Bildning genom integrativa undervisningsmetoder : Kognitiv forskning som grund för skapande undervisning

Syftet med denna undersökning är att visa hur den integrativa metodiken inom svenskämnet finner stöd i kognitionspsykologisk forskning och därmed bredda förståelsen för dessa metoders inverkan på barns utveckling. Skolutvecklingen påverkas av politikers åsikter och av den undervisningstradition som finns inom läraryrket, forskningen har många gånger svårt att göra sig gällande. Jag tror att det finns ett behov av att vidga kunskapen kring lärandets bakomliggande processer då detta kan ge mer status åt läraryrket och bidra till skolutveckling. Detta är en jämförande undersökning av induktiv karaktär där jag genom kvalitativa litteraturstudier försöker att få mitt syfte belyst. Utifrån syftet har jag undersökt den ämnesdidaktiska forskningens erfarenheter beträffande användandet av integrativa undervisningsmetoder. Därefter har jag undersökt vad den kognitiva utvecklingspsykologin säger om barns utveckling och lärande genom att söka efter hur olika aktiviteters verksamhet påverkar bakomliggande utvecklingsprocesser. Undersökningen visar hur lekens integrerande moment; rörelse, tal och sång, handens verksamhet och bildskapande stärker processer på hjärnstamsnivå, vilka har betydelse för perception och spatial förmåga. Forskningen visar att dessa förmågor har avgörande betydelse för språklig, kognitiv och social utveckling.

Estudio diacrónico comparativo de los usos y la semántica de la preposición DE en dos novelas españolas: Libro del caballero Zifar y El ingenioso hidalgo don Quijote de la Mancha

Prepositioner är välkända för sin polysemi eller betydelsemångfald, och utgångspunkten för den här uppsatsen har varit ett intresse av att undersöka om det är möjligt att för en av de mest mångtydiga spanska prepositionerna, DE, finna en sammanhängande semantisk struktur, eller om det är nödvändigt att se de olika betydelserna som inbördes orelaterade. För att utreda den här frågan och ge den ett diakroniskt perspektiv undersöker jag i den här uppsatsen användningen av den spanska prepositionen DE i två romaner ur den spanska litteraturhistorien, Libro del caballero Zifar och El ingenioso hidalgo don Quijote de la Mancha, del I. Uppsatsen består av tre delar. I kapitel två ger jag en teoretisk översikt över spanskans prepositionssystem och prepositionerna beskrivs både ur syntaktisk och semantisk synvinkel. Dessutom presenteras den kognitiva grammatiken och dess synsätt på prepositioner. Huvuddelen av arbetet koncentrerar sig på att presentera prepositionen DE på två sätt och enligt två skilda metoder. I kapitel tre presenteras de olika kontextuella användningarna av DE enligt den traditionella, historisk-komparativa metoden. Med utgångspunkt i dessa kontextuella användningar ställer jag i kapitel fyra med stöd av den kognitiva grammatikens begreppssystem upp en semantisk nätverksmodell av de olika betydelser som jag fastställt för DE i den funktionella analysen. För den semantiska beskrivningen har jag använt mig av den kognitiva grammatiken, eftersom denna grammatikuppfattning i motsats till den traditionella grammatiken ser polysemin som regel och utgångspunkt i den semantiska strukturen. Analysdelen av uppsatsen inleds med den funktionella presentationen av användningarna av DE av två grundläggande skäl: För det första anser jag det ändamålsenligt att för den semantiska beskrivningen ha en solid bas av exempel där användningen av DE analyserats med hänsyn till kontexten. Kapitel tre är därför indelat i fyra huvuddelar, enligt vilken ordklass DEs huvudord tillhör, t.ex.: substantiv, adjektiv, verb. I exemplen i den fjärde gruppen fungerar prepositionsfrasen som inleds av DE som en mer fristående bestämning på frasnivå, där huvudordets ordklasstillhörighet inte är av avgörande betydelse. För det andra utgår jag från att en viss utveckling av DE har skett under de 300 år som tidsmässigt skiljer de båda romanerna åt, både vad gäller dess användning och dess semantik. För att komma underfund med och beskriva utsträckningen hos denna utveckling är det nödvändigt att den komparativa delen presenteras innan den semantiska beskrivningen kan inledas. Resultaten av den komparativa analysen är att ett antal smärre skillnader i användningen förekommer, men detta till trots har ingen betydande semantisk utveckling kunnat iakttas. Detta innebär att den semantiska beskrivningen av DE kan göras utifrån ett relativt enhetligt material. Jag har följaktligen också kunnat ställa upp en enhetlig semantisk nätverksmodell av tolv olika, relaterade betydelser hos DE. Utgående från mitt material är det sålunda möjligt att se DEs polysemi som ett sammanhängande nätverk, trots att vissa av betydelserna kan verka sinsemellan motstridiga och att 300 år skiljer åt de två böckerna. Nyckelord: prepositioner, DE: semantik och användning, polysemi, kognitiv grammatik, diakroni

