Museers arbete med strategisk kommunikation och digitala medier : En kvalitativ studie av tre museimyndigheter i Stockholm

Museisektorn st��r idag inf��r utmaningar som kr��ver att museerna anpassar sina kommunikativa strategier f��r att h��lla sig aktuella och kunna t��vla om publikens uppm��rksamhet. D�� museerna har mycket att vinna p�� att arbeta med strategisk kommunikation och tidigare studier visat att museer i andra l��nder har d��ligt utvecklade kommunikativa strategier, ��mnar denna uppsats unders��ka p�� vilket s��tt museer i Stockholm Stad arbetar med strategisk kommunikation f��r att n�� de m��l de har satt upp i sina visioner samt vilken roll de nya digitala och sociala medierna spelar i detta arbete. De digitala och sociala medierna ��ppnar n��mligen idag upp f��r nya s��tt att bedriva strategisk kommunikation i och med att de m��jligg��r en tv��-v��gs kommunikation som inte tidigare varit m��jlig.�� I s��kandet efter svar har tre kvalitativa intervjuer genomf��rts med kommunikationspersonal p�� museer i Stockholms Stad.�� Genom att koppla resultatet fr��n dessa intervjuer till teori och tidigare studier har slutsatsen dragits att museerna arbetar tydligt med strategisk kommunikation i vissa aspekter av kommunikationen samtidigt andra delar av kommunikationen utm��rks av ett tydligt marknadsf��ringst��nk. Arbetet med de digitala och sociala medierna pr��glas av visionerna och s��ledes ett strategiskt t��nk, dock utnyttjas inte potentialen till relationsfr��mjande dialog vilket g��r att dessa medier bara blir ��nnu en kanal f��r museerna att n�� ut till publiken.

Co-branding p�� sociala medier : En studie av hur betydelser skapas och f��rst��rks i ett svenskt modevarum��rkes visuella marknadsf��ring

Syftet med denna studie ��r att unders��ka hur f��retag anv��nder co-branding och sociala medier f��r att skapa betydelse f��r sitt varum��rke. Detta kommer jag att unders��ka utifr��n f��ljande huvudfr��gest��llning: ��� Vilka betydelser skapas, alternativt f��rst��rks, genom StyleIn AB���s co-brandingsamarbeten p�� sociala medier? F��r att g��ra det tydligare har jag ��ven tv�� mindre fr��gest��llningar att utg�� ifr��n: ��� Hur anv��nder StyleIn AB sociala medier som fr��msta forum f��r co-branding samarbeten? ��� Hur skapas och f��rst��rks betydelse i StyleIns inl��gg p�� sociala medier genom cobranding? Den p��g��ende expansionen av sociala medier och den visuella kulturens framv��xt ��r grunden till varf��r jag valt att skriva denna uppsats. Betydelser, budskap och v��rderingar kommer till uttryck i visuellt material och sprids enkelt och snabbt via olika sociala medier. D�� kanalerna ��r billiga att anv��nda sig utav ��r det vanligt f��r f��retag att bedriva sin marknadsf��ring i dessa forum. I denna uppsats har jag valt att titta n��rmare p�� hur ett f��retag anv��nder sociala medier f��r att sprida b��de sitt eget och andra varum��rkens budskap genom vad man kallar f��r ���co-branding��� i sociala medier. Min studie ��r avgr��nsad till det svenska modef��retaget StyleIn AB���s sociala kanaler d��r de ihop med andra f��retag exponeras i visuella former. Anledningen till att jag valde f��retaget StyleIn har att g��ra med att co-branding ��r en stor och ��terkommande del av deras marknadsf��ring p�� sociala medier. Med anledning till forumet f��r denna marknadsf��ring kommer mitt bakgrundskapitel ber��ra just sociala medier. Eftersom co-branding ��r en varum��rkesbyggande process kommer mitt teoretiska ramverk, inklusive mitt kapitel om tidigare forskning, att ber��ra olika teorier kring varum��rken samt forskning i fenomenet co-branding. Teorier kring sociala mediers nytta f��r varum��rken kommer ocks�� presenteras f��r att kunna besvara hela min fr��gest��llning. Vidare anv��nder jag mig av semiotisk analys som metod f��r att jag s�� djupt som m��jligt skall kunna f��rklara de olika betydelserna i de tre inl��gg jag anv��nder mig utav. I mitt resultat kommer jag fram till att StyleIn���s co-branding samarbeten p�� sociala medier ��r en v��rdeskapande process som bygger upp StyleIn som varum��rke genom att anv��nda sig av betydelser l��nade av andra varum��rken. Jag kommer fram till att det handlar om v��rderingar som r��r en viss typ av livsstil och utifr��n dessa kan man urskilja betydelser och meningar uppkomna ur anv��ndandet av andra varum��rken ihop med sitt eget p�� sociala medier.

