För fredens bevarande : svenska konsulers rapporter från Alger 1730-1830

År 1729 grundades ett svenskt konsulat i den osmanska lydstaten Alger, en av de fyra så kallade Barbareskstaterna. Till de svenska konsulernas uppgifter i Alger hörde bland annat överräckandet av så kallade fredsgåvor, friköpandet av svenska undersåtar som hamnat i algeriskt slaveri och förmedlandet av underrättelser gällande lokala händelser. Konsulerna skrev i sina rapporter till Kommerskollegium om till exempel samhälleliga utvecklingar, skeppstrafik och audienser med dejen, den algeriska härskaren. Dessa rapporter fungerar som källmaterialet för avhandlingen. Syftet med avhandlingen är att belysa de svenska konsulernas verksamhet i Barbareskstaterna, vilket uppfylls genom att tre forskningsfrågor ställs till materialet. För det första studeras konsulernas roll som diplomatiska representanter och fredsmedlare med en förankring i forskning om tidigmodern diplomati och europeiska diplomatiska förhållanden med Osmanska riket och Barbareskstaterna. För det andra undersöks på vilka sätt konsulerna arbetade för att skapa så kallad mänsklig säkerhet för svenska undersåtar, det vill säga hur de agerade för att beskydda svenska sjömäns liv och frihet och vilken roll de spelade i skapandet av ett system för mänsklig säkerhet för Sverige och även för det kollektiva kristna Europa. För det tredje analyseras konsulernas syn på Alger och dess invånare med avstamp i teorier om orientalism med betoning på Ann Thomsons forskningsresultat gällande den samtida europeiska intelligentians syn på Barbareskstaterna som tyranniskt styrda och stagnerade samhällen. Resultaten av undersökningen är att konsulerna spelade en avgörande roll för uppehållandet och bevarandet av Sveriges fred mer Alger i och med att deras fysiska närvaro och erfarenhet av islamiska diplomatiska konventioner gav dem möjligheter till att skapa personliga relationer till regenter och andra högt uppsatta personer. Dessa relationer var även viktigt för att konsulerna skulle kunna skapa mänsklig säkerhet, eftersom konsulernas yrkeskunskap i flera fall var det enda som stod mellan en tillfångatagen svensk besättning och slaveri. Konsulerna rapporterade dessutom om både de övriga europeiska makternas handlande och den algeriska kryssarflottans rörelser och fungerade således som en form av spioner, något som var typiskt för tidigmoderna diplomater. Det gynnade även konsulerna att rapportera på ett dylikt sätt, eftersom framhävandet av deras yrkeskunskap förstärkte deras oumbärlighet i Kommerskollegiums ögon. Ett ytterligare forskningsresultat är att den syn på Barbareskstaterna som framträder ur rapporterna inte skiljer sig märkbart från den samtida europeiska synen: Alger presenteras som ett stagnerat och tyranniskt samhälle som präglas av våld och som endast kan förbättras genom att det intas och kontrolleras av européer.

Orientalism and Imperialism in French West Africa. Considerations on travel literature, colonial tourism, and the desert as a “commodity” in Mauritania

In this article we intend to make a summary overview of the influence that literary production, originated under colonial mapping missions or later in travel writing, had in the construction and establishment of a discourse to advertise and promote tourism in Mauritania. To this end we will draw on travel narratives that are illustrative of different periods and that correspond in some way to discourses of otherness. In this specific case, such discourses relate to the “Moors” of the West African coast and were produced in various historical contexts. We will also consider the discourse present in the tourism promotion materials of the colonial period and we will demonstrate to what extent it can be engaged in a dialogue with 19th and 20th centuries’ Western colonial literature.

