Effektivisering för att nå kortare intagstider

Examensarbetets syfte har varit att finna faktorer som påverkar tryckeriet Fälth & Hässlers intagstider och därtill presenteraförslag till förbättringar/förändringar som skulle kunna reducera intagstiderna.Som ett första steg i arbetet för att få en övergripande bild av företaget och identifiera eventuella problemområdengenomfördes intervjuer med ansvarig personal från tryckeriets olika avdelningar.En enkät sammanställdes avsedd till tryckarna med uppgiften att ringa in tidstjuvar som uppkommer under intagsprocessen.Enkätsvaren visade att de områden som uppfattades som mest tidskrävande under intagen var; repor i tryck, mekaniskafel i pressen, att papperet som skall användas vid aktuell tryckning är slut/otillräckligt, speglingar samt att rengöringen avpressen tar lång tid.Totalt följdes 60 intag i tre av tryckeriets pressar under projektets gång. Noteringar gjordes angående allmän tryckjobbsinformation,tider, justeringar och eventuella problem.Utifrån följningarna kunde det konstateras att intagstiden uppgick till mer än hälften av den totala produktionstiden.Den faktiska intagstiden visade sig i genomsnitt vara högre än den kalkylerade. Resultaten pekade i samma riktning närden totala produktionstiden sattes i relation till den kalkylerade produktionstiden. Stora interna skillnader noterades mellantryckarlag och tryckare. Det kunde också konstateras att kundintag tog avsevärt längre tid än ordinarie intag.De tidstjuvar som identifierades som mest förekommande under intagen var; bristande lagsamarbete mellan tryckare, arksom kommer snett och fastnar på registerbordet, svårigheter att snabbt få en korrekt färghållning, manuell rengöring avplåtar och gummiduk samt mekaniska fel i pressen.De viktigaste förslagen till förbättring/förändringar som presenteras är följande:• Engagera medarbetarna och klargör tydligt vad kortare intagstider genererar för mervärden. Lägg därtill tydliga mål ochdelmål kopplat till någon form av incitament.• Tryckarskiften måste arbeta mer som ett lag och bistå varandra i större utsträckning.• Planera noggrant vilka tryckjobb som läggs efter varandra i respektive press med avseende på exempelvis arkformat,papperskvalitet, tryckbild samt CMYK- kontra PMS-tryckning.• Rengör, underhåll och byt pressarnas slitdelar ofta.

Vänner, kolleger och gynnare : Namngivningen av de finska fästningsverken under Augustin Ehrensvärds tid