Employer Branding idag : Attraktivitet genom sociala medier

The use of social media has during the last couple of years increased and is now a major part of most of the organizations marketing strategies. But how does this fit with the Employer Branding strategies? And how does this affect the organizational attractiveness as an employer? These were two of the questions we wanted to examine and analyze. In order to answer these questions, we conducted interviews with six different companies divided into 3 subgroups. The intention of this was to get a wider perspective of how the implementation of social media in the Employer Branding could work. And could this change the recruitment process? What we could see afterwards is that more time is spent on taking references online through social media sites. Some say it is more honest than the traditional references that the candidate got to choose. Other conclusions that we could find was that it is important to use social media in todays market but it is crucial to use it in a proper way. Companies must form a strategy based on their Employee Value Proposition in order to reach the wanted receivers using social media. It is also important that the Employee Value Proposition is based on the companies��� corporate values.

Kvinnligt och manligt p�� sociala medier : En kvantitativ studie om medieanv��ndning och negativa k��nslor

In the present study the use and experience of using social media was examined in men and women in order to evaluate a possible relationship to gender. Particular emphasis was placed upon negative emotions. A questionnaire was constructed and submitted via Facebook by an online survey. There were 61 women and 50 men who completed the questionnaire. It was found that women and men used social media similarly with regard to frequency and the kind of social media they approached. Both genders used social media on a daily basis and both had profiles on the most popular social network sites as Facebook, Instagram, YouTube and Snapchat. The main purpose for using social media was to maintain already established friend relationships and to take part of other peoples content. A majority of the women but not the men used blogs, whereas a majority of the men but not the women used Twitter more frequently. The study also indicated a sex difference concerning the contents they took part of in the social media. More women took part of content that was related to a female stereotypic image whereas more men took part of content that was related to a male stereotypic image. There was no gender difference concerning contents such as fashion, entertainment, humour, news or politics. In the women there was a significant relationship between the use of social media and negative emotions. However, in the men, such a relationship was not found. The results indicate that more women tend to experience negative emotions when active on social media. More women experienced life as meaningless and boring, as well as stress after consuming contents in social media. They also did compare their life with others on social media leaving them with negative feelings. Such relationships could not be found in the men. In conclusion the present study indicated that for many aspects the use of social media is similar in women and men. However there seems to be a difference with regard to the experience of negative emotions in relation to the use of social media in women but not in men.��

Den stora h��lsotrenden : En kvantitativ studie om h��lsa och mat p�� sociala medier

Denna studie underso��ker sociala mediers pa��verkan pa�� ma��nniskor med fokus pa�� mat och ha��lsa. Med hja��lp av en kvantitativ enka��tstudie har vi underso��kt hur och pa�� vilket sa��tt de sociala medierna spelar in i hur ma��nniskor a��ter. Fokus ligger pa�� vilket medie ma��nniskor i a��ldern 18 a��r och uppa��t va��ljer fo��r att fa�� inspiration till ha��lsosam mat, i vilken grad sociala medier fo��ra��ndrat ma��nniskors medvetenhet och intresse kring ha��lsa och mat samt huruvida den ha��r pa��verkan upplevs som positiv (inspirerande) eller negativ (stress/fo��rvirring). Resultatet visar att de sociala medierna inte tagit o��ver som inspirationska��lla da�� de traditionella medierna, sa�� som tidskrifter, TV och bo��cker, visade sig vara vanligast fo��r att inspireras och skaffa sig inspiration kring mat. De sociala medierna fungerar snarare som ett komplement och har sto��rre popularitet hos den yngre generationen. Vidare visar studien att sociala medier delvis bidragit till att o��ka medvetenhet och intresse kring mat och ha��lsa. Majoriteten angav att de snarare inspireras a��n ka��nner stress/fo��rvirring till de ha��lsobudskap kring mat som florerar pa�� sociala medier och studien visade ett tydligt mo��nster att kvinnor a��r ba��de mer negativt och positivt pa��verkade a��n ma��nnen.

