Kognitiva system i namngivningen av finländska handelsfartyg 1838-1938

This dissertation is an onomastic study of Finland s stock of ship names (nautonomasticon) recorded over the period 1838 1938. The primary material investigated consists of 2 066 examples of ship names from the fleets of coastal towns, distributed over five sample years. The material is supplemented with two bodies of comparative data; one that consists of 2 535 examples of boat names from the archipelago area at the corresponding time, and another that comprises 482 examples of eighteenth century Finnish ship names. This study clarifies the categories of names that appear the frequency of the names, formation, morphology, linguistic origin, functions, and semantic qualities. By comparing the material with boat names from previous centuries, and from other countries, the characteristics of Finnish vessel names are further highlighted. Additional clarification is brought to the chronological, regional, and social variations, and to the emergence of various forms of systematic naming. This dissertation builds on older research from other countries, and uses traditional onomastic methods alongside a more modern methodology. The approach is interdisciplinary, meaning that the names are explored using facts not only from nautical history, but also from a range of other historical disciplines such as economics, culture, art, and literature. In addition, the approach is socio-onomastic, i.e. that the variations in names are studied in a societal context. Using a synchronised perspective, cognitive linguistic theories have provided the tools for this exploration into the metaphorical and the prototypical meaning of the names, and the semantic domains that the names create. The quantitative analysis has revealed the overall picture of Finnish boat names. Personal names, names from mythology, and place names, emerge as significant categories, alongside nonproprial names in Swedish and Finnish. The interdisciplinary perspective has made it possible to explain certain trends in the stock of boat names, for example, the predisposition towards names from classical mythology, the breakthrough of names taken from the national epos Kalevala, names in the Finnish language from around the middle of the nineteenth century, and the continuing rise of place names during the latter part of the period 1838 1938. The socio-onomastic perspective has also identified clear differences between those ship names used in towns, and those ship names used in the archipelago, and it has clarified how naming conventions tend to spread from town centres to peripheral areas. The cognitive linguistic methods have revealed that the greater part of the vessel names can be interpreted as metaphors, in particular personifications, and that many names are related in their content and also form semantic networks and cognitive systems. The results indicate that there is a mental nautonomasticon that consists of a standard set of traditional ship names, but they also reveal the existence of conscious or unconscious cognitive systems (rules and conventions) that guide the naming of boats.

Avhandlingen är en onomastisk undersökning av finländska fartygsnamn från perioden 1838 1938. Det primära undersökningsmaterialet består av fartygsnamnen i kuststäderna (2 066 belägg). Som jämförelsematerial används fartygsnamnen i skärgårdssocknarna från motsvarande tid (2 535 belägg) och namn på finländska 1700-talsfartyg (482 belägg). I beskrivningen av namnförrådet används traditionella onomastiska metoder vid sidan om nyare synsätt. Greppet är tvärvetenskapligt, dvs. namnen studeras som delar av kulturen, samhället och samhällsförändringarna och socioonomastiskt, dvs. namnvariationen i den sociala kontexten granskas. I avhandlingen undersöks namnförrådets utveckling, namnens morfologi, funktioner i den sociala kontexten och deras språkliga ursprung. Vidare klarläggs hur namnen varierar kronologiskt, regionalt och socialt. Teorier ur kognitiv lingvistik har gett arbetsredskapen för att utforska semantiken i namnen och namnsystemen. Jämförelser med fartygsnamn från tidigare århundraden och andra länder lyfter ytterligare fram särdragen i det finländska namnförrådet. Det tvärvetenskapliga perspektivet har gjort det möjligt att förklara vissa egenheter i namnförrådet, så som förkärleken för namn ur klassisk mytologi, genombrottet av namn hämtade ur nationaleposet Kalevala och namn i finsk språkdräkt vid mitten av 1800-talet samt ökningen av ortnamn under senare delen av perioden 1838 1938. Det socioonomastiska synsättet har visat på tydliga skillnader mellan fartygsnamnen i städerna och i skärgården. Metoderna ur kognitiv lingvistik har klarlagt att större delen av fartygsnamnen kan tolkas som metaforer, framför allt personifieringar, och att många namn är innehållsligt besläktade och bildar semantiska nätverk och kognitiva system. Resultaten tyder på att det finns ett mentalt namnförråd med en standarduppsättning av traditionella fartygsnamn men också på att det finns medvetna eller omedvetna kognitiva system (regler och konventioner) som styr namngivningen av fartyg.