Sjuksköterskans evidensbaserade omvårdnadsåtgärder för livskvaliteten hos patienter med hjärtsvikt : En systematisk litteraturstudie

Syftet med detta arbete var att undersöka vilka omvårdnadsåtgärder och vilken form av undervisning som sjuksköterskor kan använda sig av för att bevara eller förbättra livskvaliteten hos patienter med hjärtsvikt. Arbetet genomfördes som en systematisk litteratur studie och analyserades med hjälp av kvalitetsgranskning av litteraturen. Vid artiklarnas kvalitetsgranskning framkom omvårdnadsåtgärder för patienter med hjärtsvikt, som sedan evidensgraderades. Av resultatet framgick att sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder hos patienter med hjärtsvikt som befanns vila på starkt vetenskapligt underlag var att undervisa patienter med hjärtsvikt, att uppmana till fysisk aktivitet och att främja socialt stöd. Resultatet i föreliggande studie visade att träning gav effekt och att fysisk aktivitet var av betydelse när det gällde att bibehålla och förbättra den hälsorelaterade livskvaliteten. Socialt stöd befanns vara en grundläggande faktor för den hälsorelaterade livskvaliteten, och bör anpassas efter den enskilde patientens behov och önskemål. Slutsatsen var att en av sjuksköterskans mest betydelsefulla omvårdnadsåtgärder var att stödja och undervisa patienter med hjärtsvikt och att hjälpa henne sätta upp individanpassade mål. Resultatet diskuterades utifrån Callista Roys omvårdnads teoretiska modell: Roy Adaptation Model (RAM).

Vuxna personers upplevelse av hälsorelaterad livskvalité efter en gastric bypass operation : –En litteraturöversikt

Bakgrund: Fetma och övervikt har blivit vanligare den senaste tiden och är idag ett stort hälsoproblem över hela världen. Många har svårt att gå ner i vikt på egen hand vilket har gjort att kirurgi har blivit allt vanligare de senaste åren. Gastric bypass är idag den vanligaste kirurgiska metoden för viktminskning och har visat goda resultat. Däremot kan den hälsorelaterade livskvalitén påverkas då operationen innebär en stor livsstilsförändring. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva vuxna personers upplevelse av hälsorelaterad livskvalité efter en gastric bypass operation. Metod: En litteraturöversikt med 11 kvantitativa och 3 kvalitativa vetenskapliga artiklar som ligger till grund för hur vuxna personer upplever sin hälsorelaterade livskvalité efter en gastric bypass operation. Resultat: Hälsorelaterad livskvalité (HRQOL) har visat en förbättring i samtliga studier efter en gastric bypass operation. HRQOL har haft sin topp efter 1 månad i samtliga skalor utifrån SF-36 frågeformulär. Slutsats: Den stora livsstilsförändringen som personer går igenom efter en gastric bypass operationen har visat förbättringar i HRQOL på både lång och kort sikt. Bidragande faktorer som kan påverka den förbättrade hälsorelaterade livskvalitén kan bland annat vara uppfyllda förväntningar av operationen och fysisk aktivitet.

Livskvalitet och fatigue vid Multipel Skleros : en systematisk litteraturstudie

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva hur livskvaliteten påverkas hos personer med Multipel Skleros (MS) och vad som kan göras för att öka livskvaliteten. I syftet ingick även att beskriva hur personer med MS upplever fatigue som är ett av huvudsymtomen av sjukdomen samt vad som kan göras för att lindra följderna av fatigue. Artiklarna har sökts i databaserna Elin@Dalarna och Cinahl, tillgängliga via Högskolan Dalarnas proxyserver och granskats med hjälp av en granskningsmall för att säkerställa att de var av en god kvalitet. Sökord som användes var: “multiple sclerosis”, “quality of life”, “nursing” och “fatigue”. Av de artiklar som användes i resultatet var 10 kvantitativa, fyra kvalitativa i en användes båda ansatserna. Resultatet visade att personer med MS generellt sett har en sämre livskvalitet än den övriga befolkningen. Mycket av patienternas livskraft går åt till att bara klara av det dagliga livet. Många personer med MS upplever en stor frustration relaterad till att vilja men inte kunna. Ofta har den försämrade livskvaliteten sin orsak i det sociala livet. Fatigue har ofta en stor påverkan på livet för personer med MS. Det finns en mängd varierande icke farmakologiska behandlingsmetoder som med fördel kan användas för att öka livskvaliteten och minska följderna av fatigue. Exempel på dessa är kylväst, träning och yoga.