Kognitiva system i namngivningen av finländska handelsfartyg 1838-1938

This dissertation is an onomastic study of Finland s stock of ship names (nautonomasticon) recorded over the period 1838 1938. The primary material investigated consists of 2 066 examples of ship names from the fleets of coastal towns, distributed over five sample years. The material is supplemented with two bodies of comparative data; one that consists of 2 535 examples of boat names from the archipelago area at the corresponding time, and another that comprises 482 examples of eighteenth century Finnish ship names. This study clarifies the categories of names that appear the frequency of the names, formation, morphology, linguistic origin, functions, and semantic qualities. By comparing the material with boat names from previous centuries, and from other countries, the characteristics of Finnish vessel names are further highlighted. Additional clarification is brought to the chronological, regional, and social variations, and to the emergence of various forms of systematic naming. This dissertation builds on older research from other countries, and uses traditional onomastic methods alongside a more modern methodology. The approach is interdisciplinary, meaning that the names are explored using facts not only from nautical history, but also from a range of other historical disciplines such as economics, culture, art, and literature. In addition, the approach is socio-onomastic, i.e. that the variations in names are studied in a societal context. Using a synchronised perspective, cognitive linguistic theories have provided the tools for this exploration into the metaphorical and the prototypical meaning of the names, and the semantic domains that the names create. The quantitative analysis has revealed the overall picture of Finnish boat names. Personal names, names from mythology, and place names, emerge as significant categories, alongside nonproprial names in Swedish and Finnish. The interdisciplinary perspective has made it possible to explain certain trends in the stock of boat names, for example, the predisposition towards names from classical mythology, the breakthrough of names taken from the national epos Kalevala, names in the Finnish language from around the middle of the nineteenth century, and the continuing rise of place names during the latter part of the period 1838 1938. The socio-onomastic perspective has also identified clear differences between those ship names used in towns, and those ship names used in the archipelago, and it has clarified how naming conventions tend to spread from town centres to peripheral areas. The cognitive linguistic methods have revealed that the greater part of the vessel names can be interpreted as metaphors, in particular personifications, and that many names are related in their content and also form semantic networks and cognitive systems. The results indicate that there is a mental nautonomasticon that consists of a standard set of traditional ship names, but they also reveal the existence of conscious or unconscious cognitive systems (rules and conventions) that guide the naming of boats.

