Hur kan vi skapa en mer kreativ och engagerande skola? : - En jämförande studie i bild, estetisk verksamhet och religionskunskap på två gymnasieskolor.

Vårt syfte var att undersöka hur kreativitet, motivation och engagemang spelar in som viktiga faktorer för att skapa en mer kreativ och engagerad skola? Vi har gjort en jämförande empirisk studie med ämnena Bild, Estetisk verksamhet och Religionskunskap. Resultatet visar att intresse, engagemang och kreativitet var starkare i de estetiska ämnena än i Religionskunskap. Slutsatsen är att vi ser en tydlig tendens där kommunikativa nyttan av de estetiska ämnena är oumbärliga i dagens skola. Motivationen för religionsämnet behöver också stärkas, varför ett ämnesintegrerat arbetssätt är nödvändigt!

Relationsmarknadsföring inom offentlig verksamhet : En Driveranalys

Denna undersöknings syfte är att via en kvalitativ studie av ett exempelföretag utforska huruvida relationsmarknadsföring är applicerbart på offentliga verksamheter.Syftet ämnas att besvaras via en driveranalys av ett exempelföretag, vilket medför en starkt teoretiskt förankrad vetenskaplig utgångspunkt.Undersökningen fann för Dalatrafik givet driveranalysen fog för att påstå att Dalatrafik har förutsättningar för att implementera RM, men att vissa faktorer behöver beaktas om implementeringen skall få genomslagskraft. För RM inom offentlig verksamhet undersökningen ett antal variabler som indikerar att RM och offentliga organisationer inte är helt inkompatibla, men att vissa karaktäristiska problem genererar ytterliggare utmaningar jämfört med aktörer inom privat verksamhet.

Meningsfull sysselsättning i två typer av dagliga verksamheter : -en jämförelse mellan en brukarstyrd och en kommunalt driven daglig verksamhet för människor med psykiska funktionshinder

Daglig sysselsättning för människor med ett psykiskt funktionshinder drivs av olika huvudmän såsom kommuner, intresseorganisationer och kooperativ. Psykiatrireformens syfte är att förbättra livsvillkoren för den studera målgruppen samt att öka delaktigheten i samhällslivet . Vi som genomför denna studie har tidigare varit yrkesverksamma inom kommunal socialpsykiatri. Genom dessa erfarenheter har vi också erhållit ett intresse av människor med ett långvarigt psykiskt funktionshinder. Vår förförståelse bygger på tidigare erfarenheter i yrket som säger oss att det finns ett begränsat utbud till aktivitet och sysselsättning för den studerade gruppen. I vårt arbete har strävan varit att ta reda på vad det är som gör att människor med ett psykiskt funktionshinder känner meningsfullhet i sin dagliga sysselsättning. Vår ambition har också varit att jämföra mellan en brukarstyrd och en kommunalt driven verksamhet. Detta för att se om det finns likheter och/eller skillnader i vad människor anser meningsfullt i den dagliga sysselsättningen.

Verksamhet och företagsparadigm : En fallstudie

Denna uppsats är en historisk prövning av giltigheten hos en teoretisk arbetsmodell, ursprungligen hemmahörande i samhällskunskapen.Modellen som prövas är en typologi från Joachim Raschkes bok Soziale Bewegungen: Ein historisch-systematischer Grundriss. Av språkliga skäl utgår dock denna uppsats från Martin Stolares tolkning av samma typologi, i dennes avhandling Moderniseringskritiska rörelser. Modellen delar upp föreningslivets sociala rörelser med utgångspunkt från de metoder vilka rörelserna använder för att åstadkomma en samhällsförändring. Utifrån detta typologiska raster kan sociala rörelser klassificeras som antingen makt- eller kulturorienterade. Denna uppsats prövar giltigheten hos Raschkes typografi genom en historisk fallstudie av verksamheten hos två organisationer, vilka bägge framgångsrikt verkade i Sandviken under åren 1948-1960. Den första är Sandvikens arbetarkommun som får stå som representant för de maktorienterade rörelserna. Den andre är Sandvikens hälsofrämjande, som representerar de kulturorienterade motsvarigheterna. Verksamheten hos de bägge rörelserna analyseras efter sju frågeställningar, vars svar även korreleras med varandra. Resultaten av svaren jämförs avslutningsvis med den teoretiska modellen.Resultatet blev att Joachim Ratschkes modell, i detta fall, mycket väl stämde överrens med verkligheten. Arbetarkommunens verksamhet var närmast en avskrift av Martin Stolares presentation av den maktorienterade idealtypen, medan hälsofrämjandet i sin tur svarade på alla kriterier som krävdes för att kunna beskrivas som kulturorienterad organisation. Nyckelord: Förändringsstrategi, Ämnesövergripande studier, Sandvikens arbetarkommun och Sandvikens hälsofrämjande.

