Attribution i moral och etik : hur tillskriver människor orsaker till beteenden?

Rapporten handlar om hur människor attribuerar, det vill säga tillskriver, orsaker till beteenden i moralbaserade situationer och om det finns skillnad i hur män och kvinnor attribuerar beteenden. För att undersöka hur människor attribuerar har man i denna undersökning låtit män och kvinnor göra bedömningar om varför man själv eller ”någon av samma ålder och kön” gör som de gör i specifika situationer. Detta gjordes i en enkät innehållande två situationer med vardera fyra orsaker som rangordnas efter hur troliga de är som anledning till vad som hände i situationen. Enligt resultaten finns det en signifikant skillnad i hur människor attribuerar beteenden men det beror på vilken situation de befinner sig i. Resultaten påvisar inte någon signifikant skillnad i hur män och kvinnor attribuerar sitt och andras beteenden.

Värdefull litteratur : Fyra gymnasielärare om samhällsuppdragets etik i förhållande till litteraturen i klassrummet

The ethical aspects of the Swedish Curriculum for the non-compulsory school system, Lpf94, will form the basis of the research in this essay. The ethical aspects constitute fundamental values and goals as well as common tasks that must be carried out by every teacher. Since the school debate focuses a lot on this perspective, which is often mentioned together with the words problematic and contradictory, it will consequently also be the focus of this essay. Here these features are treated in relation to literature in all its forms used by teachers in class, which also represents a part of the school debate. Together ethics and literature form a perspective that lacks research. The goal is to investigate the ethical awareness of teachers in relation to the literature, and find out which ethical decisions are made by teachers and in what ways the ethical aspects of the curriculum is fulfilled. A qualitative method has been used in order to gain results: four upper secondary school teachers/senior high school teachers have been interviewed. The results are presented in interview transcripts which have been analyzed and interpreted in the light of recent studies and research and pedagogical-didactical literature. Accordingly I have been able to draw the conclusions that the ethical features in teaching is not explicit and that there seldom seems to be any conscious ethical reflections in relation to the literature. The ethical aspects are rather invisible and unconscious. However, it is clear that the interviews raise the awareness of the ethical perspective and thus emphasize the growing and developing function of the dialogue. Finally the results have been interpreted from the point of view of the ethical tasks of the teacher in order to make the ethics visible.I detta examensarbete ligger fokus på de etiska aspekterna av samhällsuppdraget i förhållande till den litteratur som lärare använder sig av i klassrumsundervisningen. Eftersom en stor del av skoldebatten handlar om samhällsuppdraget och dess värdegrund utgör också detta perspektiv utgångspunkten för denna undersökning. Målet är att undersöka vilka etiska avvägningar lärare gör i valet av litteratur och på vilket sätt samhällsuppdragets etik blir synlig i lärares arbete. Därmed framkommer också till viss del i vilken omfattning värdegrundsarbetet sker. Genom en kvalitativ undersökningsmetod i form av samtal har fyra gymnasielärare intervjuats. Erhållna resultat har presenterats i form av intervjutranskript som analyserats och tolkats med hjälp av aktuell forskning och pedagogisk-didaktisk litteratur. De slutsatser som kan dras utifrån resultaten är att etiken i lärarnas arbete inte är explicit och att det oftast inte finns en medveten etisk reflektion utifrån litteraturen. Etiken är snarare osynlig och tämligen omedveten. Dock medvetandegörs den under samtalen vilket framhåller dialogens betydelse för utveckling. Vidare framkommer att etiken aldrig är ett mål i sig, utan fungerar mer som medel för att nå andra mål i klassrummet. Slutligen, för att synliggöra etiken, har resultaten tolkats utifrån de etiska krav i samhällsuppdraget som ställs på lärare.