Under 1700-talets andra hälft hörde Sveriges nya fästningar i öst (Helsingfors, Sveaborg, Lovisa och Svartholm) till rikets största satsningar. Fästningsprojektet leddes med undantag av ett par avbrott av Augustin Ehrensvärd (1710 1772). När arbetet tog fart namngavs de enskilda fästningsverken i så gott som alla fall efter samtida personer. Under Ehrensvärds tid tillämpades denna namngivning på omkring femtio av Sveaborgs och Helsingfors fästningsverk samt på Lovisas och Svartholms totalt aderton verk. Genom personerna de knöts till berättar namnen en hel del om Augustin Ehrensvärds samtid och omvärld. Hur de gjorde det är denna avhandlings huvudfråga. Källmaterialet utgörs av relationsritningar och brev, medan de teoretiska ramarna står att finna i nätverksteori och onomastiska teorier om namnmönster. Ehrensvärd förklarade sin namngivningspraxis för sin överordnade, tronföljaren Adolf Fredrik, 1749 i samband med att Gustavssvärd med fästningsverk namngavs: tanken var att namnge bastioner efter de som bidragit till arbetets framgång och att namnge utanverk efter officerare vid fästningsbygget. Innebörden av Ehrensvärds ord framgår ur namnbeståndet. De största grupperna består av ämbetsmän och militärer. Med de som bidragit till arbetets framgång avsågs sålunda den lokala eliten: landshövdingar som involverats i fästningsbygget samt högre och lägre militärer som tjänstgjorde vid fästningarna. Redan från början syns en klar hierarki i namngivningen. Medan landshövdingarna och de högre militärerna tillägnades bastioner, fick de lägre officerarna se mindre fästningsverk namngivna efter sig, helt i enlighet med Ehrensvärds egen beskrivning. Utanför de ovan nämnda grupperna, hedrades en hel del personer som inte konkret hade engagerats i fästningsbygget. Denna namngivning kan förklaras å ena sidan inom ramen för Ehrensvärds sociala nätverk och å andra sidan mot bakgrund av riksdagspolitiken i frihetstidens Sverige. Av de två förklaringsmodeller bör Ehrensvärds personliga vänskaper ses som en bidragande orsak, medan de politiska motiven utgjorde en avgörande orsak. Som en del av Ehrensvärds nätverk kan de gynnare ses som hade stöttat Ehrensvärd under hans karriär samt hans närmaste medarbetare vid fästningsbygget, ofta officerer han själv handplockat. Namngivningens politiska aspekt syns i det stora antalet riksråd som tillägandes bastionnamn. Vid sidan om riksråden hedrades också talmän vid de samtida riksdagarna. En komparativ studie i namngivningen av fästningsverk vid samtida och äldre svenska fästningar framhäver Ehrensvärd som en innovativ namngivare. Fästningsverk namngivna efter kungligheter verkar ha varit en norm, som också Ehrensvärd anknöt till genom ett fåtal namn. Däremot var namn efter personer inte vanliga, vilket gav den Ehrensvärdska namngivningen en förhållandevis stark anknytning till samtiden. Denna aspekt bekräftas om namnen ses mot bakgrund av 1700-talets uppfattning om ära och äregirighetens samhälleliga nytta. I denna uppfattning syns bakgrunden till förekomsten av personer med både hög och låg status i Ehrensvärds namngivning. Sammanfattningsvis speglar namnen på de finska fästningsverken sin samtid genom den byråkratiska, militära och politiska elit de representerar samt genom motiveringen till dem.

北京地区Pc6脉动统计特征及其与TID关系研究

Through the statistical analysis of the geomagnetic data from BMT in 2005, we get the period and frequency characteristic of Pc6 micropulsation in Beijing area. Pc6 micropulsation is a frequently occurred phenomenon in geomagnetism but we still do not have adequate knowledge to it. In this paper, we found that the periods of Pc 6 micropulsation focus on 10 to 30 minutes. They do not have distinct seasonal variation but obtain a little lower occurrence in the winter than other seasons. Then we analysis the geomagnetic data of BMT from 1998 to 2006, which is a solar activity cycle and get some results about the relationship between Pc6 micropulsation and solar activities. In this way, we discuss more about the origin and evolvement mechanism of the Pc6 micropulsation. When the solar is more active than usual years, there are more occurrences of Pc6 micropulsaton observed. The occurrence of Pc6 micropulsation is associated with geomagnetic index. With the increase of AE and Kp index, there are more occurrences of Pc6 micropulsation. Furthermore, we make use of the Doppler data from Peking University in 2005 make a comparative research between TID events and Pc6 micropulsation. There are 42 events can satisfy our request during Dec.23, 2004 to Mar.11, 2006. After the data analysis, we can draw a fundamental conclusion that there are positive links between Pc6 micropulsation and TID event. Moreover, when TID and Pc6 micropulsation occur simultaneously, their occurrences have a positive relationship with AE and Kp index. So we suppose there might be the same source of Pc6 micropulsation and TID event. Finally, we make use of two meridian geomagnetic stations network which has a distance about 1700 km to investigate the transmission characteristic of Pc6 micropulsation when Pc6 micropulsation and TID happened together. We found at that time Pc6 micropulsation is a local phenomenon.

Una propuesta de test de inteligencia deportiva (TID).

Monográfico con el título: 'Psicología del tiempo aplicado a la actividad física y el deporte'. Resumen tomado de la publicación

Diagnóstico e innovación en la sociedad del conocimiento : estudio sobre 'Técnicas e Instrumentos de Diagnóstico' (TID).