Hur höra tyst kunskap? Utveckling av en metod för studier av tyst kunnande

Det tysta kunnandet utgör en stor del av kunskapsresursen både hos oss som individer och i arbetsorganisationerna. Trots att vi omger oss med böcker, manualer och databaser, som alla är exempel på explicit kunskap, så är det ”den rätta känslan”, erfarenheten och våra färdigheter som avgör om och hur vi klarar av våra uppgifter. Dessa begrepp är alla relaterade till den tysta dimensionen av kunskap. En dimension som traditionellt karaktäriserats som abstrakt, individuell, omedveten, praktisk, erfarenhetsbaserad och framför allt svår att uttrycka. Alla dessa är karaktärsdrag som ställt speciella krav inom kunskapsforskning och -ledning. Resultatet av detta är att både forskning och ledning av det tysta kunnandet har åsidosatts till förmån för forskning och ledning av explicit kunskap. Ett bidragande problem har varit bristen på lämpliga metoder för att ur ett företagsekonomiskt perspektiv studera och leda tyst kunnande. Ett annat problem har varit oklarhet i begreppet tyst kunskap. Detta har lett till brist på förståelse och/eller missförstånd. För att råda bot på svårigheten att uttrycka vårt tysta kunnande har människan utvecklat olika begrepp som i vår vardagskommunikation symboliserar tyst kunnande. Begrepp som intuition, människokännedom, förhandlingsförmåga och kultur används vanligt och med dem uttrycker vi den tysta dimensionen av kunnande. Dessa begrepp utgör även grunden för den intervjumetod som utvecklats för att empiriskt studera eller i ledningssyfte kartlägga tyst kunnande. Metoden använder dessa ”Epitet för Tyst Kunskap” (ETK) som bas för stimuluskort-intervjuer. Intervjuer som visat sig öka möjligheten att utforska och kartlägga tyst kunnande i organisationer oberoende av om man är forskare eller företagsledare.

Utveckling av en SMS-tjänst med David Siegels modell

Det satsas allt mer på mobiltelefontjänster idag och snabbt växande är sådana tjänster som involverar SMS. Högskolans Bibliotek på Campus Borlänge har ett intresse av att kunna erbjuda sina låntagare en påminnelsetjänst för försenade eller reserverade böcker.Vi fick i uppgift att under vårt examensarbete ta fram en prototyp av en SMS-tjänst åt biblioteket. Den skall påminna låntagare om att en bok är försenad och/eller att en reserverad bok har inkommit. Denna tjänst skall hjälpa biblioteket att nå ut med informationen till låntagaren via ett SMS till mobiltelefonen.Denna rapport är en undersökning av vilka delkomponenter i David Siegels modell som anses lämpade respektive inte lämpade för utveckling av ny funktionalitet som innefattar SMS till en befintlig webbplats. En förklaring finns varför vissa är lämpade och andra inte.I rapporten förklaras också att SMS-funktionen är en IT-tjänst, närmare bestämt en SMS-tjänst. Tjänsten utvecklas utifrån David Siegels modell och genom en prövning mot empirin har vi kommit fram till vilka delkomponenter som är lämpliga respektive inte lämpliga för utveckling av en SMS- tjänst.Vid utvecklingen av denna SMS-tjänst fungerade Siegels modell tillfredsställande. Om man använder de dokument vi anser vara viktiga för denna typ av utveckling kan vi rekommendera denna modell för framtida tilläggstjänster som innefattar SMS.

SMS-avisering - utveckling av prototyp för elektronisk avisering hos speditionsföretag

Detta examensarbete på magisternivå genomfördes med MaserFrakt som uppdragsgivare. Målet var att skapa en möjlighet till att ersätta dagens pappersavi med ett SMS. Detta har vi uppnått genom att utveckla en webbaserad prototyp som kan ersätta utskriften och utskicket av avin genom att skicka ut ett fördefinierat SMS. Att pappersavin ersätts av ett SMS tjänar både MaserFrakt och deras kunder på eftersom det leder till snabbare leverans för kunderna och dessutom minskar MaserFrakt sitt godslager och sänker sina utskickskostnader då ett SMS är billigare att skicka än ett brev.Vi har även undersökt möjligheterna till en ännu tidigare avisering där SMS:et skulle gå ut redan innan godset fysiskt inkommer till MaserFrakt. Detta kom vi fram till skulle kunna vara fullt genomförbart även om man skulle vara tvungen att genomföra ett antal förändringar, till exempel skulle relationen med samarbetetspartnern DFDS behöva förstärkas så att MaserFrakt får en bättre tillgång till deras system.Vårt tillvägagångssätt har för den teoretiska delen av arbetet byggt på kvalitativa intervjuer och inläsning av olika befintliga teorier inom mobilitet, IT-tjänster, systemarkitektur samt analys av teorierna. För det praktiska framtagandet av prototypen har vi använt oss av utvalda delar ifrån David Siegels modell som beskriver hur man utvecklar webbsidor.