Men vad då mångfald? : Mångfald, etik och värdegrund i skönlitteratur för åk 7

Barn och ungdomar har idag tillgång till en mängd olika texter, vid sidan av skönlitteratur och faktatexter finns också texter via olika bildmedier. Uppsatsen kartlägger mångfald, etik och värdegrund i skönlitteratur för åk 7 genom en analys av litteraturen. Skönlitteraturen begränsades till fyra böcker som läses inom parnerområdet. Litteraturen berör historia, medmänsklighet, ätstörningar och främlingsfientlighet. Syftet har varit att kartlägga mångfald, etik och värdegrund i skönlitteratur för åk 7 och hur väl litteraturen möter värdegrunden i läroplanen. Metoden har bestått av närläsning av skönlitteraturen utifrån läroplanens värdegrund. Genom analysen har det framkommit att skönlitteraturen inte behöver visa en god bild av samhälle och värdegrund, men att läraren behöver diskutera litteraturen för att väcka elevers förmåga till egna ställningstaganden. Detta knyter an till Skolverkets rekommendationer och vad vissa forskare inom området rekommenderar. För att få en förståelse för ämnet har jag tagit del av material från Caroline Liberg, Kerstin Munck, Gunilla Molloy, Bengt Brodow och Kristina Rininsland, Mary Ingemansson, Annika Löthagen och Jessica Staaf. Jag har även tagit del av de diskussionsfrågor som legat till grund för litteratursamtalen inom partnerområdet. Den mångfaldsgestaltning som finns inom litteraturen var inte homogen och utgör också underlag för diskussion. Det framkom även att litteraturen inbjuder till etiska ställningstaganden och diskussion kring värdegrunden.

Utmaningen från andra berättelser : En studie om moraliskt omdöme, utvidgat tänkande och kritiskt reflekterande berättelser i dialogbaserad feministisk etik

The present study has a threefold aim: First, the theoretical aim is to give a contribution to refinement of the theory of dialogue based feminist ethics, concerning the understanding of judgment and narration within such an ethics.  The study also has an empirical aim, defined as to clarify what kind of knowledge, relevant to the moral judgment of an engaged outsider actor, can be received from dialogical interpretation and analysis of a limited selection of critically reflecting life stories. Third, a methodological aim is defined as to develop an approach to interpretation and analysis of reflecting life stories, which renders the storyteller visible as a reflecting moral subject, and makes the story accessible as a source of knowledge for the moral judgment of an engaged outsider actor. The thesis combines philosophical reflection and argumentation, with a narrative-hermeneutic method for interpretation of life stories, relating the two to each other in a hermeneutic process.  The theoretical reflection draws on Seyla Benhabibs theory of communicative ethics. A dialogue based model for moral justification and a likewise dialogue based model for political legitimacy are at the heart of this universalistic theory, although in combination with a conception of a narratively and hermeneutically constituted context sensitive moral judgment, based on Hannah Arendt’s concept “enlarged thought”. In the reflection, this model is related to other feminist theorizing within the tradition of dialogue based feminist ethics, as found in the works of Iris M. Young, Georgia Warnke and Shari Stone-Mediatore. The empirical study draws on three critically reflecting life stories from Israeli-Palestinian women activists for a just peace. The methodology for interpretation and analysis that is worked out combines dialogical interpretation as presented in Arthur W. Frank’s socio-narratology with a method for structural analysis derived from Shari Stone-Mediatores theory of storytelling as an expression of political resistance struggle. The results show that some stories drawing on marginalized experiences have a potential­ to stimulate further public debate through their capacity to enable a stereoscopic seeing, elucidating a tension between ideologically structured discourse and non-linguistic experience; implying that narrative-hermeneutic competence should be considered crucial for public debate.  

Kärlekens glädje? : En studie om relationen mellan teologiska ideal och pastorala problem vid formandet av praktisk katolsk etik i Amoris Laetitia