Hälsa och livskvalitet hos personer diagnostiserade med lungcancer : En deskriptiv enkätstudie

Syfte: Syftet med studien var att undersöka skattningen av hälsa och livskvalitet utifrån kön, ålder och rökvanor hos personer med lungcancer. Vidare syftade studien till att undersöka om det fanns samband mellan specifika sjukdomssymptom och personens skattning av hälsa, livskvalitet och förekomsten av rökning eller tidigare rökning. Metod: Studien genomfördes som en deskriptiv studie. Deltagarna (n=68) var samtliga diagnostiserade med lungcancer och bosatta i Dalarna, Sverige. Resultat: Ökade besvär av vissa sjukdomssymptom, däribland svårigheter att ta en långpromenad samt trötthet, hade ett signifikant samband med en lägre skattad hälsa. Vid ökade besvär av vissa sjukdomssymptom, däribland nedstämdhet och sömnsvårigheter, sågs samband med en lägre skattning av livskvaliteten. Personer som var, eller tidigare hade varit rökare, hade i högre utsträckning besvär av vissa sjukdomssymptom som andfåddhet och svårigheter att göra ansträngande saker. Sammanfattning: Studien visade att det fanns signifikanta samband mellan vissa sjukdomssymptom och hur personen med lungcancer upplever sin hälsa och livskvalitet. Detta är viktigt att bejaka i omvårdnaden av personer som drabbats för att kunna främja hälsa och livskvalitet. Det fanns även signifikanta samband mellan vissa sjukdomssymptom och förekomsten av rökning eller tidigare rökning. Detta är en indikation på att hälso- och sjukvården bör fortsätta att arbeta tobakspreventivt för att motiverat att arbeta för att personer ska sluta röka.

Faktorer av betydelse för livskvalitet efter stroke ur ett patientperspektiv : en systematisk litteraturstudie

Stroke är en allvarlig sjukdom som betraktas som den främsta orsaken till funktionsnedsätt-ning i vuxen ålder och kräver flest vårddagar på sjukhus. Syftet med denna studie var att analysera vilka faktorer som har betydelse för en persons livskvalitet efter genomgången stroke samt möjligheter för hälso- och sjukvårdspersonal att underlätta för strokepatienten att återfå sin livskvalitet. Studien genomfördes som en sammanställning av litteraturen med induktiv ansats där författarna granskade fyra studier med kvalitativ design och nio studier med kvantitativ design. Utmaningarna efter stroke är många för den som insjuknat. Livskvalitet påverkas inte enbart av de fysiska funktionsnedsättningar som stroke medför utan även av psykiska och sociala faktorer som till exempel depression, ångest, brist på socialt umgänge och fritidsaktiviteter. Kunskap, motivation och stöd var avgörande faktorer under återhämtningen och påverkade patientens följsamhet till rehabiliteringen. Studiens resultat visade att KUNSKAP om sjuk-domen, rehabiliteringen och de resurser som fanns att tillgå under den krävande återhämtningsprocessen var en viktig faktor för att strokepatienter skulle uppleva meningsfullhet med tillvaron och på så sätt uppleva livskvalitet. Kunskap ökade i sin tur MOTIVATIONEN vilket bidrog till att patienter valde att fortsätta vilja och orka återfå förlorade funktioner. För att detta skulle vara möjligt måste personer som drabbats av stroke erhålla STÖD i form av hjälp från familj och vänner samt olika insatser från hälso- och sjukvården.

