjänstsamverkan specifikt. Hur samverkan historiskt har utvecklats belyses. De fördelar med kommunal samverkan som förs fram i litteraturen beskrivs och utgör grund för de analyser som utförs i uppsatsens senare delar. Det som särskilt lyfts fram är kommunernas långtgående möjligheter att samverka inom olika administrativa områden i motsats till de geografiska områden en kommun utgör. När det gäller fördelar innehåller det flera komponenter med det kan sammanfattas med resurseffektivisering som huvudmotiv för kommunal samverkan. Efter den teoretiska beskrivningen av samverkan definieras kvantitativa variabler som beskriver nettokostnad och kvalitet för den kommunala räddningstjänstverksamheten. Variablerna hämtas ur Sveriges kommuner och landstings officiella databas Kolada. Variablernas koppling till kvalitetsbegrepp i lagstiftningen beskrivs. Variablernas validitet och reliabilitet samt hur detta påverkar resultatet diskuteras. Efter de statistiska analyserna förs ett resonemang kring tolkningar av resultatet och hur detta relaterar till hur samverkan beskrivs i de källor som använts i inledningen av uppsatsen. Uppsatsens slutsatser är att det är möjligt att statistiskt säkerställa att offentligrättsligt samarbete, som kan jämställas med det mest långtgående samverkan mellan två eller flera kommuner, medför lägre nettokostnader för räddningstjänsten än om verksamheten bedrivs i egen regi. När det gäller kvalitén kan det konstateras att trots de lägre kostnaderna så erbjuder det offentligrättsliga samarbetet en om inte högre så åtminstone likvärdig kvalitet som räddningstjänster i egen regi.

Jämförelsestudie avseende stomsystem : Ramverk eller fackverk/balk/pelar-system

Projektet omfattade en jämförelsestudie avseende stomsystem. Studien undersökte ramverk och fackverk/balk/pelar-system och genomfördes självständigt med stöttning av Ramböll AB´s kontor i Falun. Syftet var främst att undersöka vilka skillnader det finns mellan tvåledsramar och fackverk/balk/pelar-system för lätta hallbyggnader och försöka få klarhet i varför fackverk/balk/pelar-system är det dominerande systemet i Sverige eftersom övriga Europa har tagit en annan utveckling och domineras av tvåledsramar. Studien undersöker skillnaderna mellan systemen i en hallbyggnad med förutbestämda mått i stål.Inledningsvis gjordes en litteraturstudie för att få en bredare bakgrund av systemen och en bättre förståelse om förutsättningarna för varje system. Efter litteraturstudien kunde sedan ett typhus och beräkningsunderlag för jämförelsestudien tas fram. Även en enkätstudie gjordes med syftet att skapa en tydlig bild av vilket stomsystem konstruktörer i Sverige oftast väljer och varför. Resultatet av studien visade att tvåledsramar ger en ökad kostnad jämfört med fackverk/balk/pelar-system i materialåtgång och framställning samt att beräkningarna blir mer komplicerade. Skulle fortsatta studier göras med dessa system i byggnader med andra mått skulle det kanske gå att få fram speciella mått på byggnader där kostnaden för tvåledsramar blir densamma som för fackverk/balk/pelar-system och därför är ett likvärdigt alternativ som stomsystem.En viktig slutsats från projektet är att tvåledsramar används mycket mer sällan än fackverk/balk/pelar-system som stomsystem i lätta hallbyggnader i Sverige på grund av att kostnaderna blir mycket högre med tvåledsramar och att det är ett mer komplicerat system i beräkningsarbetet. De viktigaste slutsatserna från jämförelsestudien går att sammafatta som följande: Tvåledsramar är dyrare att använda. Tvåledsramar är ett mer komplicerat system beräkningsmässigt. Traditionen av att använda tvåledsramar finns inte och därför används inte systemet.