Det är förmodligen många som föreställer sig att religiöst motiverad etik är någonting statiskt och orörligt. Så är det kanske särskilt med katolsk etik. De flesta föreställer sig att katolsk etik formas ovanifrån, av påven och biskopskollegiet och att kyrkans medlemmar sedan måste rätta sig efter detta utan tillstymmelse till inflytande. Är det så? I denna uppsats undersöks relationen mellan de religiösa idealen och de pastorala problemen i syfte att se hur teori och praxis samverkar i formerandet av den katolska etiken. Den teoretiska utgångspunkten för arbetet är de fyra modeller för hur teori och praxis påverkar varandra som Niclas Lindström lyfter fram. Det material som undersöks är den katolska kyrkans nyligen utgivna post-synodala exhortation Amoris Laetitia, som översatt till svenska kan kallas ”Kärlekens glädje”. Genom att undersöka vilka ideal, problem och åtgärder som nämns i exhortationen och genom att jämföra undersökningen med tidigare forskning om doktrinär utveckling inom den katolska kyrkan mynnar arbetet ut i en slutsats: Katolsk etik utvecklas och förtydligas långsamt genom att biskoparna fastställer läror utifrån teologiska ideal, i frågor som de vanliga medlemmarna sätter på agendan utifrån pastorala problem. Slutligen presenteras förslag på hur lärare i religionskunskap kan använda sig av uppsatsen i sitt arbete på ett sätt som uppfyller Skolverkets mål.

A Literary Turn : Rethinking the Roles of Generalization and Theory in Anglo-American Moral Philosophy

This work investigates the role of narrative literature in late-20th century and contemporary Anglo-American moral philosophy. It aims to show the trend of reading narrative literature for purposes of moral philosophy from the 1970 s and early 80 s to the present day as a part of a larger movement in Anglo-American moral philosophy, and to present a view of its significance for moral philosophy overall. Chapter 1 provides some preliminaries concerning the view of narrative literature which my discussion builds on. In chapter 2 I give an outline of how narrative literature is considered in contemporary Anglo-American moral philosophy, and connect this use to the broad trend of neo-Aristotelian ethics in this context. In chapter 3 I connect the use of literature to the idea of the non-generalizability of moral perception and judgment, which is central to the neo-Aristotelian trend, as well as to a range of moral particularisms and anti-theoretical positions of late 20th century and contemporary ethics. The joint task of chapters 2 and 3 is to situate the trend of reading narrative literature for the purposes of moral philosophy in the present context of moral philosophy. In the following two chapters, 4 and 5, I move on from the particularizing power of narrative literature, which is emphasized by neo-Aristotelians and particularists alike, to a broader under-standing of the intellectual potential of narrative literature. In chapter 4 I argue that narrative literature has its own forms of generalization which are enriching for our understanding of the workings of ethical generalizations in philosophy. In chapter 5 I discuss Iris Murdoch s and Martha Nussbaum s respective ways of combining ethical generality and particularity in a philosophical framework where both systematic moral theory and narrative literature are taken seriously. In chapter 6 I analyse the controversy between contemporary anti-theoretical conceptions of ethics and Nussbaum s refutation of these. I present my suggestion for how the significance of the ethics/literature discussion for moral philosophy can be understood if one wants to overcome the limitations of both Nussbaum s theory-centred, equilibrium-seeking perspective, and the anti-theorists repudiation of theory. I call my position the inclusive approach .

Förutsättningarna för psykiatrisk vård oberoende av patientens vilja och patientens rättsskydd vid fattandet av vårdbeslutet