Reklam i sociala medier och dess p��verkan p�� konsumenterna : En kvalitativ studie om generation y���s attityder till reklam p�� sociala medier

Denna studie syftar till att skapa en f��rst��else f��r generation y���s attityder till reklam p�� dagens fyra st��rsta sociala medier. Generation y innefattar individer f��dda mellan ��r 1980-1999. Dessa individer har vuxit upp i en tid med framfart av teknologiska produkter d��r majoriteten anv��nder sociala medier mer eller mindre dagligen. Denna grupp individer anses d��rmed bli det mest betydelsefulla kundsegmentet f��r digital marknadsf��ring i framtiden. F��r att kunna besvara syftet har en kvalitativ metod till��mpats. F��rfattarna utgick f��rst fr��n teorier som l��g till grund f��r den empiriska data som samlades in, f��r att slutligen analysera resultatet tillbaka till teorierna. Detta utgjordes av fokusgruppsintervjuer f��r att p�� s�� vis unders��ka och erh��lla f��rst��else om individers attityder g��llande reklam p�� sociala medier. Vad som framkom av denna studie ��r att generation y i studien tolkas ha en positiv attityd till reklam fr��n f��retag de sj��lva valt att f��lja p�� sociala medier. Individerna tolkas ��ven ta till sig mer av reklam som ��r riktad personligt mot dem. I vilken utstr��ckning individerna tar till sig av reklamen kopplas ��ven ihop med vilket socialt medium den riktas fr��n. Vidare kan resultatet av denna studie ge dagens och framtida marknadsf��rare en insikt i hur det betydande marknadssegmentet generation y uppfattar reklam i sociala medier, vilket kan m��jligg��ra marknadsf��ringsinnovationer hos f��retagen som vill st��rka varum��rket och p��verka konsumenternas k��pintention positivt

L��rare i en digital tids��lder : en kvalitativ studie av l��rares f��rh��llande till sociala medier

Detta arbete ��r en kvalitativ fallstudie med syfte att unders��ka hur n��gra intervjuade l��rare fr��n en gymnasieskola i s��dra Norrland f��rh��ller sig till sociala medier, hur dessa l��rare uppfattar att sociala medier p��verkar deras integritet, yrkesetik, fostransuppdrag och pedagogiska arbete. Fr��gest��llningarna arbetet har utg��tt ifr��n har ber��rt gr��nsdragningar mellan privatliv och offentlighet, hur l��rare kan upptr��da i sociala medier, hur l��rare ser p�� v��nskapsrelationer till elever, vilka eventuella pedagogiska vinningar respektive hot sociala medier kan t��nkas medf��ra.F��r att besvara uppsatsens fr��gest��llningar har intervjuer med sju anst��llda l��rare p�� en given gymnasieskola gjorts. De resultat som framkommit i denna studie, ��r bland annat att samtliga l��rare ��r ��verens om att l��rares privatliv p��verkar deras yrkesroll i viss m��n. Ifr��ga om vad l��rare kan g��ra i sociala medier, med ��tanke p�� deras yrkesroll, var de flesta l��rare ��verens om att brott mot skolans v��rdegrund samt yrkesetiska principer var f��rbjudna, men ocks�� att l��rare ut��ver detta har ett visst ansvar ��ver hur man framst��ller sig sj��lv i sociala medier. G��llande pedagogiska hot och vinningar, finns det ett potentiellt hot att l��rares arbetsb��rda ��kar, samtidigt ��r vinningen att l��rares f��rst��else f��r elever kan tillta.