Resumen basado en el de la publicación

Psykosocial arbetsmiljö och dess effekter på den nyutexaminerade sjuksköterskans hälsa och arbetstillfredsställelse : En litteraturstudie rörande nyutexaminerade sjuksköterskors första tid i arbetslivet

Denna studie genomfördes som en litteraturstudie där syftet var att undersöka vad det kan innebära att vara nyutexaminerad sjuksköterska, samt vilka faktorer i arbetsmiljön som påverkade deras hälsa och arbetstillfredsställelse den första tiden i arbetslivet. Vetenskapliga artiklar söktes med hjälp av sökmotorerna CINAHL, PubMed och Medline. Artiklar med kvantitativ ansats (n= 12) och kvalitativ ansats (n=6) inkluderades i studien. Efter att materialet granskats med hjälp av granskningsmallar som erhölls från Högskolan Dalarna, inkluderades totalt 18 vetenskapliga artiklar med medelhög (n=3) och hög (n= 15) kvalitet i resultatet i litteraturstudien. Resultatet delades upp i 9 underrubriker som ansågs svara på studiens syfte och frågeställningar. Resultatet påvisade att mobbing, verbala övergrepp och stress var faktorer som påverkade de nyutexaminerade sjuksköterskornas hälsa och arbetstillfredsställelse negativt medan en trevlig och stödjande psykosocial arbetsmiljö och tillgång till handledare och/eller mentor var något som påverkade de nyutexaminerade sjuksköterskorna positivt. Konklusion: den psykiska och sociala arbetsmiljön som de nyutexaminerade sjuksköterskorna mötte var en viktig faktor för deras förmåga att anpassa sig till den nya rollen som sjuksköterska. Det fanns faktorer i den psykosociala arbetsmiljön som visade sig påverka kvaliteten på det arbete de nyutexaminerade sjuksköterskorna utförde samt även påverkade deras hälsa och arbetstillfredsställelse.

Nutidens Änglar : En studie av änglar och hur de framställs i vår tid

This bachelor’s thesis examines contemporary views on Angels and how two modern writerson the subject introduce these beings. Presenting a comparison between the two modernwriters, and also, as a context, contrasting them to some more traditional biblical as well assome modern Christian material, some of the beliefs surrounding Angels are discussed. Thecontemporary views and beliefs are analyzed through a model on how globalization affectspopular religion of today.

Tid som välfärdsfaktor : förändrade motiv i svensk arbetstidspolicy

Time as a welfare factor This article presents the results of an archive study of working time development in Sweden. It investigates how structural policy change is moving from a social discourse closely related to Swedish welfare reforms, towards an economic discourse motivated by financial arguments. By doing so, the political measures to solve working time related problems in today’s flexible working life appear to be contradictory. On one side we find time-poor people on the labour market mainly supported by tax-reductions and private time saving solutions. On the other side we find time-rich people mainly supported by activation programs and/or welfare benefits. This is a system and a policy strategy that obviously disregards the other side of the coin.

Har den interna demokratin i politiska partier försämrats över tid?

Has intra-party democracy deteriorated over time? A widely held view in contemporary party research is that intra-party democracy, especially in traditional mass parties, has deteriorated in the age of the cartel party. This common assessment, however, relies on insufficient empirical evidence, and is scrutinized in the article. The notion of a gradual progress towards the cartel party implicitly shares common characteristics with the classic theory of Michels. In order to investigate the actual fate of intra-party democracy, central aspects of Michels theory are explored over time in a critical case, namely the Swedish SAP. If intra-party democracy is declining, this tendency should be most likely to be observed in this case. Two internal decision-making processes, surrounding two major pension reforms – one expansion in the 1950’s and one retrenchment in the 1990’s – are compared based on criteria deducted from Michels. Instead of finding a decline in intraparty democracy, the results conclusively demonstrate major improvements.