I arbetet analyseras de i mentalvårdslagen (1990/1116) stadgade förutsättningarna för psykiatrisk sjukhusvård oberoende av patientens vilja gällande myndiga patienter för vilka inte har utsetts en intressebevakare före fattandet av vårdbeslutet, samt bakgrunden till och en del av de svårigheter som förknippas med denna form av vård och härtill anknutet beslutsfattande. Problemen tillspetsas framförallt i situationer av intressekonflikt mellan patientens intressen respektive samhällets intressen. Utgångspunkten ligger främst i finländsk mentalvårdslagstiftning och rättspraxis, men för att på ett ändamålsenligt sätt kunna redogöra för bakgrunden till och förutsättningarna för dylikt förvaltningsrättsligt beslutsfattande görs även relevanta kopplingar till medicinska (psykiatriska) yrkesetiska riktlinjer och mentalvårdslagstiftning inom övriga Norden. Analysen omfattar även den Europeiska människorättsdomstolens praxis i fall som gäller frihetsberövande på basis av psykiatrisk vård, närmare bestämt artikel 5 (1)(e) i den europeiska människorättskonventionen. Patientens självbestämmanderätt, frihet och integritet är utgångspunkterna för alla slags vårdförhållanden. Dessa inbegriper bl.a. frivillighet och informerat samtycke då en person söker vård. Möjligheten att förordna en person till psykiatrisk vård oberoende av dennes vilja är ett lagstadgat undantag till dessa principer. Beslutsfattandet är bundet till strikta lagstadgade förutsättningar, vilkas bedömning kräver juridisk, men framförallt medicinsk kunskap, vilket också skapar gränser och utmaningar för de yrkespersoner som arbetar med dylika ärenden. Kombinationen av psykiatri, etik och juridik är nödvändig, men inte alltid enkel att göra, vilket märks inte minst på terminologin som tillämpas i mentalvårdslagstiftningen. I arbetet analyseras en del av den terminologi som tillämpas inom finsk och övrig nordisk mentalvårdslagstiftning. Syftet är att visa att definitionerna, tolkningarna, terminologin och synsättet på psykisk ohälsa som tillämpas inom den finländska mentalvårdslagstiftningen jämförelsevis kanske inte är de mest lämpliga eller tidsenliga. En annan svår uppgift, som framförallt lagstiftaren ställ(t)s inför, är utformningen av mentalvårdslagstiftning som är tillräckligt flexibel för att tillåta beaktande av särdragen i varje enskilt ärende, men som samtidigt är strikt nog för att förhindra godtycke och missbruk. En person som lider av allvarlig psykisk ohälsa befinner sig oftast i en ytterst utsatt position, och är ofta begränsat eller inte alls kapabel att göra en korrekt bedömning av sig själv och sin situation. Således sker den starka betoningen av patientens självbestämmanderätt på både gott och ont. Det är kanske inte alltid i en psykiatrisk patients bästa att få bestämma själv, vilket också är en av frågorna som omfattas av analysen i arbetet. Eftersom det psykiatriska vårdbeslutet till karaktären är ett (skriftligt) förvaltningsbeslut, skiljer det sig samtidigt från övrigt beslutsfattande inom vårdsektorn, vilket till största delen utgör faktisk förvaltningsverksamhet. För patienten innebär vårdbeslutet också ett administrativt frihetsberövande. Ingreppet i patientens grundläggande fri- och rättigheter är särskilt stort och upplevs ofta som mycket kränkande, och därför ställs särskilt strikta krav på iakttagande av det lagstadgade beslutsförfarandet och vårdförutsättningarna samt tillgodoseendet av patientens rättsskydd. Den offentliga hälso- och sjukvården är verksamhet som är underställd den offentliga förvaltningen, vilket innebär att de allmänna förvaltningsrättsliga rättsskyddsgarantierna är tillämpliga. I och med vårdbeslutets karaktär av förvaltningsbeslut, kan ändring i beslutet sökas genom besvär hos förvaltningsdomstolen. Dessa är också några av de frågor som behandlas i arbetet.

Beskattningsrätt och skattskyldighet för kyrkan i Finland

Inom rättsvetenskap saknas grundforskning om kyrkoskatt. Det kan ha många orsaker. En renodlad skatterättslig forskning utan exkurser till andra vetenskaper är minst sagt otänkbar. Forskning inom ett gränsområde mellan teologi och rättsvetenskap måste inkludera drag av sociologi, politologi och ekonomi. Etik från teologi och moral genom lag kan vara självklart. Förankrad i liberal rättsfilosofi kan också beskattningen förstås på ett annat sätt om en förankring i ett historiskt perspektiv tas med. Den evangelisk-lutherska kyrkan och den ortodoxa kyrkan har skatterätt i Finland. Hur har det kommit sig och vilken rätt har andra trossamfund? Detta försöker vi här belysa genom skilda infallsvinklar. Laglig reglering av offentligrättsliga samfunds skatteintag, med kyrkans uppgifter med tydligt mindre lagbundenhet som utgiftsfält, ger de sociala aspekterna och barmhärtighet stort inflytande. En tidvis sekulär stat och de nationella bindningarna med historisk förankring ger ett konglomerat av skilda lösningsmodeller. Genom olika förankringar i skilda kulturer och språk kan en nationell kutym uppstå som skiljer sig mycket från andra. Dessutom kan speciella juridiska egenheter upptäckas. Vilken nationell modell man i en demokrati väljer, styrs av de politiskt stadfästa lagarna. Oberoende av kyrkans nationella ställning, ökar en större liberalism och fördragsamhet i en demokrati behovet av anpassning och nationell acceptans av andra religioner, vilket kan leda till ett behov av nya finansieringsmodeller för trossamfund.