Sociala medier i skolan : en del av undervisningen?

Inom skolan har det l��nge funnits webbl��sningar och andra Internetbaserade programvaror f��r att elever och l��rare ska kunna kommunicera med varandra p�� n��tet och samtidigt kunna ha m��jlighet till en mer flexibel undervisningsmetod. Sociala medier ��r ett vitt begrepp som n��mns lite var stans idag, men vad inneb��r d�� sociala medier? Sociala medier ��r ett samlingsnamn p�� kommunikationskanaler som till��ter anv��ndare att kommunicera direkt med varandra genom exempelvis text, bild eller ljud.

Sociala medier, en resurs f��r l��rande? : En litteraturstudie

D�� skolans styrdokument g��r g��llande att informations- och kommunikationsteknik (IKT) ska integreras p�� olika s��tt i undervisningen ville jag unders��ka dess potential f��r l��rande. Omr��det avgr��nsades till att omfatta sociala medier som en digital l��rresurs och syftet formulerades till att mer generellt beskriva hur sociala medier i undervisningen kan anv��ndas som en resurs f��r l��rande. Syftet ��r ocks�� att mer specifikt att beskriva hur detta kan anv��ndas som en resurs f��r l��rande i svensk��mnet. F��ljande fr��gest��llningar formulerades: -������������������ Vilka m��jligheter till l��rande och kunskapsutveckling ger sociala medier om de integreras i undervisningen? -������������������ P�� vilka s��tt kan sociala medier anv��ndas i svenskundervisningen f��r att stimulera l��rande? Metoden som anv��nts f��r att svara p�� syftet ��r en allm��n litteraturstudie. Tidigare publicerad forskning och litteratur inom omr��det har s��ledes granskats och analyserats f��r att uppn�� syftet. I resultatet visade det sig att sociala medier kan fungera som en resurs f��r l��rande i undervisningen d�� dessa bl.a. m��jligg��r webbpublicering av texter som kan f�� eleverna att engagera sig i arbetet med texten f��r att f�� den s�� bra som m��jligt n��r mottagarperspektivet ��ndras till att omfatta en autentisk publik och inte bara l��raren. Den feedback eleverna kan f�� p�� sina texter ��r ocks�� v��rdefull f��r att motivera eleverna att skriva och publicera texter. Vidare pekar resultatet p�� att sociala medier kan fungera som en gemensam arena f��r deltagande och samarbete kring t.ex. inneh��ll vilket kan bidra till ett gemensamt kunskapsbygge. Sociala medier m��jligg��r ocks�� arbete med det vidgade textbegreppet, ett v��l etablerat begrepp i svensk��mnet som syftar till att arbeta med text ur ett vidgat perspektiv. Detta kan motivera och engagera elever som t.ex. tycker att skriftbaserat ber��ttande ��r sv��rt och jobbigt.

Att bygga kundrelationer i en digital v��rld : En kvalitativ studie om hur f��retag kommunicerar p�� sociala medier

Framv��xten av sociala medier har kommit och f�� en viktig funktion i dagens medielandskap.�� Att sociala medier har gjort det m��jligt f��r f��retag att vara tillg��ngliga d��r konsumenterna redan ��r har gjort sociala medier till en naturlig kanal f��r marknadskommunikation. F��r att driva en lyckad marknadskommunikation har f��retagen blivit alltmer personliga i sin kommunikation i syfte att bygga starka relationer med sina kunder. Vi har i denna uppsats valt att unders��ka hur f��retag kan anv��nda sociala medier f��r att skapa relationer med sin publik och st��rka varum��rket. �� Studien har avgr��nsats till att unders��ka hur researrang��ren Ving anv��nder de tv�� st��rsta mediekanalerna Facebook och Instagram. Studien har baserats p�� en textanalys d��r inneh��ll p�� Vings sociala medier har studerats. Vidare har studien kompletterats med en expertintervju i syfte att redog��ra f��r vad Ving s��ger att de g��r p�� sociala medier i relation till vad som faktiskt publiceras. Med hj��lp av teorier inom sociala medier, relationsmarknadsf��ring, asymmetrisk och symmetrisk kommunikation samt inneh��llsmarknadsf��ring ��r v��rt intresse i denna studie att unders��ka vilka strategier Ving anv��nder f��r att lyckas med sin kommunikation p�� sociala medier. Resultatet av studien visade att inneh��llet pr��glades till st��rsta del av inspirerande och informativa inl��gg. Med en personlig ton och en kombination av symmetrisk och asymmetrisk kommunikation uppvisar Ving att f��retaget lyckats skapa en dialog med sin publik.