Utredning av nyttan med applicering av mobil enhet i organisationen : Utveckling av en handdator applikation

Denna examensrapport på magisternivå genomfördes under våren 2004, hos AB Borlänge Energi.Borlänge Energis servicetekniker behövde ett hjälpmedel för att effektivisera deras arbetsuppgifter. Tidigare sparades driftjournaler för varje servicekund lokalt hos kunden. Serviceteknikern behövde också åka tillbaka till huvudkontoret för att slutföra ett uppdrag. Borlänge Energi hade inte heller någon möjlighet att föra statistik över servicekunderna då alla driftjournaler sparades hos servicekunden.Vi utvecklade en prototyp av ett inrapporteringsverktyg för en handdator. I detta verktyg får serviceteknikern tillgång till all relevant information gällande serviceuppdraget. Efter slutfört uppdrag skickas driftjournalen in till en databas hos Borlänge Energi, samtidigt skickas ett email till servicekunden att serviceuppdraget är utfört.Utöver målet utredde vi nyttan med applicering av mobil enhet i organisationen. Borlänge Energi vill med detta veta om arbetet blev effektivare, samt om arbetsrutinerna förändrades. Resultatet vi kom fram till var att arbetet effektiviseras med användning av prototypen. Viktiga faktorer för att få serviceteknikern att använda prototypen var användarvänlighet samt förändring av arbetsrutiner.

Utveckling av karttjänst i ASP.NET

Syftet med projektet var att tillverka en webbaserad kartvisningstjänst för att visualisera geografiska och infrastrukturella förändringar över tiden. Detta genom att historiska och dagsaktuella kartor överlappas och presenteras som en bild.Applikationen utvecklades i ASP.NET med programspråket Visual Basic. Som databashanterare användes Microsoft SQL-server 2000. För bearbetning av kartmaterialet användes Arcview 8. Som utvecklingsmetod användes David Siegels modell för att konstruera webbplatser. Rapporten tar upp Ben Schniedermans principer för att skapa användarvänliga webbapplikationer.Examensarbetet genomfördes våren 2004 vid Högskolan Dalarna, campus Framtidsdalen, Borlänge.

Granskning av möjliggörande teknik och utveckling av prototyp för geografiskt riktade utskick av SMS

Detta examensarbete på magisternivå genomfördes vårterminen 2004 med Siljan Turism som uppdragsgivare. Målet var att förbättra en befintlig SMS-tjänsten för utskick av erbjudanden genom att möjliggöra geografiskt riktade utskick.Anledningen till att man vill göra denna form av riktade utskick är att man vill kunna minska annonskostnaderna, men fortfarande snabbt nå intresserade konsumenter. Om man idag skulle vilja annonsera ut till exempel biljetter till ett evenemang som äger rum inom den närmaste tiden, där det finns lediga platser kan man endast skicka erbjudanden till samtliga intresserade. Utskicken sker oberoende av var mottagarna befinner sig, trots att de egentligen inte skulle kunna komma fram i tid. Med hjälp av geografiskt riktade utskick skulle man kunna effektivisera utskicken så att de enbart skickas till de som faktiskt har möjlighet att utnyttja erbjudandet.Det befintliga systemet var baserat på en standardiserad tjänst som vi inte hade möjligheter att förbättra. På grund av detta beslutade vi oss för att utveckla en prototyp för att kunna bygga in all ny funktionalitet. Med denna prototyp försökte vi även att eliminera delar av den manuella hantering som krävs med det befintliga systemet.För att kunna realisera dessa riktade utskick behövde vi en typ av positionering som inte existerar idag. De lösningar som finns idag passar inte vår tänkta tjänst. Därför har vi gjort egna undersökningar i GSM och UMTS för att finna lösningsalternativ. Därför kan rapporten vara intressant även för andra än vår uppdragsgivare när det gäller denna typ av geografiskt riktade utskick.