Desarrollo de una solución CAD/CAM para la fabricación automatizada de brocas.

[ES]Este proyecto se basa en la idea de llevar a cabo un código CAM de un diseño anterior (CAD). El modelo CAD consiste en una broca, que está diseñado específicamente para perforar materiales apilados, como el titanio y fibra de carbono que son ampliamente utilizados por la industria de la aviación en la actualidad. Para lograr este objetivo se sería necesario contar con los recursos adecuados, licencias de software, soporte de fábrica y por supuesto el conocimiento de la materia. Este texto tiene como objetivo la ceración del código CAM, así como demostrar la rentabilidad de este método de mecanizado alternativo.

Salmonella enterica-ren andui monofasikoen karakterizazio molekularra eta epidemiologikoa

219 p.

Skolmisslyckande - en fråga om vårt samhälles syn på människors värde? : Normer och värderingar i svensk skolmiljö

Denna didaktiskt inriktade C-uppsats i etik tar upp elevers skolmisslyckande satt i förhållande till skolans styrdokument, lärares yrkesetik samt vårt samhälles syn på människors värde. Syftet med uppsatsen är att utifrån Iris Marion Youngs teori kring förtryck samt Harald Ofstads teori kring styrka och svaghet, ur ett etiskt/moraliskt perspektiv, söka efter svar på följande frågeställningar: Kan elever i svensk skola anses vara förtryckta enligt Youngs teori om förtryck? Kan man inom svensk skola finna tendenser till ett sådant förakt för svaghet som Ofstad diskuterar? Vilka bakomliggande strukturella förklaringar kan man utifrån dessa teorier finna till varför vissa lärare i svensk skola medvetet eller omedvetet orsakar vissa elevers känsla av att vara kränkta, misslyckade och osynliggjorda såsom uppsatsens källmaterial påvisar? Metoden består av en etisk analys av kvalitativt empiriskt källmaterial. Källmaterialet, som bygger på delar av en doktorsavhandling i filosofi författad av Carina Henriksson, analyseras med hjälp av analysverktyg skapade utifrån Youngs teori kring förtryck samt Ofstads teori kring styrka och svaghet. Slutsatsen man kan dra utifrån analyserna visar att vissa elever i svensk skola kan anses vara förtryckta samt att man inom svensk skola kan finna tendenser till förakt för svaghet. Analyserna visar även att de bakomliggande strukturella förklaringar man kan finna till detta förtryck samt förakt för svaghet handlar om traditioner som genom historiens gång blivit allmänt vedertagna och därmed normativa, trots att de motsäger de etiska principer vårt samhälle sägs bygga på, principer man kan finna i bland annat skolans värdegrund samt lärares yrkesetiska principer.

Öppna arenor och slutna rum : några kommunikationskonsulter i Dalarna ser på opinionsbildning