Bildning genom integrativa undervisningsmetoder : Kognitiv forskning som grund för skapande undervisning

Syftet med denna undersökning är att visa hur den integrativa metodiken inom svenskämnet finner stöd i kognitionspsykologisk forskning och därmed bredda förståelsen för dessa metoders inverkan på barns utveckling. Skolutvecklingen påverkas av politikers åsikter och av den undervisningstradition som finns inom läraryrket, forskningen har många gånger svårt att göra sig gällande. Jag tror att det finns ett behov av att vidga kunskapen kring lärandets bakomliggande processer då detta kan ge mer status åt läraryrket och bidra till skolutveckling. Detta är en jämförande undersökning av induktiv karaktär där jag genom kvalitativa litteraturstudier försöker att få mitt syfte belyst. Utifrån syftet har jag undersökt den ämnesdidaktiska forskningens erfarenheter beträffande användandet av integrativa undervisningsmetoder. Därefter har jag undersökt vad den kognitiva utvecklingspsykologin säger om barns utveckling och lärande genom att söka efter hur olika aktiviteters verksamhet påverkar bakomliggande utvecklingsprocesser. Undersökningen visar hur lekens integrerande moment; rörelse, tal och sång, handens verksamhet och bildskapande stärker processer på hjärnstamsnivå, vilka har betydelse för perception och spatial förmåga. Forskningen visar att dessa förmågor har avgörande betydelse för språklig, kognitiv och social utveckling.

Medborgarskap i daglig verksamhet : En jämförande analys av identitet och deltagande

The aim is first to identify concept of citizenship and the dimensions of the same, in the political science theory, which can be crucial, to that a citizenship may be found available for people who have a cognitive delay. Thereafter examine the prevalence and significance of these, in policy documents from two different organizational forms, through an analysis, in the form of a discussion, on the basis of political science theories in the field. The study's aim in a reflective way, highlighting key requirements for an accessible citizenship for the target audience, and thereby clarify the priorities in daily activities that can support an emancipatory citizenship process for people who have a cognitive delay.

Med annat modersmål : Nyanländas skolsituation inom grundskolans verksamhet

Huvudsyftet med denna uppsats är att beskriva mottagandet för nyanlända elever, i år 6-9, vad gäller utbildning i en kommun i Sverige. Studiens avsikt har därmed varit att belysa, med utgångspunkt i tidigare forskning, vilka förutsättningar för en positiv skolutveckling som den nuvarande organisationen erbjuder. För att uppnå detta syfte har jag genomfört en kvalitativ studie som baserats på intervjuer med fem informanter från skolans kontext, en rektor, en modersmålslärare, en lärare i förberedelseklass samt två kärnämneslärare. Resultaten från de genomförda intervjuerna har tolkats och analyserats och visar att förutsättningar för positiv skolutveckling finns i form av medvetenhet bland undervisande lärare samt rektor om vad som behövs för detta. Det finns behöriga lärare i svenska som andraspråk som försöker se till de nyanlända elevernas utbildningsbehov samtidigt som det finns andra lärare som har svårt att anpassa undervisningen för dessa elever. För att kunna diagnostisera utbildningsbehovet genomförs kartläggningar av lärare i syfte att få så mycket information om elevens skolbakgrund som möjligt. Dessvärre framkommer inte exakt hur och vad man kartlägger eller vad man gör med resultaten men det visar sig att det är kunskaper i matematik och engelska som främst testas, och det på svenska, vilket är tvärtemot vad Skolverket rekommenderar. Skolverket menar att det är viktigt att man inte bara tittar på elevens kunskaper i svenska språket utan att man även ska titta på elevens kunskaper från hemlandet. Studiehandledning förekommer inte på skolan utan de lärare som undervisar de nyanlända eleverna och då främst i svenska som andraspråk får därför fungera som studiehandledare, på svenska, vid språkproblem som uppstår. När eleverna anses vara mogna för klassundervisning sker en övergång dit. Detta äger rum efter kunskapstester och när läraren i förberedelseklassen anser att elevens språkkunskaper är tillräckliga för att klara av den undervisningen. Eleverna slussas ut till övriga ämnen successivt i syfte att integreras med klassen vilket är en bra förutsättning för positiv skolframgång. Den sammanfattande helhetsbilden av resultaten, på den undersökta skolan, visar att det finns förutsättningar för positiv skolutveckling för de nyanlända eleverna, medan det även framkommer att det finns mer att göra för att förbättra skolsituationen för dessa elever.