"Det är mycket man inte vill minnas" : Upplevelse av kognitiv rehabilitering och livskvalitet samt innebörd av livskvalitet vid stroke

Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva upplevelse och innebörd av begreppen kognitiv rehabilitering och livskvalitet för personer som hade haft stroke. Studien genomfördes med hjälp av personliga intervjuer. Fem personer ingick i studien, tre män och två kvinnor, alla födda på 30-talet utom en man som föddes på 20-talet. Samtliga var gifta. Personerna rekryterades till studien via en sjuksköterska som hade kännedom om lämpliga personer som blivit utskrivna en kort tid före studiens början. Informanterna intervjuades med hjälp av en intervjuguide med utgångspunkt från två frågeområden som berörde upplevelse av kognitiv rehabilitering och upplevelse och innebörd av livskvalitet efter stroke. Analysen gjordes med hjälp av innehållsanalys. Analysen av de fem intervjuerna gav sex teman; Upplevelse av att inte någon kognitiv rehabilitering har utförts, Upplevelse av att informanten själv förväntades träna upp sina kognitiva funktioner, Strävan efter att leva som vanligt, Förändrad livskvalité, Förändrad livssyn, Betydelsen av det sociala stödet. Det framkom att ingen av informanterna upplevde att det hade genomförts någon kognitiv rehabilitering. Alla upplevde sig däremot ha fått en fullständig fysisk rehabilitering på avdelningen. Informanterna hade som mål med sin rehabilitering att klara av de vardagliga funktionerna i hemmet såsom innan stroken. En av deltagarna upplevde att det förväntades att självständigt träna upp sina kognitiva funktioner. Livskvaliteten idag var att kunna fortsätta leva som förut, vilket förhindrades av vissa inskränkningar motoriskt och kognitivt. Alla värdesatte livet högre idag och accepterade sin situation som den var. Vänskapen med andra var också en viktig del i livskvaliteten.

Utveckling av logik för handelsagent

Detta examensarbete behandlar agenter och logiken som används för att styra dessa. ESR (Experimenterande Svenska Radioamatörer) är en geografiskt spridd organisation och fysiska möten mellan medlemmarna försvåras på grund av detta. Swap Meet, som är en del av Radioträff Syd, arrangeras årligen på olika platser runt om i Sverige. Medlemmar från andra platser i landet finner det då svårt att ta sig till dessa träffar. Dessutom vill många medlemmar köpa och sälja komponenter under hela året vilket inte är möjligt i dagsläget. På något sätt vill medlemmarna ha möjlighet köpa och sälja sina komponenter och dessutom förhandla om pris och kvantitet. Kan man utveckla en agent för att utföra detta på distans? Hur skall handelslogiken till en sådan agent struktureras? Syftet med denna rapport är att utveckla en lämplig handelslogik för en agent som förhandlar med andra agenter angående köp och försäljning av utrustning.

Utveckling av Hedlunds Hus AB webbplats

För att visa på nyttan av vad ett användartest kan erbjuda i samband med utveckling av en webbplats har vi i denna rapport tagit med alla stegen fram till och med utveckling i Vattenfallsmetoden, som är den metod som vi använt oss av. De föregående stegen i metoden är förstudie, analys och design. Förstudien valde vi att genomföra som ett användartest för att få fram vad användarna verkligen efterfrågade. Vi analyserade sedan resultatet av användartestet och gjorde en sammanfattning, men i den tog vi även hänsyn till det material som vi samlat in och vad de ansvariga på Hedlunds Hus AB efterfrågade. Detta resulterade i en lista med prioriterade funktioner och innehåll, som vi sedan utgick ifrån vid utveckling av webbplatsen. Vid utveckling av webbplatsen togs även hänsyn till det material som vi samlat in om webbutformning/design. Att använda sig av ett användartest i förstudiefasen tycker vi är ett bra sätt för att få fram vad användarna efterlyser och inte vad vi som webbutvecklare själva tror att användarna behöver.