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur lokala kommunikationskonsulter i Falun/Borlänge-regionen ser på opinionsbildning via professionella konsulter. De centrala begrepp som avhandlas är PR, opinionsbildning och lobbying.Den teoretiska ram som omger undersökningen består av de teoribyggen som skapats av Jürgen Habermas, James E. Grunig och Larsåke Larsson. Habermas ställer sig tveksam till den demokratiska nyttan av professionell opinionsbildning, Grunig är mer positiv och Larsson ser både för- och nackdelar med PR-verksamheten. Larssons undersökning av opinionskonsulter från 2005 refereras också.Undersökningen bygger på intervjuer med ett antal kommunikationskonsulter verksamma i Falun och Borlänge. Den lokala marknaden för opinionsbildande uppdrag diskuteras, men också huruvida politiska uppdrag förser byråerna med politisk färg. Huruvida medarbetarnas engagemang är viktigt och hur hög statusen på opinionsbildande uppdrag är ventileras, samt vilka arbetsmetoder som används. Intervjuerna behandlar också förekomsten av lobbying på lokal nivå. Till slut redogör de intervjuade för sin syn på hur opinionsbildning, PR och lobbying via konsulter påverkar demokratin.Under slutsatser diskuteras resultatet i relation till den teoretiska ramen. Att PR- och reklambranscherna alltmer växer samman och att opinionsbildning är ett vanligt inslag i många projekt är ett faktum som också skymtat fram i den teoretiska ramen. Men reklam- och PR-metoder integreras också i politiken, på gott och ont. Följaktligen växer den gråzon som finns mellan de olika typerna av kommunikation och mellan opinionsbildande och icke-opinionsbildande uppdrag. Det försvårar gränsdragning och tydlighet, men skapar nya kreativa möjligheter.Att den ökade användningen av kommunikationskonsulter kanske kan bidra till en orättvis fördel för resursstarka organisationer diskuteras. Ny teknik, t.ex. Internet, kan dock eventuellt vara den motvikt som gör det möjligt även för resurssvaga grupper att höras i det offentliga samtalet. Kommunikation som maktfaktor tas även upp utifrån termer som lobbying och medias dagordningsfunktion.Några aspekter av den outnyttjade potential som PR har ventileras också. PR som metod är en outnyttjad resurs på det lokala planet, något som kan bero både på okunskap hos de lokala kunderna och ett traditionellt arbetssätt hos byråerna. Utifrån intervjusvaren framkommer att både byråerna, deras kunder och media på landsorten skulle gynnas av ett större samarbete.Resultaten av intervjuerna stöder mycket i den teoretiska ramen, medan somligt förkastas. Som sammanfattning kan sägas att opinionsbildning via konsulter kan användas för både gott och ont. Vilket som blir resultatet handlar som oftast om etik, ansvar, öppenhet och professionalitet.ABSTRACTThe primary target for this report is to find out how communication consultants in the region of Falun and Borlänge views the practice of establishing public opinions by using professional public relations consultants. The concepts in focus are PR, the moulding of public opinion and lobbying.The theoretical framework surrounding this report is the writings by Jürgen Habermas, James E. Grunig and Larsåke Larsson. Habermas has doubts as to the democratic use of professional consultants working with public opinions, Grunig has a somewhat more positive approach and Larsson sees both advantages and disadvantages in a democratic sense with the PR industry. Larssons research concerning consultants working with the moulding of public opinions from 2005 is also reviewed. The research is carried out by interviewing some communication consultants working in the Falun /Borlänge- area. The local market for commissions concerning public opinions is discussed, but also if and how political commissions are forcing a political stamp upon the firms engaging in such commissions. The importance of personal commitment in the consultants and the level of prominence commissions concerning public opinion has in the business is discussed, but also which methods is used and preferred. The interviews also deal with the practice of lobbying in the local arena. Finally the participants state their views on how the moulding of public opinion, PR and lobbying effects the democracy. Conclusively, the result is put in relation to the theories earlier mentioned. The public relations market is merging with the advertising business, that is a fact, and establishing public opinion is a common element in a lot of projects. But methods used for advertising and PR are also integrated in the political sphere, for good and bad. That has made the distinction between different kinds of communication harder, thereby enhancing the difficulties of establishing boundaries and achieving clarity. Yet at the same time it facilitates new creative opportunities.The growing use of communication consultants may contribute to unfair advantages for organisations with large economic resources. New technical development though, such as the Internet for example, may prove to simplify communication for groups with lesser economic power. Communication as an aspect of power is being discussed in terms of lobbying and the agenda setting power of media.Some aspects of the unused potential that lies within PR are also in focus in this report. PR as a method is an unused resource in the local market, which can be due to the local clients lack of knowledge but also to the traditional work carried out by the communication firms. The findings of the interviews show that both communication firms, their clients and the local media would benefit from greater cooperation.The theoretical base in this work is mostly supported by the interviews, though a few of the findings does not agree. The moulding of public opinions by professional consultants can be used for both good and bad. What the result will be is, not surprisingly, a question of ethics, responsibility, openness and professionalism.

Sär- eller samundervisning inom skolan i arbetet med förståelsen av våldtäkt?