Patienters upplevelser av livskvalitet vid nydiagnostiserad typ 2 Diabetes Mellitus : En intervjustudie

Syfte: Att undersöka patienters upplevelser av livskvalitet vid nydiagnostiserad typ 2 Diabetes Mellitus. Metod: En empirisk studie med en kvalitativ ansats som innefattade tio deltagare med nydiagnostiserad typ 2 Diabetes Mellitus. Semistrukturerade intervjuer genomfördes utifrån en intervjuguide där insamlad data analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade i fyra huvudkategorier och tio subkategorier. Upplevelsen av att få ett diagnosbesked varierade mellan deltagarna, för vissa deltagarna var beskedet inte förvånande medan andra upplevde känslor av chock och förnekelse. Deltagarna upplevde positiva förändringar, exempelvis viktnedgång och förbättrad hälsa men även negativa förändringar, exempelvis att vara beroende av läkemedel. Vissa upplevde ingen förändring alls. Typ 2 Diabetes Mellitus påverkade inte deltagarnas fysiska eller psykiska hälsa i de flesta fall. Deltagarna ansåg det som viktig att få stöd från både omgivningen och hälso- och sjukvården. Konklusion: Känslorna över ett diagnosbesked kunde variera men upplevelsen av livskvalitet påverkades inte av Typ 2 Diabetes Mellitus i de flesta fall i studien. Patientens inställning till att leva med Typ 2 Diabetes Mellitus inverkade på förmågan till att utföra egenvård, och distriktsköterskans stöd och engagemang ansågs vara betydelsefullt i sjukdomsprocessen.

Datorstödda studier i hälso- och socialvård : MuPSiNet-projektet

The aim of the study was to explore why the MuPSiNet project - a computer and network supported learning environment for the field of health care and social work - did not develop as expected. To grasp the problem some hypotheses were formulated. The hypotheses regarded the teachers' skills in and attitudes towards computing and their attitudes towards constructivist study methods. An online survey containing 48 items was performed. The survey targeted all the teachers within the field of health care and social work in the country, and it produced 461 responses that were analysed against the hypotheses. The reliability of the variables was tested using the Cronbach alpha coefficient and t-tests. Poor basic computing skills among the teachers combined with a vulnerable technical solution, and inadequate project management combined with lack of administrative models for transforming economic resources into manpower were the factors that turned out to play a decisive role in the project. Other important findings were that the teachers had rather poor skills and knowledge in computing, computer safety and computer supported instruction, and that these skills were significantly poorer among female teachers who were in majority in the sample. The fraction of teachers who were familiar with software for electronic patient records (EPR) was low. The attitudes towards constructivist teaching methods were positive, and further education seemed to utterly increase the teachers' readiness to use alternative teaching methods. The most important conclusions were the following: In order to integrate EPR software as a natural tool in teaching planning and documenting health care, it is crucial that the teachers have sufficient basic skills in computing and that more teachers have personal experience of using EPR software. In order for computer supported teaching to become accepted it is necessary to arrange with extensive further education for the teachers presently working, and for that further education to succeed it should be backed up locally among other things by sufficient support in matters concerning computer supported teaching. The attitudes towards computing showed significant gender differences. Based on the findings it is suggested that basic skills in computing should also include an awareness of data safety in relation to work in different kinds of computer networks, and that projects of this kind should be built up around a proper project organisation with sufficient resources. Suggestions concerning curricular development and further education are also presented. Conclusions concerning the research method were that reminders have a better effect, and that respondents tend to answer open-ended questions more verbosely in electronically distributed online surveys compared to traditional surveys. A method of utilising randomized passwords to guarantee respondent anonymity while maintaining sample control is presented. Keywords: computer-assisted learning, computer-assisted instruction, health care, social work, vocational education, computerized patient record, online survey

"Det är mycket man inte vill minnas" : Upplevelse av kognitiv rehabilitering och livskvalitet samt innebörd av livskvalitet vid stroke

Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva upplevelse och innebörd av begreppen kognitiv rehabilitering och livskvalitet för personer som hade haft stroke. Studien genomfördes med hjälp av personliga intervjuer. Fem personer ingick i studien, tre män och två kvinnor, alla födda på 30-talet utom en man som föddes på 20-talet. Samtliga var gifta. Personerna rekryterades till studien via en sjuksköterska som hade kännedom om lämpliga personer som blivit utskrivna en kort tid före studiens början. Informanterna intervjuades med hjälp av en intervjuguide med utgångspunkt från två frågeområden som berörde upplevelse av kognitiv rehabilitering och upplevelse och innebörd av livskvalitet efter stroke. Analysen gjordes med hjälp av innehållsanalys. Analysen av de fem intervjuerna gav sex teman; Upplevelse av att inte någon kognitiv rehabilitering har utförts, Upplevelse av att informanten själv förväntades träna upp sina kognitiva funktioner, Strävan efter att leva som vanligt, Förändrad livskvalité, Förändrad livssyn, Betydelsen av det sociala stödet. Det framkom att ingen av informanterna upplevde att det hade genomförts någon kognitiv rehabilitering. Alla upplevde sig däremot ha fått en fullständig fysisk rehabilitering på avdelningen. Informanterna hade som mål med sin rehabilitering att klara av de vardagliga funktionerna i hemmet såsom innan stroken. En av deltagarna upplevde att det förväntades att självständigt träna upp sina kognitiva funktioner. Livskvaliteten idag var att kunna fortsätta leva som förut, vilket förhindrades av vissa inskränkningar motoriskt och kognitivt. Alla värdesatte livet högre idag och accepterade sin situation som den var. Vänskapen med andra var också en viktig del i livskvaliteten.

Urininkontinens hos kvinnor : Livskvalitet och hjälpsökande

Syftet med denna studie var att undersöka hur kvinnors livskvalitet påverkas vid urininkontinens, om åldern påverkar livskvaliteten samt om kvinnorna sökt hjälp för sina symtom. Metoden var en systematisk litteraturstudie, där vetenskapliga artiklar söktes i flera databaser. Sökordet ”urinary incontinence” ingick i alla sökningar i olika kombinationer med andra sökord. Endast kvantitativa artiklar hittades vid sökningen. Efter att de granskats enligt den mall som författaren sammanställt bedömdes artiklarna vara av god kvalitet. Femton artiklar ingick i resultatredovisningen. Det övergripande resultatet som denna studie kom fram till är att livskvaliteten hos kvinnor påverkas vid urininkontinens. Graden av urininkontinens påverkar upplevelsen av inkontinensen, ju större besvär, desto större negativ påverkan på livskvaliteten beskrevs hos de drabbade. Ju äldre man blir, desto större negativ påverkan på livskvaliteten påvisades. Som mest var det knappt hälften av de kvinnor som deltog i studien som sökt hjälp för sina symtom, det varierade från sex till 42 %. Genom att söka hjälp skulle möjligheten att förbättra livskvaliteten öka för dessa kvinnor.

Kan egenvårdsutbildning ge kunskaper som leder till ökad livskvalitet och att fler patienter slutar röka? : En jämförelse av två olika omhändertagandenav KOL patienter i primärvården.En kvasiexperimentell studie

Syftet med studien var att jämföra livskvalitet, kunskap om KOL och antal patienter som inlett ett rökstopp där en grupp erhöll standard vård och en annan grupp förutom standard vård även fick ett strukturerat omhändertagande på en distriktssköterskeledd KOL- mottagning med undervisning i egenvård.Studien genomfördes med kvasiexperimentell design. Urvalet var 52 patienter från primärvården med diagnosen KOL. Patienterna matchades utifrån kön, sjukdomens svårighetsgrad och slumpades sen till två grupper, en interventionsgrupp och en jämförandegrupp. Jämförandegruppen erhöll standardvård medan interventionsgruppen utöver standardvård erhöll två utbildningsbesök i egenvård hos astma KOL-sjuksköterskan på en vårdcentral i mellansverige.Som datainsamlingsmetod har två enkäter använts. En enkät som innehöll frågor om kön, ålder, civilstånd, utbildning, upplevd kunskap om KOL och rökstatus samt en enkät som hade till syfte att ge information om hur andningsbesvären påverkar patientens livskvalitet. Båda grupperna har svarat på enkäterna vid två tillfällen, vid det första besöket och vid det sista besöket efter tre månader. Interventionsgruppen har däremellan fått två utbildningsbesök.Resultaten visade statistiskt säkerställda skillnader mellan grupperna gällande livskvalitet, rökstopp och kunskaper om KOL. Interventionsgruppen hade fått minskade andningsbesvär, hade ökat sin fysiska aktivitet och fått en bättre psykosocial hälsa. Medan jämförande gruppen hade försämrats något i alla dessa avseenden. I interventionsgruppen hade sex av sexton rökande patienter slutat att röka, medan ingen hade slutat av de fjorton rökande patienterna i jämförandegruppen. Patienterna i interventions- gruppen hade också väsentligen större kunskaper om sin sjukdom jämfört med patienterna i jämförandegruppen.