Paketering av energisparåtgärder i småhus

Ska energimålen med halvering av energianvändningen kunna nås i länet måste småhusägare och ägare av mindre flerbostadshus övertygas om nyttan och möjligheter med att energieffektivisera i egna byggnader. Genom att använda en metod för paketering av energisparåtgärder kan byggnader energirenoveras på ett effektivt sätt och energianvändningen kan på så sätt minimeras. BELOK Totalprojekt är en metod för energieffektivisering i kommersiella byggnader genom renovering med åtgärdspaket. Metoden har även använts för flerbostadshus och uppgiften i den här rapporten är att undersöka ifall samma metod kan vara lämplig att använda även för småhus. Resultaten visar att metoden mycket väl kan användas även för småhus, men att vissa anpassningar är nödvändiga för att småhusägare ska kunna relatera till resultatet. Vid renovering i småhus kan många olika aktörer vara inblandade beroende på hur småhusägaren väljer att utföra en renovering. Om småhusägaren själv gör huvuddelen av arbetet är det lämpligt att Energikalkylen eller motsvarande kan användas för att göra en förenklad energianalys av byggnaden för att sedan föra över data till BELOK Totalverktyg, där det ekonomiska utfallet för renoveringspaket illustreras. Uppföljningen efter slutförd renovering är något som till exempel energibolag skulle kunna erbjuda tjänster för. Om småhusägaren väljer att anlita en energikonsult för den initiala analysen av byggnaden kan BELOK Totalprojekt användas mer i sin helhet men detta innebär förstås en högre kostnad för småhusägaren. För att öppna upp för fler möjligheter för småhusägare att totalrenovera är det viktigt att även involvera banksektorn för att diskutera ett upplägg för lån till energieffektivisering. Här kan även styrmedel av karaktären statliga lånegarantier eller ROT-avdrag för energieffektivisering vara aktuella att ta upp till diskussion. Slutligen är kommunikation med småhusägarna väldigt viktig och här är aktörer som redan idag har kontakt med småhusägare centrala. Två sådana aktörer är energibolag samt Villaägarnas Riksförbund.

Energy efficient and economic renovation of residential buildings with low-temperature heating and air heat recovery

With the building sector accounting for around 40% of the total energy consumption in the EU, energy efficiency in buildings is and continues to be an important issue. Great progress has been made in reducing the energy consumption in new buildings, but the large stock of existing buildings with poor energy performance is probably an even more crucial area of focus. This thesis deals with energy efficiency measures that can be suitable for renovation of existing houses, particularly low-temperature heating systems and ventilation systems with heat recovery. The energy performance, environmental impact and costs are evaluated for a range of system combinations, for small and large houses with various heating demands and for different climates in Europe. The results were derived through simulation with energy calculation tools. Low-temperature heating and air heat recovery were both found to be promising with regard to increasing energy efficiency in European houses. These solutions proved particularly effective in Northern Europe as low-temperature heating and air heat recovery have a greater impact in cold climates and on houses with high heating demands. The performance of heat pumps, both with outdoor air and exhaust air, was seen to improve with low-temperature heating. The choice between an exhaust air heat pump and a ventilation system with heat recovery is likely to depend on case specific conditions, but both choices are more cost-effective and have a lower environmental impact than systems without heat recovery. The advantage of the heat pump is that it can be used all year round, given that it produces DHW. Economic and environmental aspects of energy efficiency measures do not always harmonize. On the one hand, lower costs can sometimes mean larger environmental impact; on the other hand there can be divergence between different environmental aspects. This makes it difficult to define financial subsidies to promote energy efficiency measures.

Bergssprängarna – ett kostnadseffektivt alternativ för Bergs kommun?

I Bergs kommun startades år 2003 ett öppenvårdsprojekt då kommunen märkte av en påtaglig ökning av barn och unga som var i behov av socialtjänstens insatser. Denna verksamhet kom att heta Bergssprängarna. Mitt syfte var från början att jämföra de barn och unga som blivit föremål för placering på institution och familjehem och de som fått insats genom Bergssprängarna för att se om grupperna var likvärdiga och jämföra kostnaderna för respektive verksamhet. Men under arbetes gång har syftet förändrats då jag inte fått tillgång till de ekonomiska underlagen som skulle belysa varje individs totala kostnad för respektive insats. Därför redovisas endast grova kostnadsunderlag. Utgångspunkten är en mindre aktstudie men innefattar även budgetmaterial. Då tidigare förhållanden har undersökts och sekundär data utgör grunden till studien har en kvantitativ metod valts. Resultaten visar tendenser till att det delvis är samma och delvis olika barn och unga som blir föremål för institutionsplacering/familjehemsplacering som får insats genom Bergssprängarna. Starten av Bergssprängarna kan ha lett till att fler barn och unga i Bergs kommun blir sedda med sin problematik då behandlarna rör sig skol- och fritidsmiljöer som leder till att fler blir föremål för insatser från socialtjänsten. När det gäller kostnadsutvecklingen har etableringen av Bergssprängarna inte inneburit att kommunens kostnader för institutionsvård och familjehemsvård minskat så som förväntat.

Rímur af Líkafróni kóngssyni og køppum hans /

Mode of access: Internet.