Mitt syfte är att undersöka huruvida sär- eller samundervisning bör tillämpas inom skolan i arbetet med förståelsen av våldtäkt. Min metod är att använda mig av Stina Jeffners resultat från hennes undersökning om ungdomars förståelse av våldtäkt hämtade ur hennes bok Liksom våldtäkt typ… om ungdomars förståelse av våldtäkt. Som verktyg för analys använder jag mig av teoretiska perspektiv kring sär- och samundervisning och Seyla Benhabibs teori kring den deliberativa diskussionen. Jag kommer dessutom ha mina utgångspunkter i vad läroplanen för grundskolan Lpo-94 förskriver om sär- och samundervisning. Mitt resultat visar att både sär- och samundervisning bör användas inom skolan i arbetet med förståelsen av våldtäkt och den deliberativa diskussion bör även användas i detta arbete. Den deliberativa diskussionen är mest lämplig att användas i särundervisning där pojkar och flickor är åtskilda.Utifrån läroplanen Lpo-94 och dess mål kring jämställdhet och genus kan både sär- och samundervisning användas. Det har ingen betydelse huruvida man ser våldtäkt som ett samhälleligt problem eller ett problem på individnivå då det utifrån Jeffners reslutat visar att det viktigaste är att de manliga könsnormerna lyfts fram och förändras oberoende varifrån de verkar.

Återupplivning -upplevelser och erfarenheter kring beslutsfattandet om hjärt- lungräddning ur sjuksköterskors, patienters och närståendes perspektiv.

Syftet med föreliggande studie var att beskriva sjuksköterskors, patienters och närståendes upplevelser och erfarenheter kring beslutsfattandet om återupplivning. Vidare var syftet att beskriva hur och i vilken utsträckning patienter och deras närstående gavs möjlighet till delaktighet i beslutet om återupplivning. Resultatet av denna systematiska litteraturstudie visade att sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter kring beslutsfattandet om hjärt-lung räddning har utforskats av flera forskare. Trots att både Hälso- och sjukvårdslagen i Sverige samt lagar och förordningar i andra länder anger att patienten har rätt till delaktighet och självbestämmande kring beslutsfattandet om sin vård och behandling, så engagerades patienten och dess närstående sällan eller inte alls. Majoriteten av respondenterna/informanterna i flertalet studier ansåg att hänsyn skulle tas till patientens egna önskemål och vara delaktiga i beslutet kring isättande av hjärt- lungräddning eller ej, men i realiteten fattades besluten oftast utan patienten eller de närståendes medverkan. Flera studiers resultat visade vidare att sjuksköterskor upplevde en rad etiska dilemman när det gäller beslutsprocessen kring återupplivning. Vad gäller patienters och närståendes möjlighet till delaktighet var det betydligt färre studier genomförda som belyste frågan ur deras perspektiv. De studier som fanns visade att patienter och närstående har en önskan om möjlighet till delaktighet, att få ta del av information och fatta egna beslut. Patienternas uppfattning stämde väl överens med hur deras närstående resonerade.

Kuvad och jämlik på planeten Vinter : Le Guins feministiska science fiction-roman The Left Hand of Darkness ur Foucaults maktperspektiv

Studien är en applicering av Foucaults Övervakning och straff på science fiction-romanen The Left Hand of Darkness av Le Guin. Fokus låg på hur makten drabbar huvudkaraktärerna; syftet var att notera hur de gör motstånd mot maktutövningen och att ta fasta på alternativa maktrelationer som kan influera verkligt politiskt arbete mot en bättre, mer jämlik värld. Att använda Foucaults idéer på liknande sätt är vanligt. Analysen består av sex sekvenser som utspelar sig på planeten Vinter i The Left Hand of Darkness. Landsförvisningar för att återupprätta härskarens makt, både avsaknaden och upprättandet av framstegsmyt och en etik som förespråkar jämlikhet utmärkte monarkin Karhide; kuvade kroppar i disciplinens förtecken och en makt som är sammantvinnad med vetandet kännetecknade byråkratin Orgoreyn. Slutsats: Det är nödvändigt att uppoffra sig för att få till stånd förändringar. Den politiske visionären kan dessutom ha användning för en särskild etik, en mindre aggressiv framstegsmyt och horisontellt samarbete.