Restless legs syndrome - en beskrivning av dess inverkan på individens sömn, livskvalitet samt olika behandlingsformer : En systematisk litteraturstudie

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva hur restless legs inverkar på individens sömn och livskvalitet. Syftet var även att granska vilka olika former av behandlingar som finns att tillgå vid restless legs. För att finna information om detta ämne har endast vetenskapliga artiklar använts. Datainsamlingen har skett via databaser, internet samt Högskolans bibliotek, och artiklar från år 1995 och framåt har valts ut. Inklusionskriterier för denna studie var att de valda artiklarna skulle vara internationella vetenskapliga artiklar i fulltext. De funna artiklarna granskades med avseende på vetenskaplig kvalitet och poängsattes utifrån för ändamålet avsedda granskningsmallar. Denna bedömning resulterade i 21 artiklar. Resultatet visade att restless legs patienter upplever sömnbristen som det största problemet. För flertalet individer som drabbas av restless legs försämrades livskvaliteten och patienterna drabbades vanligtvis av psykologiska och fysiologiska besvär. Det vanligaste sättet att behandla restless legs var att använda dopaminerga läkemedel samt bensodiazepiner, antiepileptika och opioider. Andra former av behandlingar var järn, homeopatiska läkemedel, hypnos samt fysisk aktivitet. Det förekom även att restless legs patienter på eget initiativ använde hasch eftersom det ansågs lindra symtomen.

Livskvalitet hos cancerpatienter inom palliativ vård : Mätmetoder och patienters upplevelser : En litteraturstudie

I den sista tiden i en människas liv var det viktigt att livskvaliteten var hög, samtidigt var livskvalitet någonting som var högst subjektivt och ibland svårt att mäta. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka metoder som användes för att värdera cancerpatientens livskvalitet, samt patientens egen upplevelse av livskvalitet i det palliativa skedet, då endast en begränsad tid av livet återstod. Underlag till litteraturstudien framkom genom artikelsökning via databaserna Blackwell Synergy, Elin samt EBSCO Host. Vid sökningen användes enkla sökord eller sökord i kombination. Sökningen begränsades till svensk och engelsk litteratur. Totalt valdes 40 artiklar ut. Vid efterföljande granskning ansågs 15 artiklar av sådan kvalitet att de inkluderades i resultatet. Resultatet visade att mätningar av palliativa cancerpatienters livskvalitet genomfördes med hjälp av specifika frågeformulär utifrån cancertyp eller med hjälp av intervjuer. Frågeformulären var bra att använda när en snabb, övergripande bild av patientens livskvalitet efterfrågades. I många fall användes också/eller djupintervjuer av patienterna vilket gav en mer detaljerad bild av vad livskvalitet var för patienterna. Vad gällde palliativa cancerpatienters upplevelser av livskvalitet visade det sig att cancerrelaterad smärta med sjukdomsspecifika symtom liksom oro för ekonomi och social isolering påverkade livskvaliteten negativt.