Vår bästa tid är nu? : Om tidsuppfattning och politisk självförståelse

Our best time is now? On conception of time and political self-understanding This study regards time as a horizon for action and argues that conception of time has great implication for political self-understanding. In the study, the modern conception of time, with its orientation towards the future, is contrasted with the late modern conception of time, which is characterized by a de-legitimization of utopian thinking and by an orientation towards the present. Political action is changing, from a transformation of the present into the future, to a management of the present. In this situation the future is not perceived as something qualitatively different than present, but is, as Helga Nowotny puts it, reduced to an ‘extended present’. Or, to speak with Luhmann, the future is a ‘present future’ where only one ‘future present’ is conceivable. The future is in that sense increasingly closed. The paper argues that the current pragmatization of politics is partly due to changes in temporal representations, and suggests that more attention should be given to temporal semantics in political analysis.

Nya möjligheter för stratifieringsforskning i Sverige : Internationella yrkesklassificeringar och stratifieringsmått över tid

New opportunities for social stratification research in Sweden: International occupational classifications and stratification measures over time The Swedish occupational classifications have in recent years been changed to a version of the international standard ISCO-88(COM), i.e. SSYK 96. As a consequence, a wide variety of internationally well-known stratification measures can be applied to Swedish data sets. In this article some tests of the validity of translation keys between the older national classifications and SSYK 96 are presented. The keys seem to work satisfactorily. Thus, it is possible to create long time-series with ISCO/SSYK and use these well-known stratification measures over time. Hence, the international interest in Swedish data sets, and empirical results based on these data sets, could rise. Moreover, in the article an empirical regularity, which is quite astonishing, is paid attention to; stratification measures based on different theoretical rationales indicate very similar hierarchies of occupations.

Växa och verka i Dalarna - Om ett projekt för att stärka positionen för individer som stått utanför arbetsmarknaden under en längre tid

Projektet Växa och verka i Dalarna har genomförts under perioden januari 2006 till och med november 2007. Verksamheten har riktat sig till arbetslösa, inskrivna vid arbetsförmedlingen som var eller riskerade att bli långtidsarbetslösa. Aktiviteterna var inriktade på att deltagarna själva aktivt skulle ”undersöka sina möjligheter att skapa sin egen försörjning, att ha flera ben att stå på, /…/” (Projektplanen). Detta krävde att deltagarna i projektet hade en ”stark vilja, god disciplin och en bra dos av entreprenörskap.” (Projektplanen) Projektet lyckades väl i sin måluppfyllelse, sålunda gick 74 procent till arbete, fortsatte studera, eller startade eget företag. Resultatet kan jämföras med att målet var 60 procent, vilket sannolikt också blivit än högre om man inte hade behövt bredda målgruppen som en effekt av att det var svårt att rekrytera tillräckligt med deltagare utifrån de kriterier som hade ställts upp. En del av resultatet kan därför sannolikt förklaras av att det var en särskilt motiverad målgrupp som projektet arbetade med. Projektet Växa och verka i Dalarna har visat på att det finns en grupp arbetslösa, även bland dem som har gått arbetslösa länge, där det är möjligt att underlätta deras återinträde på arbetsmarknaden med gott resultat. Detta kan ske genom att de tränas och tillåts att vara aktiva och ta ett eget ansvar för sin situation, d.v.s. att de ges frihet att agera och inte bara tvingas att söka det ena arbetet efter det andra. Genom regelbundna kontakter mellan deltagare och coacher var det tämligen enkelt att upptäcka om någon deltagare försökte ”gå den lätta vägen”. Projektet visade även att gruppen arbetslösa är heterogen och att det krävs olika typer av åtgärder riktade mot olika grupper, d.v.s. beroende på individernas bakgrund och tidigare erfarenheter. Det visade sig relativt snart, eftersom det blev mer eller mindre omöjligt att rekrytera deltagare som svarade upp mot de kriterier som ställts upp.

Aaron Isaacs Minnen : en judisk kulturbild fran gustaviansk tid

utg.: Abraham Brody och Hugo Valentin