Post-collisional Neogene magmatism of the Mediterranean Maghreb margin: a consequence of slab breakoff

A 1 200 km-long linear magmatic belt extends along the Mediterranean coast the Maghreb from Eastern Tunisia to Morocco. This belt is mainly composed of Langan calc-alkaline metaluminous to peraluminous granitoids and associated andesites/cites Central and Eastern Algeria. In Tunisia and Oranie/Western Morocco, calc alkaline activity started later (during the Serravallian) and was followed by the placement of alkali basalts and basanites since the Tortonian to the Pliocene and, in me places, the Pleistocene. Available data on the tectonic setting, petrology, age and biochemistry of this belt show that most of its striking features, e.g. (1) very low magma production rate, subduction-related geochemical imprint, extensive crustal contamination the calc-alkaline magmatism and (2) progressive magmatic change from calc-alkaline alkaline, are consistent with magma generation during a slab breakoff process as proposed Carminati et al, in 1998. The magmatism associated with this breakoff started in Central Eastern Algeria at 16 Ma, then propagated eastwards and westwards, The upward of asthenospheric enriched plume-type mantle through the tear in the downgoing first triggered melting of the overlying lithospheric mantle which had been metasomatised during a previous subduction period. Heat supply from this uprising asthenosphere may have warmed up the continental crust and made its involvement in assimilation processes easier. As the asthenosphere ascended through the `window' in the slab, partial melting occurred at the uprising boundary between asthenosphere and lithosphere, generating basalts with transitional characteristics between those of calc-alkaline and alkaline basalts. As the asthhenospheric upwelling proceeded partial:melting then occurred in the sole asthenospheric mantle, producing alkali basalts. (C) 2000 Academie des sciences Editions scientifiques et medicales Elsevier SAS.

Om nationens säkerhet

Sisältää myös Kekkosen kirjoittaman esipuheen

La France arabo-orientale : treize siècles de présences du Maghreb, de la Turquie, d'Egypte, du Moyen-Orient et du Proche-Orient

La France arabo-orientale est une longue histoire, qui commence au VIIIe siècle au moment des conquêtes arabes et traverse treize siècles d'histoire de France, avec les présences de populations maghrébines, proche-orientales et ottomanes dans l'Hexagone. Celles-ci ont contribué à bâtir l'histoire politique, culturelle, militaire, religieuse, artistique et économique de ce pays, de l'empire carolingien de Charlemagne à la République actuelle. Cette anthologie en raconte pas à pas le récit (oublié), en montre les images (inédites) et en souligne tous les paradoxes des "Sarrasins" à la citoyenneté. Etre "Arabo-Oriental" en France, quel que soit le pays, l'empire, la culture, la colonie ou le département d'où l'on vient ou la religion qui est la sienne (chrétien, musulman ou juif), c'est inscrire dans un récit peuplé de héros, de lieux de mémoire, de mythes, de combats, de violences, de rêves et d'échecs, mais c'est aussi s'inscrire aujourd'hui dans ces identités multiples qui sont partie intégrante de la France du XXIe siècle. La France arabo-orientale est un livre unique au regard de l'incroyable iconographie qu'il propose, des enjeux qu'il porte et de l'histoire qu'il rend désormais accessible.

Stabilitet säkerhet skönhet snabbhet äro utmärkande drag för den nya Stutz bilen

kuv., 15 x 23 cm

"Canada's toughest neighbourhood" : surveillance, myth and orientalism in Jane-Finch

This study examines coverage of lane-Finch in popular Canadian newspapers in 2007. It explores the often-negative representations of the community through conceptual frameworks based on the work of Michel Foucault, Roland Barthes and Edward Said. The question it attempts to answer is: What knowledge and power relationships are embedded within depictions of lane-Finch in popular Canadian newspapers in 2007? The methodology is a version of critical discourse analysis based on Foucault's The Archaeology of Knowledge. It finds that predominantly-negative connotations of the neighbourhood are reinforced through the perpetuation of dominant discourses, the use of "expert" knowledge sources, and the discounting of subjugated knowledges or livedexperiences of residents. The study concludes by suggesting where further research within the realm of popular culture and community identity can be directed.