Beröringens betydelse i vården : en systematisk litteraturstudie

Den fysiska beröringen är en förutsättning för att vård överhuvudtaget skall kunna utföras. Varje dag sker inom hälso- och sjukvården ett oräkneligt antal beröringar i skiftande situationer. Beröringen finns där som en självklar del i den dagliga vården men kan också användas i olika fysiska behandlingsmetoder. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilken betydelse beröring hade i omvårdnaden för patienten. Vetenskapliga artiklar och litteratur i ämnet användes och var publicerade efter 1995. Fysisk beröring i omvårdnaden visade sig ha flera olika betydelser som gick att dela in i begreppen: symtomlindring och återhämtning, komfort, kommunikation, obehag samt samspel. Den fysiska beröringen gav både fysiska och psykiska förbättrade tillstånd. En del patienter minskade sin läkemedelsanvändning efter behandlingar med olika fysiska beröringsformer. Detta kunde vara en väg till ökad livskvalitet för människor, framförallt när det handlade om smärta, oro, och depression. Positiva känslor som trygghet, välbefinnande och komfort upplevdes av en del patienter i beröringsögonblicket och ibland som en följd av själva beröringen. Beröring visade sig vara ett sätt att kommunicera med patienter, framförallt var det viktigt när det verbala språket sviktade eller saknades. Även om många positiva betydelser för patienterna framkom i studierna fanns det också negativa upplevelser. Beröring av stressad och hårdhänt personal, smärta och att inte känna sig delaktig i skeendet var exempel på obehagliga upplevelser. I flera studier framkom att samspelet mellan patienter och vårdare kunde förbättras med stöd av den fysiska beröringen.

Livskvalitet i familjer med barn och ungdomar med astma : en systematisk litteraturstudie

Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilken livskvalitet barn och ungdomar med astma och deras föräldrar hade. Till resultatet användes tretton vetenskapliga artiklar publicerade tidigast år 2000. Databaserna Elin, Blackwell Synergy och Ebsco Host användes vid artikelsökningen och en manuell sökning gjordes via www.asthma.se. Sökorden asthma, child, parents, quality of life, experience och coping användes i olika kombinationer. Artikelurvalet gjordes för att passa litteraturstudiens syfte och frågeställningar och det vetenskapliga värdet i artiklarna skattades med hjälp av modifierade granskningsmallar. Resultatet visade att barn och ungdomar med astma hade relativt högt skattad livskvalitet och hade lärt sig att hitta strategier för att hantera sin sjukdom och därmed kunna leva ett så normalt liv som möjligt. Många av barnen och ungdomar testade gränser för hur mycket kroppen tålde genom påfrestande fysiska aktiviteter. För de ungdomarna som hade lågt skattad livskvalitet kunde orsakerna härledas till dålig kontrollerade astmasymtom eller då omgivningen påverkade barnet negativt. Flickor hade lägre livskvalitet än pojkar i studierna. Föräldrarna till barn och ungdomar med astma var generellt mer påverkade av barnets sjukdom än barnen själva. De fanns vissa skillnader mellan föräldrarna, mödrarna var mer bekymrade och oroade medan fäderna hade ett mer avslappnat förhållande till barnet och sjukdomen.

Total abdominal hysterektomi och sexualitet

SammanfattningSyftet med föreliggande systematiska litteraturstudie var att undersöka om ingreppet total abdominal hysterektomi (TAH) påverkade kvinnors sexualitet. Ett andra syfte var att granska huruvida kvinnors psykiska välmående förändrades efter operationen. För att klarlägga problemen insamlades artiklar via databaserna Blackwell Synergy, CINAHL, Elin och Pubmed. Sammanlagt 18 artiklar bedömdes med granskningsmodeller utarbetade efter bedömningsmallar av Forsberg och Wengström (2003) för artiklar med kvantitativ respektive kvalitativ ansats. Inalles 13 artiklar bedömdes såsom godkända (G) och 5 artiklar såsom väl godkända (VG). Av 18 studier rapporterades i 10 artiklar förbättrad sexualitet. Det betyder upplevelsen av bättre orgasm, ökad sexuell tillfredställelse eller lust. Beträffande psykiska symptom rapporterades ökat välbefinnande och bättre livskvalitet i 3 artiklar samt minskad ångest och depression i 5 av artiklarna. Resultaten diskuterades i termer av vikten av informerat samtycke i samråd med hälso- och sjukvårdspersonal vid fattandet av beslutet att avstå från livmodern.