Barn dokumenterar med surfplatta

Undersökningens syfte är att utveckla kunskap om hur förskolebarn kan göras delaktiga i den pedagogiska dokumentationen av en bildskapande aktivitet med hjälp av en surfplatta, i detta fall en iPad. I första hand undersöks barns perspektiv på vad som sker när de dokumenterar varandras bildskapande i aktiviteten, men även pedagogers perspektiv undersöks.Empirin är insamlad på en förskola, där urvalet av informanter gällt två barn i 3-årsåldern och två barn i 5-årsåldern samt två förskollärare.Arbetet har som utgångspunkt Reggio Emilias syn på barns delaktighet i estetisk lärprocess. Den teoretiska aspekten utgörs av bland annat en sociokulturell syn på hur barn kan lära av varandra och utvecklas genom skapande med bland annat stöd av medieredskap i sin omgivning.Arbetet är en kvalitativ studie, inspirerad av aktionsforskning. Undersökningens genomförande och resultat är uppdelad i tre steg. Steg 1, där barnen får dokumentera varandra under en bildskapande aktivitet med hjälp av en iPad. Steg 2, där barnen väljer ut fem till sex fotografier var av de fotografier det tog i steg 1. Slutligen ett steg 3, där två förskollärare blir intervjuade tillsammans.Resultatet i steg 1 visar att arbetet med pedagogisk dokumentation genom att använda iPad-fotografering skilde sig mellan 3-åringarna och 5-åringarna. Analysen visar att 5-åringarna var mer vana att använda iPad och den åldersgruppen tog ett varierat urval av fotografier. 3-åringarna var till en början försiktiga när det gällde användningen av iPad och urvalet blev många fotografier men inte varierat. Resultatet i steg 2 visar på att barnen valde ut sina fem fotografier med stor variation och på hela bildskapandeprocessen. Barnen valde fotografier på sin egen bildskapandeprocess. Resultatet i steg 3 visar att förskollärarna kan använda barnens fotografier i förskolans verksamhet som ett led i deras kommunicerande. Förskollärarna menar även att fotografierna kan användas i det pedagogiska dokumentationsarbetet. Barnen tog fotografier som förskolan eftersträvar.

Vad ska elever lära sig angående naturvetenskaplig verksamhet? : En analys av svenska läroplaner för grundskolan under 50 år

The purpose of this study is to contribute to an understanding of which changes related to scientific inquiry have been made historically in curriculum documents. A comparative analysis is made of five Swedish national curricula– Lgr 62, Lgr 69, Lgr 80, Lpo 94 and Lgr 11 – during the last 50 years regarding what compulsory school students (school years 1–9) should learn about scientific inquiry. It focuses 1) what students should learn about carrying out scientific inquiries, and 2) what students should learn about the nature of science. All of the curricula examined have aims concerning scientific inquiry. The results show that during the period there have been many shifts in emphasis and changes of aims, for example from learning an inductive method to a more deductive one, and from an emphasis on carrying out investigations to an emphasis on more conceptual understanding of scientific investigations. Because teaching traditions tend to conserve aspects of earlier curricula, it is discussed how the results can help teachers, teacher students and curriculum developers to better see the consequences of the changes for teaching and learning.

Licenshantering av programvaror i enkommunal verksamhet : En fallstudie över licenshanteringen i Falu kommun

Forskningen visar att förändringar av informationsteknologin och en ökande anskaffning av nya programvaror har lett till underliggande problem som kan drabba heterogena programvarulicensmiljöer och stora organisationer. Underliggande problem i den stora kontexten är mjukvaruhantering. Licenshantering av programvaror är just en förgrening av det stora problemet. Stora organisationer som en kommunal verksamhet är drabbad av det här underliggande problemet på grund av komplexitet hos organisationens miljö. Att tillämpa förändringar i området programvarulicens är omöjligt utan att göra förändringar i hela den organisationsprocess som följer med det. Fallstudiens uppdrag är ett nytt omfattande område kring licenshantering av programvaror som kan vara väldigt lärorikt och en bra erfarenhet att ta del av. Uppsatsen beskriver hur en kommunal verksamhets licenshantering av programvaror ser ut och de problem som finns med den nuvarande licenshanteringsprocessen. Förarbetet med en litteraturstudie tillsammans med datagenereringsmetoderna intervjuer, dokumentstudier och observationer används för att studera fallet på djupet. Målet är att kunna ta fram de nuvarande problem som finns, analysera dem och ge rekommendation för åtgärder som det studerade fallobjektet, Falu Kommuns IT-kontor, kan använda. En rekommendation för en tydlig licenshanteringsprocessmodell anses vara ett bra akademiskt bidrag eftersom problemet med licenshanteringen av programvaror är ett generellt problem. Uppsatsens resultat är en processmodell om licenshantering av programvaror för organisationer med IT-tjänstkunder. Det är en generisk lösning som skulle kunna användas av andra kommunverksamheter och liknande organisationer.