Sex socialsekreterares upplevelser av den organisatoriska och sociala arbetsmilj��n

<p>2016-06-02</p>

Utbildningsmedier i undervisningen : En studie av medieanv��ndning och l��rande

I denna uppsats har jag unders��kt vilka utbildningsmedier som anv��nds p�� n��gra skolor i utvalda kommuner i Dalarnas l��n: ��lvdalen, Orsa, Mora och Falun, samt vilken p��verkan dessa medier kan ha p�� elevernas inl��rning. Uppsatsens ��vergripande syfte ��r att bidra med kunskap om hur utbildningsmedier kan anv��ndas i undervisningen i grundskolan samt hur elevers l��rande kan p��verkas av medier med audiovisuell information. Denna uppsats har f��ljande forskningsfr��gor: Hur vanligt ��r det att olika utbildningsmedier anv��nds i undervisningen och vilka typer av medier ��r vanligast? Vilken effekt kan utbildningsmedier ha p�� elevernas inl��rningsf��rm��ga? Och hur kan mediepedagogik vara ett redskap i undervisningen? Uppsatsens fr��gest��llningar besvaras genom kvantitativa metoder i form av en enk��t och ett experiment. Enk��tunders��kningen visa att medier ofta anv��nds som komplettering till undervisning p�� dessa utvalda skolor och de medier som anv��nds mest ��r video/film, bild/foto och internet. Experimentets resultat tyder p�� att det finns elever som troligtvis l��r sig b��ttre genom att anv��nda medier. Detta visades d�� experimentgrupperna som under en lektion fick titta p�� en video visade st��rre inl��rning ��n kontrollgrupperna som endast lyssnade p�� en f��rel��sning utan st��d av n��gra utbildningsmedier.

K��nsdiskriminering i svenska annonser : Skillnader och likheter i friade och f��llda fall anm��lda hos Reklamombudsmannen

Sexism och k��nsdiskriminering ��r ��mnen som idag exponeras mycket i media. De tar stor plats och b��ddar f��r diskussion b��de i sociala medier och i verkligheten. Betr��ffande k��nsdiskriminering i reklam ��r det oftast fall d��r kvinnor ��r utsatta f��r stereotypisk portr��ttering och objektifiering som leder till en offentlig debatt, men de senaste ��ren har visat p�� att liknande fall f��r m��n ��kar. Denna kvalitativa studie har som syfte att unders��ka och kartl��gga utf��randet av k��nsdiskriminering i svenska annonser i en visuell inneh��llsanalys, f��r att sedan j��mf��ra vad som s��rskiljer friade och f��llda fall. Reklamombudsmannens kriterier f��r k��nsdiskriminerande reklam ligger till grund f��r bed��mande av material, samt definiering av analysens kategorier. I b��de friade och f��llda fall visade sig bildens utformning och de portr��tterade personerna vara av h��gsta relevans och motiv f��r att anm��la eller d��ma en annons f��r k��nsdiskriminering. Resultatet visade p�� att f��rekomsten av objektifierande reklam uppm��rksammas och f��lls mer ��n schabloniserande reklam, samt att annonser som visade st��rre exponering av hud inte n��dv��ndigtvis var den som f��lldes mest d�� flera av fallen visade en tydlig koppling till den marknadsf��rda produkten.